Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående statsbidrag för budgetåret 1941/42 till undervisningslokaler för folkskoleväsendet m.m.

1941-05-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående statsbidrag för budgetåret 1941/42 till undervisningslokaler för folkskoleväsendet m.m.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående

statsbidrag för budgetåret 1941/42 till undervisningslokaler

för folkskoleväsendet m.m.

(2:a avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten

145 av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1941/42

dels till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler

ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler

ett förslagsanslag av 1,690,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler ett förslagsanslag

av 180,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag ett förslagsanslag

av 900,000 kronor;

dels ock till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag ett förslagsanslag av

3,100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 21 februari 1941 dagtecknad proposition,

nr 140, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Folkskolor m. m.i Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler

ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.i Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler

ett förslagsanslag av 1,600,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.i Hyresbidrag för undervisningslokaler ett förslagsanslag

av 180,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.i Underhålls- och materielbidrag ett förslagsanslag

av 900,000 kronor;

dels ock till Folkskolor m. m.i Tjänstebostadsbidrag ett förslagsanslag

av 3,100,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

15

1. Förslag till ändrade bidragsgrunder m. m.

Departementschefen har inledningsvis ansett sig kunna fastslå, att det

nuvarande systemet för statsbidrag till folkskolebyggnader icke till alla

delar fungerat helt tillfredsställande. Departementschefen erinrar vidare,

att folkskolans besparingssakkunniga i ett den 24 augusti 1940 avgivet

betänkande — i syfte att avhjälpa de olägenheter, som enligt vad erfarenheten

givit vid handen vore förknippade med systemet — upptagit frågan

örn en revision därav, varvid eftersträvats att dels öka kommunernas intresse

av att hålla byggnadskostnaderna nere, dels minska statens kostnader

för verksamheten, dels ock åvägabringa en utjämning vad beträffar

skolbyggnadernas standard. För egen del ansåge departementschefen i likhet

med de sakkunniga, att många skäl talade för en omprövning av det

nuvarande bidragssystemets ändamålsenlighet i syfte att tillgodose bland

annat nu angivna önskemål. En sådan vore så mycket mer önskvärd som

bidragsverksamheten från början fått helt andra och större proportioner

än vid systemets genomförande kunnat förutses. Storleken av de nu till nya

folkskolebyggnader utgående statsbidragen belystes därav, att Kungl.

Majit intill den 1 februari 1940 för sådana byggnadsföretag fastställt kostnadssummor

till ett belopp av sammanlagt 40,483,000 kronor. Ur statsfinansiell

synpunkt vore frågan örn en lämplig utformning av statsbidragssystemet

därför av stor betydelse. Givet vore emellertid, att vid frågans

bedömande själva syftemålet med statsbidrag till förevarande ändamål icke

finge lämnas ur sikte. Tillbörlig hänsyn måste sålunda tagas även till skolhygieniska,

pedagogiska och andra för skolväsendets förkovran betydelsefulla

faktorer.

Det borde påpekas, framhåller departementschefen, att möjligheter icke

saknades att i viss utsträckning tillgodose de av de sakkunniga framförda

synpunkterna även utan ändring av principiell natur i de nuvarande statsbidragsbestämmelserna.

Den prövning av uppkommande byggnadsfrågor,

som dessa bestämmelser förutsatte, gjorde det möjligt för staten att öva

starkt inflytande på byggnadsverksamhetens omfattning och byggnadernas

allmänna standard. I detta syfte hade i cirkulär den 26 april 1940 till

vederbörande myndigheter framhållits nödvändigheten av att under rådande

allmänna förhållanden byggnadsföretag för folkskoleväsendet — när

sådant företag över huvud prövades böra ifrågakomma — planerades så,

att kostnaderna för företaget så långt som möjligt hölles nere. Cirkuläret

innehölle även anvisningar, huruledes detta lämpligen kunde ske. Då behov

visat sig föreligga av en mer allmän omprövning ur besparingssynpunkt

av folkskolebyggnadernas utformning, hade denna fråga helt nyligen hänskjutits

till 1940 års civila byggnadsutredning, med ledning av vars förslag

det torde vara möjligt att ernå en byggnadsstandard, som ur skilda synpunkter

kunde vara rimlig. Skulle dessa åtgärder icke befinnas tillräckliga,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

kunde jämväl övervägas lämpligheten av att sänka det statsbidrag av i regel

75 procent av kostnadssumman, som nu utginge till exempelvis 65 eller 60

procent. En sådan åtgärd ansåge departementschefen sig dock icke böra nu

ifrågasätta.

