Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1941!till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1941-05-20 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1941:125, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1941!till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
1
Nr 125.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1941 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för budgetåret
1941!till avlöningar vid universiteten i
Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
l:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har i propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1941/42
(VIII h. t., punkt 59, sid. 66—72, av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit
riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1941/42, erhålla
ändrad lydelse på sätt av departementschefen angivits, dels ock till Uppsala
universitet: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
2,060,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr N. Herlitz (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Sjögren m. fl. (II: 120), vari hemställts, att Kungl. Maj:ts förslag i vad
det avser ett avgörande vid 1941 års lagtima riksdag av frågan om indragning
av en andre bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket i Uppsala
och en förste bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket i Lund måtte
avslås;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr N. Herlitz m. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Sjögren m. fl. (II: 81), vari — såvitt nu är i fråga — hemställts,
att riksdagen måtte, med avslag på vad Kungl. Majit i detta hänseende
föreslagit, besluta, att docentstipendier vid universiteten skola utgå med
hittillsvarande grundbelopp samt dyrtidstillägg efter nu gällande grunder
samt att bemyndiga Kungl. Majit att tillerkänna innehavare av docentstipendier
och forskarstipendier kristillägg;
Bihang till riksdagens ''protokoll I94I. 6 sami. Nr 125.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar R. Wagnsson och T. Gaup (I: 89) och den andra inom andra
kammaren av herr E. Sjögren m. fl. (II: 121), vari hemställs, att riksdagen
måtte besluta, att amanuenserna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och
Lund i avvaktan på deras definitiva inplacering i löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän måtte undantagas från den under punkterna 59 och 63,
åttonde huvudtiteln, föreslagna arvodesregleringen och bibehållas vid nuvarande
arvoden med dyrtidstillägg och barntillägg samt att de måtte tillerkännas
kristillägg.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda
yrkanden hänvisas, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande
till motionerna I: 88, II: 81 och I: 89.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 144,700 kronor.
Höjningen sammanhänger till en del med den ändrade beräkning av avlöningsanslagen,
som beslutats av 1940 års urtima riksdag, och med det rörliga
tilläggets höjning till 15 procent. Härutöver ifrågasättas de förändringar,
som framgå av följande redogörelse:
a. I avlöningsstaten för professuren i praktisk teologi
har upptagits ett belopp av 12,000 kronor i stället för såsom nu endast
7,400 kronor. Förändringen är en följd av det av 1940 års lagtima riksdag
fattade beslutet om att Uppsala stads pastorat med utgången av innevarande
budgetår skall upphöra att vara prebende för professurens innehavare.
b. Följande av kanslern föreslagna besparingsåtgärder hava
av departementschefen tillstyrkts, nämligen:
Indragning av arvodet för examination i privaträtt för statsvetenskaplig
examen ................................ kronor 1,000
Sänkning av det nu utgående arvodet på 1,500 kronor till
ledare för juridiska fakultetens propedeutiska kurs .... » 500
Anslagsminskning på grund av höjning av pensionsavdragen
för professorer och lärare............................ » 1,500
Sänkning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
tjänstemän vid universitetsbiblioteket................. » 2,000
Summa anslagsminskning kronor 5,000.
I besparingssyfte har kanslern härutöver ifrågasatt, att en andre bibliotekariebefattning
vid universitetsbiblioteket i Uppsala vid inträffad ledighet
indrages och sålunda tills vidare sättes på övergångsstat. En motsvarande
åtgärd beträffande en förste bibliotekariebefattning har, såsom av punkt 63
i åttonde huvudtiteln framgår, av kanslern föreslagits beträffande universitetsbiblioteket
i Lund. Beträffande sistnämnda förslag har statskontoret
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
3
anfort, att vid bifall härtill föreskrift borde meddelas, dels att vid först uppkommande
ledighet å dylik befattning densamma skulle indragas, dels ock
att vid förfall för förste bibliotekarie förordnande — i den mån sådant
med hänsyn till bestämmelserna i cirkulär 1940: 37 över huvud taget ansåges
böra förekomma — icke finge meddelas å en av befattningarna i fråga.
Något överförande å övergångsstat borde däremot icke ske, då här icke
vore fråga om en bestämd befattning.
Departementschefen har tillstyrkt, att en andre bibliotekarietjänst vid
universitetsbiblioteket i Uppsala indroges vid första inträdande vakans
på någon av dessa befattningar.
Med hänsyn till vad statskontoret yttrat borde denna befattning dock
icke uppföras på övergångsstat men väl föreskrift meddelas, att en av
andre bibliotekariebefattningama icke finge vid uppstående ledighet återbesättas
och att vid förfall för andre bibliotekarie förordnande — i den
mån sådant med hänsyn till bestämmelserna i cirkuläret 1940: 37 över
huvud taget ansåges böra förekomma — icke finge meddelas på en av
befattningarna i fråga. Först framdeles påverkades avlöningsstaten av
denna åtgärd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid meddela
nämnda föreskrift.
Departementschefen har under punkt 63 förordat motsvarande föreskrifter
beträffande en av förste bibliotekariebefattningarna i Lund.
I detta sammanhang erinrade departementschefen, att något reguljärt
samarbete i fråga örn föreläsningar och undervisningen i övrigt icke skedde
mellan de fem akademiska lärosätena i vårt land. I ett pär enstaka fall
hade sådant samarbete praktiserats, exempelvis vid undervisningen i sanskrit
med jämförande indo-europeisk språkforskning vid universitetet i
Lund. Professuren i detta ämne vore sedan länge vakanssatt. Innehavaren
av motsvarande professur vid Göteborgs högskola brukade emellertid årligen
hålla en serie föreläsningar i Lund och i förekommande fall förordnas
till examinator. Efter samråd med kanslern för rikets universitet hade
departementschefen kommit till den uppfattningen, att sådant samarbete i
ökad utsträckning borde försökas. På detta sätt torde det vara möjligt att
rationellt och för minsta kostnad ordna undervisningen i vissa av de akademiska
läroämnena. Kanslern hade för avsikt att närmare undersöka de
i detta hänseende föreliggande möjligheterna och torde komma att i sinom
tid framlägga de förslag, vartill undersökningen gåve anledning.
