Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket såsom valbarhetsoch behörighetsvillkor till vissa kommunala förtroendeuppdrag.
1941-05-15 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1941:14, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket såsom valbarhetsoch behörighetsvillkor till vissa kommunala förtroendeuppdrag.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
11
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1941 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade
skärpningarna av utskyldsstrecket såsom valbarhetsoch
behörighetsvillkor till vissa kommunala förtroendeuppdrag.
Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 71
i första kammaren av herr Wagnsson m. fl. och nr 108 i andra kammaren
av herr Edberg m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte besluta att de vid
1936 års riksdag införda bestämmelserna i lagarna örn kommunalstyrelse på
landet och i stad, lagarna om församlingsstyrelse i Stockholm, lagen örn
skolstyrelse i vissa kommuner och lagen om landsting, att valbarhet och behörighet
till vissa kommunala förtroendeuppdrag e.i tillkommer den som
häftar för honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning
under något av de tre sistförflutna kalenderåren, måtte utgå».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Efter 1918 års reform med avseende å den kommunala rösträtten har
som villkor för sådan rösträtt gällt, att påförda skatter till kommunen skola
vara betalda för åtminstone ett av de tre sistförflutna åren. För de kommunala
förtroendeuppdrag, om vilka bestämmelser givas i kommunallagarna,
gällde enligt 1918 års lagstiftning som valbarhetsvillkor rösträtt i kommunala
angelägenheter. Med avseende å utskyldsstrecket tolkades detta så, att den
som på grund av underlåten skattebetalning förlorade sin rösträtt därmed
även förlorade behörighet att vidare innehava honom tidigare givna uppdrag
av ifrågavarande slag.
Åren 1935 och 1936 genomfördes på riksdagens initiativ en skärpning av
villkoren för behörighet till de berörda kommunala förtroendeuppdragen,
då det bestämdes, att dylika uppdrag icke kunde innehavas av den som häftade
för honom påförda utskylder till den borgerliga kommunen, vilka förfallit
till betalning under något av de tre sistförflutna kalenderåren. De
kommunala uppdrag det här gäller äro uppdrag såsom ordförande och vice
ordförande i kommunalstämma och kyrkostämma, såsom kommunal-, stadsoch
kyrkolullmäktig, såsom medlem av kommunalnämnd, drätselkammare,
kyrko- och skolråd, folkskole-, fortsättningsskole- och biblioteksstyrelse samt
folkskoledirektionen i Stockholm ävensom såsom landstingsman och medlem
av landstings förvaltningsutskott. För behörighet till sistnämnda båda
uppdrag stadgades jämväl att hava erlagt påförd landstingsskatt för de tre
sistförflutna åren. Den nya lagstiftningen skulle äga tillämpning med avse
-
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
ende å val för tid, som helt infölle efter den 31 december 1936, men ej föranleda
rubbning i beståendet av val, som eljest företagits före samma dag.
I anledning av motionsvis väckta förslag vid 1937 års riksdag, hemställde
konstitutionsutskottet (utlåtande nr 14), att riksdagen måtte begära skyndsam
utredning och förslag angående upphävande av de åren 1935 och 1936
beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket som valbarhets- och behörighetsvillkor
till kommunala förtroendeuppdrag. Till stöd härför anförde utskottet,
att fordran på fullgjord skattebetalning faktiskt upprätthållits inom
kommunerna redan före den beslutade skärpta lagstiftningen i ämnet. I de
sällsynta fall, då undantag härifrån kunde hava förekommit, ansåg utskottet
dessa hava varit motiverade av tungt vägande skäl, såsom sjukdom, oförvållad
arbetslöshet eller annan likande orsak; och att i sådana fall förklara en
kommunal uppdragshavare obehörig att innehava sitt förtroendeuppdrag
fann utskottet icke motiverat. Utskottet ansåg därför lagstiftningen böra
ändras, innan den ännu hunnit bliva till men för det kommunala livet. I
en reservation av åtskilliga utskottsledamöter yrkades däremot avslag å de
i ämnet väckta motionerna under hänvisning bl. a. till att de, åt vilka överlämnades
att disponera över kommunens och skattebetalarnas medel och att
förvalta kommunens egendom, måste för egen del både vilja och kunna fullgöra
sina åligganden mot kommunen; dessutom anmärktes det, att den nya
lagstiftningen faktiskt ännu icke trätt i tillämpning. En reservant förordade
utredning huruvida ifrågavarande behörighetsvillkor kunde mildras för att
möjliggöra, att den, som på grund av sjukdom eller arbetslöshet icke kunnat
erlägga kommunalskatt, måtte bibehållas vid valbarhet. Utskottets hemställan
bifölls av andra kammaren, medan första kammaren biföll den först
nämnda reservationen. Frågan hade alltså i följd av kamrarnas skiljaktiga
beslut förfallit.
