Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anvisande av medel för utlämnande av krislån jämte i ämnet väckta motioner.

1941-03-06 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anvisande av medel för utlämnande av krislån jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1941 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen

angående anvisande av medel för utlämnande av krislån

jämte i ämnet väckta motioner.

I en till riksdagen den 7 februari 1941 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 61, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

att till Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare under nionde huvudtiteln

anvisa

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett anslag av

5,000,000 kronor;

dels ock å riksstaten för budgetåret 1941/42 ett anslag av 5,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse

därför ej lämnas här nedan, hänvisa till vad propositionen därom innehåller.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 184 av herr Andersson, Alfred, likalydande med II: 245 av herr Svensson

i Ljungskile, vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl.

Maj:ts proposition nr 61 angående krislån måtte

dels sänka lånemaximum till 1,500 respektive 3,000 kronor,

dels medgiva att bidrag eller lån utan motprestation få utlämnas i särskilt

ömmande fall,

dels ock i övrigt beakta de synpunkter, som framföras i motionerna;

2) II: 95 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår till

statsbidrag åt mindre bemedlade jordbrukare för inköp av stråfoder anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Genom beslut den 8 november 1940 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

jordbruksdepartementet att tillkalla tre utredningsmän för att verkställa utredning

rörande ackords- och stödlån för jordbrukare m. m. Med stöd av

detta bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag såsom utredningsmän

ledamoten av riksdagens första kammare generaldirektören A. R.

Wohlin, tillika ordförande, hovrättsrådet H. E. Anderberg samt dåvarande

Bihang till riksdagens protokoll loit. 10 sami. Nr 9. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren O. S. Tomegård.

Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1940 års utredning om jordbrukets

skuldsättning, lia med skrivelse den 16 januari 1941 överlämnat

betänkande med förslag till kungörelse om krislån till jordbrukare.

över betänkandet lia efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och statens livsmedelskommission.

Utredningens förslag.

Utredningens förslag innebär i huvudsak följande.

För att bispringa jordbrukare, som på grund av felslagen skörd råkat i

sådana svårigheter, att han är i trängande behov av ekonomiskt bistånd böra

möjligheter öppnas att erhålla lån av statsmedel på fördelaktiga villkor. Dessa

s. k. krislån böra beviljas för inköp av utsäde, gödningsämnen, fodermedel,

kreatur eller annat, som erfordras för jordbruksdriftens upprätthållande eller,

i fall sådant inköp redan skett, för betalning av överhängande gäld. Lånen

böra i regel icke få överstiga 3,000 kronor. Lån må dock kunna, då synnerliga

skäl därtill äro förhanden, beviljas intill 5,000 kronor. Lånen böra

vara räntefria och böra kunna beviljas även utan att låntagaren lämnar pant

eller borgen. Återbetalning av lånen bör kunna ske genom att förbättringsarbeten

utföras å den av låntagaren brukade fastigheten. Såsom förbättringsarbeten

till gäldande av krislån må ej godkännas andra arbeten än sådana,

vilka syfta till höjande av jordbrukets avkastningsförmåga eller förbättring

av de hygieniska förhållandena å egendomen och vilka kunna av låntagaren

utföras utan att åsamka honom utgifter för anskaffning av redskap

eller material i sådan omfattning, att syftet med lånet därigenom äventyras.

Den tid, inom vilken förbättringsarbete skall vara utfört, må ej bestämmas

längre än till dess fem år förflutit från lånets beviljande. Förbättringsarbeten

må ej föreskrivas i större omfattning än som motsvarar det beviljade lånets

belopp. Det åligger låntagare att inom tre månader efter den för förbättringsarbetets

avslutande bestämda tidpunkten avgiva skriftlig försäkran, att

arbetet blivit utfört inom föreskriven tid i överensstämmelse med godkänd

plan och kostnadsberäkning. Sådan försäkran skall vara till riktigheten bestyrkt

av egnahemsombud, jordbrukskonsulent, vandringsrättare, ordförande

i styrelsen för hushållskrets eller god man vid lantmäteriförrättning. Har

förbättringsarbete fullbordats inom utsatt tid, skall den däremot svarande delen

av länet anses återbetald. I den man länets gäldande genom förbättringsarbeten

ej medgives, skall lånet återbetalas genom amortering med en femtedel

om året med början 1942. Brister låntagaren i fullgörande av vad som

åligger honom i avseende å förbättringsarbete, skall den låntagaren medgivna

rätten att till gäldande av lånet eller del därav utföra förbättringsarbete vara

förfallen, och låntagaren har i sådant fall att omedelbart inbetala den del av

lånet, som, örn förbätringsarbete icke föreskrivits, skolat vara till betalning

förfallen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

3

Den av utredningen förordade låneverksamheten skall under egnahemsstyrelsens

tillsyn omhänderhavas av egnahemsnämnderna. Inköp som skola

ske för beviljat lånebelopp skall förmedlas av vederbörande egnahemsnämnd,

som därvid äger anlita sakkunnigt biträde av hushållningssällskapets tjänstemän.