I motionerna 1: 88 och 77:120 har beträffande förslaget örn indragning
av nämnda bibliotekariebefattningar anförts bland annat:
Genom Kungl. Maj:ts kungörelse 1941:5 hade beträffande den civila
statsförvaltningen stadgats, att då ledighet uppstode å sådan befattning,
som vore upptagen i av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning, det
ålåge vederbörande myndighet att till Kungl. Maj:ts prövning hänskjuta
frågan, huruvida befattningen skulle återbesättas, varvid myndigheten hade
att verkställa och till Kungl. Maj:t ingiva utredning örn möjligheten att i
besparingssyfte indraga befattningen eller under någon tid lämna den obesatt
eller att genomföra annan personalbegränsning i anslutning till åter
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 185.
besättande av befattningen. Då ju under sådana förhållanden varje ledigbliven
tjänst leonline att bli föremål för Kungl. Maj:ts särskilda prövning,
syntes anledning icke föreligga att nu på sätt föreslagits utbryta och i annan
ordning besluta rörande de ovan nämnda bibliotekstjänsterna. Ett dylikt
tillvägagångssätt skulle vara motiverat endast under den förutsättningen
att vederbörande myndigheter haft tillfälle att företaga den utredning i
saken, som ju förutsattes böra ske, ävensom att en prövning av utredningens
resultat givit vid handen, att tjänsterna i fråga rimligtvis kunde umbäras.
Detta hade dock icke skett, myndigheterna hade icke yttrat sig i
ärendet, och det gåves inga skäl att a priori antaga, att en undersökning
rörande arbetsförhållandena vid dessa de mest centrala och viktigaste institutionerna
vid våra två statsuniversitet skulle ge resultat som utan
vidare klarlade möjligheten av de ifrågasatta indragningarna.
c. Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att ett antal arvoden skola
höjas i samband med upphörande av rätten att å desamma åtnjuta dyrtidstillägg.
Beträffande den sålunda ifrågasatta arvodesregleringen
har departementschefen anfört:
Efter förslag av Kungl. Majit fattade 1939 års lagtima riksdag beslut
örn reglering i viss utsträckning av arvoden, förenade med dyrtidstillägg.
Regleringen, som innebar en avveckling av dyrtidstilläggen, avsåg i stort
sett endast sådana arvoden, som kunde sägas ha karaktär av ersättning för
bisysslor. Undantag gjordes vid detta tillfälle för samtliga med dyrtidstillägg
förenade arvoden vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Vid framläggandet av fjolårets budgetförslag förelåg utredning
från universitetsmyndigheterna örn fullföljande av arvodesregleringen för
universitetens och karolinska institutets del. Vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma anslagsfrågor utgick emellertid chefen för finansdepartementet
från att dyrtidstillägg alltjämt skulle utgå på de av Kungl.
Majit fastställda arvoden, som dittills icke reglerats och vilka vore förenade
med dyrtidstillägg.
I enlighet med vad chefen för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposition
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor yttrat, borde
dyrtidstillägg från och med budgetåret 1941/42 icke utgå vare sig på
arvoden, vilka vore att anse som ersättning för bisysslor, eller på arvoden,
vilkas innehavare hade den med arvodet honorerade tjänstgöringen
som sin huvudsakliga sysselsättning. Såsom huvudregel hade ansetts böra
iakttagas, att nuvarande arvode och dyrtidstillägg betraktades som maximum
för de nya arvodesbelopp, som kunde komma i fråga.. En strikt tilllämpning
av denna regel innebure uppräkning av de vid universiteten och
karolinska institutet utgående arvodena med omkring 26 procent mot omkring
13 procent vid den av 1939 års riksdag beslutade regleringen av vissa
bisysslearvoden. Det kunde med hänsyn till sistnämnda arvodesreglering
ifrågasättas, örn de bisysslearvoden, som nu bomme i fråga, borde höjas i
samma proportion som huvudsysslearvodena.
De vid universiteten och karolinska institutet inrättade arvodestjänsterna
kunde i många fall även med användning av de inom den civila statsförvaltningen
tillämpade bedömningsgrunderna karakteriseras såsom huvudsysslor.
Som exempel på arvoden av denna art ville departementschefen
nämna docentstipendierna och de vid universitetsbiblioteken utgående arna
-
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
5
nuensarvodena. Vad de återstående arvodena beträffade, kunde ett flertal
av dem trots arvodesbeloppens jämförelsevis ringa storlek icke rubriceras
som bisysslor i egentlig mening. De utgjorde i många fall ersättning för
innehavarens huvudsakliga avlönade sysselsättning. Innehavaren hade i
allmänhet icke annan inkomst av tjänst. I åtskilliga fall borde arvodena
rätteligen rubriceras som stipendier, med vilka vore förbunden en ej obetydlig
tjänstgöringsskyldighet.
Med hänsyn härtill borde vid uppräkningen av de vid universiteten och
karolinska institutet utgående arvodena i samband med avvecklingen av
det på arvodena utgående dyrtidstillägget dessa i allmänhet betraktas som
huvudsysslearvoden. Arvodena borde uppräknas med högst 26 procent. I
de fall, då arvode utan tvekan vore att anse som ersättning för bisyssla
i den inom civila statsförvaltningen hävdvunna meningen, syntes dock
arvodeshöjningen böra bestämmas till lägre belopp. Som minimigräns skulle
departementschefen vilja angiva en arvodeshöjning av i runt tal 20 procent.
I de fall, då dyrtidstillägg på grund av nu gällande maximeringsbestämmelser
icke alls utginge på arvode eller utginge endast i begränsad
omfattning, syntes arvodena böra bibehållas oförändrade eller uppräknas
med de belopp, som kunde befinnas skäliga med hänsyn till det faktiskt
utgående dyrtidstillägget eller storleken av andra jämförliga arvoden. Uppbure
befattningshavare barntillägg och utgjorde denna löneförmån en jämförelsevis
väsentlig del av de med tjänsten förenade sammanlagda arvodesförmånerna,
syntes i de fall då så befunnes skäligt personligt arvodestillägg
böra tillerkännas vederbörande som ersättning för bortfallande barntillägg.
Vid omräkningen av arvodena borde dessa avrundas nedåt till lämpliga
belopp. Det syntes böra ankomma på Kungl. Maj:t att med tillämpning
av de nu angivna grunderna och efter förslag av vederbörande universitetsinyndigheter
meddela bestämmelser rörande de särskilda arvodena. Härvid
syntes docentstipendium böra bestämmas till 7,500 kronor mot nu 6,000
kronor.
Från arvodesregleringen syntes böra undantagas underläkare och amanuenser
vid universitetens kliniker och polikliniker. Dessa befattningshavare
syntes böra i fortsättningen komma i åtnjutande av dyrtidstillägg och
även kristillägg. Departementschefen erinrade, att ett flertal befattningshavare
av motsvarande slag vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
innehade ställning såsom extra tjänstemän och sålunda åtnjöte löneförmåner
i enlighet med bestämmelserna i civila icke-ordinarieregiementet.