I ett svar i andra kammaren den 3 maj 1939 å en interpellation, huruvida
regeringen hade för avsikt att underställa riksdagen förslag till upphävande
av de åren 1935 och 1936 införda skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna
för kommunala förtroendeuppdrag, meddelade statsrådet och chefen för
justitiedepartementet, att det syntes honom finnas anledning undersöka denna
nya lagstiftnings verkningar. Det borde enligt hans mening vara möjligt att
genom infordrande av yttranden från myndigheter och partiorganisationer
erhålla en konkret och tillförlitlig bild av den omfattning, i vilken personer
verkligen nödgats avstå från att deltaga i förtroendeställning i det kommunala
livet på grund av ifrågavarande behörighetsvillkor, och i vad mån den
bristande skattebetalningen berott på omständigheter som kunde ursäkta densamma.
Resultatet av en sådan undersökning ansåg statsrådet vara ägnat att
belysa den praktiska betydelsen av den lagstiftningsfråga som framförts av
interpellanten. Statsrådet upplyste vidare, att chefen för socialdepartementet
meddelat honom, att han hade för avsikt att låta verkställa en dylik utredning.
Vid 1940 års lagtima riksdag väcktes förslag, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning och förslag örn upphävande av de
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
13
skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna till kommunala förtroendebefattningar,
som beslötos åren 1935 och 1936. Konstitutionsutskottet (utlåtande
nr 8) avstyrkte förslaget under hänvisning till den förut omnämnda, utlovade
utredningen i ämnet, vilken visserligen icke påbörjats men av utskottet
förutsattes komma att företagas så snart förhållandena sådant medgåve.
Kamrarna fattade beslut i enlighet med utskottets hemställan. —
För att mildra de ofta betydande olägenheter, som värnpliktiga, vilka inkallas
till tjänstgöring vid förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering, få
vidkännas på grund av avbrottet i sin vanliga verksamhet, antogs vid 1939—
40 års urtima riksdag en lag örn upphävande i vissa fall av verkan av uraktlåtenhet
att erlägga utskylder till kommun eller annan menighet med avseende
å rösträtt och behörighet. Enligt denna lag skall vid tillämpning av i lag
givna stadganden angående villkor för utövande av rösträtt och behörighet
att innehava uppdrag, person, som inkallats till tjänstgöring vid förstärkt
försvarsberedskap eller mobilisering, icke anses häfta för oguldna utskylder,
vilka förfallit till betalning under tiden för sådan tjänstgöring eller inom
två månader från tjänstgöringens slut och med vilkas indrivning anstånd åtnjutits
enligt särskilda, av konungen utfärdade bestämmelser.
