Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn dgrtidstillägg å blindhetsersättning, m. m. dels ock en i ämnet väckt motion.

1941-02-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1941:2, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn dgrtidstillägg å blindhetsersättning, m. m. dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 2.

1

y,i\i\dr,o-)ö\ ina K hist ,i ,, • .''•''oftDil.T-Y: •,v.> ansin oh

Jfr 2. -J

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning örn dgrtidstillägg å blindhetsersättning,

m. m. dels ock en i ämnet väckt motion.

Genom en den 7 februari 1941 dagtecknad proposition, nr 41, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om dyrtidstillägg

å blindhetsersättning,

dels medgiva, att det för budgetåret 1940/41 anvisade förslagsanslaget till

Ersättning åt blinda m. m. må få tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna

för utbetalning för första halvåret 1941 av de i författningsförslaget

omförmälda dyrtidstilläggen å blindhetsersättningar.

dels ock till Ersättning åt blinda m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 1,900,000 kronor.

Det framlagda förslaget till förordning är av följande lydelse:

Förordning

om dyrtidstillägg å blindhetsersättning.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under år 1941 av statsmedel

erhålla dyrtidstillägg därå med belopp, motsvarande en sjättedel av blindhetsersättningens

belopp för året.

Dyrtidstillägg utbetalas halvårsvis å den tid och i den ordning Konungen

bestämmer. Tillägg, som förfaller lill betalning tidigare än under kalenderhalvårets

sista månad, utgår med oförändrat belopp, även om blindhetsersättningen

upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden infaller.

Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning upphört att utgå,

när dyrtidstillägg eljest skulle hava förfallit lill betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen om blindhetsersättning skola, där ej annat

biljer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande

dyrtidstillägg; dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrclsen att med
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 6 nami. 2 avd. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 2.

dela de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller,

finnas erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen har i andra kammaren väckts en motion, nr

244, av herr Senander m. fl. I motionen hemställes, att riksdagen måtte besluta

godkänna ett av pensionsstyrelsen framlagt förslag till reglering av

blindhetsersättningen och att dyrtidstillägg i enlighet med vad som föreslagits

i propositionen måtte utgå på de i pensionsstyrelsens förslag angivna beloppen,

samt alternativt, att de nu föreslagna dyrtidstilläggen måtte höjas så, att

tre extra månadsersättningar utbetalas som tillägg på nu gällande blindhetsersättningar.

Propositionen och motionen hava, såvitt angår förslaget till förordning,

hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet. I övrigt har propositionen

hänskjutits till statsutskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för propositionen ävensom för

det i motionen framställda yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse

därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionen.

I propositionen lämnas till en början en redogörelse för gällande författningsbestämmelser

angående blindhetsersättning, folkpensionering, invalidunderstöd

och kommunala pensionstillskott. Utskottet får hänvisa till denna

redogörelse, som återfinnes å sid. 3—5 i propositionen.

I skrivelse den 16 april 1937 (nr 147) hemställde riksdagen, att en allsidig

och förutsättningslös utredning måtte verkställas, huruvida till blindhetsersättning

berättigade personer genom ändringar i lagen om folkpensionering

eller på annat sätt kunde beredas en förbättrad ekonomisk ställning, samt

att de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda, måtte framläggas för

riksdagen. Kungl. Majit anbefallde den 23 april 1937 pensionsstyrelsen att

verkställa utredningen.

Pensionsstyrelsen avlämnade den 23 december 1938 utredning i ärendet

jämte förslag till vissa ändringar i förordningen om blindhetsersättning. Pensionsstyrelsen

diskuterade närmare fem olika alternativ samt förordade för

sin del, att ändringar skulle vidtagas i förordningen örn blindhetsersättning

av den innebörd, att ersättningen skulle såväl höjas som ortsgraderas på sådant

sätt, att dess belopp i de olika ortsgrupperna skulle utgöra 600, 750 och

900 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 2.

3

Med skrivelse den 28 november 1940 framlade pensionsstyrelsen en inom

styrelsen verkställd utredning rörande de vägar, som kunde vara framkomliga

för att med hänsyn till levnadskostnadsstegringen förbättra folkpensionerna.

Därvid föreslogs dyrtidsförböjning med två extra månadsutbetalningar

årligen. I utredningen behandlades även spörsmålet örn dyrtidstillägg

under år 1941 å blindbetsersättningar.