Ansökan om krislån skall göras hos egnahemsnämnden före den 1 september

1941 och bör åtföljas av styrkta uppgifter angående skördeutfallet år

1940 å den av sökanden brukade fastigheten samt rörande de omständigheter

i övrigt, som sökanden vill åberopa. Då lån beviljas, skall tillika föreskrift

meddelas rörande lånets användning och sättet för dess utbetalande. Belopp,

som avses skola användas för inköp av utsäde, gödningsämnen, fodermedel,

kreatur m. m., skall genom egnahemsnämndens försorg utbetalas till vederbörande

leverantör. Låntagare, som önskar återbetala lånet eller del därav

genom förbättringsarbete, har att senast tre månader efter lånets beviljande

inkomma till egnahemsnämnden med arbetsförslag jämte plan och kostnadsberäkning

över arbetet. Det skall åligga egnahemsnämnd att övervaka,

att gäldenär fullgör sina skyldigheter i avseende å honom beviljat lån. Egnahemsnämnd

må uppsäga krislån till omedelbar betalning, där det befinnes,

att låntagaren genom oriktig uppgift föranlett lånets beviljande eller att han

använt lånebeloppet för annat ändamål än som avsetts, eller örn låntagaren

visar försumlighet att erlägga föreskriven amortering eller annorledes bryter

mot vad honom enligt avgiven skuldförbindelse åligger. Uppsägning må även

ske när sådana förhållanden inträffat att låntagaren med hänsyn till det

med lånet avsedda syftet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta detsamma.

Sker uppsägning av lån skall å lånet gäldas ränta efter fem procent

om året från och med uppsägningsdagen. Fråga om avskrivning av lån skall

underställas Kungl. Majit.

Utredningen har ansett att ett belopp av 10,000,000 kronor kommer att bliva

behövligt för låneverksamheten. Av detta belopp har utredningen föreslagit

att 3,000,000 kronor böra beviljas å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 och återstående 7,000,000 kronor å riksstaten för budgetåret

1941/42. Särskilt kostnadsanslag för låneverksamheten har icke ansetts

erforderligt, då det kan antagas, att verksamheten av egnahemsstyrelsen och

egnahemsnämnderna kan bedrivas inom ramen av denna organisations allmänna

omkoslnadsanslag. Särskilda kostnader för krislåneverksamheten synas

icke behöva uppkomma i annan mån än som betingas av det biträde, som enligt

vad förut anförts förutsättes komma att lämnas av personer utanför egnahemsorganisationen.

För sådana mindre betydande kostnader torde efter

Kungl. Maj:ts bestämmande det allmänna låneanslaget kunna anlitas.

Såsom framgår av vad förut anförts, avses krislånen icke skola komma

till användning för reglering i allmänhet av en nödställd jordbrukares

skulder. På vissa håll i landet, särskilt inom Gotlands län och på Öland,

torde emellertid missväxten i många fall lia orsakat ett sådant betryck, att

behov av hjälp även till sanering av skuldbördan förefinnes. Utredningen

har ansett, att för dylika fall stöde de nuvarande ackords- och hjälplånen

till buds och borde enligt utredningens mening komma till användning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

Framför allt den senare låneformen borde i det av missväxten orsakade,

tillfälliga krisläget få i ökad utsträckning anlitas i angivna syfte. Det borde i

anslutning härtill övervägas, i vad mån en sådan ökad användning av

ackords- och hjälplånen påkallade anvisande av ytterligare medel för ändamålet,

eventuellt redan å tilläggsstat för innevarande budgetår. Det ökade

anlitande av ackords- och hjälplånen, som sålunda förordades, betingades

av ett tillfälligt krisläge. Utredningen har emellertid understrukit att den

icke härmed velat föregripa den omprövning av frågan om jordbrukets

skuldreglering, som utredningen framdeles enligt direktiven har att företaga.

