Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om förhöjt dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1941-11-07 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1941:5, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om förhöjt dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 5 november 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om förhöjt dyrtidstillägg å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, m. m., dels ock i

ämnet väckta motioner.

Genom en den 26 september 1941. dagtecknad proposition, nr 304, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om förhöjt dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag

samt

2) förordning om förhöjt dyrtidstillägg å blindhetsersättning,

dels medgiva, att de för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslagen till

Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m., Barnbidrag och Ersättning

åt blinda m. m. må få tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna

för utbetalning av de ytterligare dyrtidstilläggen å respektive folkpensioner

och invalidunderstöd, barnbidrag samt blindhetsersättningar,

dels ock medgiva, att det för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslaget

till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar må få tagas i anspråk

för bestridande av kostnaderna för postverkets bestyr med utbetalning av de

ytterligare dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd.

De vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande lydelse:

1) Förslag

till

Lag

om förhöjt dyrtidstillägg å folkpensioner, inralidunderstöd och

barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den som är berättigad till dyrtidstillägg enligt lagen den 7 februari 1941

(nr 57) örn dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag

skall, där tilläggspension, invalidunderstöd eller barnbidrag utgår för decemBihang

till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. 2 avd. Nr 5.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

ber 1941, under sistnämnda månad erhålla ytterligare dyrtidstillägg, avseende

andra halvåret 1941 och motsvarande en sjättedel av pensionens, understödets

eller bidragets belopp för halvåret.

2 §.

Till kostnaderna för i denna lag avsett dyrtidstillägg bidraga kommuner

och landsting med belopp, motsvarande en tolftedel av deras andelar i kostnaderna

för under år 1941 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §•

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som i denna lag avses; dock äger Konungen uppdraga

åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även postverket,

åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2) Förslag

till

Förordning

om förhöjt dyrtidstillägg å blindlietsersättrång.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den som är berättigad till dyrtidstillägg enligt förordningen den 7 mars

1941 (nr 104) om dyrtidstillägg å blindhetsersätlning skall, där sådan ersättning

utgår för december 1941, under sistnämnda månad av statsmedel erhålla

ytterligare dyrtidstillägg, avseende andra halvåret 1941 och motsvarande en

sjättedel av blindhetsersättningens belopp för halvåret.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen om blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg

som i denna förordning avses; dock äger Konungen uppdraga åt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

3

pensionsstyrelsen att meddela de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna

förordning innehåller, finnas erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen hava inom riksdagen väckts tre motioner,

nämligen motionen i första kammaren nr 246 av herr Elofsson, Gustaf, m. fl.,

samt motionerna i andra kammaren nr 340 av herr Mattsson m. fl. och nr

341 av herr Hagberg i Luleå m. fl.

I motionerna I: 246 och II: 340, vilka äro likalydande, föreslås sådan ändring

av propositionen att till en var folkpensionstagare, som åtnjuter tilläggspension,

skall, utöver vad som tidigare beslutats, utbetalas ett dyrtidstillägg

av förslagsvis 45 kronor.

I motionen II: 341 hemställes, att riksdagen måtte besluta, att det i propositionen

föreslagna tillägget å folkpensioner, invaliditetsunderstöd och blindhetsersättning

måtte höjas till två månadsbelopp.

Propositionen och motionerna hava, såvitt angår författningsförslagen,

hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet. I övrigt hava propositionen

och motionerna hänvisats till statsutskottet.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet hava

propositionen och motionerna hänskjutits till behandling i sammansatt statsoch

andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna andragit till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Enligt lagen den 7 februari 19il (nr 57) örn dyrtidstillägg å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag skall den som åtnjuter folkpension, vari ingår

tilläggspension, eller invalidunderstöd eller barnbidrag under år 1941

erhålla dyrtidstillägg därå med belopp, motsvarande en sjättedel av folkpensionens,

invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för året. Dyrtidstillägg

utgår dock icke å pension, understöd eller bidrag, som icke uppgår till 12

kronor örn året (1 § första stycket). Dyrtidstillägg utbetalas halvårsvis å den

tid och i den ordning Konungen bestämmer. Tillägg, som förfaller till betalning

tidigare än under kalenderhalvårets sista månad, utgår med oförändrat

belopp, även örn tilläggspensionen, invalidunderstödet eller barnbidraget

minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken fcirfallotiden

infaller. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension, invalidunderstöd eller

barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle hava förfallit

till betalning (1 § andra stycket). Till kostnaderna för dyrtidstillägg bidraga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

kommuner och landsting med belopp, motsvarande en sjättedel av deras andelar

i kostnaderna för under år 1941 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag. Återstående kostnad för dyrtidstillägg bestrides

av staten (2 §). I lagens 3 § lämnas därefter föreskrifter angående giltighet

i tillämpliga delar av bestämmelserna i lagarna om folkpensionering

och om barnbidrag samt angående rätt för Konungen att uppdraga åt pensionsstyrelsen

och generalpoststyrelsen att meddela de närmare föreskrifter

för lagens tillämpning, vilka finnas erforderliga.

Särskilda bestämmelser angående tillämpningen av lagen hava utfärdats

genom kungörelse den 7 februari 19il (nr 58). Enligt kungörelsen utbetalas

dyrtidstillägg av myndighet, som utbetalar den förmån, å vilken dyrtidstillägg

beräknas (1 §). På grund härav utbetalas dyrtidstillägg å folkpensioner och

invalidunderstöd av postverket och dyrtidstillägg å barnbidrag av pensionsstyrelsen.

Jämlikt kungörelsen har dyrtidstillägg för första halvåret 1941 utbetalats

i februari eller, i vissa fall, i maj. Dyrtidstillägg för andra halvåret

1941 skall utbetalas i november månad (2 §). Kungörelsen innehåller härutöver

vissa bestämmelser angående förskottering av dyrtidstillägg (3 §), angående

fattigvårdssamhälles och kommunalt organs rätt till dyrtidstillägg

(4 §) samt om rätt för pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen att meddela

kompletterande föreskrifter (5 §).

Enligt de nyss omnämnda bestämmelserna omfattar varje utbetalning av

det för år 1941 bestämda dyrtidstillägget en tolftedel av folkpensionens, invalidunderstödets

eller barnbidragets årsbelopp. För de förmånstagare, vilkas

pension, understöd eller barnbidrag utbetalas månadsvis, innebär detta,

att de erhålla dubbelt månadsbelopp av ifrågavarande förmån de månader,

under vilka dyrtidstillägg utbetalas. Detta förhållande möjliggör vad beträffar

det övervägande antalet innehavare av folkpension och invalidunderstöd,

nämligen för praktiskt taget alla dem som uppbära pensionen eller understödet

månadsvis, den väsentliga lättnaden i utbetalningsförfarandet, att

särskilda kvittenshäften för utbetalning av dyrtidstillägg icke erfordras. Vederbörande

posttjänsteman förser medelst en stämpel den kupong i det ordinarie

kvittenshäftet för folkpensionen eller invalidunderstödet, som förfaller

lill betalning den månad, då dyrtidstillägget skall utgivas, med en extra kvitlomening

för dyrtidstillägget, innehållande ett formulär till erkännande att

pensions- eller understödstagaren såsom dyrtidstillägg mottagit det å kupongen

tryckta ordinarie månadsbeloppet. För utbekommande av dubbelt månadsbelopp

erfordras således två namnunderskrifter av pensions- eller understödstagaren,

nämligen en under den vanliga på kupongen tryckta kvittomeningen

och en under den påstämplade, dyrtidstillägget avseende kvittomeningen.

Med hänsyn till att folkpensionen ofta lyftes av representant för den

som undertecknat kvittot bör påstämplingen ske senast vid den ordinarie

månadsutbetalning, som äger rum närmast före utbetalningen av dyrtidstilllägget.

