Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag till 1942 års riksdag angående underlättande av valdeltagande även vid landstingsoch kommunalval».

1941-03-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1941:10, Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag till 1942 års riksdag angående underlättande av valdeltagande även vid landstingsoch kommunalval».

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

Hr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1941 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning au väckta motioner

om underlättande av valdeltagandet vid kommunalval.

Konstitutionsutskottet tiar till behandling i ett sammanhang förehaft dels

de likalydande motionerna nr 48 i första kammaren av herr Mannerskantz

och nr 71 i andra kammaren av herr von Seth m. fl., dels ock motionen

nr 166 i andra kammaren av herrar Hallagård och Gustafsson i Lekåsa.

I motionerna I: 48 och II: 71 hemställes, »att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag till 1942 års riksdag angående

underlättande av valdeltagande även vid landstings- och kommunalval».

I motionen II: 166 hemställes, »att riksdagen ville besluta sådan ändring

av gällande bestämmelser i fråga örn landstings- och kommunalval, att de

åtgärder, som vidtagits för underlättande av röstavgivningen vid andrakammarvalen,

även måtte vinna tillämpning i fråga om dessa».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

I syfte att underlätta valdeltagandet vid andrakammarvalen beslötos åren

1934 och 1935 villkorligt vissa ändringar i lagen örn val till riksdagen, vilka

trädde i kraft år 1937 i och med att § 24 riksdagsordningen erhöll ändrad

lydelse. Enligt dessa regler, som i vissa hänseenden reviderades år 1940,

skapades för andrakammarvalens vidkommande en rätt för väljare, som

på grund av vistelse å annan ort är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

i det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, att avlämna

valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, vid valförrättning

i annat valdistrikt inom riket eller, då val ej samtidigt äger rum i hela

riket, i annat valdistrikt inom samma valkrets. Med hänsyn härtill skola

andrakammarvalen för hela riket numera obligatoriskt förrättas å samma

dag. För rätt att rösta i främmande valdistrikt skall väljare innehava utdrag

ur röstlängden från det valdistrikt han tillhör, utvisande att han där är

upptagen såsom röstberättigad. Vidare avskaffades för andrakammarvalens

del valsedelsförsändelseinstitutet för yrkes- och tjänstemän och ersattes —

i den mån rätten att rösta i annat valdistrikt icke kan begagnas — av en

rätt att avgiva valsedel före valdagen. Två kategorier av väljare berördes

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

11

av sist nämnda reform. Dels fingo nämligen yrkes- och tjänstemän inom

riket, som förut hade rätt att rösta medelst valsedelsförsändelse, rätt att

före valdagen avgiva valsedel, där det kunde antagas, att väljaren till följd

av tjänstens utövning valdagen icke kunde komma tillstädes vid någon valförrättning.

Dels fingo alla röstberättigade, som valdagen kunde antagas

komma att vistas utom riket, rätt att avlämna valsedel i nu ifrågavarande

ordning. För röstningen skola väljarna inneha röstlängdsutdrag angående

sin rösträtt liksom vid röstning i främmande valdistrikt.

Enligt en inom justitiedepartementet år 1933 upprättad promemoria angående

införande av systemet röstning å annan ort kunde en sådan rätt icke

ifrågakomma beträffande de primärkommunala valen. Däremot kunde det

ifrågasättas, örn systemet icke skulle kunna vinna tillämpning på landstingsmannavalen.

Riksdagen uttalade samma år (skrivelse nr 251), i anslutning

till vad konstitutionsutskottet anfört i ämnet, att en fortsatt utredning av

frågan icke syntes böra begränsas endast till andrakammarvalen.

