Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19^1/Jf2 till vissa privatläroverk m. m.

1941-05-06 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:107, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19^1/Jf2 till vissa privatläroverk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

1

Nr 107.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 19^1/Jf2 till vissa privatläroverk

m. m.

(2:a avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

124, 128, 220 och 223 av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag

av 618,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag av

572,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ett förslagsanslag

av 48,000 kronor;

dels till Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd ett anslag av 20,500 kronor;

dels till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ett anslag

av 72,000 kronor;

dels till Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

ett anslag av 11,500 kronor;

dels till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor;

dels ock till Kristillägg ett förslagsanslag av 7,400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 21 februari 1941 dagtecknad proposition,

nr 118, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

1. godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 21 februari 1941 angivna grunder för

tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter;
Bihang

till riksdagens protokoll 191/1. 6 sami. Nr 107—108.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

2. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret

1940/41 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga

huvudsaklig tillämpning jämväl för budgetåret 1941/42, dock att statsbidrag

må utgå till sammanlagt högst 125 parallellavdelningar vid samtliga

statsunderstödda privatläroverk;

3. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 594,000 kronor;

4. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga örn

beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1941/42;

5. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 581,000 kronor;

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter

under läsåret 1941/42 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,

att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt

angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;

6. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 48,600 kronor;

7. såsom Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 24,000 kronor;

8. såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 75,900 kronor;

9. såsom Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 10,900 kronor;

10. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsm.

fl. anstalter för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

1.385.000 kronor;

11. till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

7.400.000 kronor.

I. Provisorisk avlöningsförbättring åt lärarpersonalen

vid vissa privatläroverk m. m.

a) Höjning av den tillfälliga löneförbättringen för vissa lärare vid högre

goss- och samskolor, högre flickskolor och enskilda mellanskolor.

Nuvarande löneförhållanden.

Beträffande de nuvarande löneförmånerna för lärare vid ifrågavarande

läroanstalter inhämtas av statsrådsprotokollet, att endast kvinnliga

lärares löner äro reglerade genom av statsmakterna meddelade bestämmelser.

Den härigenom garanterade minimilönen är sammansatt av grundlön

(fastställd år 1909) och tillfällig löneförbättring (tillkommen år 1925) samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

3

oreglerat dyrtidstillägg (för närvarande 44 procent) på % av dessa löneförmåner

ävensom från den 1 januari 1941 kristillägg.

Ehuru de m a n 1 i g a lärarna icke tillförsäkrats viss, av staten garanterad

minimilön, åtnjuta de av statsmedel tillfällig löneförbättring och oreglerat

dyrtidstillägg ävensom från den 1 januari 1941 kristillägg.

Kvinnliga lärare. Föreståndarinnor och ämneslärarinnor med

full tjänstgöring åtnjuta lön för läsår, övriga lärarinnor arvoden med visst

belopp för veckotimme. Löneförmånerna äro icke differentierade efter dyrorter.

Grundlönen för de läsårsavlönade utgör för:

föreståndarinna: 2,000 kronor jämte ett ålderstillägg av 300 kronor; härtill

kommer förmånen av fri bostad eller hyresersättning;

ämneslärarinna med s. k. högre kompetens1: 1,400 kronor jämte två ålderstillägg

ä 300 kronor;

ämneslärarinna med s. k. lägre kompetens2: 1,200 kronor jämte tre ålderstillägg,

de två första å 300 kronor, det sista å 200 kronor.

Den tillfälliga löneförbättringen utgör för föreståndarinna och ämneslärarinna

med högre kompetens 1,500 kronor samt för ämneslärarinna med

lägre kompetens 1,200 kronor.

Timlärarnas arvoden utgå, inklusive den tillfälliga löneförbättringen

(50 kronor i läsämnen, 40 kronor i övningsämnen), efter följande

belopp för timme och år:

timlärarinna i läroämne: 110 kronor;

timlärarinna i välskrivning, teckning, musik, gymnastik och huslig ekonomi:

100 kronor;

timlärarinna i kvinnligt handarbete, träslöjd och dylikt: 90 kronor.