Även för utbetalning av dyrtidslillägg å barnbidrag innebär det vissa

fördelar att varje utbetalning omfattar ett månadsbelopp av barnbidraget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

5

Enligt förordningen den 7 mars 1941 (nr 104) örn dyrtidstillägg å blindhetscrsättning

skall den, som åtnjuter blindhetsersättning, undei ar 1941

av statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med belopp, motsvarande en sjättedel

av blindhetsersättningens belopp för året (1 § första stycket). Dyrtidstilllägg

utbetalas halvårsvis å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Tillägg, som förfaller till betalning tidigare än under kalenderhalvårets sista

månad, utgår med oförändrat belopp, även om blindhetsersättningen upphör

att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden infaller. Dyrtidstillägg

utgår icke, där blindhetsersättningen upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest

skulle hava förfallit till betalning (1 § andra stycket). I övrigt lämnas

i förordningen föreskrifter angående giltighet i tillämpliga delar av bestämmelserna

i förordningen om blindhetsersättning samt angående rätt för Konungen

att uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela de närmare föreskrifter,

som finnas erforderliga (2 §).

Vissa tillämpningsföreskrifter hava meddelats av Kungl. Maj :t genom kungörelse

den 7 mars 1941 (nr 105) med särskilda bestämmelser angående tilllämpningen

av förordningen örn dyrtidstillägg å blindhetsersättning. Enligt

kungörelsen utbetalas dyrtidstillägg å blindhetsersättning av pensionsstyreb

sen för första halvåret 1941 i mars månad och för andra halvåret 1941 i november

månad (1 §). Vidare bemyndigas i kungörelsen pensionsstyrelsen

att meddela kompletterande föreskrifter (2 §).

Till grund för lagen den 7 februari 1941 och förordningen den 7 mars

1941 låg en av pensionsstyrelsen verkställd, med skrivelse den 28 november

1940 till Kungl. Majit överlämnad utredning. Lagen förelädes riksdagen genom

proposition nr 20 och förordningen genom proposition nr 41

Beträffande storleken av dyrtidstillägg a folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag anförde pensionsstyrelsen

i utredningen den 28 november 1940, att det av Kungl. Majit kvartalsvis

på grundval av socialstyrelsens indexberäkningar fastställda levnadskostnadstalet

— ett procenttal som angiver levnadskostnadernas förhållande till

1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå — stigit fran 108 den 1 juli

1939 till 126 den 1 oktober 1940 eller alltså under denna tid med 162/3 procent.

I skrivelse den 30 augusti 1941 har pensionsstyrelsen framhållit, att, sedan

styrelsen slutfört sin utredning av den 28 november 1940, levnadskostnadstalet

undergått ytterligare höjning. Den 1 januari 1941 fastställdes sålunda

nämnda tal till 130 och den 1 april samma år till 140. Den 1 juli 1941 förblev

levnadskostnadstalet oförändrat och utgjorde alltså för närvarande 140. Stegringen

från 108 till 140 innebure, att levnadskostnaderna under tiden från

den 1 juli 1939 lill den 1 april och den 1 juli 1941 stigit med 29.6 procent.

Pensionsstyrelsen har härefter, såvitt angår dyrtidstillägg a folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, anfört:

Då den höjning av levnadskostnaderna, som ägt rum sedan tiden före den

under hösten 1939 inträdande krisen, utgör inemot 30 procent, synes ingen

tvekan kunna råda örn att skälig kompensation härför icke uppnås med nu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

varande två månadstillägg, innebärande 162/3 procents förhöjning å ifrågavarande

förmåner. Det torde också vara klart, att en kompensation med 50

procent av levnadskostnadernas stegring, som beträffande vissa löntagare tilllämpas

för tiden från och med den 1 januari 1941, icke kan anses utgöra en

skälig beräkningsgrund beträffande de folkgrupper, varom nu är fråga. På

grund av vad sålunda anförts torde — därest andra åtgiirder icke vidtagas

för beredande av särskild ekonomisk hjälp åt därtill behövande innehavare

av tilläggspension, invalidunderstöd och barnbidrag — förut beslutat dyrtidstillägg

för år 1941 å vissa folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag böra

höjas med ytterligare ett månadsbelopp av förmånen ifråga eller alltså till en

fjärdedel av pensionens, understödets eller bidragets årliga belopp. Utbetalningen

av det extra månadsbeloppet torde böra verkställas i december, ehuru

enligt vad pensionsstyrelsen inhämtat från generalpoststyrelsen en utbetalning

av dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd under denna

månad är förenad med synnerligen stora svårigheter.