Vad departementschefen nu anfört avsåge utom universitetet i Uppsala
även universitetet i Lund samt karolinska institutet. Vid beräkningen av
de anslagsposter, som berördes av arvodesregleringen, föresloges en härav
föranledd höjning av dessa poster med belopp, som ansetts erforderliga vid
tillämpning av de i det föregående angivna principerna för arvodesregleringen.
Arvodesregleringen medförde givetvis en motsvarande minskning av
vederbörande dyrtidstilläggsanslag. Anmärkas kunde även, att höjningen
av arvodena torde medföra i någon män ökade inkomster för universitetens
reservfonder, till vilka besparingar på de under avdelning I i avlöningsstaterna
uppförda arvodesposterna i viss utsträckning inginge.
I motionerna 1:87 och 11:81, vari hemställts, att docent- och forskarstipendier
skulle undantagas från den ifrågasätta arvodesregleringen, har
till stöd härför anförts i huvudsak följande:
6
Statsutskottets utlåtande Nr 185.
Den av Kungl. Majit anbefallda utredning rörande docentinstitutionen,
vilken slutförts år 1939, hade utmynnat bland annat i ett enhälligt förslag
om väsentlig ökning av såväl docentstipendiernas som forskarstipendiernas
belopp. Av hänsyn till det nuvarande läget vore det osannolikt, att en sådan
höjning under den närmaste tiden skulle komma till stånd. Det vore likväl
ur universitetens synpunkt av uppenbar vikt att tillse, att docenternas ställning
under väntetiden åtminstone icke försämrades. Genom det nu framlagda
förslaget måste likväl en försämring inträda, därigenom att efter dyrtidstilläggens
inräknande i arvodet ingen möjlighet torde föreligga att genom
kristillägg erhålla kompensation för ytterligare ökning i levnadskostnaderna.
Den av Kungl. Majit föreslagna uppräkningen vore baserad på
indexsiffran 188 (med hänsyn till avrundningen nedåt faktiskt blott 187),
under det att levnadskostnadsindex redan nu vore uppe i 204 (1914 = 100)
och till följd av omsättningsskatten med säkerhet kunde väntas stiga ytterligare.
Det borde i detta sammanhang framhållas, att motsvarande högre
befattningshavare (professorer, laboratorer m. fl.) såsom innehavare av lön
på stat åtnjöte kristillägg. Genom den föreslagna regleringen skulle docentstipendiaternas
löneförmåner blir mindre, än de som tillkomme extra ordinarie
adjunkter vid läroverken i Stockholm och Uppsala, trots att kompetenskraven
för docenter vore ojämförligt högre.
Uppenbarligen skulle en sådan försämring av de ekonomiska utsikterna
på universitetsbanan, i jämförelse med läget inom andra yrken för akademiskt
bildade, innebära en beklaglig skärpning av de redan förefintliga svårigheterna
att rekrytera våra universitet på tillfredsställande sätt.
Över huvud taget syntes det i detta sammanhang vara oegentligt att
använda beteckningen arvode. 1938 års docentutredning hade i samråd med
allmänna lönenämndens ordförande och sekreterare konstaterat, att docentoch
forskarstipendier icke kunde betraktas såsom en sådan form av avlöning
eller arvode som avsåges i avlöningsreglementet. Från dylika löner
och arvoden skilde sig docent- och forskarstipendierna dels genom tidsbegränsning
för innehav till 6 eller 7 år utan möjlighet till vidare förlängning,
dels genom att de icke blott utgjorde ersättning för en ålagd arbetsprestation
i form av undervisning, utan även och framför allt understöd åt ett
forskningsarbete av största betydelse för universiteten och för vårt lands
vetenskapliga kultur. Då stipendium efter 3 år skulle förnyas, toges hänsyn
ej blott till om vederbörande på tillfredsställande sätt fullgjort sin undervisning
utan än mera till resultaten av hans forskningsarbete. Å andra
sidan vore docent- och forskarstipendier enligt utslag av regeringsrätten i
skattehänseende icke heller stipendier i vanlig mening utan beskattades som
inkomst av tjänst.
Av vad sålunda anförts framginge att docent- och forskarstipendier intoge
en särställning och att principerna för arvodesreglering i allmänhet
således här icke vöre tillämpliga.
Från den nu ifrågavarande regleringen hade Kungl. Majit i sitt förslag
undantagit de arvoden, som uppbures av underläkare och amanuenser vid
universitetens kliniker och polikliniker, vilka således även hädanefter borde
åtnjuta dyrtidstillägg och även kristillägg. Dessa befattningar vore emellertid
i huvudsak likartade nied docentstipendiaternas samt innehades ej sällan
av docent i medicinska fakulteten i stället för docentstipendium.
Starka billighetsskäl syntes tala för att den kompensation för levnadskostnadernas
fortsatta stegring, som gåves andra befattningshavare i mot
-
Statsutskottets utlåtande Nr 135. 7
svarande ställning, icke berövades den grupp av tjänstemän vid universiteten,
om vilken här vore fråga.
Slutligen borde framhållas, att besparingen för statsverket genom den av
Kungl. Majit föreslagna regleringen till följd av tjänsternas fåtalighet måste
bliva mycket ringa.
Till stöd för det i motionerna, 1:89 och II: 121 gjorda yrkandet, att även
biblioteksamanuenserna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund
måtte undantagas från den ifrågasatta arvodesregleringen, har erinrats,
bland annat, att kompetensvillkoren för antagande till biblioteksamanuens
vore licentiatexamen eller kandidatexamen i två fakulteter jämte viss provtjänstgöring
samt att ifrågavarande befattningshavare med hänsyn härtill i
lönehänseende närmast borde vara jämställda med extralärare.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden över motionerna
I: 87 och II: 81 samt I: 89 och II: 121 av statskontoret samt av
kanslern för rikets universitet, vilken i ärendet inhämtat yttranden dels
av överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket, samtliga fakulteter och
sektioner samt det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala ävensom
Uppsala docentförening, dels av överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket
och det större konsistoriet vid universitetet i Lund ävensom Lunds
docentförening, dels ock av karolinska institutets lärarkollegium.
Statskontoret har anfört följande:
Som av chefen för finansdepartementet erinrats vid anmälan i 1941 års
statsverksproposition under utgifter å driftbudgeten av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor hade i det framlagda budgetförslaget fullföljts
den arvodesreglering inom civila statsförvaltningen, som påbörjades vid
1939 års lagtima riksdag. Vid denna arvodesreglering hade iakttagits, att
summan av hittillsvarande arvode och dyrtidstillägg, det senare maximerat
efter index av 188, regelmässigt fått utgöra en övre gräns för det nya
arvodet. I enlighet härmed hade huvudsysslearvodena nära nog genomgående
uppräknats med omkring 26 procent. Detta hade skett även i sådana
fall, då den anställning, i vilken arvodet åtnjötes, utgjorde vederbörandes
uteslutande sysselsättning, och anställningen beträffande tjänstgöringstidens
längd och tjänstgöringsförhållanden i övrigt vore fullt jämförbar
med befattning, å vilken civila avlöningsreglementet eller civila
icke-ordinariereglementet vore tillämpligt.
