Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning av frågan örn införande av sådana nya bestämmelser, att regleringar inom tättbebyggda områden av landskommunerna kunna ske utan avkorporeringar eller kommunal nybildning och utan att allt för mycket ekonomiskt betunga de tättbebyggda områdenas inbyggare». Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får utskottet hänvisa till samma motioner.

1941-05-29 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1941:16, Skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning av frågan örn införande av sådana nya bestämmelser, att regleringar inom tättbebyggda områden av landskommunerna kunna ske utan avkorporeringar eller kommunal nybildning och utan att allt för mycket ekonomiskt betunga de tättbebyggda områdenas inbyggare». Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får utskottet hänvisa till samma motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

3

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1941 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående vissa frågor rörande den kommunala indelningen.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande

inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade motioner, nämligen dels

de likalydande motionerna nr 126 i första kammaren av herrar Verner Andersson

och Albert Andersson och nr 143 i andra kammaren av herr Pettersson

i Dahl m. fl., dels de ävenledes likalydande motionerna nr 165 i första

kammaren av herr Karl August Johanson och nr 210 i andra kammaren av

herr Lindberg i Umeå.

I motionerna I: 126 och II: 143 hemställes, »att riksdagen hos Kungl. Maj:t

anhåller örn utredning och förslag, avseende att motverka och förhindra en

ur det helas synpunkt skadlig stympning av landsbygdens gamla kommunala

enheter genom frånskiljande av tätbebyggda delar för förening med närbelägna

städer eller samhällen».

I motionerna I: 165 och II: 210 hemställes, »att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning av frågan örn införande

av sådana nya bestämmelser, att regleringar inom tättbebyggda områden av

landskommunerna kunna ske utan avkorporeringar eller kommunal nybildning

och utan att allt för mycket ekonomiskt betunga de tättbebyggda områdenas

inbyggare».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får utskottet

hänvisa till samma motioner.

I anledning av väckta motioner hemställde 1939 års lagtima riksdag i skrivelse

(nr 387) till Kungl. Majit örn en självständig, allsidig utredning, med

beaktande av de av konstitutionsutskottet i dess av riksdagen godkända utlåtande

nr 18 anförda synpunkterna, av frågan örn ändrad lagstiftning, syftande

till en rationell kommunal indelning. I berörda utlåtande hade utskottet

bl. a. framhållit, att genom nuvarande lagstiftning visserligen skapats

ökade möjligheter att sammanslå smärre kommuner, men att därigenom

också i viss mån beretts väg för en utveckling i riktning mot minskning

av kommunernas omfång genom att skattekraftiga delar av landskommuner

inkorporeras med städer och köpingar samt socknar uppdelas på nya kommunalbildningar

genom att municipalsamhällen brytas ut till särskilda

köpingskommuner. Vid en undersökning av frågan, huru en fortsatt sådan

utveckling skulle kunna förhindras, borde uppmärksamhet särskilt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

ägnas åt municipalsamhällsbildningens problem. Härom anförde utskottet

bl. a., att därest det skulle visa sig möjligt att gå vidare på den väg, som

vissa kommuner redan beträtt, att utan municipalsamhällsbildning sörja

för de mera tättbebyggda delarnas särskilda behov, borde man mången

gång kunna undvika tillgripandet av denna organisationsform, vilken onekligen

erbjöde vissa olägenheter t. ex. så till vida, att municipalsamhällenas invånare

understundom måste deltaga i kostnaderna för åtgärder, som endast

avse den icke-municipala delen av den kommun de tillhöra. För redan bestående

municipalsamhällen vore emellertid'' andra åtgärder för avhjälpande

av påtalade olägenhet erforderliga. Det vore möjligt, att Kungl. Majit redan

enligt gällande municipallagstiftning för särskilda fall kunde meddela undantag

från dennas allmänna regler i vidare utsträckning än som hittills skett

i praxis. Måhända vore dock en lagstiftning även i detta hänseende erforderlig.

Utskottet uttalade sig sålunda för att frågan om municipallagstiftningen,

som vore av påtaglig betydelse för lösande av spörsmålet om en rationell kommunal

indelning, foges under omprövning.

De i förevarande motioner berörda spörsmålen falla alltså inom ramen för

den av riksdagen år 1939 begärda utredningen örn en mera rationell kommunal

indelning. Visserligen har riksdagens skrivelse i ämnet ännu icke föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Men utskottet förväntar, att en allsidig utredning

av förevarande betydelsefulla fråga kommer att påbörjas inom en snar

framtid. Vid sådant förhållande och som de i motionerna berörda spörsmålen

icke synas böra prövas fristående utan i ett större sammanhang, får utskottet

avstyrka bifall till de framställda skrivelseförslagen. Utskottet hemställer

alltså,

1) att motionerna I: 126 och II: 143 samt

2) att motionerna I: 165 och II: 210

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 maj 1941.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson*, Källman, Per Andersson, Karl Bodin*,

Härdin, Albertsson*, Sven Hansson, Elmgren, Albert Andersson, Bondeson*,

Lindmark, Andersson i Igelboda, Nordström, Arnemark*, Hällgren, Fält, Gardell,

Spångberg* och von Friesen.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.