Pensionsstyrelsen har i förevarande sammanhang berört vissa av dyrtid

s t i 11 ä g g e t s konstruktion föranledda olägenheter,

vilka visserligen för närvarande icke vore särskilt framträdande men som erhölle

ökad betydelse i den mån dyrtidskompensationen skedde genom ytterligare

utbetalning av månadstillägg. Härutinnan har styrelsen anfört:

Beträffande såväl tilläggspension och invalidunderstöd som barnbidrag

gäller, att förmånens storlek i viss utsträckning bestämmes av vederbörandes

egen inkomst. Från förmånens maximibelopp avdrages nämligen 70 procent

av vederbörandes årsinkomst, i den mån denna överstiger visst belopp (den

»fria» inkomsten). På grund av denna avdragsregel sjunker förmånens belopp

med stigande inkomst till dess vid en viss inkomstgräns förmånen alldeles

upphör. Då nuvarande dyrtidstillägg höjer ifrågavarande förmåner med 162/s

procent, innebär detta för förmånstagare med egen inkomst att förmånens

med samma procent förhöjda maximibelopp minskas med 812/3 procent av

årsinkomsten, i den mån denna överstiger det »fria» beloppet. Ett dyrtidstillägg

motsvarande 25 procent av förmånen i fråga skulle höja avdragsprocenten

till 87.5. Antydda olägenheter skulle — utan mera vittgående ändringar

i folkpensioneringslagen — kunna mildras genom att, i stället för eli ytterligare

månadsbelopp, ett fixt tillägg lika för alla infördes. Med hänsyn bland

annat lill att ett procentuellt tillägg i regel torde bringa störst hjälp åt de

pensionstagare, som lia det sämst, har pensionsstyrelsen i sakens nuvarande

läge ansett, att ett ytterligare månadsbelopp vore att föredraga framför ett

fixt tillägg, desto mera som vissa omständigheter motverka de ofördelaktiga

verkningarna av ett procentuellt tillägg. Sålunda må framhållas, att av Kungl.

Majit genom beslut den 30 juni 1937 fastställda värden å naturaförmåner ligga

betydligt under de nu gällande. Vidare torde som allmän regel kunna sägas

att pensionsmyndigheterna uppskatta arbetsinkomst och därmed jämförliga

inkomster i underkant, i varje tall till lägre belopp än de som utgå under

nu rådande exceptionella förhållanden. Annorlunda torde emellertid förhållandet

ligga till med penninginkomster (pensioner, livräntor o. d.) som utgå med

bestämda belopp. Även i dylika fall har styrelsen i sin verksamhet som beslutande

myndighet tillämpat vissa bedömningsregler, som äro ägnade att

mildra ovan antydda olägenheter. Sålunda har styrelsen icke funnit skäl att

vid inkomstuppskattning enligt 7 § lagen om folkpensionering räkna det

allenast för år 1941 bestämda dyrtidstillägget å blindhetsersättning såsom

inkomst för blinda pensionssökande. Ej heller har styrelsen vidtagit åtgärder

för minskning av blindas tilläggspensioner, invalidunderstöd eller barnbidrag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

7

av den anledningen att blindhetsersättningen för år 1941 böjts med dyrlidstilläggets

belopp. En annan bedömningsgrund skulle i själva verket beträffande

vissa blinda ha i väsentlig mån förminskat betydelsen av det ekonomiska

stöd statsmakterna avsett att lämna de blinda genom dyrtidslillägg å

blindhetsersättning.

Samma ståndpunkt som i fråga om dyrtidstillägg å blindhetsersättning har

pensionsstyrelsen intagit beträffande rent tillfälliga gratifikationer, som av

arbetsgivare lämnats förutvarande anställda såsom tillskott till från arbetsgivaren

utgående pensioner.