De läsårsavlönade lärarinnorna nå sålunda upp till följande kontanta

minimilöner för år, dyrtidstillägg och kristillägg inberäknade:

Löne

grad

1

2

3

4

Föreståndarinna............

4,636

5,036

—

Ämneslärarinna (högre komp.) ....

3,844

4,245

4,636

—

Ämneslärarinna (lägre komp.).....

3,174

3,584

3,975

4,245

Till jämförelse erinras, att för en småskollärarinna i lönegraden A 9 begynnelselönen

utgör på A-iort 3,587 kronor och på Lort 4,787 kronor samt

att slutlönen för en dylik småskollärarinna utgör på A-ort 4,091 kronor

och på I-ort 5,462 kronor. Vidare erinras, att en rektor vid kommunal

flickskola åtnjuter en omkring 3,000 ä 4,000 kronor högre lön än en föreståndarinna

vid ett privatläroverk, att en ordinarie ämneslärarinna åtnjuter

en ungefär 3,000 ä 5,000 kronor högre lön än en ämneslärarinna med

högre kompetens vid privatläroverk etc.

1 I). v. s. lärarinnor, behöriga till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk.

2 D. v. s. i allmänhet lärarinnor med akademisk examen utan provår eller lärarinnor, som genomgått

tvåårigt seminarium.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

Manliga lärare. Manliga lärare garanteras, som nämnts, icke

någon viss minimilön. Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande

belopp för år, nämligen

till manlig föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring: »med det

belopp, som motsvarar tillfällig löneförbättring för rektorer och lärare

med motsvarande tjänsteställning vid statens läroverk, dock att, då Kungl.

Majit efter prövning av vederbörande skolas ekonomiska förhållanden

finner särskilt vägande skäl därtill föranleda, sådan tillfällig löneförbättring

må utgå med högre belopp än till motsvarande rektor eller lärare vid

allmänt läroverk, dock med högst 1,500 kronor till varje befattningshavare»

;

till manlig timlärare vid högre goss- eller samskola: 60 kronor för veckotimme;
till

manlig timlärare vid högre flickskola: 50 kronor för veckotimme;

till manlig Övningslärare: 40 kronor för veckotimme.

Förekomsten av högre löner än de av staten

garanterade. Skolöverstyrelsen har från samtliga statsunderstödda

privatläroverk i januari 1941 infordrat uppgifter örn de löner, som lärarna

vid dessa skolor i verkligheten uppbära. Härav framgår enligt skolöverstyrelsen

följande:

Samtliga kvinnliga lärare, anställda vid högre goss- eller

samskola, högre flickskola eller enskild mellanskola, uppbure icke endast

lagstadgad minimilön utan även ett större eller mindre lönebelopp därutöver,

vilket lönebelopp dock i många fall endast utgjorde skillnaden mellan

dyrtidstillägg å hela lönen och det lagstadgade dyrtidstillägget på

endast % av densamma. Vid två högre goss- och samskolor uppbure de

kvinnliga lärarna i huvudsak samma löner, som de skulle uppburit, därest

skolorna varit kommunala flickskolor. Vid de övriga högre goss- och samskolorna,

där kvinnliga lärare vore anställda, hade dessa lärare ofta betydligt

lägre löner än de skulle haft vid motsvarande kommunala flickskola.

Vid samtliga högre flickskolor uppbure de kvinnliga lärarna lägre löner

än vid motsvarande kommunala flickskolor, och en jämförelse hade givit

vid handen, att det vore mera sällan, som dessa lärares lönebelopp uppginge

till eller överstege de lönebelopp, som utginge till vikarierande eller

extra ordinarie lärare vid motsvarande kommunala flickskola. Vid de två

enskilda mellanskolorna uppbure de kvinnliga lärarna lägre löner än de

skulle haft vid motsvarande kommunala flickskola.

Beträffande lönerna till manliga lärare har överstyrelsen meddelat

uppgifter, utvisande, att dessa lärare i stort sett åtnjuta löner, som

närma sig eller uppgå till de löner, som tillkomma lärare vid allmänna

läroverk.

Myndigheternas förslag.