Vad först anginge de motionsvis gjorda yrkandena örn rätt för docentoch
forsk arstipendiater att bibehålla dyrtidstillägg och utbekomma
kristillägg å stipendierna, finge statskontoret uttala, att enligt ämbetsverkets
mening svagare skäl förefunnes att giva dessa stipendiater, som
beträffande tjänstgöringen intoge en särställning i förhållande till arvodestagarna
i övrigt, dessa rörliga förmåner än andra befattningshavare med
huvudsysslearvoden. Då härtill komme, att riksdagen redan lämnat utan
erinran Kungl. Maj:ts förslag rörande omreglering av docentstipendierna
vid tekniska högskolan och lantbrukshögskolan, ansåge ämbetsverket de
gjorda yrkandena icke böra vinna riksdagens bifall.
Beträffande därefter biblioteks a m a nuenser n a s anställnings
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
förhållanden hade dessa befattningshavare — som i motionerna understrukits
— en till 5 timmar inskränkt daglig tjänstgöring. Då med sagda befattningshavare
i viss mån jämställda arvodestagare — t. ex. assistenter vid
olika institutioner — vilka hade en tjänstgöring å 42 timmar i veckan, icke
ansetts böra bibehållas vid dyrtidstilläggen, syntes det statskontoret icke
motiverat, att undantag från arvodesregleringen gjordes för biblioteksamanuenserna,
varför ämbetsverket ej heller kunde tillstyrka de i sådant hänseende
gjorda yrkandena.
Större akademiska konsistoriet i Uppsala har yttrat bland annat följande:
_ Beträffande först docent- och forskarstipendiaterna
ville konsistoriet framhålla att den förändring i fråga om dessa stipendier,
som föresloges i statsverkspropositionen, skulle innebära en ekonomisk försämring
för deras innehavare. Ett docentstipendium utginge nu med 6,000
kronor för år, vartill komme dyrtidstillägg örn 1.560 kronor för år. Bestämdes
docentstipendiet till 7,500 kronor, såsom föreslagits i statsverkspropositionen,
förelåge alltså redan en minskning av 60 kronor. Minskningen
bleve emellertid mera betydande, om hänsyn toges till det dyrtidstillägg,
som nu utginge med 108 kronor för år för varje barn under 16 år, och vartill
motsvarighet funnes enligt statsverkspropositionen endast under alldeles
särskilda omständigheter. Och ännu större bleve skillnaden, om hänsyn
jämväl toges till det kristillägg, som skulle komma docentstipendiaten till
godo, m han likställdes med löntagare. Enligt nu gällande grunder skulle
ett kristillägg av 264 kronor för år utgå till honom. En jämförelse mellan
vad en docentstipendiat enligt nu gällande grunder skulle erhålla, om ifrågavarande
motioner rörande docent- och forskarstipendierna skulle bifallas,
och vad han skulle erhålla enligt statsverkspropositionen ledde alltså till
följande resultat. I förra fallet skulle han, örn han vore utan barn, erhålla
7,560 kronor och, om han hade ett barn, 7,668 kronor för år, vartill i båda
fallen komme 264 kronor i kristillägg. Enligt statsverkspropositionen erhölle
han 7,500 kronor för år jämte den i propositionen mycket kringskurna
utsikten till barntillägg. Motsvarande siffror för forskarstipendiat vore
8,812 kronor och 8,920 kronor med kristillägg å 307 kronor 20 öre mot 8,800
kronor enligt statsverkspropositionen.
Till de nu anförda olikheterna komme den för stipendiaterna synnerligen
ogynnsamma följden av statsverkspropositionen, att deras inkomster under
nästa budgetår komme att bliva fixerade och icke i någon mån skulle kunna
följa en fortgående prisstegring.
Då den i statsverkspropositionen föreslagna regleringen av docent- och
forskarstipendierna alltså skulle innebära en försämring av stipendiaternas
ekonomiska ställning, ansåge sig konsistoriet böra betona vikten av att de
ekonomiska förutsättningarna för docentkårens rekrytering icke minskades.
För uppehållandet av arbetet vid universitetet och för vidmakthållandet av
en fullgod kår av unga vetenskapsmän, varur de ordinarie lärarplatserna
vid universitetet kunde besättas, vore det nödvändigt, att sådana villkor
bereddes docenterna, att icke de begåvade unga vetenskapsidkarna av farhågan
för ekonomiska svårigheter avskräcktes från att beträda den akademiska
lärarbanan.
Ur formell synpunkt borde ock betonas, att docent- och forskarstipendierna
icke kunde likställas med arvoden i egentlig mening.
Docentstipendiaterna hade visserligen sig ålagd en undervisningsskyldighet,
som vore bestämd efter vissa mått, och för vilken stipendierna kunde
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
9
betraktas som ersättning, men stipendierna vore i främsta rummet avsedda
att bereda innehavarna möjlighet till egen vetenskaplig verksamhet. För
forskarstipendiaterna förelåge ingen undervisningsskyldighet, utan dessa
stipendier hade helt och hållet till syfte att utgöra ett stöd för innehavarnas
forskningsarbete. Å andra sidan vore emellertid docent- och forskarstipendierna
ej heller att likställa med vanliga stipendier, då de som bekant
beskattades som inkomst.
På ovan angivna skäl tillstyrkte konsistoriet, att docent- och forskarstipendierna
bestämdes att utgå efter hittills gällande grunder, och att sålunda
dyrtidstillägg finge utgå å dem och jämväl kristillägg bestämmas
skola tilldelas deras innehavare.
Beträffande därefter amanuenserna vid universitetsbiblioteket
ville konsistoriet framhålla, att den i statsverkspropositionen
föreslagna regleringen skulle liksom beträffande docent- och forskarstipendierna
innebära en försämring av dessa amanuensers förmåner. Om
amanuensen vore utan barn, skulle han enligt denna reglering erhålla 6,000
kronor i stället för 6,048 kronor jämte kristillägg. Och med ett barn bleve
skillnaden ännu större, i det att mot statsverkspropositionens 6,000 kronor
då svarade 6,156 kronor jämte kristillägg enligt motionerna.
