Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket såsom valbarhetsoch behörighetsvillkor till vissa kommunala förtroendeuppdrag.

1941-05-15 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1941:14, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket såsom valbarhetsoch behörighetsvillkor till vissa kommunala förtroendeuppdrag.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

11

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1941 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade

skärpningarna av utskyldsstrecket såsom valbarhetsoch

behörighetsvillkor till vissa kommunala förtroendeuppdrag.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 71

i första kammaren av herr Wagnsson m. fl. och nr 108 i andra kammaren

av herr Edberg m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte besluta att de vid

1936 års riksdag införda bestämmelserna i lagarna örn kommunalstyrelse på

landet och i stad, lagarna om församlingsstyrelse i Stockholm, lagen örn

skolstyrelse i vissa kommuner och lagen om landsting, att valbarhet och behörighet

till vissa kommunala förtroendeuppdrag e.i tillkommer den som

häftar för honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning

under något av de tre sistförflutna kalenderåren, måtte utgå».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Efter 1918 års reform med avseende å den kommunala rösträtten har

som villkor för sådan rösträtt gällt, att påförda skatter till kommunen skola

vara betalda för åtminstone ett av de tre sistförflutna åren. För de kommunala

förtroendeuppdrag, om vilka bestämmelser givas i kommunallagarna,

gällde enligt 1918 års lagstiftning som valbarhetsvillkor rösträtt i kommunala

angelägenheter. Med avseende å utskyldsstrecket tolkades detta så, att den

som på grund av underlåten skattebetalning förlorade sin rösträtt därmed

även förlorade behörighet att vidare innehava honom tidigare givna uppdrag

av ifrågavarande slag.

Åren 1935 och 1936 genomfördes på riksdagens initiativ en skärpning av

villkoren för behörighet till de berörda kommunala förtroendeuppdragen,

då det bestämdes, att dylika uppdrag icke kunde innehavas av den som häftade

för honom påförda utskylder till den borgerliga kommunen, vilka förfallit

till betalning under något av de tre sistförflutna kalenderåren. De

kommunala uppdrag det här gäller äro uppdrag såsom ordförande och vice

ordförande i kommunalstämma och kyrkostämma, såsom kommunal-, stadsoch

kyrkolullmäktig, såsom medlem av kommunalnämnd, drätselkammare,

kyrko- och skolråd, folkskole-, fortsättningsskole- och biblioteksstyrelse samt

folkskoledirektionen i Stockholm ävensom såsom landstingsman och medlem

av landstings förvaltningsutskott. För behörighet till sistnämnda båda

uppdrag stadgades jämväl att hava erlagt påförd landstingsskatt för de tre

sistförflutna åren. Den nya lagstiftningen skulle äga tillämpning med avse
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

ende å val för tid, som helt infölle efter den 31 december 1936, men ej föranleda

rubbning i beståendet av val, som eljest företagits före samma dag.

I anledning av motionsvis väckta förslag vid 1937 års riksdag, hemställde

konstitutionsutskottet (utlåtande nr 14), att riksdagen måtte begära skyndsam

utredning och förslag angående upphävande av de åren 1935 och 1936

beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket som valbarhets- och behörighetsvillkor

till kommunala förtroendeuppdrag. Till stöd härför anförde utskottet,

att fordran på fullgjord skattebetalning faktiskt upprätthållits inom

kommunerna redan före den beslutade skärpta lagstiftningen i ämnet. I de

sällsynta fall, då undantag härifrån kunde hava förekommit, ansåg utskottet

dessa hava varit motiverade av tungt vägande skäl, såsom sjukdom, oförvållad

arbetslöshet eller annan likande orsak; och att i sådana fall förklara en

kommunal uppdragshavare obehörig att innehava sitt förtroendeuppdrag

fann utskottet icke motiverat. Utskottet ansåg därför lagstiftningen böra

ändras, innan den ännu hunnit bliva till men för det kommunala livet. I

en reservation av åtskilliga utskottsledamöter yrkades däremot avslag å de

i ämnet väckta motionerna under hänvisning bl. a. till att de, åt vilka överlämnades