Skolöverstyrelsen föreslog den 3 oktober 1938, att de kvinnliga lärarna,

i avbidan på en mera definitiv lönereglering, skulle tillerkännas provisorisk

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

5

avlöningsförbättring, vilken skulle utgå vid sidan av den nuvarande tillfälliga

löneförbättringen och vara graderad efter dyrort. Avlöningsförbättring

skulle utgå för läsårsavlönade med 300 kronor på A-ort och på högre

ortsgrupper med belopp i stigande skala, så att den på G-ort skulle utgöra

1,200 kronor (ortsgrupperna H och I tillkommo först år 1939). Undervisningsväsendets

lönenämnd tillstyrkte i huvudsak detta förslag, medan statskontoret

— därest statsmakterna skulle anse lämpligt att genom höjda

statsbidrag förbättra löneförhållandena för privatläroverkens lärare — förordade,

att i stället den redan nu utgående tillfälliga löneförbättringen differentierades

efter dyrorter.

Statskontorets förslag innebär, att den tillfälliga löneförbättringen för de

kvinnliga läsårsavlönade ämneslärama skulle ökas med följande belopp,

nämligen å B- och C-ort 200 kronor, å D- och E-ort 300 kronor, å Foch

G-ort 400 kronor samt å H- och I-ort 500 kronor. Följande sammanställning

utvisar storleken av den tillfälliga löneförbättringen efter en sådan

ökning.

Ortsgrup

P

A

B och C

D och E

F och G

H och I

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Föreståndarinna och heltidsanställd

ämneslärarinna med högre kom- petens ........................

1,500

1,700

1,800

1,900

2,000

Annan heltidsanställd ämnes- lärarinna .....................

1,200

1,400

1,500

1,600

1,700

I fråga om manliga, heltidsanställda lärare borde den tillfälliga löneförbättringen,

som redan vore dyrortsgraderad, höjas med 100 kronor för

ortsgrupperna II och I, vilka tillkommit år 1939.

I fråga örn timlärararvodena innebär statskontorets förslag, att den tillfälliga

avlöningsförbättringen skulle utgå med oförändrade belopp (40—60

kronor) på A-, B- och C-ort men höjas med 5 kronor för D- och E-ort, med

10 kronor för F- och G-ort och med 15 kronor för H-och I-ort. Förhöjningen

borde tillkomma endast sådana manliga och kvinnliga timlärare, som av

läraranställningen vid privatläroverk hade sin huvudsakliga sysselsättning

eller förvärvskälla.

I yttrande den 5 februari 1941 över statskontorets förslag förklarade

skolöverstyrelsen sig i princip kunna ansluta sig till detsamma, men förordade

en viss förskjutning uppåt av förhöjningarna på sätt som framgår

av följande sammanställning:

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Läsårs- 1 statskontoret . .

_

+ 200

+ 200

+ 300

+ 300

+ 400

+ 400

+ 500

+ 500

avlönade j skolöverstyrelsen

+ 200

+ 200

+ 300

+ 300

+ 400

+ 400

+ 500

+ 500

+ 600

|statskontoret . .

_

_

_

+ 5

+ 5

+ 10

+ 10

+ 15

+ 15

Timlärare!

| skolöverstyrelsen

~

—

+ 5

+ 5

+ 10

+ 10

+ 15

+ 15

+ 20

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

Departementschefen.

Departementschefen har förordat statskontorets förslag om dyrortsgradering

av den tillfälliga löneförbättringen. Departementschefen har till stöd

härför anfört:

Av de löneförmåner, som utginge till lärarpersonalen vid dessa skolor,

gäldades i huvudsak endast den tillfälliga löneförbättringen och dyrtidstillägget

samt kristillägget direkt av statsmedel. I övrigt utginge som regel

statens bidrag med vissa belopp för varje särskilt skolstadium och för vissa

särskilda undervisningsgrenar samt med viss del av de förutnämnda ålderstilläggen

under villkor, att kommuner eller enskilda årligen tillsköte vissa

motsvarande belopp. Statsbidragsregleringen förutsatte, att de så tidigt

som år 1909 bestämda minimilönerna för personalen skulle bestridas av de

bidrag, som på detta sätt erhölles, och av skolans inkomster i övrigt och att

utöver statens understöd till nyssnämnda särskilda löneförmåner (tillfällig

löneförbättring, dyrtidstillägg och kristillägg) särskilda bidrag av statsmedel

icke utginge för beredande av den ökning av lönerna utöver de fastställda

minimibeloppen, som kunde befinnas erforderlig. Statsverket hade

alltså icke genom sitt understöd garanterat lärarpersonalen en lönenivå,

som vid varje särskild tidpunkt kunde anses skälig, utan hade utgått från

att skolornas huvudmän skulle var och en efter sin förmåga sörja för en

skälig lönestandard åt personalen.