Efter att hava erinrat om att rätten till blindhetsersättning icke vore förenad

med behovsprövning i egentlig mening anförde pensionsstyrelsen:

För det övervägande antal till blindhetsersättning berättigade personer,

vilka sakna egen inkomst eller åtnjuta endast obetydlig sådan, finnes även

möjlighet att erhålla tilläggspension eller invalidunderstöd och .således även

dyrtidstillägg härå enligt föreslagna grunder, i den mån blindhetsersättningen

jämte eventuell annan inkomst icke lägger hinder i vägen. Beträffande blindhetsersättning

torde sålunda icke samma skäl för ett generellt dyrtidstillägg

föreligga som i fråga om folkpension och invalidunderstöd. Å andra sidan är

det emellertid, med hänsyn till arten av de blindas lyte, uppenbart, att de

nödvändiga levnadskostnaderna för dem i regel uppgå till väsentligt högre

belopp än levnadskostnaderna för de flesta på grund av sjukdom eller ålder

arbetsoförmögna personer. Det synes därför skäligt att även beträffande

blindhetsersättningen företaga en dyrtidsförhöjning med ett eller två månadsbelopp.

Dyrtidstillägg å blindhetsersättning borde helt bekostas av staten. Kostnaden

för utbetalning av dyrtidstillägg, motsvarande en månadsutbetalning

av blindhetsersättning, uppskattade pensionsstyrelsen till 135,000 kronor. —

Skulle styrelsens förslag till dyrortsgradering av blindhetsersättningen genomföras,

syntes anledning att bevilja dyrtidstillägg å de sålunda förhöjda ersättningarna,

åtminstone till en början, icke föreligga.

Över pensionsstyrelsens utredningar hava yttranden avgivits av vissa myndigheter

och sammanslutningar.

I det av socialvårdskommittén den 4 januari 1941 avgivna yttrandet över

pensionsstyrelsens utredning den 23 december 1938 har socialvårdskommitiéns

majoritet anfört följande:

Kommittén, som erhållit i uppdrag att företaga en översyn över socialvårdens

olika grenar, lärer icke kunna underlåta att även upptaga förordningen

om blindhetsersättning till granskning. Det kan heller icke bortses

från att skäl förefinnas för att jämväl andra personer med stadigvarande lyte

böra komma i åtnjutande av samhällelig hjälp i särskilt för dem avpassade

förmer. I en rationellt utformad socialvård böra dessa förhållanden beaktas

och socialvården i allmänhet mera differentieras än vad som nu är förhållandet.

Vid en avvägning av understödsbeloppen för personer, som hava svåra

lyten, bör uppenbarligen tillses, att i möjligaste mån enhetliga grunder tilllämpas.

Kommittén är av dessa skäl tveksam om lämpligheten av att nu genomföra

en förändring av blindhetsersättningen, som innebär en förhöjning

av ersättningsbeloppen, och i samband därmed genomförande av en dyrortsgruppering.

Kommittén är visserligen ense med pensionsstyrelsen därom, att

vid utmätande av blindhetsersättningens belopp viss hänsyn bör tagas till

skilda orters levnadskostnader, men det vill synas kommittén, att med ett genomförande

av denna förbättring hör anstå lill dess förordningen blivit föremål

för en närmare granskning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- oc/i andra lagutskotts utlåtande Nr 2.

Socialvårdskommitténs majoritet förordade med anledning därav, att —- i avbidan på kommitténs fortsatta utredningar — personer, som uppbure

blindhetsersättning, skulle erhålla dyrtidstillägg i likhet med vad som föreslagits

i fråga om folkpensionärerna.

Reservanterna i socialvårdskommittén ansågo, att de blindas ställning borde

förbättras genom dyrortsgradering av blindhetsersätlningen i enlighet med

1938 års förslag och icke genom dyrtidstillägg.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 48) har Kungl.

Majit på hemställan av chefen för socialdepartementet föreslagit riksdagen

att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Ersättning åt blinda m. m.

för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor.

Enligt av pensionsstyrelsen meddelade uppgifter utgjorde antalet till blindhetsersättning

berättigade personer 3,219 den 30 juni 1939, 3,220 den 31 december

1939 samt 3,197 den 30 juni 1940.

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergquist, har i propositionen

anfört följande:

»Såsom i statsverkspropositionen anförts synes en höjning av den ersättning,

som för närvarande utgår till de blinda, vara av omständigheterna påkallad.

För genomförande av en sådan höjning äro enligt de utredningar,

som verkställts av pensionsstyrelsen, olika vägar möjliga. Valet synes mig

böra stå mellan förslaget örn dyrortsgradering och samtidig höjning av

blindhetsersättningen till 600, 750 och 900 kronor i de olika ortsgrupperna,

å ena sidan, samt förslaget om dyrtidstillägg, å den andra. I nuvarande läge

delar jag den uppfattning, åt vilken majoriteten inom socialvårdskommittén

givit uttryck, att man under pågående omfattande utredningsarbete inom

socialvården icke bör vidtaga åtgärder, vilka kunna föregripa kommitténs

blivande förslag. Med hänsyn härtill synas för närvarande endast sådana

anstalter böra vidtagas, att de blinda erhålla ett skäligt tillägg till blindhetsersättningen

såsom kompensation för den av nu rådande krisförhållanden

föranledda levnadskostnadsstegringen.