Då pensionsstyrelsen hittills icke såsom inkomst medtagit för år 1941 beslutat

dyrtidstillägg å blindhetsersättning och andra mera tillfälliga inkomsttillägg,

torde detta få anses stå i överensstämmelse med 7 § lagen örn folkpensionering

eller i varje fall med grunderna för detta lagrum. I den mån dyrtiden

fortsätter och ifrågavarande tillägg tendera att bli bestående, får pensionsstyrelsen

svårare att underlåta medräknande av dessa tillägg såsom inkomst

enligt folkpensioneringslagen. Örn emellertid dylika inkomstförbättringar,

vilka kunna väntas bli beständiga endast av den orsaken att något slut

på den ekonomiska krisen ej kan skönjas, kunde förväntas för dessa inkomsttagare

medföra försämrad folkpension, skulle detta otvivelaktigt medföra

högst otillfredsställande resultat ej blott i förhållande till dem som åtnjuta

naturaförmåner eller eljest erhålla automatisk kompensation för dyrtiden utan

även med hänsyn till arbetsgivares benägenhet att lämna förutvarande arbetare

pensionstillägg. Dessutom må framhållas, att en dylik anordning knappast

skulle kunna bli rättvis, enär det alltför ofta torde bli beroende på en slump,

om pensionsstyrelsen får reda på alt tillägg utgår eller att utgående tillägg

förhöjts. Det synes därför under nuvarande förhållanden angeläget, att dylika

tillägg icke tillåtas inverka på storleken av folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag. Detsamma torde gälla även andra i anledning av nuvarande

exceptionella förhållanden utgående tillägg, vilka redan från början framstått

som mera varaktiga, såsom det sedan januari 1941 utgående kristillägget å

statliga pensioner samt av kommuner och enskilda särskilt beslutade eller

enligt tidigare bestämmelser på grund av den skärpta krisen utanordnade

pensionstillägg. För pensionsstyrelsen vore det därför synnerligen önskvärt

att från statsmakternas sida erhålla ett uttalande — författnings form torde

måhända kunna undvaras — att kristillägg å statliga pensioner samt med sådana

tillägg jämförliga inkomsttillskott tillsvidare icke böra anses såsom inkomst

enligt 7 § lagen örn folkpensionering, vilket lagrum är tillämpligt även

vid beräkning av inkomst enligt förordningen örn invalidunderstöd och lagen

örn barnbidrag.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har anfört bl. a.

följande:

»Ehuru vissa olägenheter, såsom pensionsstyrelsen påvisat, äro förenade

med beviljandet av procentuella dyrtidstillägg å utgående förmåner av ifrågavarande

slag, synas tillräckliga skäl för att söka någon annan lösning för

närvarande icke föreligga.

Viss tvekan synes mig kunna råda beträffande storleken av den ytterligare

dyrtidsersätlningen. De inkomster, örn vilka här är fråga, hålla sig på den

lägsta för livsuppehälle nödvändiga nivån och någon nämnvärd förmåga att

bära en stegring av levnadskostnaderna kan för dessa grupper av inkomsttagare

icke anses föreligga. De skid, som i fråga örn andra grupper lala för en

begränsning av kompensationen för stigande levnadskostnader, kunna sållin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

da i detta fall icke anföras. Då levnadskostnadsökningen, enligt vad förut anförts,

uppgår lill i det närmaste 30 procent samt tillräcklig kompensation för

dyrtiden icke i annan ordning torde lämnas, är å ena sidan ett extra månadsbelopp

av förmånerna, varigenom sammanlagt 25 procents tillägg skulle beviljas,

i underkant, men två månadsbelopp, varigenom tillhopa 337a procents

tillägg skulle utgå, för mycket. Jag skulle gärna hava sett, att det varit

möjligt att gå en medelväg. Med hänsyn, såvitt angår folkpensioner och invalidunderstöd,

till att utbetalningarna därav skola verkställas genom postverkets

försorg samt att utbetalning av annat än helt månadsbelopp stöter på

stora administrativt-tekniska svårigheter, har jag funnit mig böra stanna vid

att föreslå, att ytterligare dyrtidstillägg, avseende senare hälften av innevarande

år, beviljas med belopp, som motsvarar en månadsutbetalning av den

förmån, varom fråga är. Utbetalningen synes böra äga rum i december månad.

Beträffande nu ifrågavarande dyrtidstillägg torde i tillämpliga delar böra

gälla samma regler som föreskrivits för redan bestämda dyrtidstillägg. Föreskrifter

i ämnet hava upptagits i en lag örn förhöjt dyrtidstillägg å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag samt i en förordning om förhöjt

dyrtidstillägg å blindhetsersättning. Närmare redogörelse för innehållet i författningarna,

vilka anslutits till gällande bestämmelser, synes icke erforderlig.

