Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13

1941-05-15 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1941:13, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1941 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om sänkning av rösträttsåldern vid politiska och

kommunala val.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner nämligen dels

de likalydande motionerna nr 23 i första kammaren av herrar Löfvander

och Persson samt nr 34 i andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp,

dels de likalydande motionerna nr 49 i första kammaren av herr Ohlin m. fl.

och nr 70 i andra kammaren av herr Bergvall m. fl., dels de likalydande

motionerna nr 73 i första kammaren av herr Linderot och nr 109 i andra

kammaren av herr Hagberg i Luleå m. fl., dels ock motionen nr 110 i andra

kammaren av herr Nilsson i Stockholm m. fl.

I motionerna I: 23 och II: 34 hemställes, »att minimiåldern för utövande av

politisk och kommunal rösträtt sänkes från 23 till 21 år».

I motionerna I: 49 och II: 70 hemställes, »att riksdagen måtte dels såsom

vilande grundlagsändring besluta en sådan förändring av gällande bestämmelser,

att rösträtt vid val till riksdagens andra kammare inträder under

året efter det, då vederbörande uppnått 21 år, dels besluta en sådan ändring

av kommunallagarna, att motsvarande förändring inträder beträffande rösträtt

vid kommunala val».

I motionerna I: 73 och II: 109 hemställes, »att riksdagen måtte besluta

om sådan ändring i vallagarna, att rösträttsåldern vid samtliga politiska och

kommunala val sänkes till 21 år».

I motionen II: 110 hemställes, »att riksdagen för sin del måtte besluta sådana

ändringar i grundlag och lag, att rösträttsåldern vid politiska och

kommunala val sänkes till fyllda 21 år samt att konstitutionsutskottet måtte

utarbeta härför erforderliga författningstexter».

Beträffande motiveringen för förslagen får utskottet hänvisa till vederbörande

motioner.

Före 1918—1921 års författningsreform var rösträttsåldern fyllda 21 år

för kommunala val samt fyllda 24 år för val till andra kammaren. Dessa

åldersbestämmelser jämkades genom denna reform till fyllda 23 år för båda

fallen; dock höjdes samtidigt åldern för valrätt till de korporationer, som

skulle utse första kammarens ledamöter, till fyllda 27 år. Stadgandena örn

denna förhöjda rösträttsålder och den därmed sammanhängande elektorsBiliang

till riksdagens protokoll 1V41. 5 sami. 2 avd. Nr 13—14.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

institutionen upphävdes emellertid år 1937. I konstitutionsutskottets till

grund för beslutet härom liggande utlåtande (nr 29/1936) framhöllos bl. a.

fördelarna av en allmän, enhetlig rösträttsålder, vilken syntes utskottet lämpligen

böra bestämmas till den för flertalet allmänna val gällande åldern på

fyllda 23 år. Sedermera väcktes vid 1938 och 1939 års lagtima riksdagar förslag

örn sänkning av rösträttsåldern till 21 år. Motionerna avstyrktes av

konstitutionsutskottet och avslogos av riksdagen. Sistnämnda år hänvisade

utskottet (utlåtande nr 2) till att en gemensam rösträttsålder på fyllda 23

år nyligen fastställts samt till att några omständigheter av beskaffenhet att

för det dåvarande motivera ett förändrat ståndpunktstagande från utskottets

sida icke inträffat.

I vissa främmande länder såsom England och Schweiz inträder rösträtt

redan vid en uppnådd ålder av 21 år. Då konstitutionsutskottet vid

tidigare tillfällen uttalat sig över motionsvis väckta förslag örn införande av

en motsvarande rösträttsålder även hos oss, har utskottet framhållit, att

frågan örn rösträttsåldern väsentligen vore en lämplighetsfråga. De skäl,

som förut föranlett utskottets avstyrkande inställning i frågan, hava emellertid

numera minskat i bärkraft, under det att de omständigheter, som

kunna anföras till förmån för förslagen, erhållit ökad tyngd. Sålunda får vår

ungdom numera ikläda sig ansvar och påtaga sig bördor, vilka väl motsvara

dem som åvila landets till mera mogen ålder komna medborgare. De ledande

politiska ungdomsorganisationerna hava därför också hemställt om

rösträttsålderns sänkning till fyllda 21 år. Genom det förtjänstfulla politiska

upplysningsarbete, som bedrivits av dessa organisationer, har vidare politiskt

intresse och politisk mognad kommit att i allt högre grad utmärka

den svenska ungdomen. Dennas stegrade politiska livaktighet har bland annat

tagit sig uttryck i ett ökat deltagande från de yngre årsklassernas sida

i de allmänna valen under senaste tid. Till stöd för kravet på rösträttsålderns

sänkning kan också anföras, att en skälig motvikt härigenom skulle erhållas

mot de äldre årsklassernas som följd av den fortgående åldersförskjutningen

inom befolkningen eljest allt mera ökade inflytande. Utskottet anser sig sålunda

numera böra tillstyrka en sänkning av den politiska och kommunala

rösträttsåldern från fyllda 23 till fyllda 21 år.