I likhet med överbibliotekarien vill konsistoriet framhålla, att biblioteksamanuenserna
sedan länge ansetts vara i förhållande till sina vetenskapliga
förutsättningar och sina arbetsuppgifter samt till lönerna för närmast
likartade lönegrupper otillfredsställande avlönade. Konsistoriet vill härvid
erinra, att konsistoriet tidigare framhållit nödvändigheten av att amanuenserna
jämställdes med extralärama vid de allmänna läroverken — numera
e. o. adjunkterna — såsom tidigare också varit fallet. Framställningar hade
från universitetet upprepade gånger gjorts om förbättrade avlöningar för
dem. Under sådana omständigheter framstode den nu i statsverkspropositionen
föreslagna förändringen av grunderna för deras avlöning, vilken förändring,
som ovan visats, innebure en försämring, så mycket mindre skälig.
Ur synpunkten av möjligheterna för en tillfredsställande rekrytering av
ifrågavarande tjänstemannakår vore det synnerligen nödvändigt, att amanuensernas
lönevillkor icke försämrades.
På grund av vad sålunda anförts finge konsistoriet tillstyrka de om biblioteksamanuensernas
löneförmåner väckta motionerna.
Större akademiska konsistoriet i Lund har anfört huvudsakligen följande:
I fråga om biblioteksamanuenserna ville konsistoriet varmt
förorda det av motionärerna gjorda yrkandet att dessa amanuenser — det
rörde sig här örn sammanlagt nio befattningshavare, därav fyra i Lund —
måtte undantagas från den föreslagna arvodesregleringen och bibehållas vid
nuvarande arvoden med dyrtidstillägg och barntillägg samt att de måtte
tillerkännas kristillägg.
I fråga örn de för universitetets hela verksamhet ävensom för den vetenskapliga
forskningens utveckling synnerligen viktiga gruppen avdocen to
c h forskarstipendiater finge i korthet följande synpunkter
framhållas.
För överskådlighetens skull uppfördes här nedan de löneförmåner, som
skulle tillkomma docentstipendiater enligt statsverkspropositionen till 1941
års riksdag, och de, som utginge enligt nu gällande bestämmelser, varvid
upptagits alternativen docentstipendiat utan barn, med ett barn och med
två respektive tre barn.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 185.
Ut»kottet.
Enligt Kungl. För närvaMaj:ts
förslag rande
Docentstipendiat utan barn................... 7,500 7,560
» med ett barn................ 7,500 7,668
» med två barn................ 7,500 7,776
» med tre barn................ 7,500 7,884
Såsom syntes skulle, örn docentstipendierna, såsom föreslagits, avrundades
till 7,500 kronor, för varje docentstipendiat utan vidare en direkt minskning
av lönemedlen på 60 kronor per år inträda. Ännu kännbarare bleve för de
svagt avlönade befattningshavare, om vilka här vore fråga, ett borttagande
av nu utgående barntillägg. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle i stället
för barntillägg personligt arvodestillägg tillerkännas vederbörande, om sagda
barntillägg utgjorde »en jämförelsevis väsentlig del av de med tjänsten
förenade sammanlagda arvodesförmånerna», och även då endast »i de fall
då så befinnes skäligt». Det torde vara mycket vanskligt att bestämt besvara
frågan, huruvida ett barntillägg på 108 kronor per år och barn vore
att anse som en jämförelsevis väsentlig del av en docentstipendiats inkomster.
Men säkert vore, att för en familjefader i docentstipendiats ställning en
löneminskning på ett par hundra kronor per år måste vara verkligt kännbar.
Särskilt med hänsyn till det alltmera ökade intresse, som i våra dagar
ägnades frågan örn familjebildningen och nativiteten, syntes ett borttagande
av barntilläggen allt annat än välmotiverat. Konsistoriet tilläte sig därför
på det allra livligaste understryka önskvärdheten av att sagda tillägg,
vid eventuellt bifall till Kungl. Maj:ts förslag, måtte ersättas med likvärdiga
personliga arvodestillägg.
Analoga förhållanden gällde givetvis i fråga om forskarstipendiaterna,
med den skillnaden att forskarstipendiets grundbelopp med 1,000 kronor
överstege docentstipendium.
Över huvud taget syntes det, bortsett från det ovan anförda, knappast
billigt att mitt under en starkt markerad och pågående prisstegring fixera
de ifrågavarande stipendiernas belopp på sätt Kungl. Majit föreslagit.
Med hänsyn till universitetens och den vetenskapliga odlingens intressen
finge konsistoriet därför på det varmaste förorda bifall till motionerna I: 87
och II: 81, enligt vilka docent- och forskarstipendier allt fortfarande måtte
utgå med grundbelopp och dyrtidstillägg efter nu gällande grunder samt
innehavare av sådana stipendier måtte tillerkännas kristillägg. Det syntes
ur alla synpunkter lämpligast, att status quo bibehölles för nämnda stipendiater
i avvaktan på en definitiv reglering av universitetslärarnas ännu
icke reglerade löner i det hela.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet har tillstyrkt bifall till motionerna
I: 87 och II: 81.
Kanslern har för egen del, under åberopande av vad de akademiska myndigheterna
anfört, såsom sin mening uttalat, att det vore ett mycket starkt
och välgrundat önskemål från de akademiska läroanstalternas sida, som
skulle tillgodoses genom ett bifall till motionerna.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har kanslern föreslagit vissa
besparingsåtgärder, vilka av departementschefen tillstyrkts, bland annat
indragning vid första inträdande vakans av en andre bibliotekariebefattning
11
Statsutskottets utlåtande Nr 185.
vid universitetsbiblioteket i Uppsala. Beträffande universitetsbiblioteket i
Lund har föreslagits motsvarande åtgärd i fråga om en förste bibliotekariebefattning
därstädes. I motionerna I: 88 och II: 120 har yrkats, att beslut
örn indragning av dessa två tjänster icke måtte fattas vid innevarande års
riksdag. Utskottet, som i övrigt icke funnit något att erinra mot de under
denna punkt av kanslern och departementschefen ifrågasatta besparingsåtgärderna,
är emellertid ense med motionärerna örn att anledning saknas
att redan nu taga ståndpunkt till frågan örn berörda bibliotekariebefattningars
indragning. Dessa tjänster falla nämligen under bestämmelserna i
kungörelsen den 3 januari 1941 (nr 5) angående återbesättande av vissa
civila befattningar i statens tjänst och få således icke utan Kungl. Maj:ts
medgivande vid inträffande vakans återbesättas. Kungl. Maj:t har alltså
i sin hand att lämna tjänsterna obesatta och utskottet utgår ifrån att så
även kommer att ske, till dess riksdagen sättes i tillfälle att vid aktualisering
av ifrågavarande spörsmål taga ärendet under förnyat bedömande. Med vad
utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 88 och II: 120 få anses besvarade.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om önskvärdheten av
att samarbete i ökad utsträckning bör försökas mellan de fem akademiska
lärosätena i vårt land, i syfte att rationellt och för minsta kostnad ordna
undervisningen i vissa av de akademiska läroämnena. Utskottet hyser
den förhoppningen att den av kanslern härom i utsikt ställda undersökningen
skall giva ett för uppnående av nämnda syfte gynnsamt resultat.