Utskottet. Till stöd för de åren 1935 och 1936 införda skärpta bestämmelserna
med avseende å det kommunala utskyldsstrecket såsom valbarhets-
och behörighetsvillkor har framhållits, att det är en rimlig fordran,
att de som erhålla kommunala förtroendeuppdrag och åt vilka sålunda överlåtes
att disponera över kommunens och skattebetalarnas medel ävensom,
beträffande kommunalnämndens och drätselkammarens ledamöter, att förvalta
kommunens egendom, uppbära dess inkomster och i övrigt handhava
dess drätsel, hava det samhällsintresse och det ekonomiska oberoende, att de
för egen del både vilja och kunna fullgöra de skyldigheter till kommunen,
de ålägga och utkräva av andra. Häremot har emellertid anmärkts, att denna
fordran faktiskt upprätthållits inom kommunerna redan före den beslutade
skärpningen av lagbestämmelserna, att i de sällsynta fall, då undantag härifrån
förekommit, dessa varit grundade på tungt vägande skäl såsom arbetslöshet
eller sjukdom hos vederbörande eller på annan jämförlig orsak samt
att det i sådana fall icke kan vara motiverat, att förklara en kommunal uppdragshavare
obehörig att fortfarande innehava sin förtroendesyssla. Genom
1940 års lag örn upphävande i vissa fall av verkan av uraktlåtenhet att erlägga
utskylder till kommunen eller annan menighet med avseende å rösträtt
och behörighet, hava statsmakterna för ett speciellt fall, nämligen beträffande
värnpliktiga som inkallats lill tjänstgöring vid förstärkt försvarsberedskap
eller mobilisering, redan anslutit sig till denna senare åsikt. Enligt
utskottets mening bör man emellertid icke stanna härvid utan söka
löddra det åren 1935 och 1936 skärpta kommunala utskyldsstrecket såsom
valbarhetsvillkor därhän, att obehörighet till kommunala förtroendeuppdrag
icke inträder därför, att vederbörande oförvållad i följd av arbetslöshet
eller sjukdom eller av annan jämförlig orsak, kommit alt häfta för utskylder
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
till kommunen för något av de tre sista kalenderåren. Anledningen till att
icke redan de nämnda år beslutade bestämmelserna erhöllo en sådan mjukare
utformning torde vara att finna i de tekniska svårigheter, som ansetts
vara förenade med utformningen av sådana regler. Det av särskilda kommitterade
inom justitiedepartementet år 1918 avgivna betänkandet med förslag
till revision av fattigvårds- och utskyldsstrecken har ådagalagt dessa svårigheter
beträffande utskyldsstrecket såsom rösträttsvillkor. Men svårigheterna
måste vara väsentligen mindre, då frågan endast avser utskyldsstrecket såsom
valbarhetsvillkor. I senare fallet angår den endast ett i förhållande till de
röstberättigade ringa antal personer, för vilka behörighetsfrågan icke behöver
lösas redan genom röstlängden utan först vid en senare tidpunkt och då bör
kunna anförtros åt något för ett opartiskt bedömande av detta grannlaga
spörsmål särskilt kvalificerat organ. Utskottet tillstyrker alltså en utredning
av frågan örn ett mildrande på angivet sätt av det åren 1935 och 1936 beslutade
skärpta utskyldsstrecket såsom behörighetsvillkor. Med hänsyn till de
ovissa ekonomiska framtidsutsikterna och till deras tänkbara återverkningar
på det kommunala livet synes utredningen böra företagas med skyndsamhet.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla örn
skyndsam utredning av frågan om sådan mildring av de
åren 1935 och 1936 beslutade skärpta valbarhets- och behörighetsvillkoren
för vissa kommunala förtroendeuppdrag, att
den, som oförvållat, i följd av arbetslöshet eller sjukdom
eller av annan jämförlig orsak, kommit att häfta för kommunalutskylder
för något av de senaste tre åren, icke därigenom
diskvalificeras för sådana uppdrag, samt om framläggande
för riksdagen av det förslag, vartill utredningen
kan föranleda.
Stockholm den 15 maj 1941.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: Herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra, Oscar Gottfrid Karlsson, Holmström,
Per Andersson, Thulin*, Herlitz, John Björck, John Gustavson, Karl August
Johanson, Härdin, Sven Hansson, Andersson i Igelboda, Nordström, Mosesson*,
Nilsson i Göteborg, Fält*, Nolin, Hoppe och Ryling*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
15
Reservationer:
1) av herrar Oscar Gottfrid Karlsson, Karl August Johanson, Sven Hansson,
Andersson i Igelboda, Nordström, Nilsson i Göteborg, Fält och Hoppe,
som anfört:
»Vid 1937 års riksdag hemställde konstitutionsutskottet, i anledning av därom
väckta motioner, att riksdagen måtte begära skyndsam utredning och förslag
angående upphävande av de åren 1935 och 1936 beslutade skärpningarna
av utskyldsstrecket som valbarhets- och behörighetsvillkor till kommunala
förtroendeuppdrag.