Kostnaderna för de föreslagna dyrtidstilläggen torde böra bäras i samma

ordning som kostnaderna för förut beslutade tillägg, d. v. s. såvitt angår tilllägg

å blindhetsersättning helt av staten samt i övrigt av staten med bidrag,

såvitt angår barnbidrag, av kommunerna samt i fråga om folkpensioner och

invalidunderstöd av kommuner och landsting.

Statsverkets kostnader synas, i enlighet med pensionsstyrelsens beräkningar,

kunna uppskattas till 10 miljoner kronor beträffande folkpensioner och

invalidunderstöd, 850,000 kronor i fråga örn barnbidrag samt 135,000 kronor

såvitt angår blindhetsersättningar. Härtill kommer 64,500 kronor såsom

ersättning åt postverket för utbetalning av dyrtidstillägg å folkpensioner och

invalidunderstöd. Nu omförmälda belopp torde böra bestridas från de för

budgetåret 1941/1942 beviljade förslagsanslagen för ifrågavarande ändamål.

I anslutning till vad pensionsstyrelsen i förevarande sammanhang anfört

rörande vissa av dyrtidstilläggens konstruktion föranledda olägenheter vill

jag uttala, att kristillägg å statliga pensioner samt med sådana tillägg jämförliga

inkomsttillskott tills vidare vid tillämpning av 7 § lagen örn folkpensionering

icke böra anses utgöra inkomst.»

Utskottet. Enligt lagen den 7 februari 1941 om dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag skall den, som åtnjuter folkpension, vari ingår tillläggspension,

eller invalidunderstöd eller barnbidrag under år 1941 erhålla

dyrtidstillägg därå med belopp motsvarande en sjättedel — eller 162/3 procent

— av folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för

året. Genom en förordning den 7 mars 1941 har motsvarande dyrtidstillägg

tillerkänts dem, som åtnjuta blindhetsersättning. Storleken av de nämnda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

9

dyrtidstilläggen har fastställts med hänsyn till det förhållandet, att socialstyrelsens

levnadskostnadsindex från den 1 juli 1939 till den 1 oktober 1940

höjts från 108 till 126, d. v. s. med 162/3 procent.

Levnadskostnadsindex har sedermera intill den 1 juli 1941 stigit till 140,

vilket motsvarar en höjning sedan den 1 juli 1939 av 29.6 procent. Med hänsyn

till den avsevärda prisstegring, som sålunda ytterligare ägt rum, biträder

utskottet departementschefens uppfattning, att de ifrågavarande förmånstagarna

nu böra tillerkännas en ökad dyrtidskompensation för andra halvåret

1941.

Enligt propositionen skall det ytterligare dyrtidstillägget utgå med belopp,

motsvarande en sjättedel av förmånens belopp för halvåret. I motionerna

1:246 och 11:340 har hemställts, att dyrtidstillägget, såvitt angår pensionstagare,

i stället skall fastställas till ett fast belopp av förslagsvis 45 kronor.

Av den ovan (sid. 6) lämnade redogörelsen framgår, att pensionsstyrelsen

visserligen funnit en del olägenheter vara förenade med ett dyrtidstillägg, som

utgår med viss procent av förmånens belopp. Såsom pensionsstyrelsen jämväl

framhållit torde emellertid ett procentuellt tillägg i regel bringa största hjälp

åt de pensionstagare, som ha det sämsta ekonomiska läget. Därest dyrtidstillägget,

såsom i motionerna göres gällande, skulle utgå med ett fast belopp,

lika för alla pensionstagare, skulle pensionstagare, vilkas pension på grund

av inkomst reducerats, komma i ett alltför gynnsamt läge i förhållande till

andra pensionstagare å samma ort, vilka för sin försörjning äro helt hänvisade

till den erhållna pensionen. Ett bifall till motionerna skulle för övrigt

medföra en kostnadsökning, som väsentligt skulle överstiga utgifterna för

det i propositionen föreslagna tillägget. Med hänsyn till vad sålunda anförts

har utskottet ansett sig böra biträda den i propositionen förordade lösningen

med ett procentuellt tillägg. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka bifall till

det i de förevarande motionerna framställda yrkandet.