Den av departementschefen förordade arvodesregleringen beträffande
universiteten och karolinska institutet, i syfte att avveckla det på arvodena
utgående dyrtidstillägget, har utskottet funnit sig böra biträda, utom i vad
den avser docentstipendier, forskarstipendier och arvoden till amanuenser vid
universitetsbiblioteken. De till docenterna utgående stipendierna synas icke
kunna betraktas som arvoden i egentlig mening och ej heller som vanliga stipendier,
utan äro en form för avlönande av en tämligen fåtalig tjänstemannakår,
som huvudsakligen är avsedd att rekrytera de akademiska lärosätenas
professorsbefattningar och i vilkas åligganden därför utövande av
självständig vetenskaplig produktion ingår. Större konsistoriet i Uppsala
har i sitt ovannämnda yttrande även framhållit, att docent- och forskarstipendierna
i motsats till vanliga stipendier beskattas som inkomst. Utskottet
har för sin del i likhet med kanslern funnit att ett starkt och välgrundat
önskemål från de akademiska läroanstalternas sida kunde tillgodoses
genom ett bifall till motionerna. Utskottet tillstyrker därför att docenterna
bibehållas vid rätt att å stipendierna uppbära dyrtidstillägg enligt hittills
gällande grunder. Vad i motionerna I: 87 och II: 81 anförts har vidare
övertygat utskottet örn billigheten av att kompensation för stegrade levnadskostnader
bör i form av kristillägg utgå på docentstipendierna. Utskottet:
biträder alltså jämväl motionärernas yrkande härom. Vid Uppsala
12
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
universitet finnas för närvarande 41 docentstipendier. Med hänsyn till den
ståndpunkt utskottet sålunda i denna fråga intagit torde den i avlöningsstaten
för universitetet i Uppsala under rubriken I Professorer och lärare
m. fl. upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, böra minskas med (41 X 1,500 =) i runt tal
61,000 kronor till (566,000 — 61,000 =) 505,000 kronor.
Vad angår amanuenserna vid universitetsbiblioteken uppbära dessa nu
årliga arvoden å 4,800 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg och i
förekommande fall barntillägg. Deras tjänstgöringstid är bestämd till
fem timmar om dagen. I motionerna I: 89 och II: 121 har yrkats, att dessa
befattningshavare skulle bibehållas vid rätt till dyrtidstillägg och barntillägg,
varjämte de skulle tillerkännas kristillägg. Enligt utskottets mening
tala goda skäl för ett bifall till motionärernas förslag. Ifrågavarande amanuenser
synas med hänsyn till kompetenskrav och arbetsuppgifter närmast
böra jämställas med motsvarande befattningshavare vid kungl, biblioteket
och riksarkivet. Amanuenserna vid sistnämnda två verk äro inordnade under
civila icke-ordinarie reglementet och uppbära alltså såväl rörligt tillägg
som kristillägg. Utskottet anser sig böra ifrågasätta örn icke det rationellaste
vore att vidtaga en förändring beträffande amanuensernas vid universitetsbiblioteken
tjänstgöringsskyldighet i samband med deras inordnande
under det för civilförvaltningen i allmänhet gällande lönesystemet. Denna
fråga synes utskottet böra av Kungl. Majit tagas under närmare omprövning.
Vad den av departementschefen nu föreslagna arvodesregleringen för
ifrågavarande amanuenser beträffar kan utskottet under åberopande jämväl
i tillämpliga delar av vad utskottet ovan anfört angående docentstipendiaterna
icke tillstyrka bifall till densamma utan ansluter sig till det motionsvis
gjorda yrkandet. Vid Uppsala universitet finnas nu anställda fem biblioteksamanuenser.
Enligt den föreslagna arvodesregleringen kunna arvodena
beräknas komma att fastställas till 6,000 kronor. Ett bifall till utskottets
förslag skulle innebära en minskning av den i avlöningsstaten för universitetet
i Uppsala under rubriken II Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. upptagna anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, med (5 X 1,200 =) 6,000
kronor till (21,000 — 6,000 =) 15,000 kronor.
Avlöningsanslagets slutsumma bör på grund av ovannämnda minskningar
uppföras med (2,060,000 — 61,000 — 6,000 =) 1,993,000 kronor.
Utskottet kommer i det följande att föreslå en mot den här vidtagna anslagsminskningen
i stort sett svarande höjning av vederbörande dyrtidstilläggsanslag,
varjämte utskottet kommer dels i samband med behandlingen
av Lunds universitet att taga ställning till motionerna I: 87 och
lii 81 samt I: 89 och II: 121, i vad motionerna avse sagda universitet, dels
ock vid behandlingen av karolinska institutet att taga ställning till motionerna
I: 87 och lii 81, i vad motionerna avse institutet.
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
13
Riksdagen har i annat sammanhang till kristillägg för budgetåret 1941/42
beviljat ett förslagsanslag av 7,400,000 kronor. Utgifterna för kristillägg
till docenter vid universiteten och karolinska institutet, till forskarstipendiater
samt till amanuenser vid universitetsbiblioteken torde icke i nämnvärd
mån komma att påverka belastningen å detta anslag, varför utskottet
utgår ifrån att sagda kostnader komma att rymmas inom den för anslaget
angivna ramen.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag i övrigt icke givit utskottet anledning
till erinran eller uttalande får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 87 och II: 81 samt I: 89 och II: 121, samtliga
motioner, såvitt nu är i fråga,
a) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1941/42, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
A vlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön och tjänstgöringspenningar
kronor 859,600
Avgå pensionsav
drag
» 52,500 kronor 807,100
Avlöningsstater.
Lön
Tjänst-
görings
penningar
Summa
A. Avlöningsstat för
professorer m. fl.
Teologiska fakulteten.
1 professor ................
8,000
4,000
12,000
5 professorer ...............
40,000
20,000
60,000
1 professor, Kalsenianus .......
8,000
4,000
12,000
Anm.:
—
—
—
B. Avlöningsstat för
exercitiemästare.
Summa kronor
—
—
859,600
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
b. Ålderstillägg,/ors/a<7S
vis.
............kronor 48,400
c. Ersättningar till vikarierande
akademiska
lärare, förslagsvis. . . » 10,000 kronor 865,500
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ... » 505,000
5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie
tjänstemän..................... » 1,500
Anm.: Från förestående anslagspost skola till
förste underläkaren å medicinska kliniken och förste
underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående
hyresbidrag bestridas.