att disponera över kommunens och skattebetalarnas medel och att

förvalta kommunens egendom, måste för egen del både vilja och kunna fullgöra

sina åligganden mot kommunen; dessutom anmärktes det, att den nya

lagstiftningen faktiskt ännu icke trätt i tillämpning. En reservant förordade

utredning huruvida ifrågavarande behörighetsvillkor kunde mildras för att

möjliggöra, att den, som på grund av sjukdom eller arbetslöshet icke kunnat

erlägga kommunalskatt, måtte bibehållas vid valbarhet. Utskottets hemställan

bifölls av andra kammaren, medan första kammaren biföll den först

nämnda reservationen. Frågan hade alltså i följd av kamrarnas skiljaktiga

beslut förfallit.

I ett svar i andra kammaren den 3 maj 1939 å en interpellation, huruvida

regeringen hade för avsikt att underställa riksdagen förslag till upphävande

av de åren 1935 och 1936 införda skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna

för kommunala förtroendeuppdrag, meddelade statsrådet och chefen för

justitiedepartementet, att det syntes honom finnas anledning undersöka denna

nya lagstiftnings verkningar. Det borde enligt hans mening vara möjligt att

genom infordrande av yttranden från myndigheter och partiorganisationer

erhålla en konkret och tillförlitlig bild av den omfattning, i vilken personer

verkligen nödgats avstå från att deltaga i förtroendeställning i det kommunala

livet på grund av ifrågavarande behörighetsvillkor, och i vad mån den

bristande skattebetalningen berott på omständigheter som kunde ursäkta densamma.

Resultatet av en sådan undersökning ansåg statsrådet vara ägnat att

belysa den praktiska betydelsen av den lagstiftningsfråga som framförts av

interpellanten. Statsrådet upplyste vidare, att chefen för socialdepartementet

meddelat honom, att han hade för avsikt att låta verkställa en dylik utredning.

Vid 1940 års lagtima riksdag väcktes förslag, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning och förslag örn upphävande av de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

13

skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna till kommunala förtroendebefattningar,

som beslötos åren 1935 och 1936. Konstitutionsutskottet (utlåtande

nr 8) avstyrkte förslaget under hänvisning till den förut omnämnda, utlovade

utredningen i ämnet, vilken visserligen icke påbörjats men av utskottet

förutsattes komma att företagas så snart förhållandena sådant medgåve.

Kamrarna fattade beslut i enlighet med utskottets hemställan. —

För att mildra de ofta betydande olägenheter, som värnpliktiga, vilka inkallas

till tjänstgöring vid förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering, få

vidkännas på grund av avbrottet i sin vanliga verksamhet, antogs vid 1939—

40 års urtima riksdag en lag örn upphävande i vissa fall av verkan av uraktlåtenhet

att erlägga utskylder till kommun eller annan menighet med avseende

å rösträtt och behörighet. Enligt denna lag skall vid tillämpning av i lag

givna stadganden angående villkor för utövande av rösträtt och behörighet

att innehava uppdrag, person, som inkallats till tjänstgöring vid förstärkt

försvarsberedskap eller mobilisering, icke anses häfta för oguldna utskylder,

vilka förfallit till betalning under tiden för sådan tjänstgöring eller inom

två månader från tjänstgöringens slut och med vilkas indrivning anstånd åtnjutits

enligt särskilda, av konungen utfärdade bestämmelser.

Utskottet. Till stöd för de åren 1935 och 1936 införda skärpta bestämmelserna

med avseende å det kommunala utskyldsstrecket såsom valbarhets-

och behörighetsvillkor har framhållits, att det är en rimlig fordran,

att de som erhålla kommunala förtroendeuppdrag och åt vilka sålunda överlåtes

att disponera över kommunens och skattebetalarnas medel ävensom,

beträffande kommunalnämndens och drätselkammarens ledamöter, att förvalta

kommunens egendom, uppbära dess inkomster och i övrigt handhava

dess drätsel, hava det samhällsintresse och det ekonomiska oberoende, att de

för egen del både vilja och kunna fullgöra de skyldigheter till kommunen,

de ålägga och utkräva av andra. Häremot har emellertid anmärkts, att denna

fordran faktiskt upprätthållits inom kommunerna redan före den beslutade

skärpningen av lagbestämmelserna, att i de sällsynta fall, då undantag härifrån

förekommit, dessa varit grundade på tungt vägande skäl såsom arbetslöshet

eller sjukdom hos vederbörande eller på annan jämförlig orsak samt

att det i sådana fall icke kan vara motiverat, att förklara en kommunal uppdragshavare