Uppenbarligen borde ej den omständigheten, att en sökande visar sig

vara i behov av en mera omfattande ekonomisk sanering, utgöra hinder

för honom att komma i åtnjutande av den nu föreslagna krislånehjälpen.

Krislån borde sålunda kunna utlämnas även om i det särskilda fallet

behov av ackords- eller hjälplån förelåge.

Yttrandena.

Det av utredningen framlagda förslaget har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsen och statens livsmedelskommission. Statskontoret

har avstyrkt förslaget.

Departementschefens anförande.

Skördeutfallet för år 1940 var, såsom utredningen framhållit, i genomsnitt

betydligt under medelnivån för de senaste åren. Inom vissa trakter och å vissa

brukningsdelar kan skördeutfallet nära nog betecknas såsom missväxt. För att

bistå de av det dåliga skördeutfallet mest drabbade jordbrukarna ha redan

vissa statliga åtgärder vidtagits. Jag erinrar härvid örn möjligheterna att erhålla

dels statsbidrag för utrensning av tuberkulos inom nötkreatursbesättningar

och för inköp av stråfoder inom vissa delar av landet, dels ock rabatter

vid inköp av foderspannmål och utsäde. I samband med beviljande av medel

för inköp av stråfoder anvisades även ett anslag till bestridande av transportkostnaderna

för stråfoder till vissa orter. Emellertid torde, oaktat redan vidtagna

statliga hjälpåtgärder, flerstädes i landet ha uppstått svårigheter för

jordbrukarna att anskaffa de kontanta medel, som erfordras för jordbrukets

bedrivande. Även örn en stegring av priserna å jordbruksprodukter ägt rum,

har detta icke kunnat hjälpa dem, som haft litet eller intet att sälja. Man kan

således icke bortse från att den felslagna skörden medfört en avsevärd minskning

i inkomsterna från jordbruket med därav följande svårigheter att erhålla

likvida tillgångar. Skulle hjälp härutinnan icke kunna erhållas, torde

i samband med vårbrukets igångsättande uppstå betydande svårigheter att

anskaffa utsäde, gödningsämnen och andra driftsförnödenheter för jordbruket.

Likaså torde svårigheter uppkomma att betala förfallna arrendeavgifter

och annuiteter å lån. Där nedslaktning av nötkreatur i större om
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

5

fattning måst ske på grund av foderbristen, torde de för kreaturen influtna

likviderna Ira medfört en tillfällig lättnad i betalningssvårigheterna, vilka

emellertid bli så mycket mera kännbara, då inköp av djur skall ske. Under

sådana förhållanden synes, därest staten icke träder hjälpande emellan,

kunna befaras en viss nedgång i jordbrukets produktion. I likhet med utredningen

och flertalet av de hörda myndigheterna anser jag med hänsyn

härtill, att ytterligare bistånd bör lämnas de jordbrukare, som drabbats av

felslagen skörd. Utredningen bär föreslagit, att detta bistånd bör lämnas

på så sätt, att möjlighet öppnas att erhålla lån av statsmedel på fördelaktiga

villkor. Utredningens förslag härutinnan kan jag biträda.

Såsom framgår av vad jag nyss antytt bör låneverksamheten avse att bispringa

jordbrukare, som på grund av felslagen skörd råkat i sådana svårigheter,

att de äro i trängande behov av ekonomiskt bistånd för att kunna

anskaffa för jordbrukets drift erforderliga förnödenheter såsom gödningsämnen,

fodermedel, utsäde eller kreatur. Därjämte torde såsom utredningen

förordat krislån böra lämnas även i fall, där sådant inköp redan skett, för

betalning av överhängande gäld. Härunder torde jämväl böra inbegripas

exempelvis skuld å oguldet arrende och förfallna annuiteter a lån. Utredningen

synes mig i sin motivering lia uppdragit något för snäva gränser för

låneverksamheten. En något friare prövning av de ändamål, vartill lån bör

kunna beviljas, torde böra stå öppen för den myndighet som handhar verksamheten.

Det bör beaktas att även om inköp av nyss berörda beskaffenhet

icke varit behövliga, svårigheter att skaffa kontanta medel för jordbrukets

drift kunna uppkomma såsom en följd av den felslagna skörden. Vid beviljande

av lån bör hänsyn även kunna tagas till att skörden under 1939 slagit

fel. Givet är, att lånehjälpen endast bör lämnas där ett verkligt behov av

hjälp föreligger. Lånen böra såsom utredningen framhållit i regel endast

medgivas i de fall då det konstaterats, att lånesökanden till följd av hög

skuldsättning och därmed förenade betalningsplikter icke är i stånd att av

egen kraft bestrida förutberörda för driftens uppehållande nödvändiga utgifter.