Utskottet har därför upprättat förslag till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen

samt till motsvarande ändringar i lagarna örn kommunalstyrelse på

landet och i stad samt i Stockholm ävensom till vissa följdändringar i vallagarna.

Härvid hava även de redaktionella ändringar vidtagits i vederbörande

paragrafer i kommunallagarna, vilka föranledas av kungörelsen den 13

maj 1937 örn upphörande av verkningarna av vissa straffpåföljder. Den

föreslagna reformen påkallar även ändringar i kungörelsen örn upprättande

av röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal

röstlängd. Det tillkommer emellertid Kungl. Maj:t att på administrativ väg

besluta härom, varför utskottet saknar anledning framställa något författningsförslag

i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

3

Genomförandet av de ändringar i kommunallagarna, utskottet sålunda

förordar, får, med hänsyn till utformningen av rösträttsbestämmelsema i

landstingslagen, vägdistriktslagen, församlingsstyrelselagama, kyrkomötesförordningen,

prästvalslagen samt § 31 regeringsformen, till konsekvens, att

rösträtt vid val av landstingsman och vägstämmoombud, å kyrkostämma och

vid val av kyrkofullmäktige, vid utseende av elektorer för val av kyrkomötets

lekmannaombud, vid prästval samt vid val av borgmästare i stad med

magistrat ävenledes kommer att inträda vid fyllda 21 år.

Den föreslagna reformen synes, i vad den avser den kommunala rösträtten,

kunna träda i kraft utan att tidpunkten för grundlagsförslagets genomförande

avvaktas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner

1) såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

ville antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§

Valrätt tillkommer en var man och

kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må---------

Till efterrättelse-------

(Föreslagen lydelse.)

16.

Valrätt tillkommer en var man och

kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjuguett års ålder.

— varaktig försörjning.

---valet inträffar.

2) under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i

överensstämmelse med utskottets ovan under 1) gjorda hemställan

blir slutligt genomförd för sin del ville antaga följande
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen.

(Nuvarande lydelse.)

38 §

Röstlängd upprättas före den 30

juni varje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla

invånare inom valdistriktet, vilka

uppnått eller under kalenderåret uppnå

en ålder av tjugutre år. Envar sådan

person, örn vilken upplysning ej

vinnes, att lian den 10 juni brister i

något av vad lag stadgar såsom villkor

för rösträtt, antecknas i längden såsom

röstberättigad; dock att i fråga

om den, som först under kalenderåret

uppnått eller uppnår en ålder av

tjugutre år, anmärkes, att rösträtt ej

tillkommer honom förr än efter utgången

av löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter------

(Föreslagen lydelse.)

Röstlängd upprättas före den 30

juni varje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla

invånare inom valdistriktet, vilka

uppnått eller under kalenderåret uppnå

en ålder av tjuguett år. Envar sådan

person, om vilken upplysning ej

vinnes, att han den 10 juni brister i

något av vad lag stadgar såsom villkor

för rösträtt, antecknas i längden

såsom röstberättigad; dock att i fråga

örn den, som först under kalenderåret

uppnått eller uppnår en ålder av

tjuguett år, anmärkes, att rösträtt ej

tillkommer honom förr än efter utgången

av löpande kalenderår.

---av Konungen.

Denna lag träder i kraft, då Konungen

låtit i riksdagen uppläsa öppet

brev, att kungörelse utfärdats om ändrad

lydelse av § 16 riksdagsordningen.

3) för sin del ville antaga följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

5

a) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251) om kora
munalstyrelse

på landet.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

11 §•

Rättighet att deltaga i kommunalstämmas

överläggningar och beslut

tillkommer, utom i fall, varom sägs i

13 §, envar inom kommunen mantalsskriven

man eller kvinna, som är

svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått

tjugutre års ålder. Varje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rättighet må dock ej utövas

av den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

d) i avseende å honom påförda utskylder

till kommunen, vilka förfallit

till betalning under de tre sistförflutna

kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år; eller

[e) är på grund av ådömd straffpåföljd

utesluten från ovannämnda rättighet].

