Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om underlättande i visst hänseende för svenskfödda personer, som förlorat sitt svenska medborgarskap, att återvinna detsamma.

1941-03-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1941:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner om underlättande i visst hänseende för svenskfödda personer, som förlorat sitt svenska medborgarskap, att återvinna detsamma.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1941 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om underlättande i visst hänseende för svenskfödda personer,

som förlorat sitt svenska medborgarskap, att

återvinna detsamma.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 72

i första kammaren av herr Mannerskantz och nr 107 i andra kammaren av

fröken Andersson m. fl. hemställdes, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Majit hemställa örn utredning i syfte att underlätta för svenskfödda

personer, vilka förlorat sitt svenska medborgarskap, att återvinna detsamma

trots att de sakna tillfredsställande möjligheter att försörja sig och sin

familj».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I 1858 års förordning angående ordningen och villkoren för utländsk

mans upptagande till svensk medborgare föreskrevs, att medborgarerätt

må kunna vinnas av utländsk man, som 1. uppnått 21 års ålder, 2. äger

god frejd, 3. varit boende trenne år i riket och 4. har utväg att sig försörja

Dispens kunde dock under vissa förutsättningar meddelas från det under

punkten 3 angivna villkoret men däremot icke från de under punkterna 1.

2 och 4 upptagna. Den nämnda förordningen ersattes år 1924 av lagen

om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap. Enligt 5 § i denna

lag äger Konungen på ansökan till svensk medborgare upptaga utlänning,

som 1. fyllt tjuguett år, 2. sedan fem år har hemvist här i riket, 3. gjort

sig känd för hederlig vandel, samt 4. har möjlighet att försörja sig och

sin familj. Finnes sökandens upptagande till svensk medborgare medföra

gagn för riket, eller har sökanden förut ägt svenskt medborgarskap, eller

föreligga eljest med hänsyn till sökandens förhållanden synnerliga skäl för

hans upptagande till svensk medborgare, kail svenskt medborgarskap emellertid

beviljas utan hinder av de under punkterna 1 och 2 stadgade villkor.

Dispens kan däremot icke meddelas från de under punkterna 3 och 4 upptagna

villkor. I proposition till 1923 års riksdag med förslag till ny medborgarskapslagstiftning

hade visserligen föreslagits, att dispens även skulle

kunna meddelas från de där uppställda kraven på hederlig vandel och för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

9

sörjningsförmåga såsom villkor för naturalisation. I sitt utlåtande över

propositionen framhöll emellertid konstitutionsutskottet, att det vore föga

tilltalande att medgiva möjlighet till undantag från dessa båda krav. I de

fall, då en sökande bruste i fullgörande av de fordringar, som härutinnan

av lagen uppställdes, syntes det nämligen utskottet uppenbart, att medborgarskap

ej borde beviljas honom. En sådan uppfattning ansåg sig utskottet

med så mycket större styrka kunna hävda, som utskottet genom smärre

jämkningar i formuleringen sökt något mildra innebörden av de krav, som

i detta hänseende uppställts. I överensstämmelse med vad konstitutionsutskottet

år 1923 föreslagit blev förevarande bestämmelse i 1924 års medborgarskapslagstiftning

utformad.

Av det föregående framgår, att den visserligen indispensabla regeln örn

att sökanden för erhållande av svenskt medborgarskap skall hava möjlighet

att försörja sig och sin familj avsiktligt så formulerats, att den i tillämpningen

medger ett visst mått av diskretionärt bedömande. I praxis har

förevarande naturalisationsvillkor icke heller alltid upprätthållits med

större stränghet beträffande personer som tidigare varit svenska medborgare.

Enligt vad utskottet inhämtat har det ytterst sällan inträffat, att

svenskfödda personers ansökningar örn naturalisation avslagits på grund av

bestämmelsen i medborgarskapslagen om försörjningsförmågan; och antalet

sådana fall har icke ökat som följd av de senaste årens händelser. Det

i förevarande motioner berörda spörsmålet lärer vidare komma att beaktas

vid den utredning, varom föranstaltats i anledning av 1938 års riksdags

skrivelse (nr 328) med begäran om utredning av frågan angående utlandssvenskarnas

rättigheter och skyldigheter i syfte att fastare knyta banden

mellan dessa och hemlandet. Utskottet saknar alltså anledning att tillstyrka

bifall till motionerna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 mars 1941.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra, Oscar Gottfrid Karlsson,

Sandegård, Per Andersson*, Thulin, Herlitz, John Björck, Anders Andersson*, Karl

Bodin*, Härdin, Albert Andersson*, Lindmark*, Nordström, Mosesson, Hällgren*,

Fält, Nolin*. Norén* och fru Björck.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.