Beträffande folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag har förslag

förut, genom proposition nr 20, framlagts om beviljande av dyrtidstillägg,

som motsvara två månadsutbetalningar av de olika förmånerna. Nämnda

proposition har numera godkänts av riksdagen. Jag anser mig nu böra

föreslå enahanda tillägg till blindhetsersättningen. Bestämmelser härom

hava upptagits i ett förslag till förordning örn dyrtidstillägg å blindhetsersättning,

avfattat i nära överensstämmelse med det genom propositionen nr

20 framlagda förslaget till lag örn dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag. Närmare redogörelse för detaljerna i förordningsförslaget

synes mig icke erforderlig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 2.

5

Nu ifrågavarande dyrtidstillägg lärer böra bestridas i samma ordning som

blindhetsersättningen, d. v. s. helt av statsmedel. Den första halvårsutbetalningen

av dyrtidstillägget torde kunna äga rum redan i mars månad.

Den andra utbetalningen synes lämpligen kunna verkställas i november.

Föreskrifter om tiden och ordningen för utbetalningarna torde få meddelas

av Kungl. Majit.

Kostnaderna för varje månadsutbetalning kunna, såsom pensionsstyrelsen

anfört, beräknas uppgå till omkring 135,000 kronor. Såvitt angår bestridandet

av kostnaderna under första halvåret 1941 torde riksdagens medgivande

böra inhämtas, att för budgetåret 1940/41 beviljat förslagsanslag till Ersättning

åt blinda m. m. skall få tagas i anspråk därför. Kostnaderna för andra

halvåret 1941 synas däremot böra belasta det för budgetåret 1941/42 beräknade

förslagsanslaget till samma ändamål.

Anslaget till Ersättning åt blinda m. m. för nästa budgetår

bär med tillämpning av nu gällande ersättningsgrunder av pensionsstyrelsen

uppskattats till 1,600,000 kronor. Med hänsyn till att styrelsen därvid

räknat med viss nedgång i antalet ersättningsberättigade, under det att

faktiskt en mindre ökning av antalet inträtt, synas mig skäl icke föreligga

att, under förutsättning av oförändrade grunder för ersättningen, frångå

det för innevarande budgetår anslagna beloppet 1,650,000 kronor. Då kostnaderna

för dyrtidstillägg för andra halvåret 1941, såsom nyss angivits, synas

kunna beräknas till 135,000 kronor samt då det förefaller sannolikt, att

nu ifrågavarande anslag kan komma att belastas med kostnader för dyrtidstillägg

även under första halvåret 1942, torde anslaget för nästa budgetår

böra upptagas med ett avrundat belopp av 1,900,000 kronor.»

I likhet med departementschefen anser utskottet en höjning av den ersättning,

som för närvarande utgår till de blinda, vara av omständigheterna påkallad.

Utskottet ansluter sig till det i propositionen framlagda förslaget, att

denna höjning skall erhålla karaktären av en kompensation för den ökning

av levnadskostnaderna, som inträtt till följd av det rådande krisläget.

Utskottet kan alltså icke biträda det i motionen II: 244 framställda yrkandet,

att en dyrortsgradering av blindhetsersättningen nu bör genomföras.

I propositionen föreslås, att tillägg till blindhetsersättning skall utgå med

belopp, som motsvarar två månadsutbetalningar. Förslaget ansluter sig härutinnan

till vad som tidigare under riksdagen beslutats beträffande dyrtidstillägg

å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag. Enligt utskottets

mening är det lämpligt, att dyrtidstillägg beträffande olika former av sociala

understöd utgår efter så likartade grunder som möjligt. Med hänsyn härtill

kan utskottet icke förorda bifall till det i motionen framställda alternativa

yrkandet, att dyrtidstillägget skall utgå med belopp motsvarande tre

månadsutbetalningar.

Icke heller i övrigt har propositionen föranlett erinran från utskottets sida.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 6 sami. 2 avd. Nr 2. 2

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 2.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att det genom förevarande proposition framlagda förslaget

till förordning om dyrtidstillägg å blindhetsersättning

måtte av riksdagen antagas;

2) att riksdagen måtte

dels medgiva, att det för budgetåret 1940/41 anvisade förslagsanslaget

till Ersättning åt blinda m. m. må få tagas i

anspråk för bestridande av kostnaderna för utbetalning för

första halvåret 1941 av de i det föregående omförmälda dyrtidstilläggen

å blindhetsersättningar,

dels ock till Ersättning åt blinda m. m. för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 1,900,000;

3) att motionen II: 244 måtte anses besvarad genom vad

utskottet under 1) och 2) hemställt.

Stockholm den 27 februari 1941.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från statsutskottet: herrar Asplund, Bernhard Nilsson, Torsten Ström, Eriksson

i Stockholm, Isacsson och Hansson i Rubbestad; samt

från andra lagutskottet: herrar Norman, Linnér, Holstenson, fröken Hesselgren,

herr Hage och fru Nordgren.

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

410S00

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.