I praktiken hade emellertid, där icke kommunerna funnit sig böra träda

emellan, privatläroverken i många fall icke haft möjlighet att bereda lärarpersonalen

en skälig avlöning. Många av läroverken hade förhållandevis

svag ekonomi och hade icke varit i stånd att med egna resurser utfylla de

löner, som kunde beredas lärarna inom ramen av de till skolorna utgående

bidragen. De svårigheter ur rekryteringssynpunkt och i andra hänseenden,

som härigenom uppstått för dessa läroanstalter, hade i hög grad ökats genom

de löneregleringar, som under de senaste åren genomförts för statligt

eller kommunalt anställda lärare. Vid 1909 års lönereglering för lärarinnepersonalen

vid de enskilda skolorna hade avlöningsförhållandena vid statens

samskolor tagits till utgångspunkt för bestämmandet av lärarinnornas

minimilöner. Numera vore dessa minimilöner närmast att jämföra med de

till småskollärarinnor utgående lönerna. Sedan 1909 års lönereglering hade

alltså en synnerligen stark förskjutning nedåt av de av staten för de enskilda

skolorna fastställda minimilönerna inträtt på grund av löneutvecklingen

vid de statliga och kommunala skolorna. Skarpast komme måhända

bristerna i de nuvarande bestämmelserna till synes däri, att löneförmånerna

för den kvinnliga lärarpersonalen vid de enskilda skolorna icke vore i något

hänseende graderade efter dyrortsförhållandena. Den fortgående stegringen

av levnadskostnaderna hade gjort denna olägenhet alltmer framträdande.

Visserligen hade antalet privatläroverk särskilt under de senare åren

starkt minskats på grund av att dessa läroanstalter i stor utsträckning ombildats

till kommunala. Fortfarande vore de dock även kvantitativt av betydelse

i vårt skolväsende. I jämförelse med de statliga och kommunala

läroanstalterna av motsvarande slag vore statens utgifter för dessa skolor

förhållandevis små. Enligt vissa av skolöverstyrelsen år 1940 utförda undersökningar

droge varje elev vid enskilt läroverk en årskostnad för statsverket

av omkring 175 kronor, medan motsvarande siffror vore för allmänt läroverk

495 kronor och vid högre kommunal skola 295 kronor. Det läge icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

7

minst på grund härav i statens intresse att stödja denna skolform, som

även i pedagogiskt hänseende visat sig ha en betydelsefull mission att fylla.

Departementschefen erinrade, att statsutskottet vid 1938 års riksdag

framhållit, att det kunde vara befogat att inom den närmaste framtiden

till behandling upptaga frågan örn en revision av gällande bestämmelser

rörande statsbidrag till dessa läroanstalter och vad därmed ägde samband.

Under rådande förhållanden, kunde departementschefen, såsom framginge

av vad han i propositionen 1940: 154 till lagtima riksdagen yttrat, icke

tillstyrka bifall till de framställningar i denna riktning, som enligt handlingarna

i ärendet förelåge, eller förorda mer definitiva åtgärder på detta

område. Då det å andra sidan icke kunde vara lämpligt att år från år i avbidan

på sådana åtgärder bibehålla den nuvarande osedvanligt låga lönenivån,

ansåge departementschefen sig böra förorda vidtagandet av provisoriska

åtgärder, vilka dock icke borde få sådan form, att de kunde föregripa

de allmännare överväganden, som i en framtid under andra statsfinansiella

förhållanden borde komma till stånd. Av denna anledning funne

departementschefen sig icke kunna biträda skolöverstyrelsens ursprungligen

framlagda förslag örn beredande av provisorisk avlöningsförbättring åt

privatläroverkens personal. En statsbidragsreglering syntes däremot icke

föregripas, om i anslutning till statskontorets förslag den nu av statsmedel

helt utgående tillfälliga löneförbättringen graderades i dyrortshänseende.