Lånesökanden bör ha gjort vad på honom ankommer för övervinnande

av sina ekonomiska svårigheter. Såsom egnahemsstyrelsen föreslagit

bör med jordbrukare likställas den som bedriver trädgårdsskötsel såsom självständig

näring.

Rörande maximibeloppet för lån kan jag biträda utredningens förslag.

Lån torde icke annat än i undantagsfall böra beviljas till högre belopp än

3.000 kronor. Föreligger emellertid synnerliga skäl därtill, bör lån till högst

5.000 kronor kunna medgivas. Vid beviljande av lån bör beaktas örn lånesökanden

tidigare erhållit hjälp av statsmedel i anledning av den felslagna

skörden. Därest lån för nu ifrågavarande ändamål skall bliva till hjälp för

låntagaren torde detsamma böra lämnas räntefritt. Icke heller anser jag att

säkerhet för lånen skall behöva fordras. Det klientel, som här kommer i

fråga, torde i stor utsträckning icke vara i stånd att lämna någon fullgod

säkerhet. Att uppställa krav på att säkerhet ovillkorligen skall ställas skulle

under sådana förhållanden föranleda, att ändamålet med låneverksamheten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

i viss mån förfelades. Emellertid bör såsom utredningen framhållit möjligheten

att avkräva lånesökanden säkerhet icke vara utesluten.

I likhet med utredningen hyser jag starka betänkligheter mot att den nu

förordade låneverksamheten anordnas i form av amorteringslån, vilket

skulle medföra en ytterligare ökning av jordbrukets skuldbörda. Utredningen

har för undvikande härav föreslagit, att man skall kunna medgiva

att betalningarna av lån ske genom förbättringsarbeten å den jordbruksfastighet,

för vars drivande lånet beviljas. Denna form för låns gäldande har

redan prövats i fråga om de under åren 1932—34 utlämnade stödlånen och

visat sig i stort sett medföra åsyftat resultat. Jag kan därför även på denna

punkt biträda utredningens förslag. Emellertid anser jag, att dylika avbetalningar

å krislån genom förbättringsarbeten böra medgivas högst intill

ett belopp av 1,000 kronor för varje låntagare. I anslutning till vad utredningen

anfört synes mest ändamålsenligt, att närmare föreskrifter icke upptagas

angående de arbeten, som skola kunna godkännas för återbetalning

av krislån. Det torde var tillräckligt, att vissa mera allmänna krav uppstälr

las, avseende att arbetet skall syfta till höjning av jordbrukets avkastningsförmåga.

I de fall, då återbetalning av krislån genom förbättringsarbete icke kan

ifrågakomma, torde såsom utredningen föreslagit amorteiäng av detsamma

böra ske. De av utredningen förordade amorteringsvillkoren synas kunna

godtagas. Den föreslagna amorteringstiden av fem år kan visserligen synas

väl kort, men med hänsyn till önskvärdheten av att ifrågavarande låneverksamhet

avvecklas så snart ske kan torde amorteringstiden knappast böra bliva

av längre varaktighet. Av samma skäl synes någon amorteringsfri tid icke

böra medgivas, utan amorteringarna torde böra taga sin början år 1942.

Amorteringen bör för varje kalenderår erläggas före årets utgång. Skulle av

särskilda orsaker behov av längre amorteringstid uppkomma, torde framdeles

en förlängning kunna ske.

Den nu ifrågavarande låneverksamheten synes lämpligen kunna handhavas

av egnahemsnämnderna under egnahemsstyrelsens tillsyn. Såsom

utredningen föreslagit bör ansvaret för verksamhetens behöriga bedrivande

vila på styrelsen såsom det ledande och kontrollerande organet, under det

att handläggningen i detalj av låneärendena samt beviljande av lån bör

ankomma på egnahemsnämnderna. Dessa böra vid denna verksamhet rådgöra

och samarbeta med hushållningssällskapens ledning och tjänstemän. Det

är av vikt att så sker, då hushållningssällskapen i viss utsträckning handha

livdjursförmedlingen i anslutning till utrensningen av tuberkulos inom kreatursbesättningar

ävensom verksamheten avseende anskaffandet av foder. I

enlighet med vad egnahemsstyrelsen i sitt yttrande framhållit bör klagan

över nämndens beslut i låneärenden kunna föras hos styrelsen. Däremot

anser jag onödigt, att låneärende, i vilket olika meningar kommit till uttryck

inom nämnden, underställes styrelsen. Ett dylikt förfarande skulle

medföra onödig omgång och försena den slutliga behandlingen av låneansökningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

7

Mot den av utredningen föreslagna kontrollen av användningen av beviljade

lånemedel har jag intet att erinra. Det bör emellertid tillses, att kontrollen

icke verkar försenande på erforderliga anskaffningar.