Då sålunda möjligheter redan nu förelåge att vid statsbidragssystemets

tillämpning beakta även de ekonomiska synpunkterna och frågan om en

mer allmän revision av bidragsgrunderna syntes fordra ytterligare överväganden,

hade departementschefen icke ansett sig kunna nu annat än vad

beträffade vissa detaljer upptaga de sakkunnigas härutinnan framlagda förslag

till bedömande.

H andläggningen av byggnadsärenden. De sakkunniga

ha framhållit önskvärdheten av en i viss mån ändrad ordning för byggnadsärendenas

handläggning i syfte att åstadkomma en ur skoldistriktens

synpunkt ändamålsenligare procedur.

De sakkunniga ha sålunda föreslagit, att skoldistrikt till en början skall

verkställa utredning rörande det föreliggande lokalbehovet. Denna utredning

förutsättes skola verkställas i samråd med statens vederbörande folkskolinspektör.

Frågan rörande lokalbehovet skall därefter underställas skolöverstyrelsen,

som har att delgiva skoldistriktet resultatet av den av överstyrelsen

verkställda prövningen och därvid angiva det lokalbehov, som kan

anses föreligga, och för vilka lokaler, statsbidrag kan beräknas komma att

utgå. Sedan dessa förberedande åtgärder vidtagits, har skoldistriktet att

låta upprätta fullständiga ritningar, arbetsbeskrivningar och kostnadsberäkningar,

varefter ansökan örn statsbidrag i vanlig ordning ingives. För

att detta ändrade granskningsförfarande skall kunna genomföras och erforderlig

granskning av ritningar samt uppgörande av skissritningar skall kunna

ske, ha de sakkunniga föreslagit en höjning av anslaget till byggnadssakkunnigt

biträde inom överstyrelsen med 5,100 kronor till 15,000 kronor.

Departementschefen har i huvudsak icke haft något att erinra mot de

sakkunnigas förslag.

T jänsteb ostad sbidraget. De sakkunniga, som haft till uppdrag

även att taga under övervägande lämpligheten av en ändrad fördelning

mellan staten och kommunerna av kostnaderna för folkskoleväsendet,

lia för sin del uttalat, att — därest kostnadsfördelningen mellan staten och

kommunerna borde förskjutas utöver vad som kunde komma att ske genom

att de sakkunnigas förslag rörande statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

vunne tillämpning — avskaffandet av tjänstebostadsbidraget i

främsta rummet borde ifrågakomma. De sakkunniga anslöte sig dock till

den under frågans tidigare handläggning uttalade meningen, att en dylik åtgärd

icke syntes böra vidtagas under nu rådande förhållanden utan borde

därmed anstå till en tidpunkt, som av statsmakterna kunde befinnas lämplig.

Departementschefen bär visserligen funnit starka skäl tala för tjänstebostadsbidragens

avskaffande, men i avbidan på det förslag, som kommu
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

nalskatteberedningen torde komma att inom en nära framtid framlägga,

dock ej ansett sig böra förorda en avveckling av detta bidrag, som alltså

för nästa budgetår borde utgå enligt oförändrade grunder. Departementschefen

kunde av samma skäl ej heller tillstyrka ett av skolöverstyrelsen

tidigare framställt förslag örn inarbetande av detta statsbidrag i det till

lärarlöner utgående bidraget eller ett av statskontoret framlagt förslag om

avskaffande av underhålls- och materielbidraget.

Skyldighet för skoldistrikt att tillhandahålla

tjänstebostad. Jämlikt kungörelsen 1918: 760 angående avlöning åt

lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning skulle

lärare, i enlighet med vad därom särskilt var stadgat (1918 års boställsordning),

åtnjuta fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt

ortens pris. Motsvarande bestämmelse finnes ej i det nu gällande avlöningsreglementet

(1937:868) för lärare vid folk- och småskolor. I avlöningsreglementet

stadgas i stället, att lärare skall vara skyldig mottaga

tjänstebostad av tjänlig beskaffenhet, därest sådan anvisas honom.

1918 års och nu gällande boställsordning (1937: 998) för lärare vid folkoch

småskolor innehålla endast bestämmelser örn tjänstebostäder läge,

beskaffenhet, tjänstinnehavares åligganden, från- och tillträdesdag m. m.

