Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om en förutsättningslös utredning rörande det proportionella valsystemets inverkan på de politiska förhållandena inom vårt land m. m.

1941-05-29 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1941:17, Utlåtande i anledning av väckt motion om en förutsättningslös utredning rörande det proportionella valsystemets inverkan på de politiska förhållandena inom vårt land m. m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

5

«r 17.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1941 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

en förutsättningslös utredning rörande det proportionella

valsystemets inverkan på de politiska förhållandena

inom vårt land m. m.

Uti en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 24,

av herr Wohlin hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla örn en förutsättningslös utredning rörande det proportionella valsystemets

inverkan på de politiska förhållandena inom vart land samt örn

fördelarna av ett valsystem med majoritetsval i enmansvalkretsar vid val till

riksdagens andra kammare».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I de flesta demokratiska stater har förts en så gott som permanent strid

örn valordningen. Härvid hava såväl majoritetsvalsystemets som proportionalismens

anhängare utgått från en allmän demokratisk förutsättning innebärande,

att den opinion inom väljarkåren, som kommer till uttryck vid

röstavgivningen, bör bliva bestämmande för representationens sammansättning.

Proportionalisterna hava hållit före, att detta krav ej kan realiseras,

med mindre garantier skapas för att olika meningsgrupper bli representerade

något så när i förhållande till sitt röstetal. Majoritetsvalsystemets anhängare

hava icke ansett dylika garantier erforderliga. Man har visserligen erkänt,

att majoritetsvalsystemet i vissa fall kunde leda till uppenbar disproportion

mellan röststyrka och politisk representation, men man har utgått ifrån att

differenserna i regel icke skulle bliva så betydande, att de motiverade övergången

till proportionalism. Särskilt har man betonat, att majoritetsvalsprincipen

framtvingade bildandet av stora partier, som kunde bilda underlag för

starka regeringar; redan bland väljarna uppstode en majoritetsbildning, som

enligt systemets natur i förstärkt form komme att föreligga i representationen;

oppositionen bleve visserligen underrepresenterad, men detta vore av

mindre betydelse, då dess egentliga uppgift vore att genom vaksam kritik

öva kontroll på majoriteten.

Ehuru ställningstagandet till spörsmålet om valsättet i huvudsak torde

bero på värderingar, betingade av den allmänpolitiska åskådningen, vilka

svårligen helt låta sig bestyrkas, kunna dock de argument, som anförts i

diskussionen i frågan, belysas och deras hållbarhet i viss män klarläggas

genom en undersökning av erfarenheterna från skilda länder. En sådan utredning

verkställdes år 1932 inom justitiedepartementet av tillkallad sakkun
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

nig.1 Denna utredning talar till förmån för det proportionella valsättet.

Den belyser bl. a. den betydande disproportionen mellan partiernas röststyrka

och representation, som nära nog regelmässigt förekommit vid majoritetsval.

Den klarlägger också, att majoritetsvalsystemet på intet sätt

utgjort garanti mot partisplittring. Den visar vidare, att anledning icke finnes

antaga, att partiernas och partiledningarnas makt skulle varit särskilt stor i

länder med proportionellt valsystem eller att personmomentet där skulle

spelat en mindre betydande roll än i länder med majoritetsval.

Frågan örn fullständig omläggning av vårt valsätt från proportionalism

till majoritetsval har under senare tid knappast ägt större aktualitet. De förslag

i ämnet som tidigare vid upprepade tillfällen — senast år 1930 —

väckts inom riksdagen, hava samtliga avstyrkts av konstitutionsutskottet och

med betydande majoriteter avslagits av riksdagen. Enligt utskottets mening

saknas anledning antaga att en åsiktsförändring i frågan skulle hava ägt rum

under de senaste åren. Under hänvisning till det anförda får utskottet avstyrka

bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 maj 1941.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Sandegård*, Holmström, Per Andersson, Herlitz, John Björck,

Fredrik Ström, John Gustavson, Karl August Johanson*, Anders Andersson,

Johannes Pettersson, Lindmark. Andersson i Igelboda, Nordström, Nilsson i

Göteborg, Arnemark*, Fält, Norén, Gardell och von Friesen.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herrar Herlitz, Jolm Björck och von Friesen mot utskottets motivering;
2)

av herr Fredrik Ström, som inom utskottet yrkat bifall till den föreliggande

motionen.

1 Utredningen örn »Majoritetsval och proportionalism», verkställd av numera professorn H.

Tingsten, finnes såsom bilaga A fogad till propositionen nr 194 till 1932 års riksdag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.