Vad angår dyrtidstilläggets storlek biträder utskottet det genom propositionen

framlagda förslaget. Utskottet har alltså icke kunnat ansluta sig till

det i motionen II: 341 framställda yrkandet om högre dyrtidstillägg.

Såvitt angår de i propositionen gjorda anslagsberäkningarna har utskottet

icke funnit anledning till erinran. Icke heller i övrigt har propositionen föranlett

någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte

dels antaga de genom förevarande proposition framlagda

förslagen till

1) lag örn förhöjt dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag samt

2) förordning om förhöjt dyrtidstillägg å blindhetsersättning,

dels medgiva, att de för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslagen

till Bidrag till folkpensioner och invalidunder
Bihang

till riksdagens protokoll tott. 6 sami 2 avd. Nr 5-

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

stöd m. m., Barnbidrag och Ersättning åt blinda m. m. må få

tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för utbetalning

av de i det föregående omförmälda ytterligare dyrtidstilläggen

å respektive folkpensioner och invalidunderstöd,

barnbidrag samt blindhetsersättningar,

dels ock medgiva, att det för budgetåret 1941/42 anvisade

förslagsanslaget till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

må få tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna

för postverkets bestyr med utbetalning av de i det föregående

omförmälda ytterligare dyrtidstilläggen å folkpensioner

och invalidunderstöd; samt

B. att motionerna I: 246, II: 340 och II: 341 icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 november 1941.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från statsutskottet: herrar Asplund*, Bernhard Nilsson, Torsten Ström, Eriksson

d Stockholm*, fru Alvén* och herr Hansson i Rubbestad;

från andra lagutskottet: herrar Norman, Linnér*, Gustaf Elofsson, Hage*, fru

Nordgren och fröken Hesselgren.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Gustaf Elofsson och Hansson i Rubbestad, vilka ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

Enligt lagen den — — —- (lika med utskottet)---med 162/3 procent.

Levnadskostnadsindex har sedermera intill den 1 juli 1941 stigit till 140,

vilket motsvarar en höjning sedan den 1 juli 1939 av 29.6 procent. Med hänsyn

till den avsevärda prisstegring, som sålunda ytterligare ägt rum, biträder

utskottet departementschefens uppfattning, att de ifrågavarande förmånstagarna

nu böra tillerkännas en ökad dyrtidskompensation för andra halvåret

1941. Utskottet ställer sig dock betänksamt mot förslaget örn procentuella

dyrtidstillägg å utgående förmåner.

I de likalydande motionerna I: 246 och II: 340 har föreslagits sådan ändring

av prop. nr 304 att till en var pensionstagare, som åtnjuter tilläggs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande AJr 5. H

pension, skall, utöver vad som tidigare beslutats, utbetalas ett dyrtidstillägg

av förslagsvis 45 kronor. Motionärerna framhålla, »alt pensionerna utgå på

grundvalen av s. k. dyrortsgruppering, och redan detta ger anledning till välmotiverad

kritik. Såsom i riksdagsdebatten vid frågans behandling i våras

uppvisats, äro livsmedlen ofta nog rent av dyrare i de s. k. billigare orterna

på landsbygden än i exempelvis dyrorten Stockholm. Detta är ingenting att

förvåna sig över, då på landsbygden fraktkostnader från livsmedelsindustriens

anläggningar tillkomma, som bli högre än i de stora centra. Trots

besvär och kostnader går ju som bekant en stor ström av landsbygdens och

landsortens människor till storstäderna för att där förrätta sina inköp. Säkerligen

skulle så ej vara fallet, om man icke funne det ekonomiskt lönande.»

