Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i valordningen beträffande val till landstingen m. m.

1941-06-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1941:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i valordningen beträffande val till landstingen m. m.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

9

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1941 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om vissa ändringar i valordningen beträffande val till

landstingen m. m.

Uti de likalydande till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 128

i första kammaren av hr von Stockenström m. fl. och nr 165 i andra kammaren

av hr Mosesson m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla örn utredning beträffande sådana ändringar i valordningen

för val till riksdagens andra kammare och till landstingen, att en

proportionellt riktigare och mer rättvis mandatfördelning mellan de olika

partigrupperna kommer till stånd, ävensom om framläggande för riksdagen

snarast möjligt av de förslag, vartill utredningen kan föranleda».

Utskottet, som tidigare denna dag avgivit utlåtande över motionerna i vad

de avse andrakammarvalen, upptager dem nu till behandling i vad de avse

landstingsmannavalen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt 1862 års landstingsförordning i dess ursprungliga lydelse var varje

stad och varje härad eller tingslag en egen valkrets. Varje stad utsåg en

landstingsman för varje påbörjat tal av 2,500 invånare, medan motsvarande

siffra för lantvalkrets var 5,000.

Ändring i dessa regler skedde år 1909 i samband med den proportionella

valmetodens införande. Den nya indelningen baserades fortfarande på skillnaden

mellan stad och landsbygd. Men inom vardera av dessa kategorier

skulle nya indelningsgrunder tillämpas. För varje valkrets skulle enligt 1909

års regler utses en landstingsman och däröver efter folkmängden en landstingsman,

på landsbygden för varje fullt tal av 5,000 invånare och i stad för

varje fullt tal av 3,000. Stad skulle bilda egen valkrets, örn den hade minst

6,000 invånare. En mindre stad skulle däremot utgöra egen valkrets, endast

örn det mött synnerlig olägenhet att förena den med annan eller andra

sådana städer till en gemensam valkrets om minst 6,000 och högst 12,000

invånare. För landsbygdens del sökte man vinna större valkretsar genom

alt ansluta valkretsindelningen till domsagorna. Domsaga med mindre folkmängd

än 30,000 skulle i regel utgöra en valkrets. Domsaga med 30,000 invånare

eller mera skulle däremot delas i valkretsar under iakttagande av att

varje valkrets i allmänhet komme att utse minst 3 och högst 6 landstingsmän.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. Saarni. 2 avd. Nr 15—19. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

Samtidigt med att städernas överrepresentation i landstingen år 1918 avskaffades,

modifierades reglerna för valkretsindelningen för att den proportionella

valmetoden bättre skulle komma till sin rätt. Det antal landstingsman,

som i regel skulle utses i en valkrets på landet, ändrades nu till

minst 5 och högst 8. För att domsaga skulle delas i valkretsar, skulle dess

folkmängd i regel uppgå till minst 40,000 invånare.

I syfte att genom förstoring av valkretsarna i allmänhet och framför allt

genom förhindrande av allt för små stadsvalkretsar bättre utnyttja det proportionella

valsättet föreslogs i proposition till 1924 års riksdag med förslag

till ny landstingslag bl. a. uteslutande av det tidigare stadgandet, att stad

och landsbygd ovillkorligen skulle välja var för sig. En generell bestämmelse

skulle införas därom, att för varje valkrets såväl i stad som på landet

i allmänhet skulle utses minst 5 högst 9 landstingsman. Stad med mindre

folkmängd än 20,000 skulle förenas med annan stad eller med andra städer

eller med angränsande landsbygd till en valkrets med minst 20,000

högst 44,999 invånare. Stad vars folkmängd utgjorde minst 20,000 skulle

bilda egen valkrets även om flera än 9 landstingsman skulle utses för staden.

Landsbygden skulle delas för sig eller i fall som nyss sagts tillsammans

med angränsande stad eller städer i valkretsar med minst 20,000 högst

44,999 invånare. Indelning av valkretsar skulle där så lämpligen kunde ske

på landet verkställas efter domsaga, tingslag eller härad men eljest efter

kommuner. För att städernas intressen skulle bliva vederbörligen tillgodosedda

föreslogs vidare i propositionen som en garanti i detta hänseende, att

beslutet i fråga om valkretsindelningen skulle underställas Kungl. Maj:ts

prövning.

Konstitutionsutskottet framhöll i sitt utlåtande i ämnet till riksdagen, att

landsbygd och stad enligt utskottets mening fortfarande borde vara skilda åt

i valkretshänseende med hänsyn till den intressemotsättning, som förelåg dem

emellan. Första kammaren godkände det förslag till lagtext, som konstitutionsutskottet

från dessa utgångspunkter utarbetat. Andra kammaren däremot

godkände en till utskottets utlåtande fogad reservation, som i huvudsakliga

delar överensstämde med det kungliga förslaget. I anledning härav

framlade konstitutionsutskottet ett sammanjämkningsförslag, som godkändes

av riksdagen och som innehöll de bestämmelser i ämnet vilka inflöto i 1924

års landstingslag och i huvudsak fortfarande gälla.

I landstingslagen i dess nuvarande lydelse heter det inledningsvis, att landstingens

ledamöter utses för länets landsbygd och de städer i länet, som deltaga

i landsting. För val av landstingsman indelas landstingsområdet i valkretsar.