Departementschefen anslöte sig därför i princip till detta förslag.

Huru stor höjning av den tillfälliga löneförbättringen som borde företagas

vore närmast en budgetavvägningsfråga: å ena sidan motiverade den

i det stora hela relativt låga lönenivån en icke alltför snäv höjning, å andra

sidan tvingade det statsfinansiella läget till återhållsamhet. Ur den förra

synpunkten vore den skala, som tillstyrkts av skolöverstyrelsen i dess yttrande

över statskontorets förslag, att föredraga. Då emellertid även den av

statskontoret förordade löneskalan innebure en icke oväsentlig förbättring,

särskilt för de högre dyrorternas vidkommande, ansåge departementschefen

sig böra begränsa sig till att förorda detta förslag. Sistnämnda förslag utginge

i motsats mot skolöverstyrelsens ifrån, att den tillfälliga löneförbättringen

för heltidsanställda kvinnliga lärare på A-ort skulle förbli orubbad,

varemot båda förslagen förutsatte, att löneförbättringen skulle i viss utsträckning

höjas för de högre dyrorterna. Då det här i första hand gällde

att avhjälpa den brist på varje dyrortsdifferentiering, som nu framstode såsom

den mest framträdande olägenheten hos gällande lönebestämmelser för

kvinnliga lärare, syntes statskontorets förslag böra godtagas.

Hittills hade statsbidragen till kvinnliga lärares avlönande utgått utan

hänsyn till dc olika skolornas ekonomiska resurser i övrigt. Någon ändring

av denna princip syntes icke nu kunna ifrågasättas, ehuru förhållandena,

såsom av utredningen framginge, skiftade ganska väsentligt i de enskilda

fallen. Dock torde försiktigtvis böra uppställas ett allmänt villkor av innebörd,

att don tillfälliga löneförbättringen tillika med vederbörande lärarinnas

övriga löneförmåner icke finge uppgå till högre belopp än avlöningen

till lärarinna vid kommunal flickskola i motsvarande åldersgrupp på samma

dyrort.

Även beträffande dyrortsgradering av den tillfälliga löneförbättringen

för timlärare anslöte departementschefen sig till statskontorets förslag. Departementschefen

förutsatte sålunda bland annat, att förhöjning av ifrågavarande

slag endast skulle tillkomma lärare, som av läraranställningcn hade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

sin huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla. I tveksamma fall torde

det få ankomma på skolöverstyrelsen att avgöra, örn anställningen vore

att betrakta som bisyssla eller icke. Anställning som timlärare vid flera

enskilda läroanstalter av ifrågavarande slag torde därvid böra få räknas

såsom tjänstgöring vid en och samma läroanstalt.

Den till heltidsanställda manliga lärare utgående tillfälliga löneförbättringen

vöre, såsom statskontoret påpekat, redan nu differentierad efter dyrorter.

Med hänsyn härtill ifrågasatte departementschefen i likhet med statskontoret

icke annan ändring för ifrågavarande lärares vidkommande än en

utbyggnad med en ny dvrortsgrupp, omfattande dyrorterna H och I.

Merkostnaderna för statsverket vid bifall till departementschefens förslag

kunde beräknas sålunda:

högre goss- och samskolor........................... kronor 39,700

högre flickskolor ................................... » 67,000

enskilda mellanskolor............................... » 2,600

dyrtidstillägg ...................................... » 31,000

kristillägg ................................... > 1,800

Summa kronor 142,100.

b) Särskild lönefyllnad åt lärarinnor vid nya elementarskolan

för flickor i Stockholm.

