Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3

1941-02-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1941:3, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

9

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1941 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till lag om

antalet statsdepartement och statsråd utan departement.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrai-na den 4

februari 1941 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition,

nr 34, vari Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, under förutsättning

att av riksdagen såsom vilande antaget förslag till ändrad lydelse av §§ 5,

6, 25 och 43 regeringsformen samt § 38 riksdagsordningen varder slutligen

godkänt, antaga nedanintagna förslag till lag örn antalet statsdepartement

och statsråd utan departement.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den

10 januari 1941.

Enligt § 5 regeringsformen skola statsdepartementen vara lägst åtta och

högst tio. Antalet bestämmes inom dessa gränser genom en av Konungen och

riksdagen gemensamt stiftad lag. I samma ordning skola även departementens

benämningar och huvudsakliga verksamhetsområden fastställas, varemot

den närmare fördelningen av ärendena departementen emellan bestämmes

av Konungen genom en särskild stadga. För varje departement skall

Konungen enligt berörda grundlagsstadgande bland statsrådets ledamöter

utse en chef och föredragande. Enligt § 6 regeringsformen skall statsrådet

bestå av cheferna för departementen samt tre statsråd utan departement.

Bland de tre statsråden utan departement böra minst två lia förvaltat civil

beställning.

Den normala departementsorganisationen är reglerad genom lagen den

19 juni 1919 om statsdepartementen, som fastställt departementens antal

till nio, samt genom stadgan den 12 december 1930 angående fördelning av

ärendena mellan statsdepartementen. Genom en provisorisk lag den 14 oktober

1939 har inrättats ett nytt — tionde — departement, folkhushållningsdepartementet,

vars arbetsuppgifter närmare bestämmas genom en den 14

oktober 1939 utfärdad stadga.

Ett från 1940 års lagtima riksdag vilande förslag till ändrad lydelse av

bland annat de berörda §§ 5 och 6 regeringsformen innebär i huvudsak följande:

Departementens antal skall regleras genom en av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag. Departementens benämningar och verksamhets
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

områden skola däremot bestämmas av Konungen genom en särskilt utfärdad

stadga. Konungen tillerkännes uttryckligen rätt att förordna ledamot

av statsrådet att i departementschefs ställe föredraga de ärenden Konungen

bestämmer. Om antalet statsråd utan departement skall stadgas i en av

Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag, dock att minimiantalet skall

vara tre. Bland statsråden utan departement böra minst två ha förvaltat

civil beställning.

Enligt den föreliggande propositionen skola statsdepartementen bibehållas

vid sitt nuvarande antal — tio — medan de konsultativa statsrådens antal

skall kunna utökas från tre till sex. Till stöd för förslaget i dess förra del har

föredragande departementschefen bland annat anfört, att det under rådande

förhållanden icke vore lämpligt att genomföra någon för normala tider avsedd

reform av departementsorganisationen, varför de nuvarande tio departementen

borde bibehållas med i huvudsak oförändrade verksamhetsområden. Till

stöd för förslaget i dess senare del har departementschefen bland annat fram,

hållit, att det med hänsyn till de omfattande och svårlösta arbetsuppgifter,

som föranleddes av rådande utomordentliga förhållanden, vore erforderligt

att öka antalet statsråd utan departement. För att lätta arbetsbördan för

de mest arbetstyngda departementscheferna syntes det vara lämpligt att förordna

statsråd utan departement, att i vederbörande departementschefs ställe

föredraga vissa ärenden. Det behov, som för närvarande vore för handen,

kunde tillgodoses genom att två nya konsultativa statsråd tillkallades. Men

på grund av svårigheten att överblicka redan den närmaste tidens arbetsuppgifter,

vilka kunde bliva i hög grad betungande, syntes försiktigheten

bjuda att i förevarande lagstiftning bestämma maximiantalet statsråd utan

departement till sex.

I en samtidigt med förevarande proposition till riksdagen avlåten proposition,

nr 35, har Kungl. Majit förelagt riksdagen frågan om anslag till förstärkning

av statsrådet under löpande och nästkommande budgetår.

Utskottet finner ej skäl till erinran mot det i förevarande proposition, nr

34, framlagda lagförslaget och hemställer alltså,

att riksdagen med bifall till den föreliggande propositionen,

under förutsättning att av riksdagen såsom vilande antaget

förslag till ändrad lydelse av §§ 5, 6, 25 och 43 regeringsformen

samt § 38 riksdagsordningen varder slutligen

godkänt, ville antaga följande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

11

Lag

om antalet statsdepartement och statsråd utan departement.

Härigenom förordnas, att antalet statsdepartement skall vara tio, samt att

statsråd utan departement skola finnas till det antal, lägst tre och högst sex,

som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft, då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet brev

att kungörelse utfärdats örn ändrad lydelse av §§ 5, 6, 25 och 43 regeringsformen

samt § 38 riksdagsordningen.

Genom lagen upphävas lagen den 19 juni 1919 (nr 340) örn statsdepartementen

och lagen den 14 oktober 1939 (nr 719) om inrättande av ett folkhushållningsdepartement.

Stockholm den 13 februari 1941.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård,

Holmström, Källman, Per Andersson, Thulin, Herlitz, John Björck, Fredrik

Ström, John Gustavson, Lindmark, Fast, Nordström, Mosesson, Nilsson i

Göteborg, Arnemark, Hällgren och Fält.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:35 Skrivelse till Konungen angående ändrad lydelse av §§ 5, 6, 25 och 43 regeringsformen samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen. a1 i texten