obehörig att fortfarande innehava sin förtroendesyssla. Genom

1940 års lag örn upphävande i vissa fall av verkan av uraktlåtenhet att erlägga

utskylder till kommunen eller annan menighet med avseende å rösträtt

och behörighet, hava statsmakterna för ett speciellt fall, nämligen beträffande

värnpliktiga som inkallats lill tjänstgöring vid förstärkt försvarsberedskap

eller mobilisering, redan anslutit sig till denna senare åsikt. Enligt

utskottets mening bör man emellertid icke stanna härvid utan söka

löddra det åren 1935 och 1936 skärpta kommunala utskyldsstrecket såsom

valbarhetsvillkor därhän, att obehörighet till kommunala förtroendeuppdrag

icke inträder därför, att vederbörande oförvållad i följd av arbetslöshet

eller sjukdom eller av annan jämförlig orsak, kommit alt häfta för utskylder

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

till kommunen för något av de tre sista kalenderåren. Anledningen till att

icke redan de nämnda år beslutade bestämmelserna erhöllo en sådan mjukare

utformning torde vara att finna i de tekniska svårigheter, som ansetts

vara förenade med utformningen av sådana regler. Det av särskilda kommitterade

inom justitiedepartementet år 1918 avgivna betänkandet med förslag

till revision av fattigvårds- och utskyldsstrecken har ådagalagt dessa svårigheter

beträffande utskyldsstrecket såsom rösträttsvillkor. Men svårigheterna

måste vara väsentligen mindre, då frågan endast avser utskyldsstrecket såsom

valbarhetsvillkor. I senare fallet angår den endast ett i förhållande till de

röstberättigade ringa antal personer, för vilka behörighetsfrågan icke behöver

lösas redan genom röstlängden utan först vid en senare tidpunkt och då bör

kunna anförtros åt något för ett opartiskt bedömande av detta grannlaga

spörsmål särskilt kvalificerat organ. Utskottet tillstyrker alltså en utredning

av frågan örn ett mildrande på angivet sätt av det åren 1935 och 1936 beslutade

skärpta utskyldsstrecket såsom behörighetsvillkor. Med hänsyn till de

ovissa ekonomiska framtidsutsikterna och till deras tänkbara återverkningar

på det kommunala livet synes utredningen böra företagas med skyndsamhet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla örn

skyndsam utredning av frågan om sådan mildring av de

åren 1935 och 1936 beslutade skärpta valbarhets- och behörighetsvillkoren

för vissa kommunala förtroendeuppdrag, att

den, som oförvållat, i följd av arbetslöshet eller sjukdom

eller av annan jämförlig orsak, kommit att häfta för kommunalutskylder

för något av de senaste tre åren, icke därigenom

diskvalificeras för sådana uppdrag, samt om framläggande

för riksdagen av det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 15 maj 1941.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra, Oscar Gottfrid Karlsson, Holmström,

Per Andersson, Thulin*, Herlitz, John Björck, John Gustavson, Karl August

Johanson, Härdin, Sven Hansson, Andersson i Igelboda, Nordström, Mosesson*,

Nilsson i Göteborg, Fält*, Nolin, Hoppe och Ryling*.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

15

Reservationer:

1) av herrar Oscar Gottfrid Karlsson, Karl August Johanson, Sven Hansson,

Andersson i Igelboda, Nordström, Nilsson i Göteborg, Fält och Hoppe,

som anfört:

»Vid 1937 års riksdag hemställde konstitutionsutskottet, i anledning av därom

väckta motioner, att riksdagen måtte begära skyndsam utredning och förslag

angående upphävande av de åren 1935 och 1936 beslutade skärpningarna

av utskyldsstrecket som valbarhets- och behörighetsvillkor till kommunala

förtroendeuppdrag.