Under denna rubrik har departementschefen behandlat en av skolöverstyrelsen

gjord framställning om beredande av särskild lönefyllnad åt lärarinnor

vid nya elementarskolan för flickor i Stockholm, vilken framställning

grundar sig på det förhållandet, att detta privatläroverk är det enda

statsunderstödda inom Stockholm, som upprätthåller en elementarskola för

flickor av i huvudsak samma art som de kommunala flickskolorna. Då

flickskoleväsendet i Stockholm från och med budgetåret 1939/40 till större

delen kommunaliserades, var denna elementaravdelning den enda, som lämnades

utanför. Givet vore, framhåller departementschefen, att skolan med

den relativt låga lönestandard, den vore nödgad hålla, hade att kämpa

med stora svårigheter. Vissa skäl talade därför onekligen för skolöverstyrelsens

förslag. Å andra sidan torde, såvitt departementschefen kunde bedöma,

dessa skäl icke kunna anses tillräckligt starka för att motivera ett

särskilt ingripande från statsmakternas sida till förmån för en enstaka

läroanstalt. Departementschefen ansåge sig därför icke kunna nu biträda

skolöverstyrelsens förslag. Departementschefen ville dock i detta sammanhang

uttala förhoppningen, att Stockholms stad skulle vara villig att giva

läroanstalten det ytterligare understöd, som på grund av vad skolöverstyrelsen

anfört kunde finnas befogat.

c) Tillfällig löneförbättring åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

handarbets- och skolköksseminarier.

Departementschefen framhåller, att vad han anfört till stöd för förslaget

om en dyrortsgradering av den tillfälliga löneförbättringen för lärarinnor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

9

vid de egentliga statsunderstödda privatläroverken, ägde giltighet även beträffande

de statsunderstödda högre handarbetsseminariema och skolköksseminariema.

Han förordade därför ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag

att lärarinnorna vid dessa läroanstalter skulle tillerkännas en dyrortsgraderad

tillfällig löneförbättring, varvid beloppen skulle ansluta sig till

dem som ifråga örn de egentliga privatläroverken förordats för respektive

dyrorter. De erforderliga anslagshöjningarna bleve vid bifall till detta för
-

slag följande:

anslaget till understöd åt vissa anstalter

för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd............ kronor 2,650

anslaget till bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

.............................................. » 10,870

anslaget till understöd till utbildningskurser för lärarinnor

i hushållsgöromål .................................. »_900

Summa kronor 14,420

II. Anslagsberäkningar.

Bidrag till högre goss- och samskolor. I fråga om dessa anslag ifrågasättes

ingen annan förändring än en höjning med 39,700 kronor i samband

med ovan refererade förslag om höjning av den tillfälliga löneförbättringen.

Anslaget föreslås uppfört med i avrundat tal 594,000 kronor.

Bidrag till högre flickskolor. Anslaget föreslås höjt med anledning av

förslaget örn höjning av den tillfälliga löneförbättringen med 67,000 kronor.

En minskning med i runt tal 2,000 kronor möjliggöres av den pågående indragningen

av ett flickläroverk i Stockholm. Anslagshöjningen stannar därför

vid ett belopp av 65,000 kronor, och anslaget föreslås uppfört med

581,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen anmält ett ärende rörande

rätt för styrelsen för högre flickskolan i Visby att försöksvis anordna prövningsfri

elevintagning.

Försök med intagning av lärjungar i första klassen på grundval av deras

folkskolebetyg och således utan särskilda inträdesprövningar hade, framhåller

skolöverstyrelsen, avsetts skola anställas vid ett antal allmänna läroverk

och högre kommunala skolor men icke vid privatläroverk (propositionen

nr 101 till 1939 års lagtima riksdag). Det kunde därför svårligen undvikas,

att olika intagningsregler i vissa fall komme att gälla för likartade

läroanstalter inom samma stad. Så vore fallet i Visby, vilket lett till olägenheter

för den högre flickskolan därstädes. Det vore önskvärt, om Kungl.

Majit kunde förordna örn utsträckning av det prövningsfria intagningsförfarandet

till ytterligare läroanstalter i de fall, där dessa vore belägna på

samma ort som någon av de nuvarande försöksanstalterna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

Departementschefen har ansett det lämpligt, att försöken i fråga finge utsträckas

på sätt överstyrelsen förordat, om någon kostnadsökning icke uppkomme.

Då frågan om försöksverksamhetens omfattning tidigare underställts

riksdagen, hade departementschefen ansett sig böra i detta sammanhang

beröra detta spörsmål.