I fråga örn förfarandet vid ansökan om och beviljande av lån torde vad

utredningen föreslagit i huvudsak kunna vinna tillämpning.

Såsom utredningen förordat bör krislån av egnahemsnämnd kunna uppsägas

till omedelbar betalning, där det befinnes, att låntagaren genom oriktiga

uppgifter föranlett lånets beviljande eller att lånebeloppet använts för

annat ändamål än som avsetts eller om låntagaren visar försumlighet att

erlägga föreskriven amortering eller annorledes bryter mot vad enligt skuldförbindelse

åligger honom. Uppsägning av lånet bör även få ske då sådana

förhållanden inträffat, att låntagaren med hänsyn till det med lånet avsedda

syftet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta detsamma. Uppsäges

lånet, skall gäldas ränta efter fem procent från och med uppsägningsdagen.

Det bör få ankomma på Kungl. Majit att besluta om avskrivning av

lån, där så skulle finnas påkallat.

För att underlätta överblickandet av den föreliggande frågan torde utredningens

förslag till författningsbestämmelser böra såsom bilaga fogas till

protokollet (återfinnes sist i utskottets utlåtande).

Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att göra något bestämt

uttalande rörande storleken av de medel som kunna bliva behövliga

för ifrågavarande låneverksamhets bedrivande. Jag vill emellertid förorda,

att det av utredningen föreslagna beloppet av 10,000,000 kronor ställes till

förfogande. Med hänsyn till att verksamheten snarast möjligt bör komma i

gång och då ett stort behov av medel redan under innevarande budgetår

kan väntas uppkomma, torde ett belopp av 5,000,000 kronor böra anvisas

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Återstående 5,000,000

kronor böra anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår. Förevarande

anslag torde böra konstrueras såsom anslag för avsättning till diversemedelsfond.

Anslaget, som synes böra uppföras såsom obetecknat anslag, bör benämnas

»Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare». I likhet med

utredningen anser jag icke erforderligt att särskilda medel anvisas för administrationskostnaderna.

Skulle det visa sig, att arbetet med låneverksamheten

kommer att medföra behov av ökad arbetskraft eller av särskilda expenser,

vilka icke kunna täckas av ordinarie tillgängliga medel för egnahemsverksamheten,

torde Kungl. Majit böra äga anvisa erforderliga belopp

för ändamålet från de anslag, som anvisas för krislånen.

Det ogynnsamma skördeutfallet för år 1940, vilket inom vissa trakter torde

kunna betecknas som missväxt, har såsom departementschefen erinrat

redan föranlett vissa statliga åtgärder för att bistå de därav hårdast drabbade

jordbrukarna. Emellertid anser utskottet i likhet med departementschefen,

att en mera omfattande hjälpaktion bör igångsättas genom alt ställa

lån av statsmedel på fördelaktiga villkor till förfogande för de jordbrukare,

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

som på grund av felslagen skörd råkat i sådana svårigheter att de äro i trängande

behov av ekonomiskt bistånd.

De av departementschefen uppdragna riktlinjerna för den tillämnade låneverksamheten

har utskottet funnit vara i stort sett ändamålsenliga. Emellertid

dr det vissa spörsmål, som utskottet ansett sig böra något närmare ingå

på, bland annat på grund av de föreliggande motionerna.

I anledning av de likalydande motionerna I: 184 och II: 245 lia inom utskottet

framförts olika meningar örn vilka jordbrukare, som böra erhålla del

av den ifrågasatta hjälpaktionen. En viss gränsdragning med avseende på

jordbrukens storleksordning har sålunda förordats. Utskottet har emellertid

stannat för att i huvudsak ansluta sig till utredningsmännens uppfattning

i frågan. Hjälpen bör i enlighet härmed i främsta rummet avse innehavare

av mindre och medelstora jordbruk, för vilka det dåliga skörderesultatet

torde ha blivit särskilt kännbart. De större brukningsdelarna böra dock

icke i detta sammanhang lämnas obeaktade. Den avgränsning av hjälpfallen,

som i nu berörda avseende givetvis måste ske, bör grundas på prövning av

förhållandena i varje särskilt fall.