Summa kronor 1,412,300
Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.
2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: delposten 1. a.
till lön och tjänstgöringspenningar till ordinarie tjänstemän, minskad
med vederbörliga pensionsavdrag, anslagsposten 2. till arvode till professor
i psykiatri, anslagsposten 4. till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, anslagsposten 5. till särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie tjänstemän, skola, med undantag dels av
besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode och ersättning
till universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier,
varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels av besparingar
å anslagsmedel, som beräknats till arvode åt assistenten å
den fysikalisk-kemiska institutionen, dels av besparingar å anslagsmedel,
som beräknats till lönetillägg åt professorn N. J. Nordström såsom
innehavare av professuren i idé- och lärdomshistoria, dels ock av besparingar
å anslagsmedel, som beräknats till ersättningar till vikarier
för underläkare och amanuenser vid universitetets kliniker och polikliniker,
ingå till reservfonden, vilken står under kanslerns disposition
för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov, i den ordning
universitetsstatuterna stadga.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
1; Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis............ .........kronor 397,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit........ » 15,000
3, Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................ » 127,000
41 Rörligt tillägg, förslagsvis . . . ...... >_68,566
Summa kronor 607,566
Statsutskottets utlåtande Nr J25. 15
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl........kronor 1,412,300
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. . . . » 607,566
Summa kronor 2,019,866
Särskilda uppbördsmedel:
------------— kronor 26,866
Nettoutgift kronor 1,993,000;
b) till Uppsalauniversitet: AvZomrtf/arför budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 1,993,000 kronor;
II. att motionerna I: 88 och II: 120 må anses besvarade
med vad utskottet i det föregående anfört.
2:o) Lunds universitets Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 63, sid.
75—81) föreslagit riksdagen att dels besluta, att lärarbefattningen i medicinsk
radiologi vid universitetet i Lund skall vid nuvarande innehavarens
avgång ändras till lärarbefattning i röntgendiagnostik, dels besluta,
att avlöningsstaten för Lunds universitet skall, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1941/42, erhålla ändrad lydelse på sätt av
departementschefen angivits, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,815,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
1 här ovan omnämnda motionerna I: 87 och II: 81 samt I: 89 och
11:121, så vitt desamma avse Lunds universitet.
Beträffande de i motionerna gjorda yrkandena och de skäl, som anförts
till stöd för desamma, hänvisas till den under nyssnämnda punkt lämnade
redogörelsen.
Kungl. Marits förslag innebär en anslagshöjning med 145,100 kronor.
Större delen härav belöper på den arvodesreglering, som av departementschefen
föreslagits i överensstämmelse med de grunder, för vilka redogjorts
under punkten 1 i det föregående, ävensom på höjning av det rörliga tilllägget
till 15 procent. Härjämte föreslås en höjning av den i avlöningsstaten
för professuren i praktisk teologi upptagna lönen från 6,000 kronor
till 12,000 kronor i samband med indragning av det med professuren hittills
förenade prebendet. Besparingsåtgärder, motsvarande dem, som ifrågasatts
beträffande Uppsala universitets avlöningsanslag, förordas vidare av
departementschefen.
Departementschefen erinrar vidare, att han i 1940 års åttonde huvudtitel
med hänsyn till det statsfinansiella liiget föreslagit, att med inrättande av
den av 1939 års lagtima riksdag beslutade professuren i limnologi vid Lunds
universitet skulle tills vidare anstå, trots de särskilt starka skäl, som enligt
hans mening talade för att professuren erhölle innehavare. Riksdagen, som
16
Statsutskottets utlåtande Nr 1%5.
Utskottet.
biträtt förslaget om uppskov tills vidare med befattningens inrättande, hade
funnit det angeläget, att frågan ånyo toges under omprövning i samband
med anslagsäskandena till 1941 års riksdag. Kanslern hade nu i likhet
med det större akademiska konsistoriet icke ansett sig för närvarande kunna
ifrågasätta inrättandet av professuren. Ej heller departementschefen funne
det möjligt att nu tillstyrka professurens inrättande. Frågan härom borde
tills vidare vila för att vid lämplig tidpunkt återupptagas.
Departementschefen framhåller vidare, att behovet av en särskild lärarbefattning
i nationalekonomi inom filosofiska fakulteten vore trängande och
från och med ingången av nästa läsår aktualiserades genom att docenten
Åkerman, vilken hittills handhaft undervisningen i ämnet, vid denna tidpunkt
enligt gällande bestämmelser hade att frånträda sitt docentstipendium.
Universitetsmyndigheterna hade också tillstyrkt inrättande från och
med nästa läsår av en dylik lärarbefattning. Såsom alternativ utväg hade
kanslern anvisat möjligheten att medgiva Åkerman rätt att innehava stipendiet
under ytterligare tre år. Departementschefen tillstyrkte för egen del
sistnämnda förslag.
Slutligen har departementschefen biträtt ett av kanslern framställt förslag
rörande omändring av den nuvarande ordinarie lärarbefattningen i
medicinsk radiologi till en lärarbefattning i röntgendiagnostik och om ändrad
disposition av anslaget till undervisning i röntgen diagnostik. Dessa åtgärder
borde emellertid, på sätt kanslern förutsatt, vidtagas först när den nuvarande
innehavaren av den ordinarie tjänsten avgått och borde alltså icke
nu föranleda ändring i avlöningsstaten. För att befattningen skulle kunna
utan onödigt dröjsmål förändras, ville departementschefen emellertid föreslå
Kungl. Majit att utverka riksdagens medgivande, att befattningen finge
vid nuvarande innehavarens avgång förändras till lärarbefattning i röntgendiagnostik.
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 1 anfört
tillstyrker utskottet de i motionerna I: 87 och II: 81 samt I: 89 och
II: 121, så vitt nu är i fråga, framställda förslagen örn bibehållande av dyrtidstillägg
och i förekommande fall barntillägg å docentstipendierna och
arvodena till amanuenserna vid universitetsbiblioteken samt tillerkännande
åt nämnda två kategorier befattningshavare av kristillägg. Vid Lunds
universitet finnas för närvarande 40 docentstipendier, med ett årligt belopp
av 6,000 kronor och 4 biblioteksamanuensarvoden med ett årligt belopp av
4,800 kronor, båda beloppen exklusive dyrtidstillägg. Vid bifall till Kungl.
