Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förlust av rösträtt för den, som mer än en gång sakfällts för fglleriförseelse.

1941-03-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1941:11, Utlåtande i anledning av väckt motion om förlust av rösträtt för den, som mer än en gång sakfällts för fglleriförseelse.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

15

Nr It.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1941 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

förlust av rösträtt för den, som mer än en gång sakfällts

för fglleriförseelse.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 167, av herr Lundell hemställes, »att riksdagen för sin del ville

besluta örn sådana ändringar i gällande lagar och föreskrifter att person

som mera än en gång sakfällts för fylleriförseelse fråntages rösträtt under

tid som omfattas av de fyra röstlängder, vilka upprättas närmast efter

domens ikrafträdande».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt lag den 5 juni 1936, som trädde i kraft den 1 januari 1937, har

2 kap. 19 § strafflagen upphört att gälla. Som en konsekvens härav upphävdes

år 1937 bl. a. bestämmelserna i riksdagsordningen och i kommunallagarna

örn att politisk och kommunal rösträtt icke finge utövas av den,

som vore från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd. Vid

sådant förhållande kan det enligt utskottets mening icke komma i fråga

att, såsom i motionen föreslagits, nu införa en med den tidigare påföljden

enligt 2 kap. 19 § strafflagen till sina verkningar likartad påföljd av rösträttens

förlust vid straff för fylleriförseelser. Motionärens i och för sig

beaktansvärda syftemål att befordra folknykterheten bör främjas på andra

vägar än den i motionen anvisade. På grund av vad sålunda anförts samt

under erinran ytterligare om att den, som är hemfallen åt missbruk av

rusgivande medel och i följd därav icke kan vårda sig eller sin egendom,

enligt förmynderskapslagen skal! ställas under förmyndare, varigenom han

förlorar behörighet att utöva rösträtten, hemställer utskottet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 mars 1941.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra, Per Andersson*, Thulin, Herlitz,

John Björck, Fredrik Ström, John Gustavson, Karl August Johanson*, Anders

Andersson*, Karl Bodin*, Härdin, Lindmark*, Andersson i Igelboda, Mosesson,

Nilsson i Göteborg*, Fält, Norén*, Spångberg* och Sefve.

* Ej närvarande vid justeringen.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1941

141316

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.