I en till utskottets utlåtande fogad reservation yrkades avslag å de i ämnet

väckta motionerna.

Utskottets hemställan bifölls av andra kammaren, medan första kammaren

biföll reservationen.

Frågan hade alltså i följd av kamrarnas skiljaktiga beslut förfallit.

I de i år väckta motionerna har framhållits att nu rådande kris i ett flertal

fall medfört att kommunala förtroendemän utan eget förvållande kommit i

den ställningen att de nödgats lämna innehavda kommunala förtroendeuppdrag.

Utskottets majoritet har i sitt yttrande över motionerna framhållit, att det

borde göras en utredning örn och på vad sätt man kunde åstadkomma en så''

dan mildring av bestämmelserna att den som oförvållat, i följd av arbetslöshet

eller sjukdom eller av annan jämförlig orsak, kommit att häfta för kommunalutskylder

för något av de tre senaste åren, icke därigenom diskvalificeras

för sådana uppdrag, samt örn framläggande för riksdagen av det förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

Då det enligt vårt förmenande inte är möjligt att på ett objektivt sätt skilja

de »självförvållade» från de »oförvållade» och då det under normala förhållanden

torde vara ytterligt sällsynt att skatteskolkare är innehavare av kommunala

förtroendeuppdrag, är det inte riktigt att bibehålla en bestämmelse

som i en svår och pressande tid bär visat sig vara till skada i åtskilliga fall.

Vi ha därför ansett att utskottet bort tillstyrka de av motionärerna föreslagna

ändringarna i kommunallagarna.

Vi hemställa alltså,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner för sin

del ville antaga följande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

a) Förslag

till

Lag

Angående ändrad lydelse ar 15 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251 om kommunalstyrelse

på landet.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

15 §.

Kommunalstämma utser---

Ordförande eller vice ordförande

kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
d)

häftar för honom påförda utskylder

till kommunen, vilka förfallit

till betalning under något av de

tre sistförflutna kalenderåren;

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

Ej må----------

i länskungörelserna.

Ordförande eller vice ordförande

kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
-

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

vice ordförande.

Denna lag skall tråda i kraft den

1 juli 1941.

1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den

13 maj s. å.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

17

b) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252) om

kommunalstyrelse i stad.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

13 §.

Stadsfullmäktige väljas —----------års ålder.

Stadsfullmäktig kan ej den vara,

som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
d)

häftar för honom påförda utskylder

till staden, vilka förfallit till

betalning under något av de tre sistförlutna

kalenderåren;

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

Stadsfullmäktig kan ej den vara,

som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
-

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

rätta föra andras talan.]1

Följande personer---befattning redovisningsskyldig.

Ej må---------— — såsom stadsfullmäktig.

Denna lag skall träda i kraft den 1

juli 1941.

1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den

13 maj s. å.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 5 sami. 2 avd. Nr 13—14.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

c) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om

kommunalstyrelse i Stockholm.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

11 §•

- — —--års ålder.

Stadsfullmäktig kan ej den vara,

som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

Stadsfullmäktige väljas-----

Stadsfullmäktig kan ej den vara,

som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

d) häftar för honom påförda utskylder

till staden, vilka förfallit till

betalning under något av de tre sistförflutna

kalenderåren;

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

Följande personer ----befattning redovisningsskyldig.

Ej må----------såsom stadsfullmäktig.

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

Denna lag skall träda i kraft den

1 juli 1941.

1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den

13 maj s. å.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Ni 14.

19

d) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse ar 12 § lagen den 6 juni 1930 (nr 259) örn

församlingsstyrelse.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

12 §.

I församling —-----— •—

Ordförande eller vice ordförande

kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;
d)

häftar för honom påförda utskylder

till kommunen, vilka förfallit

till betalning under något av de

tre sistförflutna kalenderåren;

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

---- — till domkapitlet.