Bidrag till enskilda mellanskolor. Beträffande detta anslag föreslås å ena

sidan en minskning med 29,500 kronor, föranledd av nedläggandet av

Grewesmiihlska samskolan i Stockholm, å andra sidan en höjning med

2,600 kronor i samband med nämnda förslag örn höjning av den tillfälliga

löneförbättringen.

Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd.

Från detta anslag, nu 17,500 kronor, understödjas föreningen Handarbetets

vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm och

Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg. Departementschefen

har föreslagit en anslagshöjning med i runt tal 6,500 kronor,

varav 2,500 kronor belöpa på tillfällig löneförbättring och 4,000 kronor

på ett förslag om högre understöd åt ifrågavarande seminarier i syfte att

möjliggöra en av arbetslöshetsskäl motiverad begränsning av elevintagningen,

vilken skulle medföra minskade inkomster av elevavgifter för

seminarierna.

Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I fråga om detta

anslag innebär Kungl. Maj:ts förslag icke någon annan förändring än en

höjning med 10,900 kronor till 75,900 kronor i samband med beviljande

av förenämnda tillfälliga löneförbättring åt lärarinnorna.

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål. Kungl.

Maj:t föreslår allenast en höjning med 900 kronor till 10,900 kronor i samband

med förslaget angående tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna.

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter. Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn detta anslag innebär en anslagshöjning

med 265,000 kronor, varav 35,000 kronor till följd av den föreslagna

höjningen av den tillfälliga löneförbättringen. I detta sammanhang

har departementschefen föreslagit vissa åtgärder i syfte att bereda viss

kompensation för levnadskostnadernas stegring åt lärarinnor, vilka åtnjuta

understöd från förslagsanslaget till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Kristillägg. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att detta anslag för nästa

budgetår skulle uppföras med 7,400,000 kronor. I samband härmed har

departementschefen anfört:

Såsom franninge av årets åttonde huvudtitel, hade i samband med avveckling

i vissa fall av på arvoden utgående dyrtidstillägg förutsatts, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

11

arvodestagare, vilka ansetts böra undantagas från sådan arvodesreglering

och sålunda alltjämt skulle få åtnjuta dyrtidstillägg, jämväl skulle tillerkännas

kristillägg. I detta sammanhang erinrades örn vissa ytterligare

kategorier av befattningshavare, vilka åtnjöte dyrtidstillägg men beträffande

vilka frågan om kristillägg ännu stöde öppen.

Till sistnämnda grupper av befattningshavare hörde ''pastorer vid svenska

jörsamlingar i utlandet och de sjömanspräster, vilkas lön bestredes ur anslaget

till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. Dyrtidstillägg till dessa prästmän utginge ur .de för ändamålen

uppförda särskilda anslagen under åttonde huvudtiteln. Med hänsyn till

kristilläggets tillfälliga karaktär och dess sammanhang med den speciellt

i Sverige rådande levnadskostnadsökningen ifrågasatte departementschefen

icke, att dessa befattningshavare generellt skulle tillerkännas kristillägg.

Då en levnadskostnadsstegring, jämförlig med den i Sverige, emellertid

kunde antagas ha ägt rum eller komma att inträda inom vederbörande

land, syntes Kungl. Majit böra ha möjlighet att efter prövning i varje särskilt

fall tillerkänna viss sådan befattningshavare förmånen av kristillägg,

att utgå ur förevarande anslag. Därest riksdagen icke framställde erinran

mot det anförda, torde det få ankomma på Kungl. Majit att i förekommande

fall fatta beslut av angiven innebörd.

Vid tekniska skolan i Stockholm utginge ur anslaget till bidrag till denna

skola medel till bestridande av halva kostnaden för dyrtidstillägg till befattningshavarna,

under villkor att andra hälften bekostades av Stockholms

stad. Motsvarande bestämmelser gällde beträffande textilinstitutet i Borås.

Det syntes skäligt, att även befattningshavarna vid dessa skolor tillerkändes

kristiilägg, och departementschefen förutsatte, att det skulle få ankomma

på Kungl. Majit att meddela härför erforderliga bestämmelser. Såsom villkor

torde dock böra gälla, att halva kostnaden för kristillägg bestredes av

vederbörande kommun eller landsting.