Folkskolans besparingssakkunniga lia framhållit, att beträffande ett

stort antal skolor å landsbygden förhållandena vore sådana, att tjänstebostäder

för lärarna kunde anses vara oundgängligen nödvändiga, enär

möjlighet för lärare att på rimligt avstånd från skolan förhyra lämplig

bostad icke funnes. Det måste också vara i skolans lika mycket som i lärarens

intresse, att läraren hade sin bostad i omedelbar närhet av skolan.

Läraren kunde nämligen da bättre utöva tillsyn över icke blott lärjungarna

utan även över skolanläggningen i dess helhet, lokalernas uppvärmning,

rengöring och dylikt, än vad eljest vore möjligt.

En del fall hade förekommit, då skoldistrikt sökte ordna bostadsfrågan

för sina lärare så, att vid skolorna anställda lärare uppsades från av dem

innehavda tjänstebostäder men samtidigt erbjödes att förhyra bostäderna

av distriktet. Därigenom bleve bestämmelserna i gällande boställsordning

för lärare vid folk- och småskolor icke tillämpliga på ifrågavarande bostäder.

Detta kunde innebära en avsevärd försämring av den bostadsstandard,

som genom boställsordningen avsetts att upprätthållas. En dylik anordning

syntes de sakkunniga icke tillfredsställande.

De sakkunniga lia såsom sin mening uttalat, att hittills gällande praxis

borde tillämpas, och att det sålunda borde åligga skoldistrikt att tillhandahålla

tjänstebostäder åt lärare vid folk- och småskolor i de fall, då förhållandena

icke möjliggjorde för vederbörande lärare att själv anskaffa tjänlig

bostad, samt att, där tjänstebostad, som varit upplåten åt lärare, funnes

och fortfarande skulle användas som bostad för lärare, boställsordningens

bestämmelser skulle äga tillämpning på densamma.

Folkskolinspektörema lia så gott som undantagslöst mer eller mindre

Bihang till riksdagens ■protokoll 6 sami. Nr 107—JOS.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

kraftigt understrukit de sakkunnigas uttalande, att skoldistrikten borde

vara skyldiga tillhandahålla tjänstebostäder, där lärarna saknade möjligheter

att hyra sådana. Några av inspektörerna ha betecknat de nuvarande

förhållandena beträffande tjänstebostäderna såsom oefterrättliga.

Skolöverstyrelsen har funnit det vara nödvändigt, att såsom villkor

för statsbidrags utgående till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor föreskreves,

att skoldistrikt skulle vara pliktigt tillhandahålla tjänstebostäder

i de fall, då förhållandena icke möjliggjorde för vederbörande lärare att

hyra tjänlig bostad i skolans närhet.

Statskontoret har framhållit, att det icke heller före tillkomsten av nu gällande

lönebestämmelser funnits någon särskild föreskrift om skyldighet för

skoldistrikt att tillhandahålla lärare vid folk- och småskolor tjänstebostäder.

Enligt statskontorets mening hade de sakkunniga icke anfört någon

omständighet, som kunde anses utgöra anledning att nu vidtaga särskilda

åtgärder i fråga örn skoldistrikts skyldighet att tillhandahålla lärare tjänstebostad.

Skoldistriktet torde nämligen icke kunna fullgöra den i folkskolestadgan

föreskrivna skyldigheten att inom distriktet inrätta erforderligt

antal folkskolor utan att tillse, att vid varje skola anställd lärare hade möjlighet

att skaffa tjänlig bostad å tjänstgöringsorten eller i dess närhet.

Spörsmålet örn vilket avstånd från skolan, som härvid kunde komma i

fråga, bleve givetvis beroende på de i varje särskilt fall föreliggande omständigheterna.

Departementschefen har för egen del anfört:

Departementschefen ville till en början framhålla, att 1937 års lönereglering

för lärarpersonalen vid folk- och småskolor ej avsett att medföra

någon ändring i de förhållanden, som tidigare rått i förevarande hänseende.

Såsom statskontoret framhållit, torde nämligen ett skoldistrikt icke kunna

fullgöra sin skyldighet att inom distriktet upprätthålla erforderligt antal

folkskolor utan att samtidigt tillse, att vid varje skola anställd lärare hade

möjlighet att skaffa tjänlig bostad åt sig i skolans närhet. Läraren kunde

å andra sidan ej påfordra tjänstebostad, därest annan bostad, som uppfyllde

de krav boställsordningen ställde på tjänstebostad eller därmed likvärdig

bostad, funnes att tillgå i skolans närhet. Den omständigheten, att

hyran för en sådan bostad överstege de i avlöningsreglementet fastställda

ersättningsbeloppen för tjänstebostad, kunde däremot ej medföra någon

skyldighet för distriktet att tillhandahålla tjänstebostad. Å andra sidan

syntes man i allmänhet ej böra fordra, att tjänstebostad, som varit upplåten

åt lärare, även i fortsättningen måste användas för detta ändamål.