I frågan örn säkerhet för utlämnade lån har departementschefen i likhet

med utredningsmännen ansett, att ställande av säkerhet icke skall behöva

fordras, eftersom det klientel, som här ifrågakommer, i stor utsträckning

torde vara ur stånd att lämna fullgod säkerhet. Möjligheten alt avkräva lånesäkerhet

bör dock icke vara utesluten. Inom utskottet har uppställts det

kravet, att säkerhet borde avfordras i regel, varifrån undantag skulle kunna

medgivas i särskilda fall. Därigenom skulle vinnas en viss och önskvärd garanti

för att åtagna förpliktelser verkligen komme att fullgöras av låntagarna.

Utan att vilja förringa värdet av nämnda synpunkt har emellertid utskottet

ansett övervägande skäl tala för den ståndpunkt departementschefen

intagit. Denna biträdes sålunda av utskottet.

I detta sammanhang har utskottet uppmärksammat arrendatorernas ställning

och möjlighet att få del av hjälpaktionen. Uppenbarligen skulle ett

ovillkorligt krav på säkerhet försätta arrendatorerna i ett ogynnsamt läge i

förhållande till andra jordbrukare. Med avseende på låntagarnas skyldighet

att återbetala erhållna lån torde böra framhållas vikten av att denna

icke bör få hindra arrendatorerna från att tillgodogöra sig lånen i fråga. Erfarenheten

från stödlåneverksamheten och bostadsförbättringsverksamheten,

där samma spörsmål inställt sig men synes ha fått en tillfredsställande lösning,

torde härvidlag kunna giva erforderlig ledning så att icke låneverksamheten

förfelas i vad angår arrendatorernas möjlighet att anlita densamma.

Rörande maximibeloppet för lån har departementschefen biträtt utredningsmännens

förslag, att lån bör utgå med högst 3,000 kronor, dock att,

då synnerliga skäl därtill föreligga, lånebeloppet må kunna höjas till 5,000

kronor. I de förutnämnda båda motionerna har föreslagits minskning av lånemaximum

till 1,500 respektive 3,000 kronor, under motivering alt sålunda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

9

begränsat belopp skulle bättre överensstämma med småbrukarnas och småböndernas

lånebehov. Utskottet anser visserligen för sin del, med hänsyn

särskilt till önskvärdheten av att största möjliga antal nödställda jordbrukare

kunna bispringas, att i regel lån ej bör beviljas till högre belopp än som i

motionerna förutsatts. Då emellertid behjärtansvärda fall torde kunna framkomma,

där större lånebelopp kunna erfordras, finner utskottet icke tillräcklig

anledning att förorda nu ifrågasatta ändring i det framlagda förslaget.

Enligt utredningsmännens av departementschefen godtagna förslag har

låntagare, som önskar återbetala lånet eller del därav genom förbättringsarbete,

att senast tre månader efter lånets beviljande inkomma med förslag

till sådant arbete. Såsom framhållits i meranämnda motioner torde angivna

tidsfrist vara väl kort. Utskottet anser liksom motionärerna, att ifrågavarande

tidrymd bör något utsträckas.

Slutligen lia i de föreliggande motionerna framlagts olika förslag örn att

ekonomiskt stöd borde i vissa fall kunna lämnas jordbrukarna utan återbetalningsskyldighet.

I motionerna 1:184 och 11:245 har uttalats, att en del

jordbrukare icke kunna bliva verkligt hjälpta, om kravet på återbetalning

i den ena eller andra formen skall vidhållas, samt påyrkats, att bidrag eller lån

utan motprestation borde få utlämnas i särskilt ömmande fall. I den vid riksdagens

början väckta motionen II: 95 har föreslagits, att statsbidrag borde

utlämnas till mindre bemedlade jordbrukare för inköp av stråfoder samt att

för detta ändamål måtte anvisas 2,000,000 kronor. Utskottet vill icke bestrida,

att fall kunna förekomma, där vederbörande jordbrukare icke ha utsikt att

kunna fullgöra återbetalning av lån vare sig i form av förbättringsarbete eller

amortering. Påpekas må emellertid, att departementschefen utgått ifrån att

det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om avskrivning av lån, då så

finnes påkallat. Med hänsyn jämväl till att understöd i bidragsform bör såvitt

möjligt undvikas kan utskottet icke giva sin anslutning till de förslag av

angivna art, som innefattas i motionerna. Vad vidare beträffar motionen

II: 95 torde även därmed avsedda syfte få anses ha blivit i viss mån tillgodosett

genom vad utskottet här anfört.