Den förebragta utredningen rörande de nuvarande löneförhållandena för

lärarpersonalen vid de statsunderstödda privatläroverken giver vid handen,

att åtgärder äro av nöden för åvägabringande av en förbättring i detta

hänseende. Kungl. Majit har föreslagit, att i avbidan på en mera definitiv

reglering på detta område provisoriska åtgärder nu skulle vidtagas, innebärande

dels huvudsakligen viss höjning av den tillfälliga löneförbättring,

som sedan år 1925 utgår till den kvinnliga lärarpersonalen och timlärare

vid statsunderstödda högre goss- och samskolor, högre flickskolor och enskilda

mellanskolor, dels ock tillerkännande av tillfällig löneförbättring

jämväl åt lärarinnor vid de statsunderstödda handarbets- och skolköksseminarierna.

För kvinnliga läsårsavlönade lärare samt för timlärare utgår den tillfälliga

löneförbättringen liksom övriga av staten garanterade löneförmåner

för närvarande med samma belopp för de olika dyrortsgrupperna. I likhet

med departementschefen har utskottet funnit denna frånvaro av dyrortsgradering

vara den måhända skarpast framträdande bristen hos de nuvarande

bestämmelserna. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra

biträda Kungl. Majits förslag, sorn för kvinnliga lärare och timlärare inne
-

V tskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

bär att den tillfälliga löneförbättringen på de lägsta dyrortsgrupperna (Aort

beträffande läsårsavlönade lärarinnor samt A-, B- och C-ort i fråga om

timlärare) lämnas orubbad men höjes i stigande skala för de högre dyrorterna.

Utskottet har visserligen funnit skäl tala för att höjningen av den

tillfälliga löneförbättringen utsträckes även till de lägsta dyrortsgrupperna,

men då en sådan åtgärd synes böra föranleda en förändring av den av

departementschefen förordade skalan för förhöjningarnas storlek och för

övrigt skulle i stort sett sakna praktisk betydelse, har utskottet icke velat

ifrågasätta en dylik åtgärd. Utskottet biträder även förslaget örn beredande

av dyrortsgraderad tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid ifrågavarande

handarbets- och skolköksseminarier och har ej funnit anledning

till erinran mot vad departementschefen i övrigt i nu förevarande sammanhang

anfört och förordat.

I fråga örn anslagsberäkningarna och de frågor, som departementschefen

i samband därmed upptagit till behandling, ansluter sig utskottet till departementschefens

förslag. Utskottet har sålunda icke något att erinra mot

att försöken med prövningsfri intagning av elever i vissa högre läroanstalter

utsträckas på sätt departementschefen förordat, eller mot att lärarinnor

med understöd från förslagsanslaget till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter beredes viss kompensation

för levnadskostnadernas stegring. Vad departementschefen anfört

rörande tillerkännande av kristillägg åt vissa personalkategorier har icke

heller föranlett erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1. godkänna av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 21 februari

1941 angivna grunder för tillfällig löneförbättring åt vissa

lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter;

2. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd

för budgetåret 1940/41 till statsunderstödda enskilda

läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning jämväl

för budgetåret 1941/42, dock att statsbidrag må utgå

till sammanlagt högst 125 parallellavdelningar vid samtliga

statsunderstödda privatläroverk;

3. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 594,000 kronor;

4. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen

i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre

flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1941/42;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

13

5. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 581,000

kronor;

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av

terminsavgifter under läsåret 1941/42 vid vissa högre flickskolor

i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för

samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits

i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;

6. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 48,600

kronor;

7. såsom Understöd åt vissa anstalter för utbildande av

lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av 24,000 kronor;

8. såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 75,900

kronor;

9. såsom Understöd till utbildningskurser för lärarinnor

i hushållsgöromål för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag

av 10,900 kronor;

10. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,385,000 kronor;

11. till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 7,400,000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Asplund, Pauli, Torsten Ström, Andrén, Sven Larsson, friherre De Geer, Nisser, Persson

och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i

Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Holmdahl, Andersson i Södergård, Mårtensson,

Viklund, fru Alvén och herr Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 191+11^2 till vissa privatläroverk m. m. s. 1 i texten