Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1941!till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1941-05-20 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:125, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1941!till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

1

Nr 125.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1941 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för budgetåret

1941!till avlöningar vid universiteten i

Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

l:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har i propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1941/42

(VIII h. t., punkt 59, sid. 66—72, av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit

riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1941/42, erhålla

ändrad lydelse på sätt av departementschefen angivits, dels ock till Uppsala

universitet: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

2,060,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr N. Herlitz (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr

E. Sjögren m. fl. (II: 120), vari hemställts, att Kungl. Maj:ts förslag i vad

det avser ett avgörande vid 1941 års lagtima riksdag av frågan om indragning

av en andre bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket i Uppsala

och en förste bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket i Lund måtte

avslås;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr N. Herlitz m. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Sjögren m. fl. (II: 81), vari — såvitt nu är i fråga — hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag på vad Kungl. Majit i detta hänseende

föreslagit, besluta, att docentstipendier vid universiteten skola utgå med

hittillsvarande grundbelopp samt dyrtidstillägg efter nu gällande grunder

samt att bemyndiga Kungl. Majit att tillerkänna innehavare av docentstipendier

och forskarstipendier kristillägg;

Bihang till riksdagens ''protokoll I94I. 6 sami. Nr 125.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar R. Wagnsson och T. Gaup (I: 89) och den andra inom andra

kammaren av herr E. Sjögren m. fl. (II: 121), vari hemställs, att riksdagen

måtte besluta, att amanuenserna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och

Lund i avvaktan på deras definitiva inplacering i löneplanen för extra ordinarie

tjänstemän måtte undantagas från den under punkterna 59 och 63,

åttonde huvudtiteln, föreslagna arvodesregleringen och bibehållas vid nuvarande

arvoden med dyrtidstillägg och barntillägg samt att de måtte tillerkännas

kristillägg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda

yrkanden hänvisas, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande

till motionerna I: 88, II: 81 och I: 89.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 144,700 kronor.

Höjningen sammanhänger till en del med den ändrade beräkning av avlöningsanslagen,

som beslutats av 1940 års urtima riksdag, och med det rörliga

tilläggets höjning till 15 procent. Härutöver ifrågasättas de förändringar,

som framgå av följande redogörelse:

a. I avlöningsstaten för professuren i praktisk teologi

har upptagits ett belopp av 12,000 kronor i stället för såsom nu endast

7,400 kronor. Förändringen är en följd av det av 1940 års lagtima riksdag

fattade beslutet om att Uppsala stads pastorat med utgången av innevarande

budgetår skall upphöra att vara prebende för professurens innehavare.

b. Följande av kanslern föreslagna besparingsåtgärder hava

av departementschefen tillstyrkts, nämligen:

Indragning av arvodet för examination i privaträtt för statsvetenskaplig

examen ................................ kronor 1,000

Sänkning av det nu utgående arvodet på 1,500 kronor till

ledare för juridiska fakultetens propedeutiska kurs .... » 500

Anslagsminskning på grund av höjning av pensionsavdragen

för professorer och lärare............................ » 1,500

Sänkning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

tjänstemän vid universitetsbiblioteket................. » 2,000

Summa anslagsminskning kronor 5,000.

I besparingssyfte har kanslern härutöver ifrågasatt, att en andre bibliotekariebefattning

vid universitetsbiblioteket i Uppsala vid inträffad ledighet

indrages och sålunda tills vidare sättes på övergångsstat. En motsvarande

åtgärd beträffande en förste bibliotekariebefattning har, såsom av punkt 63

i åttonde huvudtiteln framgår, av kanslern föreslagits beträffande universitetsbiblioteket

i Lund. Beträffande sistnämnda förslag har statskontoret

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

3

anfort, att vid bifall härtill föreskrift borde meddelas, dels att vid först uppkommande

ledighet å dylik befattning densamma skulle indragas, dels ock

att vid förfall för förste bibliotekarie förordnande — i den mån sådant

med hänsyn till bestämmelserna i cirkulär 1940: 37 över huvud taget ansåges

böra förekomma — icke finge meddelas å en av befattningarna i fråga.