Av de över den nämnda promemorian och riksdagens skrivelse hörda

myndigheterna anförde Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Västerbottens

län bland skälen för ett avstyrkande av förslaget om röstning i främmande

valdistrikt, att systemet icke läte sig anpassa å de kommunala valen,

vilket borde fordras. Uteslutande av denna anledning ställde sig magistraten

i Stockholm tveksam till förslaget, ehuru magistraten med tanke enbart

på andrakammarvalen i princip fann detsamma lämpligt. Även magistraten

i Lund ansåg det önskvärt med en metod för valdeltagandets underlättande,

som kunde tillämpas även å de kommunala valen. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län framhöll, att möjlighet till röstning i främmande valdistrikt

borde införas även vid kommunalvalen, och att, om gemensam valdag infördes

för nämnda val, det icke skulle möta oöverstigliga hinder att anordna

dessa efter i huvudsak enahanda system, som föreslagits beträffande andrakammarvalen.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ansåg behovet av den

ifrågavarande reformen beträffande valen i primärkommunema vara mindre

framträdande men fann det däremot synnerligen önskvärt, att det föreslagna

institutet vunne tillämpning vid alla val av politisk betydelse, sålunda

förutom andrakammarvalen även landstingsmannavalen och valen av elektorer

i städer utom landsting för utseende av första kammarens ledamöter.

Ytterligare tre länsstyrelser — i Östergötlands, Skaraborgs och örebro län

— funno det vara principiellt önskvärt, att reformen utsträcktes till landstingsmannavalen,

men menade, att man först borde avvakta resultatet av

reformens tillämpning vid andrakammarvalen, innan sådan utsträckning

föreloges. Däremot ansågo dessa länsstyrelser en utsträckning till andra

kommunala val icke böra ifrågakomma. Tre andra länsstyrelser — i Uppsala,

Kopparbergs och Gävleborgs län — avstyrkte helt det föreslagna systemets

tillämpning vid andra val än andrakammarvalen, varjämte länsstvrel
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

sen i Norrbottens län även syntes hysa den uppfattningen, att systemet ej

borde utsträckas till de kommunala valen.

Den närmare utredningen av frågan örn införande av institutet röstning

å annan ort fullföljdes sedan av inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga,

vilka i sitt år 1934 avgivna yttrande beträffande de kommunala

valen framhöllo, att den första förutsättningen för att institutet röstning i

främmande valdistrikt lämpligen skulle kunna användas vid de kommunala

valen vöre, att dessa förrättades samtidigt i hela riket. Vad närmast anginge

landstingsmannavalen förelåge dock icke denna förutsättning. En väsentlig

anledning till önskemålet att införa systemet beträffande dessa val vore den

omständigheten, att landstingen deltaga i utseendet av första kammarens

ledamöter, varigenom landstingsmannavalen få en politisk betydelse. Men

infördes systemet i fråga om landstingsmannavalen, talade starka skäl för

att det gjordes tillämpligt också vid val av förstakammarelektorer i de större

städerna, som ej deltaga i landsting. Det syntes emellertid mindre tillfredsställande,

örn det nya röstningssystemet skulle tillämpas allenast vid elektorsvalen

men icke vid de samtidigt därmed förrättade stadsfullmäktigevalen

i förevarande städer, enär de senare valen i de flesta fall för valmännen

framstode som de mest betydelsefulla. Något hinder att tillämpa systemet

vid båda valen förelåge visserligen icke i och för sig. Men utsträcktes systemet

till städer utom landsting, kunde det synas oegentligt att icke tillämpa

det vid stadsfullmäktigevalen även i andra städer samt vid kommunalfullmäktigevalen.

Förutsättningen härför vore dock, att dessa val obligatoriskt

förlädes till dagen för landstingsmannavalen. Tekniskt möjligt vore väl att

utsträcka systemets tillämpning att omfatta samtliga nu nämnda val. Man

torde dock icke böra bortse från svårigheten för väljarna att anskaffa riktiga

valsedlar för de skilda valen och att icke sammanblanda dessa. En väljare,

som icke vistades å den ort, där han vore röstberättigad vid kommunalval,

kunde ofta sakna kännedom örn de kandidater, vilka uppställts av

det parti han vill stödja, och även om väljarbeteckningen. Emellertid kunde

även invändningar av mera principiell natur resas mot att en väljare, som

exempelvis icke längre vöre bosatt i den kommun, där han vore röstberättigad,

skulle beredas särskilda möjligheter att deltaga i valet av denna kommuns

representation. Det kunde väl synas i och för sig önskvärt, att samma

system, som ifrågasattes beträffande andrakammarvalen, infördes även beträffande

landstingsmanna- och elektorsvalen, ehuru uppenbarligen skälen

härför icke ägde den styrka som i fråga om valen till riksdagens andra

kammare. Men det vöre ett svårlöst problem, huruvida och i vad mån

systemet därvid borde utvidgas att omfatta valen även i primärkommunerna.