Endast i de fall, då annan lämplig bostad ej funnes att tillgå, syntes detta

krav böra uppställas. Däremot syntes uppenbart, att skoldistrikt ej borde

få i syfte att förhindra tillämpningen av boställsordningen på tjänstebostaden

uthyra denna till läraren. Departementschefen anslöte sig därför

till de sakkunnigas uppfattning. Skoldistrikt borde sålunda vara skyldigt

tillhandahålla tjänstebostad i de fall, där bostadsförhållandena på orten

icke möjliggjorde för läraren att själv hyra tjänlig bostad i skolans närhet.

Vidare borde givetvis boställsordningen alltid vara tillämplig på skoldi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

19

striktet tillhörig bostad, vilken anvisades såsom bostad åt lärare. För att

ernå kontroll över efterlevnaden härav syntes i villkoren för statsbidrag

till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor böra inrymmas bestämmelser

av den innebörd skolöverstyrelsen föreslagit.

Vad departementschefen inledningsvis anfört i fråga örn önskvärdheten

av en omprövning av ändamålsenligheten hos det nuvarande systemet med

statsbidrag till folkskolebyggnader samt angående åtgärder för ernående

av en byggnadsstandard, som ur olika synpunkter kan vara rimlig, har icke

givit utskottet anledning till erinran. Utskottet har dock icke därmed tagit

ställning till departementschefens i detta sammanhang gjorda uttalande

örn att, därest dylika åtgärder icke befunnes tillräckliga, man jämväl kunde

överväga lämpligheten av att sänka det statsbidrag av i regel 75 procent

av kostnadssumman, som nu utginge, till exempelvis 65 eller 60 procent,

en åtgärd, som departementschefen icke heller ansett sig böra nu ifrågasätta.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag rörande ändrad

handläggning av byggnadsärenden. Utskottet biträder jämväl förslaget

örn höjning av anslagsmedlen till byggnadssakkunnigt biträde inom skolöverstyrelsen

och arbetshjälp åt denne; utskottet ämnar i annat sammanhang

återkomma härtill.

Beträffande frågan örn skyldighet för skoldistrikt att tillhandahålla

tjänstebostad och vad därmed äger samband kan utskottet i huvudsak

ansluta sig till vad departementschefen anfört och förordat. Sålunda bör

även enligt utskottets mening boställsordningen alltid vara tillämplig på

skoldistriktet tillhörig bostad, vilken anvisas åt lärare. Utskottet förutsätter

emellertid, att boställsordningens krav skola anses uppfyllda, därest bostaden

i väsentliga avseenden fyller nämnda krav.

2. Anslagsberäkningar.

I fråga örn anslagsberäkningarna innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning

med 50,000 kronor av anslaget till byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler

samt en minskning av anslagen till byggnadsbidrag för vissa

äldre undervisningslokaler och till tjänstebostadsbidrag med 90,000 kronor

respektive 100,000 kronor.

De framlagda anslagsberäkningarna hava icke givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 under åttonde

huvudtiteln anvisa

Utskottet.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

a) till Folkskolor m. to.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler

ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

b) till Folkskolor to. to.: Byggnadsbidrag för vissa äldre

undervisningslokaler ett förslagsanslag av 1,600,000 kronor;

c) till Folkskolor to. to.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

ett förslagsanslag av 180,000 kronor;

d) till Folkskolor to. to.: Underhålls- och materielbidrag

ett förslagsanslag av 900,000 kronor;

e) till Folkskolor to. to.: Tjänstebostadsbidrag ett förslagsanslag

av 3,100,000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Asplund, Pauli, Torsten Ström, Andrén, Sven Larsson, friherre De Geer, Nisser, Persson

och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i

Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Holmdahl, Andersson i Södergård,

Mårtensson, Viklund, fru Alvén och herr Olsson i Kullenbergstorp.

Stockholm 1941. Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

411775

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående statsbidrag för budgetåret 1941 /4% till undervisningslokaler för folkskoleväsendet s. 5 i texten