Något överförande å övergångsstat borde däremot icke ske, då här icke

vore fråga om en bestämd befattning.

Departementschefen har tillstyrkt, att en andre bibliotekarietjänst vid

universitetsbiblioteket i Uppsala indroges vid första inträdande vakans

på någon av dessa befattningar.

Med hänsyn till vad statskontoret yttrat borde denna befattning dock

icke uppföras på övergångsstat men väl föreskrift meddelas, att en av

andre bibliotekariebefattningama icke finge vid uppstående ledighet återbesättas

och att vid förfall för andre bibliotekarie förordnande — i den

mån sådant med hänsyn till bestämmelserna i cirkuläret 1940: 37 över

huvud taget ansåges böra förekomma — icke finge meddelas på en av

befattningarna i fråga. Först framdeles påverkades avlöningsstaten av

denna åtgärd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid meddela

nämnda föreskrift.

Departementschefen har under punkt 63 förordat motsvarande föreskrifter

beträffande en av förste bibliotekariebefattningarna i Lund.

I detta sammanhang erinrade departementschefen, att något reguljärt

samarbete i fråga örn föreläsningar och undervisningen i övrigt icke skedde

mellan de fem akademiska lärosätena i vårt land. I ett pär enstaka fall

hade sådant samarbete praktiserats, exempelvis vid undervisningen i sanskrit

med jämförande indo-europeisk språkforskning vid universitetet i

Lund. Professuren i detta ämne vore sedan länge vakanssatt. Innehavaren

av motsvarande professur vid Göteborgs högskola brukade emellertid årligen

hålla en serie föreläsningar i Lund och i förekommande fall förordnas

till examinator. Efter samråd med kanslern för rikets universitet hade

departementschefen kommit till den uppfattningen, att sådant samarbete i

ökad utsträckning borde försökas. På detta sätt torde det vara möjligt att

rationellt och för minsta kostnad ordna undervisningen i vissa av de akademiska

läroämnena. Kanslern hade för avsikt att närmare undersöka de

i detta hänseende föreliggande möjligheterna och torde komma att i sinom

tid framlägga de förslag, vartill undersökningen gåve anledning.

I motionerna 1: 88 och 77:120 har beträffande förslaget örn indragning

av nämnda bibliotekariebefattningar anförts bland annat:

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse 1941:5 hade beträffande den civila

statsförvaltningen stadgats, att då ledighet uppstode å sådan befattning,

som vore upptagen i av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning, det

ålåge vederbörande myndighet att till Kungl. Maj:ts prövning hänskjuta

frågan, huruvida befattningen skulle återbesättas, varvid myndigheten hade

att verkställa och till Kungl. Maj:t ingiva utredning örn möjligheten att i

besparingssyfte indraga befattningen eller under någon tid lämna den obesatt

eller att genomföra annan personalbegränsning i anslutning till åter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 185.

besättande av befattningen. Då ju under sådana förhållanden varje ledigbliven

tjänst leonline att bli föremål för Kungl. Maj:ts särskilda prövning,

syntes anledning icke föreligga att nu på sätt föreslagits utbryta och i annan

ordning besluta rörande de ovan nämnda bibliotekstjänsterna. Ett dylikt

tillvägagångssätt skulle vara motiverat endast under den förutsättningen

att vederbörande myndigheter haft tillfälle att företaga den utredning i

saken, som ju förutsattes böra ske, ävensom att en prövning av utredningens

resultat givit vid handen, att tjänsterna i fråga rimligtvis kunde umbäras.

Detta hade dock icke skett, myndigheterna hade icke yttrat sig i

ärendet, och det gåves inga skäl att a priori antaga, att en undersökning

rörande arbetsförhållandena vid dessa de mest centrala och viktigaste institutionerna

vid våra två statsuniversitet skulle ge resultat som utan

vidare klarlade möjligheten av de ifrågasatta indragningarna.

c. Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att ett antal arvoden skola

höjas i samband med upphörande av rätten att å desamma åtnjuta dyrtidstillägg.

Beträffande den sålunda ifrågasatta arvodesregleringen

har departementschefen anfört:

Efter förslag av Kungl. Majit fattade 1939 års lagtima riksdag beslut

örn reglering i viss utsträckning av arvoden, förenade med dyrtidstillägg.