Utan att här taga ställning till frågan om dyrortsgrupperingens berättigande

eller icke har utskottet dock kommit till den uppfattningen att den

ökning av levnadskostnaderna, som inträtt sedan hösten 1939, är i stort sett

densamma på landsbygden som i städerna. Flertalet av de varor, som användas

för levnadsbehovet, bli ju genom statliga myndigheter åsätta ett visst

pris, som gäller för hela landet. Att under sådana omständigheter utmäta

dyrtidskompensationen olika för olika orter finner utskottet därför mindre

välbetänkt. Pensionsstyrelsen har också erinrat örn olägenheterna av det procentuella

tillägget och påvisat att dessa kunde mildras genom att, i stället för

ytterligare månadsbelopp, ett fixt tillägg lika för alla infördes. Utskottet anser

också att ett sådant fixt belopp vore lämpligare än ett procentuellt belopp.

Departementschefen erinrar emellertid, att utbetalning av annat än helt

månadsbelopp möter stora administrativt-tekniska svårigheter. Med hänsyn

härtill och då det är angeläget att utbetalningen kan ske under december

månad vill utskottet föreslå en medelväg på så sätt, att till pensionstagare i

dyrortsgrupperna II och III utbetalas ett extra månadsbelopp och till pensionstagare

i ortsgrupp I två extra månadsbelopp. Därigenom får en pensionstagare

i ortsgrupp III med ett högsta pensionstillägg å 500 kronor ett

dyrtidstillägg härå för år räknat av 125 kronor, en pensionstagare i ortsgrupp

II med ett högsta pensionstillägg å 400 kronor erhåller härför i dyrtidstilllägg

100 kronor för år, vilket också blir fallet beträffande pensionstagare i

ortsgrupp I med ett högsta pensionstillägg å 300 kronor, därest utskottets förslag

bifalles. Genom denna åtgärd bliva alltså pensionstagare i ortsgrupperna

I och II ungefär likställda beträffande kompensationen för den inträdda prisstegringen

under det att pensionstagare i ortsgrupp III bliva något bättre

gynnade. Ett bifall till vad utskottet sålunda föreslagit skulle innebära en

ökad kostnad av cirka 7 miljoner kronor.

Vad angår departementschefens uttalande örn ersättning åt blinda samt ersättning

till postverket för pensionsutbetalningar har detta ej givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte

dels med förklaring att det i propositionen framlagda för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

slaget till lag om förhöjt dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag icke kunnat i oförändrat skick

antagas, för sin del antaga följande

Lag

om förhöjt dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och

barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den som är berättigad till dyrtidstillägg enligt lagen den 7 februari 1941

(nr 57) om dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag

skall, där tilläggspension, invalidunderstöd eller barnbidrag utgår för december

1941, under sistnämnda månad erhålla ytterligare dyrtidstillägg, avseende

andra halvåret 1941 och motsvarande beträffande förmånstagare tillhörande

ortsgrupp 1 två sjättedelar samt beträffande förmånstagare tillhörande

ortsgrupp 2 eller 3 en sjättedel av pensionens, understödets eller bidragets

belopp för halvåret.

2 §.

Till kostnaderna för i denna lag avsett dyrtidstillägg bidraga kommuner

och landsting med belopp, motsvarande en tolftedel av deras andelar i kostnaderna

för under år 1941 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §.

Bestämmelserna i lagarna om folkpensionering och örn barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som i denna lag avses; dock äger Konungen uppdraga

åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även postverket,

åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

dels antaga det genom propositionen framlagda förslaget

till förordning om förhöjt dyrtidstillägg å blindhetsersättning,

dels medgiva, att de för budgetåret 1941/42 anvisade för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

13

slagsanslagen till Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd

m. m., Barnbidrag och Ersättning åt blinda m. m. må få

tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för utbetalning

av de i det föregående omförmälda ytterligare dyrtidstilläggen

å respektive folkpensioner och invalidunderstöd,

barnbidrag samt blindhetsersättningar,

dels ock medgiva, att det för budgetåret 1941/42 anvisade

förslagsanslaget till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

må få tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna

för postverkets bestyr med utbetalning av de i det föregående

omförmälda ytterligare dyrtidstilläggen å folkpensioner

och invalidunderstöd;

B. att motionerna 1:246 och II: 340 måtte anses besvarade

genom vad utskottet under A. hemställt; samt

G. att motionen II: 341, i den mån den icke blivit besvarad

genom vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. Ösarn!. 2 avd. Nr 5.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.