Den omständigheten-----

Rättighet att deltaga i kommunalstämmas

överläggningar och beslut

tillkommer, utom i fall, varom sägs i

13 §, envar inom kommunen mantalsskriven

man eller kvinna, som är

svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått

tjuguett års ålder. Varje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rättighet må dock ej utövas

av den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

eller

d) i avseende å honom påförda utskylder

till kommunen, vilka förfallit

till betalning under de tre sistförflutna

kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år.

---andra maken.

---andra stycket.

Denna lag träder inom en var kommun

i kraft, då den år 1942 för kommunen

upprättade kommunala röstlängden

på föreskrivet sätt kommit till

stånd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

b) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252) angående

kommunalstyrelse i stad.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

11 §•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden mantalsskriven

man eller kvinna, som är

svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått

tjugutre års ålder. Varje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rösträtt må dock ej utövas av

den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

d) i avseende å honom påförda utskylder

till staden, vilka förfallit till

betalning under de tre sistförflutna

kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år; eller

[e) är på grund av ådömd straffpåföljd

utesluten från ovannämnda rättighet].

Den omständigheten —-----

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden mantalsskriven

man eller kvinna, som är

svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått

tjuguett års ålder. Varje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rösträtt må dock ej utövas av

den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

eller

d) i avseende å honom påförda utskylder

till staden, vilka förfallit till

betalning under de tre sistförflutna

kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år.

andra maken.

Denna lag träder i en var stad i

kraft, då den år 1942 för staden upprättade

kommunala röstlängden på

föreskrivet sätt kommit till stånd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

7

c) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kom

munalstyrelse

(Nuvarande lydelse.)

9

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden

mantalsskriven man eller kvinna, som

är svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått

tjugulre års ålder. Varje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rösträtt må dock ej utövas av

den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

d) i avseende å honom påförda utskylder

till staden, vilka förfallit till

betalning under de tre sistförflutna

kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år; eller

[e) är på grund av ådömd straffpåföljd

utesluten från ovannämnda rättighet].

Den omständigheten--------

i Stockholm.

(Föreslagen lydelse.)

§•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden

mantalsskriven man eller kvinna, som

är svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått

tjuguett års ålder. Varje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rösträtt må dock ej utövas av

den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

eller

d) i avseende å honom påförda utskylder

till staden, vilka förfallit till

betalning under de tre sistförflutna

kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år.

---andra maken.

Denna lag träder i kraft, då den år

1942 för staden upprättade kommunala

röstlängden på föreskrivet sätt

kommit till stånd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

d) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253).

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

8

I röstlängden skola enligt mantalslängden

för året upptagas alla inom

valdistriktet mantalsskrivna personer,

vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjugutre år, med

angivande för var och en, huruvida

han äger eller saknar rösträtt i avseende

å beslut å kommunalstämma

eller allmän rådstuga ävensom val av

kommunal- eller stadsfullmäktige och

landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den 10

juni brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt i avseende

å kommunala beslut och val

som i första stycket sägs, antecknas

i längden såsom röstberättigad; dock

att i fråga om den, som först under

kalenderåret uppnått eller uppnår en

ålder av tjugutre år, anmärkes, att

rösträtt ej tillkommer honom förr än

efter utgången av löpande kalenderår.

Där en------------

Närmare föreskrifter-------

§•

I röstlängden skola enligt mantalslängden

för året upptagas alla inom

valdistriktet mantalsskrivna personer,

vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjuguett år, med

angivande för var och en, huruvida

han äger eller saknar rösträtt i avseende

å beslut å kommunalstämma

eller allmän rådstuga ävensom val av

kommunal- eller stadsfullmäktige och

landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den 10

juni brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt i avseende

å kommunala beslut och val

som i första stycket sägs, antecknas

i längden såsom röstberättigad; dock

att i fråga örn den, som först under

kalenderåret uppnått eller uppnår en

ålder av tjuguett år, anmärkes, att

rösträtt ej tillkommer honom förr än

efter utgången av löpande kalenderår.

---------i längden.

------av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

19A2.