För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman,

och därutöver efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal av

5,000. Vid landstingsområdes indelning i valkretsar skall som grundläggande

regel iakttagas, att för varje valkrets komma att utses minst 5 högst 9 landstingsman.

Stad vars folkmängd utgör minst 15,000 invånare bildar dock en

valkrets. Stad med mindre folkmängd än 15,000 förenas med annan stad

eller andra städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets. Valkrets

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

11

bestående av stad och landsbygd får emellertid ej utan synnerliga skäl bildas.

I valkrets, som utgöres endast av städer, skall folkmängden uppgå till minst

15,000. Där med iakttagande av de nyss återgivna bestämmelserna bildande

av valkrets skulle medföra synnerlig olägenhet, må område med lägre invånareantal

än förut angivits utgöra valkrets; sådan valkrets skall dock örn

landsbygd däri ingår hava en folkmängd av 10,000 invånare. För beslut om

bildande av sådan valkrets erfordras kvalificerad majoritet. Indelningen i

valkretsar jämte det antal landstingsmän, som skall utses för varje valkrets,

fastställes efter de förut angivna grunderna av landstinget. Förslag till omförmälda

indelning skall till landstinget avgivas av länsstyrelsen, sedan landstingsområdets

kommuner bereus tillfälle att yttra sig. Indelningen skulle enligt

övergångsbestämmelser till landstingslagen verkställas vid lagtima landstingsmöte

år 1925. Varda de förhållanden, som legat till grund för den fastställda

ordningen, så ändrade, att jämkning däri till följd av de förut återgivna

stadgarna påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget

på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande verkställda

jämkningen. Landstings beslut i fråga om landstingsområdets indelning

i valkretsar vid val av landstingsmän skall underställas Kungl. Maj:t

för godkännande. — Efter landstingslagens tillkomst hava i syfte att vid

landstingsmannavalen åstadkomma större proportionell rättvisa år 1926 de

redan tidigare för andrakammarvalens vidkommande införda bestämmelserna

om s. k. valteknisk samverkan gjorts tillämpliga jämväl å förstnämnda

val.

Vid 1926, 1928 och 1935, 1936 och 1937 års riksdagar väcktes förslag syftande

till att vid landstingsmannavalen tillförsäkra de olika partierna mandat

i förhållande till deras röstetal inom ett landstingsområde i dess helhet.

Samtliga dessa förslag avstyrktes av konstitutionsutskottet och avslogos av

riksdagen. Utskottet hänvisade härvid bl. a. till de skäl, som anförts emot ett

system med utjämningsförfarande vid andrakammarvalen, och som i huvudsak

ansåges äga giltighet även i fråga örn landstingsmannavalen. Härutöver

anförde utskottet år 1937 (utlåtande nr 8), att något behov av sådana lagändringar,

att ökad proportionalitet möjliggjordes vid dessa val, icke kommit

till uttryck inom landstingen själva och icke heller torde föreligga. Landstingen

hade nämligen hittills icke funnit skäl begagna den möjlighet, som

enligt landstingslagen förefunnes, att uppdela landstingsområdena i så litet antal

valkretsar som möjligt med högsta möjliga antal landstingsmän i varje.

I anledning av motioner vid 1938 års riksdag angående ändrade bestämmelser

örn valkretsindelning vid landstingsmannaval framhöll konstitutionsutskottet

i sitt utlåtande (nr 11) i iimnet härutöver, att gällande bestämmelser

i flertalet fall icke utgjorde hinder för en förstoring av de mindre landstingsvalkretsarna.

Enligt utskottets mening borde det därför fortfarande få

ankomma på landstingen själva att inom den nuvarande lagstiftningens

ram samt under Kungl. Majus kontroll och med beaktande av olika lokala

intressen och behov besluta önskvärda jämkningar i valkretsarnas storlek.

Vad frågan örn stads och landsbygds förening i en och samma valkrets vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

val av landstingsmän beträffar, lade landstingslagen icke något ovillkorligt

hinder i vägen härför. Med hänsyn härtill och då bestämmelserna i förevarande

ämne tillkommit såsom led i en träffad kompromiss samt allt fort betydande

meningsmotsättningar gjorde sig gällande i frågan, ansåg utskottet

tiden icke inne för en ändring av de nuvarande bestämmelserna på detta

område. Utskottet avstyrkte därför de motionsvis väckta förslagen. Dessa avslogos

också av riksdagen.

Då några nya synpunkter på den förevarande frågan icke framförts i motionerna,

får utskottet, under hänvisning till vad utskottet tidigare anfört såväl

emot införande av ett system med utjämningsförfarande vid landstingsmannaval

som emot en ändring för närvarande av bestämmelserna om landstingsvalkretsarnas

storlek, hemställa,

att motionerna, i vad de i förevarande utlåtande upptagits

för behandling, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 juni 1941.

På konstitutionsutskottets vägnar:

J. E. ANDERSSON.

Närvarande: Herrar Hallén*, Andersson i Ovanmyra, Oscar Gottfrid Karlsson*, Holmström,

Källman, Herlitz, John Björck, Fredrik Ström, John Gustavson, Anders

Andersson, Bror Nilsson*, Sven Hansson*, Andersson i Igelboda, Nordström,

Arnemark*, Hällgren, Nolin, Spångberg och Nilsson i Norrlångträsk samt fru

Björck.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herrar Källman, Holmström, Herlitz och Nolin;

2) av herr Fredrik Ström mot viss del av utskottets motivering.

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

411999

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.