I en till utskottets utlåtande fogad reservation yrkades avslag å de i ämnet
väckta motionerna.
Utskottets hemställan bifölls av andra kammaren, medan första kammaren
biföll reservationen.
Frågan hade alltså i följd av kamrarnas skiljaktiga beslut förfallit.
I de i år väckta motionerna har framhållits att nu rådande kris i ett flertal
fall medfört att kommunala förtroendemän utan eget förvållande kommit i
den ställningen att de nödgats lämna innehavda kommunala förtroendeuppdrag.
Utskottets majoritet har i sitt yttrande över motionerna framhållit, att det
borde göras en utredning örn och på vad sätt man kunde åstadkomma en så''
dan mildring av bestämmelserna att den som oförvållat, i följd av arbetslöshet
eller sjukdom eller av annan jämförlig orsak, kommit att häfta för kommunalutskylder
för något av de tre senaste åren, icke därigenom diskvalificeras
för sådana uppdrag, samt örn framläggande för riksdagen av det förslag,
vartill utredningen kan föranleda.
Då det enligt vårt förmenande inte är möjligt att på ett objektivt sätt skilja
de »självförvållade» från de »oförvållade» och då det under normala förhållanden
torde vara ytterligt sällsynt att skatteskolkare är innehavare av kommunala
förtroendeuppdrag, är det inte riktigt att bibehålla en bestämmelse
som i en svår och pressande tid bär visat sig vara till skada i åtskilliga fall.
Vi ha därför ansett att utskottet bort tillstyrka de av motionärerna föreslagna
ändringarna i kommunallagarna.
Vi hemställa alltså,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner för sin
del ville antaga följande
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
a) Förslag
till
Lag
Angående ändrad lydelse ar 15 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251 om kommunalstyrelse
på landet.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
15 §.
Kommunalstämma utser---
Ordförande eller vice ordförande
kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
d)
häftar för honom påförda utskylder
till kommunen, vilka förfallit
till betalning under något av de
tre sistförflutna kalenderåren;
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
Ej må----------
i länskungörelserna.
Ordförande eller vice ordförande
kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
-
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
vice ordförande.
Denna lag skall tråda i kraft den
1 juli 1941.
1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den
13 maj s. å.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
17
b) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252) om
kommunalstyrelse i stad.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
13 §.
Stadsfullmäktige väljas —----------års ålder.
Stadsfullmäktig kan ej den vara,
som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
d)
häftar för honom påförda utskylder
till staden, vilka förfallit till
betalning under något av de tre sistförlutna
kalenderåren;
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
Stadsfullmäktig kan ej den vara,
som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
-
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
rätta föra andras talan.]1
Följande personer---befattning redovisningsskyldig.
Ej må---------— — såsom stadsfullmäktig.
Denna lag skall träda i kraft den 1
juli 1941.
1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den
13 maj s. å.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 5 sami. 2 avd. Nr 13—14.
2
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
c) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om
kommunalstyrelse i Stockholm.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
11 §•
- — —--års ålder.
Stadsfullmäktig kan ej den vara,
som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
Stadsfullmäktige väljas-----
Stadsfullmäktig kan ej den vara,
som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
d) häftar för honom påförda utskylder
till staden, vilka förfallit till
betalning under något av de tre sistförflutna
kalenderåren;
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
Följande personer ----befattning redovisningsskyldig.
Ej må----------såsom stadsfullmäktig.
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
Denna lag skall träda i kraft den
1 juli 1941.
1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den
13 maj s. å.
Konstitutionsutskottets utlåtande Ni 14.
19
d) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse ar 12 § lagen den 6 juni 1930 (nr 259) örn
församlingsstyrelse.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
12 §.
I församling —-----— •—
Ordförande eller vice ordförande
kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
d)
häftar för honom påförda utskylder
till kommunen, vilka förfallit
till betalning under något av de
tre sistförflutna kalenderåren;
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
---- — till domkapitlet.