Regleringen, som innebar en avveckling av dyrtidstilläggen, avsåg i stort

sett endast sådana arvoden, som kunde sägas ha karaktär av ersättning för

bisysslor. Undantag gjordes vid detta tillfälle för samtliga med dyrtidstillägg

förenade arvoden vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska

institutet. Vid framläggandet av fjolårets budgetförslag förelåg utredning

från universitetsmyndigheterna örn fullföljande av arvodesregleringen för

universitetens och karolinska institutets del. Vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma anslagsfrågor utgick emellertid chefen för finansdepartementet

från att dyrtidstillägg alltjämt skulle utgå på de av Kungl.

Majit fastställda arvoden, som dittills icke reglerats och vilka vore förenade

med dyrtidstillägg.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposition

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor yttrat, borde

dyrtidstillägg från och med budgetåret 1941/42 icke utgå vare sig på

arvoden, vilka vore att anse som ersättning för bisysslor, eller på arvoden,

vilkas innehavare hade den med arvodet honorerade tjänstgöringen

som sin huvudsakliga sysselsättning. Såsom huvudregel hade ansetts böra

iakttagas, att nuvarande arvode och dyrtidstillägg betraktades som maximum

för de nya arvodesbelopp, som kunde komma i fråga.. En strikt tilllämpning

av denna regel innebure uppräkning av de vid universiteten och

karolinska institutet utgående arvodena med omkring 26 procent mot omkring

13 procent vid den av 1939 års riksdag beslutade regleringen av vissa

bisysslearvoden. Det kunde med hänsyn till sistnämnda arvodesreglering

ifrågasättas, örn de bisysslearvoden, som nu bomme i fråga, borde höjas i

samma proportion som huvudsysslearvodena.

De vid universiteten och karolinska institutet inrättade arvodestjänsterna

kunde i många fall även med användning av de inom den civila statsförvaltningen

tillämpade bedömningsgrunderna karakteriseras såsom huvudsysslor.

Som exempel på arvoden av denna art ville departementschefen

nämna docentstipendierna och de vid universitetsbiblioteken utgående arna
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

5

nuensarvodena. Vad de återstående arvodena beträffade, kunde ett flertal

av dem trots arvodesbeloppens jämförelsevis ringa storlek icke rubriceras

som bisysslor i egentlig mening. De utgjorde i många fall ersättning för

innehavarens huvudsakliga avlönade sysselsättning. Innehavaren hade i

allmänhet icke annan inkomst av tjänst. I åtskilliga fall borde arvodena

rätteligen rubriceras som stipendier, med vilka vore förbunden en ej obetydlig

tjänstgöringsskyldighet.

Med hänsyn härtill borde vid uppräkningen av de vid universiteten och

karolinska institutet utgående arvodena i samband med avvecklingen av

det på arvodena utgående dyrtidstillägget dessa i allmänhet betraktas som

huvudsysslearvoden. Arvodena borde uppräknas med högst 26 procent. I

de fall, då arvode utan tvekan vore att anse som ersättning för bisyssla

i den inom civila statsförvaltningen hävdvunna meningen, syntes dock

arvodeshöjningen böra bestämmas till lägre belopp. Som minimigräns skulle

departementschefen vilja angiva en arvodeshöjning av i runt tal 20 procent.

I de fall, då dyrtidstillägg på grund av nu gällande maximeringsbestämmelser

icke alls utginge på arvode eller utginge endast i begränsad

omfattning, syntes arvodena böra bibehållas oförändrade eller uppräknas

med de belopp, som kunde befinnas skäliga med hänsyn till det faktiskt

utgående dyrtidstillägget eller storleken av andra jämförliga arvoden. Uppbure

befattningshavare barntillägg och utgjorde denna löneförmån en jämförelsevis

väsentlig del av de med tjänsten förenade sammanlagda arvodesförmånerna,

syntes i de fall då så befunnes skäligt personligt arvodestillägg

böra tillerkännas vederbörande som ersättning för bortfallande barntillägg.