Bestämd ståndpunkt till förevarande frågor torde emellertid icke

för det dåvarande behöva tagas. Valsedelsförsändelsesystemet för yrkesoch

tjänstemän syntes lämpligen böra bibehållas orubbat för de kommunala

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

13

valens vidkommande i avbidan på att frågan örn underlättat deltagande i

dessa val bleve löst.

I proposition (nr 216) till 1934 års riksdag med förslag till ändrad lydelse

av § 24 riksdagsordningen och till vissa delar av lagen om val till riksdagen

framhöll föredragande departementschefen vad anginge de kommunala valen

och elektorsvalen, att han — efter samråd med chefen för socialdepartementet

— funnit frågan örn underlättande av deltagandet i dessa val för det

dåvarande böra anstå och göras till föremål för ytterligare överväganden.

Riksdagen uttalade i anslutning till vad konstitutionsutskottet anfört i skrivelse

(nr 256) till Kungl. Maj:t, att det förevarande spörsmålet i sinom tid

borde göras till föremål för ytterligare utredning.

Är 1936 vidtogos de i förevarande sammanhang beaktansvärda ändringarna

i kommunallagarna, att såväl landstingsmanna- som stadsfullmäktigevalen

i rikets samtliga städer — alltså även i Stockholm — obligatoriskt

skola förrättas på en och samma dag, tredje söndagen i september månad.

I samband med denna frågas behandling uttalade konstitutionsutskottet, att

genom reformen skulle ett framtida införande av institutet röstning å annan

ort underlättas beträffande landstings- och stadsfullmäktigevalen. I samband

härmed må vidare erinras om att genom grundlagsändringar år 1937

avskaffades elektorsinstitutionen för val av förstakammarledamöter i de

större städer, som ej deltaga i landsting.

Sedermera väcktes vid 1939 års riksdag motionsvis förslag örn införande

av institutet röstning å annan ort även vid andra val än valen till andra

kammaren. Motionen avstyrktes av konstitutionsutskottet (utlåtande nr 3)

under hänvisning till att Kungl. Maj:ts uppmärksamhet redan vöre fäst

på frågan örn ett underlättat deltagande även i de kommunala valen och

att utredningen av spörsmålet härom kunde förväntas återupptagen inom

en snar framtid. Utskottets avstyrkande hemställan bifölls av riksdagen.

Utskottet har inhämtat, att frågan om underlättat deltagande även i de

kommunala valen ännu icke upptagits till förnyad, närmare behandling

inom vederbörande departement. Sedan de i motsvarande syfte vidtagna

ändringarna i lagen örn val till riksdagen nyligen prövats vid de senaste

andrakammarvalen och i stort sett befunnits ändamålsenliga, synes tidpunkten

emellertid vara inne för att spörsmålet örn underlättat deltagande

på liknande sätt även i kommunala val göres till föremål för den ytterligare

utredning, som riksdagen redan tidigare förutsatt. De ändringar i

kommunala vallagen, vartill utredningen kan föranleda, böra nämligen om

möjligt kunna tillämpas redan vid kommunala val år 1942. Under hänvisning

lill det anförda samt under framhållande ytterligare, att skiljaktiga

regler för röstningen vid olika slag av allmänna val innebära en påtaglig

olägenhet får utskottet hemställa,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr JO.

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner, i

skrivelse till Kungl. Majit ville hemställa örn förnyad utredning

av frågan, huruvida och i vad mån deltagandet i

kommunala val må kunna underlättas på liknande sätt som

beträffande andrakammarvalen, samt om framläggande för

riksdagen av det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 21 mars 1941.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra, Oscar Gottfrid Karlsson,

Holmström, Källman, Thulin, Herlitz, John Björck, Fredrik Ström, John Gustavson,

Härdin, Bror Nilsson, Andersson i Igelboda, Fast, Nordström, Mosesson, Fält,

Nyling, Sefve och fru Björck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i statens för sjukgymnaster vid vissa anstalter för kirurgisk tuberkulos. a1 i texten