Då det givetvis — såsom departementschefen anfört — är av förhållandena

påkallat, att låneverksamheten snarast möjligt kommer i gång, förutsätter

utskottet, att vederbörande myndigheter utan dröjsmål vidtaga sådana

mått och steg att ansökningar örn lån kunna skyndsamt behandlas.

Kungl. Maj:ts anslagsäskande för ändamålet har icke föranlett någon utskottets

erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må till Avsättning till fonden för krislån

till jordbrukare under nionde huvudtiteln anvisa

1. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

ett anslag av 5,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1911. 10 sami. Nr 9. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

2. å riksstaten för budgetåret 1941/42 ett anslag av

5,000,000 kronor.

B. att motionerna I: 184 och 11:245 samt 11:95 må anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 6 mars 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Granath, Alfred Andersson, Jacob Hansson,

Mannerskantz, von Stockenström, Dahlström och Bondeson samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson

i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön, Karlsson i Munkedal, Carlström, Janson i Frändesta och

Jonsson i Fjäle.

Reservationer:

1) av herrar Alfred Andersson och Carlström, vilka ansett, att utskottets

motivering bort ha följande lydelse:

»Det ogynnsamma skördeutfallet--- —- (lika med utskottet)---

att anlita densamma.

Rörande maximibeloppet för--— (lika med utskottet)---och

småböndernas lånebehov. Även utskottet finner — med hänsyn till anslagsbeloppets

begränsning och önskvärdheten av att största möjliga antal hjälpbehövande

jordbrukare må kunna bispringas — att lånesumman bör maximeras

till 1,500 kronor, dock att, då synnerliga skäl äro för handen, lån må

kunna beviljas intill 3,000 kronor. Utskottet tillstyrker sålunda den av motionärerna

ifrågasatta ändringen i det framlagda förslaget.

Enligt utredningsmännens av---(lika med utskottet)---någon

utskottets erinran.»

2) av herr Ericsson i Sörsjön.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

11

Bilaga.

1940 års utrednings om jordbrukets skuldsättning

förslag

till

kungörelse om krislån till jordbrukare.

1 §•

Jordbrukare, som på grund av felslagen skörd råkat i sådana svårigheter,

att han är i trängande behov av ekonomiskt bistånd, och som gjort vad på

honom ankommit för övervinnande av svårigheterna, må kunna erhålla lån

av statsmedel (krislån) enligt bestämmelserna i denna kungörelse.

2 §•

Låneverksamheten skall under egnahemsstyrelsens tillsyn omhänderhavas

av egnahemsnämnderna, vilka äga bevilja lån i den utsträckning medel

härtill efter framställning av egnahemsstyrelsen anvisas av Kungl. Maj:t.

3 §.

Krislån må beviljas för inköp av utsäde, gödningsämnen, fodermedel,

kreatur eller annat, som erfordras för jordbruksdriftens upprätthållande,

eller, i fall där sådant inköp redan skett, för betalning av överhängande

gäld.

Inköp, varom i första stycket sägs, förmedlas av egnahemsnämnden, som

därvid äger anlita sakkunnigt biträde av hushållningssällskapets tjänstemän.

4 §•

Krislån må beviljas även utan att låntagaren lämnar pant eller borgen.

Lån må ej överstiga tretusen kronor; dock må, när synnerliga skäl därtill

äro för handen, lån efter egnahemsstyrelsens medgivande kunna beviljas

intill femtusen kronor.

I den mån ej annat följer av stadgandet i 12 § skall å krislån ej erläggas

ränta.

5 §•

Under de villkor och i den ordning, varom i 9—11 §§ förmäles, må krislån

kunna anses helt eller delvis guldet genom att förbättringsarbete utförts

å den av låntagaren brukade fastigheten.

I den mån lånets gäldande medelst förbättringsarbete ej medgives, skall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

lånet återbetalas genom amortering med en femtedel om året med början

år 1942. Amortering skall för varje kalenderår erläggas före årets utgång.

6 §.