Ordförande eller vice ordförande
kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
-
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
vice ordförande,
i kyrkostämman.
----föra ordet.
Ej må---
I församling —
Vid gemensam
Denna lag skall träda i kraft den
1 juli 1941.
1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den
13 maj s. &.
20
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
e) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 6 jani 1940 (nr 260) om församlingsstyrelse
i Stockholm.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
8 §.
Kyrkofullmäktige väljas----
Kyrkofullmäktig kail ej den vara,
som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
d)
häftar för honom påförda utskylder
till staden, vilka förfallit till
betalning under något av de tre sistförflutna
kalenderåren;
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
Följande personer-----
Ej må —---—----
— — —---års ålder.
Kyrkofullmäktig kan ej den vara,
som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
-
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
---avlönade betjänte.
--såsom kyrkofullmäktig.
Denna lag skall träda i kraft den 1
juli 1941.
1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen de*
13 maj s. ä.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
21
f) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse ar 8 § lagen den 6 janl 1930 (nr 262) örn skolstyrelse
i vissa kommuner.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
8 §•
Till ledamot---—----
Ledamot i folkskolestyrelsen kan
ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
d)
häftar för honom påförda utskylder
till kommunen, vilka förfallit
till betalning under något av de tre
sistförflutna kalenderåren;
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
Vad om---------
Vid val------------
— befordra skolväsendet.
Ledamot i folkskolestyrelsen kan
ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning.
[e) på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket
kan medföra sådan påföljd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.]1
om suppleant.
--inom styrelsen.
Denna lag skall träda i kraft den 1
juli 19M.
1 Punkterna e) och f) upphörde att galla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den
19 maj s. a.
22
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
g) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse ar 6 § lagen
landsting.
den 20 juni 1924 (nr 349) om
(Nuvarande lydelse.)
Landstingsmän och
Landstingsman eller suppleant för
landstingsman kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
d) häftar för honom påförda utskylder
till landstinget eller kommun
inom landstingsområdet, vilka förfallit
till betalning under något av de tre
sistförflutna kalenderåren.
Landshövding, landssekreterare —
Ej må — ----------
(Föreslagen lydelse.)
års ålder.
Landstingsman eller suppleant för
landstingsman kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning.
--vara landstingsmän.
— såsom landstingsman.
Denna lag skall tråda i kraft den
1 juli 1941.
2) av herrar Holmström, Herlitz, Nolin och Ryling, som anfört:
»Det har uppgivits att den lagstiftning, som genomfördes 1939, icke i skälig
omfattning förebyggt, att personer, som inkallats till tjänstgöring vid förstärkt
försvarsberedskap eller mobilisering, på grund av härigenom uppkomna
svårigheter vid erläggandet av utskylder måst frånträda av dem innehavda
kommunala förtroendeuppdrag. Om så är fallet och örn det finnes anledning
att befara, att detsamma kommer att inträffa i fortsättningen, bör enligt vår
mening en uppmjukning av 1939 års lagstiftning företagas.
Vad åter angår frågan om upphävande av gällande hinder för valbarhet för
dem, som av annan anledning än sådan militär tjänstgöring som nu sagts underlåtit
att erlägga utskylder, hava enligt vår mening inga skäl anförts, som
kunna föranleda frångående av den ståndpunkt riksdagen i denna fråga intog
1935 och 1936. V S'':
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.
23
Vi tillåta oss sålunda hemställa,
att riksdagen med avslag i övrigt på motionerna 1:71 och
II: 108 ville i anledning av nämnda motioner i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t med beaktande av
vad ovan anförts ville föranstalta örn utredning angående revision
av 1939 års lag om upphävande i vissa fall av verkan
av uraktlåtenhet att erlägga utskylder till kommun eller annan
menighet med avseende å rösträtt och behörighet, i vad
denna lag avser behörighet till kommunala förtroendeuppdrag,
samt för riksdagen framlägga de förslag, till vilka
utredningen kan föranleda.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:336 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket såsom valbarhetsoch a1 i texten