Stockholm den 15 maj 1941.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

9

härvarande: Herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra, Oscar Gottfrid Karlsson*, Holmström,

Källman, Herlitz, John Björck, John Gustavson, Karl August Johanson,

Härdin, Bror Nilsson, Sven Hansson, Lindmark*, Andersson i Igelboda, Nordström,

Nilsson i Göteborg, Arnemark, Hällgren, Spångberg och von Friesen*,

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Holmström, Herlitz och Lindmark, som anfört följande:

»Vi hava ej kunnat biträda utskottets förslag att nu företaga grundlags^

och lagändringar för rösträttsålderns sänkning till 21 år. Enligt vårt förmenande

låter det sig nämligen ej ännu göra att fullt överblicka vissa förhållanden,

som för frågan om rösträttsålderns sänkning äro av stor betydelse.

Vi syfta närmast på rösträttsreglernas sammanhang med bestämmelserna örn

de värnpliktiges tjänstgöring.

Det borde enligt vår tanke ej kunna råda delade meningar om det olämpliga

i en ordning, som regelbundet läte större delen av rikets manliga befolkning

för första gången utöva sin medborgerliga funktion under pågående

värnpliktstjänstgöring. Vi syfta härvid ej på de praktiska olägenheter, med

vilka röstavgivning under sådana förhållanden kan vara förbunden; de hava

nämligen till väsentlig del avhjälpts genom på senare tid vidtagna ändringar

i vallagstiftningen. Det betänkliga ligger däri att de unga männen under den

tid, då de för första gången hava att bilda sig en uppfattning örn huru de

skola rösta, befinna sig i en för dem främmande miljö, en miljö inom vilken

den politiska åsiktsbildningen ej kan få sitt naturliga lopp. De äro mer eller

mindre avskurna från hemorten och från de meningsutbyten, som inom för

dem förtrogna kretsar ägnas åt politiska frågor och särskilt åt tävlande program

och kandidater. Å andra sidan äro de utsatta för inflytelser och påverkningar

av helt annan art. De särskilda förhållandena i tjänsten kunna

lätt tränga i förgrunden synpunkter av det ena eller andra slaget, som icke

borde bliva bestämmande för den politiska meningsbildningen. Ser man saken

från annan synpunkt, framträder också det betänkliga däri att den politiska

agitationen föranledes att ägna samma kraft åt de till värnpliktstjänstgöring

inkallade som åt andra medborgare.

Huruvida de här antydda synpunkterna bliva av praktisk betydelse, beror

uppenbarligen helt och hållet av de tidpunkter till vilka de värnpliktigas

tjänstgöring förlägges. Vad därom gäller för närvarande är tydligen av ringa

intresse. Den avgörande frågan är, huru den nya ordningen för de värnpliktiges

tjänstgöring kommer att gestaltas. Innan denna ordning tagit fast

form, är det omöjligt att avgöra, vilken betydelse som bör tillmätas de av

oss angivna synpunkterna. Sannolikt komma väl hädanefter liksom hittills

praktiska skäl att framtvinga repetitionsmötenas förläggande till september

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

månad. Möjligen visar det sig dock, att den kollision som vi befarat icke

kommer att inträda — eller att det i varje fall kommer att röra sig om så

pass få värnpliktige att man bör bortse från betänkligheterna. I varje fall

kan man utan olägenhet avvakta den tidpunkt, då en ny ordning för de

värnpliktiges tjänstgöring utformats. Vi hysa nämligen — till skillnad från

utskottet — den meningen, att det icke bör komma i fråga att redan 1942

giva dem, som i år fyllt 21 år, rösträtt vid kommunalvalen och sedan vid

1944 års andrakammarval ånyo tillämpa den gamla regeln om rösträtt blott

för dem, som under föregående år uppnått 23 års ålder. En sådan ordning

skulle helt visst för den stora allmänheten framstå som egendomlig och svårbegriplig.

Det kan icke gärna ifrågakomma att nya regler om rösträttsåldern

skulle tillämpas förrän vid 1946 års val. Det finnes sålunda gott rådrum

för övervägande, huruvida och i vad mån det låter sig göra att utan sådana

olägenheter som av oss påpekats vidtaga en sänkning av rösträttsåldern.

Genom det uppskov vi förorda blir sålunda den ifrågasatta förändringen,

därest den anses böra genomföras, ej fördröjd.

Vi tillåta oss sålunda hemställa,

att riksdagen i anledning av de i ämnet väckta motionerna

ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa att Kungl. Majit

ville med beaktande av de av oss angivna synpunkterna överväga

frågan örn en sänkning av rösträttsåldern vid politiska

och kommunala val och för riksdagen framlägga de förslag

som härav kunna föranledas.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1941/42 till statens sockemäm s. 4 i texten