Ansökan örn krislån skall göras hos egnahemsnämnden före den 1 september

1941 och bör åtföljas av styrkta uppgifter angående skördeutfallet

år 1940 å den av sökanden brukade fastigheten samt rörande de omständigheter

i övrigt, som sökanden vill åberopa.

V §•

Då lån beviljas, skall tillika föreskrift meddelas rörande lånets användning

och sättet för dess utbetalande. Belopp, som avses skola användas för

inköp av utsäde, gödningsämnen, fodermedel, kreatur m. m., skall genom

egnahemsnämndens försorg utbetalas till vederbörande leverantör.

Egnahemsnämndens beslut rörande låneansökning skall ofördröjligen tillställas

sökanden.

8 §.

Sedan lån av egnahemsnämnd beviljats må lånet, mot förskrivning å beloppet,

genom egnahemsnämndens försorg utbetalas till låntagaren eller

till annan, som i beslutet må hava anvisats.

9 §.

Låntagare, som önskar återbetala lånet eller del därav genom förbättringsarbete,

har att senast tre månader efter lånets beviljande inkomma till

egnahemsnämnden med arbetsförslag jämte plan och kostnadsberäkning

över arbetet.

Såsom förbättringsarbete till gäldande av krislån må ej godkännas andra

arbeten än sådana, vilka syfta till höjande av jordbrukets avkastningsförmåga

eller förbättring av de hygieniska förhållandena å egendomen och

vilka kunna av låntagaren utföras utan att åsamka honom utgifter för anskaffning

av redskap eller material i sådan omfattning, att syftet med lånet

därigenom komme att äventyras.

Den tid, inom vilken förbättringsarbete skall vara utfört, må ej bestämmas

längre än till dess fem år förflutit från lånets beviljande. Förbättringsarbete

må ej föreskrivas i större omfattning än som motsvarar det beviljade

lånets belopp.

10 §.

Läntagare, som erhållit rätt att till gäldande av lånet helt eller delvis utföra

förbättringsarbete, må likväl ej åtnjuta befrielse från gäldande av

amortering, med mindre det genom intyg av trovärdig person visas att av

föreskrivet förbättringsarbete för varje år minst så stor del blivit utförd,

som svarar mot amorteringsbeloppet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.

11 §•

Det åligger låntagare att inom tre månader efter den för förbättringsarbetets

avslutande bestämda tidpunkten avgiva skriftlig försäkran, att arbetet

blivit utfört inom föreskriven tid i överensstämmelse med godkänd

plan och kostnadsberäkning. Sådan försäkran skall vara till riktigheten bestyrkt

av egnahemsombud, jordbrukskonsulent, vandringsrättare, ordförande

i styrelse för hushållskrets eller god man vid lantmäteriförrättning.

Har förbättringsarbete fullbordats inom utsatt tid, skall den däremot

svarande delen av lånet anses återbetald; ägande låntagaren för sådant fall

återbekomma vad han på grund av stadgandet i 10 § må hava erlagt såsom

amortering.

Brister låntagare i fullgörande av vad honom enligt första stycket åligger,

skall den låntagaren medgivna rätten att till gäldande av lånet eller del därav

utföra förbättringsarbete vara förfallen, i följd varav låntagaren har att

omedelbart inbetala den del av lånet, som, om förbättringsarbete icke föreskrivits,

skolat vara till betalning förfallen.

12 §.

Det åligger egnahemsnämnd att övervaka, att gäldenär fullgör sina skyldigheter

i avseende å honom beviljat lån.

Egnahemsnämnd må uppsäga krislån till omedelbar betalning, där det befinnes,

att låntagaren genom oriktig uppgift föranlett lånets beviljande eller

att han använt lånebeloppet för annat ändamål än som avsetts, eller om

låntagaren visar försumlighet att erlägga föreskriven amortering eller annorledes

bryter mot vad honom enligt avgiven skuldförbindelse åligger, så

ock eljest när sådana förhållanden inträffat att låntagaren med hänsyn

till det med lånet avsedda syftet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta

lånet.

Sker uppsägning av lån skall, ändå att ränta eljest ej skolat utgå, å lånet

gäldas ränta efter fem procent om året från och med uppsägningsdagen.

13 §.

Uppkommer fråga om avskrivning av fordran på grund av utlämnat lån,

skall ärendet underställas Kungl. Maj:t.

Denna kungörelse träder i kraft den

1941.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 10 sami. Nr 9.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anvisande av medel för utlämnande av krislån. s. 1 i texten