Maj:ts förslag skulle dessa belopp utgå med respektive 7,500 kronor och
6,000 kronor, utan rätt till dyrtidstillägg. I enlighet med utskottets i det
föregående intagna ståndpunkt böra de i avlöningsstaten för Lunds universitet
under rubrikerna I Professorer och lärare m. fl. samt II Vissa
tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m. uppförda
anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, minskas med respektive (40 X 1,500 =) 60,000 kronor till
(582,000 — 60,000 =) 522,000 kronor och (4 X 1,200 =) 4,800 kronor till
(13,600 — 4,800 =) 8,800 kronor och avlöningsanslagets slutsumma med
(60,000 + 4,800 =) 64,800 kronor till (1,815,000 — 64,800 =) 1,750,200
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 125. 17
Utskottet kommer i det följande att föreslå motsvarande ökning av vederbörande
dyrtidstilläggsanslag.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till annan
erinran, än att utskottet på sätt framgår av punkten 1 i det föregående
— i enlighet med i motionerna I: 88 och II: 120 framställt yrkande — ansett
beslut örn indragning av en förste bibliotekariebefattning vid universitetsbiblioteket
i Lund icke nu böra fattas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 87 och II: 81 samt I: 89 och II: 121,
samtliga motioner, såvitt nu är i fråga,
a) besluta, att lärarbefattningen i medicinsk radiologi vid
universitetet i Lund skall vid nuvarande innehavarens avgång
ändras till lärarbefattning i röntgendiagnostik;
b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1941/42, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön och tjänstgöringspenningar
kronor 798,800
Avgå pensionsav
drag.
. » 59,500 kronor 739,300
Avlönings8 ta ter.
A. Avlöningsstat för pro- fessorer m.fl.
Lön
Tjänstgö-
ringspen-
ningar
Summa
Teologiska fakulteten.
1 professor ................
8,000
48,000
4,000
24,000
12,000
72,000
Anm.:
B. Avlöningsstat för eser-
ci ti ernästa re.
_
_
Summa kronor
—
—
798,800
Bihang till riksdagens protokoll 19/fl. 6 sami. Nr 125. 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 185.
b. Ålderstillägg, förslagsvis
..........kronor 42,800
c. Ersättningar till vikarierande
akademiska
lärare........... * 10,000 kronor 792,100
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit . . ........ >_522,000
Summa kronor 1,326,200
Anmärkning till avdelning I. av avlöningsttaten.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 280,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... > 8,800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 95,900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ > 45,061
Summa kronor 429,761
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,326,200
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.. . » 429,761
Summa kronor 1,755,961
Särskilda uppbördsmedel:
— —---— —----— — kronor 5,761
Nettoutgift kronor 1,750,200;
c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa eli förslagsanslag av 1,750,200 kronor.
3:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Kungl. Majit har (punkt 83, sid. 112) föreslagit riksdagen att till
Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 44,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
19
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr N. Herlitz m. fl.
(I: 87) och den andra inom andra kammaren av herr E. Sjögren m. fl.
(II: 81), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen må, med avslag
på vad Kungl. Majit i detta hänseende föreslagit, besluta, att forskarstipendier
vid universiteten och karolinska institutet skola utgå med hittillsvarande
grundbelopp samt dyrtidstillägg efter nu gällande grunder;
samt att bemyndiga Kungl. Majit att tillerkänna innehavare av forskarstipendier
kristillägg.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna gjorda
yrkandet, hänvisas till den under punkten 1 här ovan lämnade redogörelsen.
Kungl. Majits förslag innebär, att ifrågavarande forskarstipendier höjas
från 7,000 kronor till 8,800 kronor i samband med upphörande av rätten
att å dem åtnjuta dyrtidstillägg (för närvarande 26 procent).
Utskottet anser på under punkten 1 i det föregående anförda skäl
dyrtidstillägg alltjämt böra utgå på forskarstipendier, varjämte det synts
utskottet skäligt, att kristillägg tillerkännes stipendiaterna. Utskottet ställer
sig alltså avvisande till departementschefens förslag om uppräknande
av stipendiebeloppet från 7,000 kronor till 8,800 kronor samt ansluter sig
till det i motionerna I: 87 och lii 81, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet.
Forskarstipendiernas antal är fem. Förevarande anslag bör således
minskas från av Kungl. Majit föreslaget belopp å 44,000 kronor med
(5 X 1,800 =) 9,000 kronor till 35,000 kronor.
Utskottet kommer i det följande att föreslå motsvarande höjning av
vederbörligt dyrtidstilläggsanslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och motionerna I: 87 och lii 81, så vitt nu är i fråga, till
Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för
docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av 35,000 kronor.
4:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Kungl. Majit
har (punkt 219, sid. 354) föreslagit riksdagen att till Dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 750,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 200,000 kronor.
Att en minskad anslagsbelastning trots dyrtidstilläggets höjning beräknats
uppkomma, sammanhänger med den i det föregående berörda arvodesregleringen
genom inräknande efter vissa grunder i arvodena av nu utgående
dyrtidstillägg.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
Utskottet.
Utskottet har i det föregående (punkterna 1, 2 och 3) tillstyrkt, att dyrtidstillägg
alltjämt skulle utgå på docent- och forskarstipendier vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska institutet samt på arvoden
till amanuenser vid universitetsbiblioteken, samt med hänsyn därtill
minskat dels avlöningsanslagen för universiteten med 67,000 kronor, respektive
64,800 kronor, dels ock anslaget till forskarstipendier med 9,000
kronor, eller alltså sammanlagt med (67,000 -f- 64,800 -f- 9,000 =) 140,800
kronor. Vid karolinska institutet finnas nu fem docentstipendier ett vart
å 6,000 kronor. Genom dyrtidstilläggets inräknande skulle dessa stipendier
uppräknas till 7,500 kronor. Departementschefen har vid sina beräkningar
av förevarande dyrtidstilläggsanslag utgått ifrån att dyrtidstillägg
icke skulle utgå å docentstipendierna vid institutet. Med den ståndpunkt
utskottet i det föregående intagit bör under detta anslag medel avses för
dyrtidstillägg å sistnämnda stipendier, utgörande (5 X 1,500 =) 7,500 kronor.
Sammanlagt skulle alltså nu ifrågavarande anslag böra höjas med
(140,800 + 7,500 =) i runt tal 150,000 kronor till (750,000 + 150,000 =)
900,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 900,000
kronor.
Stockholm den 20 maj 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard, Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Per Gustafsson, Pauli, Bergman, Sven Larsson, Carlström,, Bäcklund, Björkman, Berntson
och Persson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Svensson i Grönvik, Andersson i
Prästbol, Persson i Falla, Holmdahl, Andersson i Södergård, Mårtensson, Wallentheim, Viklund,
Lindholm, fru Alvén och herr Bergvall.
Stockholm 1941. Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
tilsit
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 19Jjl j Jj2 till avlöningar s. 1 i texten