Ordförande eller vice ordförande

kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;
-

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

vice ordförande,

i kyrkostämman.

----föra ordet.

Ej må---

I församling —

Vid gemensam

Denna lag skall träda i kraft den

1 juli 1941.

1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den

13 maj s. &.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

e) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 6 jani 1940 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

8 §.

Kyrkofullmäktige väljas----

Kyrkofullmäktig kail ej den vara,

som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
d)

häftar för honom påförda utskylder

till staden, vilka förfallit till

betalning under något av de tre sistförflutna

kalenderåren;

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

Följande personer-----

Ej må —---—----

— — —---års ålder.

Kyrkofullmäktig kan ej den vara,

som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
-

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

---avlönade betjänte.

--såsom kyrkofullmäktig.

Denna lag skall träda i kraft den 1

juli 1941.

1 Punkterna e) och f) upphörde att gälla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen de*

13 maj s. ä.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

21

f) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse ar 8 § lagen den 6 janl 1930 (nr 262) örn skolstyrelse

i vissa kommuner.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

8 §•

Till ledamot---—----

Ledamot i folkskolestyrelsen kan

ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
d)

häftar för honom påförda utskylder

till kommunen, vilka förfallit

till betalning under något av de tre

sistförflutna kalenderåren;

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

Vad om---------

Vid val------------

— befordra skolväsendet.

Ledamot i folkskolestyrelsen kan

ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning.

[e) på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till påföljd, som nu är sagd, eller är

ställd under framtiden för brott, vilket

kan medföra sådan påföljd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.]1

om suppleant.

--inom styrelsen.

Denna lag skall träda i kraft den 1

juli 19M.

1 Punkterna e) och f) upphörde att galla den 15 maj 1937 genom kungl, kungörelsen den

19 maj s. a.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

g) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse ar 6 § lagen

landsting.

den 20 juni 1924 (nr 349) om

(Nuvarande lydelse.)

Landstingsmän och

Landstingsman eller suppleant för

landstingsman kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

d) häftar för honom påförda utskylder

till landstinget eller kommun

inom landstingsområdet, vilka förfallit

till betalning under något av de tre

sistförflutna kalenderåren.

Landshövding, landssekreterare —

Ej må — ----------

(Föreslagen lydelse.)

års ålder.

Landstingsman eller suppleant för

landstingsman kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning.

--vara landstingsmän.

— såsom landstingsman.

Denna lag skall tråda i kraft den

1 juli 1941.

2) av herrar Holmström, Herlitz, Nolin och Ryling, som anfört:

»Det har uppgivits att den lagstiftning, som genomfördes 1939, icke i skälig

omfattning förebyggt, att personer, som inkallats till tjänstgöring vid förstärkt

försvarsberedskap eller mobilisering, på grund av härigenom uppkomna

svårigheter vid erläggandet av utskylder måst frånträda av dem innehavda

kommunala förtroendeuppdrag. Om så är fallet och örn det finnes anledning

att befara, att detsamma kommer att inträffa i fortsättningen, bör enligt vår

mening en uppmjukning av 1939 års lagstiftning företagas.

Vad åter angår frågan om upphävande av gällande hinder för valbarhet för

dem, som av annan anledning än sådan militär tjänstgöring som nu sagts underlåtit

att erlägga utskylder, hava enligt vår mening inga skäl anförts, som

kunna föranleda frångående av den ståndpunkt riksdagen i denna fråga intog

1935 och 1936. V S'':

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

23

Vi tillåta oss sålunda hemställa,

att riksdagen med avslag i övrigt på motionerna 1:71 och

II: 108 ville i anledning av nämnda motioner i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t med beaktande av

vad ovan anförts ville föranstalta örn utredning angående revision

av 1939 års lag om upphävande i vissa fall av verkan

av uraktlåtenhet att erlägga utskylder till kommun eller annan

menighet med avseende å rösträtt och behörighet, i vad

denna lag avser behörighet till kommunala förtroendeuppdrag,

samt för riksdagen framlägga de förslag, till vilka

utredningen kan föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:336 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket såsom valbarhetsoch a1 i texten