Vid omräkningen av arvodena borde dessa avrundas nedåt till lämpliga

belopp. Det syntes böra ankomma på Kungl. Maj:t att med tillämpning

av de nu angivna grunderna och efter förslag av vederbörande universitetsinyndigheter

meddela bestämmelser rörande de särskilda arvodena. Härvid

syntes docentstipendium böra bestämmas till 7,500 kronor mot nu 6,000

kronor.

Från arvodesregleringen syntes böra undantagas underläkare och amanuenser

vid universitetens kliniker och polikliniker. Dessa befattningshavare

syntes böra i fortsättningen komma i åtnjutande av dyrtidstillägg och

även kristillägg. Departementschefen erinrade, att ett flertal befattningshavare

av motsvarande slag vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

innehade ställning såsom extra tjänstemän och sålunda åtnjöte löneförmåner

i enlighet med bestämmelserna i civila icke-ordinarieregiementet.

Vad departementschefen nu anfört avsåge utom universitetet i Uppsala

även universitetet i Lund samt karolinska institutet. Vid beräkningen av

de anslagsposter, som berördes av arvodesregleringen, föresloges en härav

föranledd höjning av dessa poster med belopp, som ansetts erforderliga vid

tillämpning av de i det föregående angivna principerna för arvodesregleringen.

Arvodesregleringen medförde givetvis en motsvarande minskning av

vederbörande dyrtidstilläggsanslag. Anmärkas kunde även, att höjningen

av arvodena torde medföra i någon män ökade inkomster för universitetens

reservfonder, till vilka besparingar på de under avdelning I i avlöningsstaterna

uppförda arvodesposterna i viss utsträckning inginge.

I motionerna 1:87 och 11:81, vari hemställts, att docent- och forskarstipendier

skulle undantagas från den ifrågasätta arvodesregleringen, har

till stöd härför anförts i huvudsak följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 185.

Den av Kungl. Majit anbefallda utredning rörande docentinstitutionen,

vilken slutförts år 1939, hade utmynnat bland annat i ett enhälligt förslag

om väsentlig ökning av såväl docentstipendiernas som forskarstipendiernas

belopp. Av hänsyn till det nuvarande läget vore det osannolikt, att en sådan

höjning under den närmaste tiden skulle komma till stånd. Det vore likväl

ur universitetens synpunkt av uppenbar vikt att tillse, att docenternas ställning

under väntetiden åtminstone icke försämrades. Genom det nu framlagda

förslaget måste likväl en försämring inträda, därigenom att efter dyrtidstilläggens

inräknande i arvodet ingen möjlighet torde föreligga att genom

kristillägg erhålla kompensation för ytterligare ökning i levnadskostnaderna.

Den av Kungl. Majit föreslagna uppräkningen vore baserad på

indexsiffran 188 (med hänsyn till avrundningen nedåt faktiskt blott 187),

under det att levnadskostnadsindex redan nu vore uppe i 204 (1914 = 100)

och till följd av omsättningsskatten med säkerhet kunde väntas stiga ytterligare.

Det borde i detta sammanhang framhållas, att motsvarande högre

befattningshavare (professorer, laboratorer m. fl.) såsom innehavare av lön

på stat åtnjöte kristillägg. Genom den föreslagna regleringen skulle docentstipendiaternas

löneförmåner blir mindre, än de som tillkomme extra ordinarie

adjunkter vid läroverken i Stockholm och Uppsala, trots att kompetenskraven

för docenter vore ojämförligt högre.

Uppenbarligen skulle en sådan försämring av de ekonomiska utsikterna

på universitetsbanan, i jämförelse med läget inom andra yrken för akademiskt

bildade, innebära en beklaglig skärpning av de redan förefintliga svårigheterna

att rekrytera våra universitet på tillfredsställande sätt.

Över huvud taget syntes det i detta sammanhang vara oegentligt att

använda beteckningen arvode. 1938 års docentutredning hade i samråd med

allmänna lönenämndens ordförande och sekreterare konstaterat, att docentoch

forskarstipendier icke kunde betraktas såsom en sådan form av avlöning

eller arvode som avsåges i avlöningsreglementet. Från dylika löner

och arvoden skilde sig docent- och forskarstipendierna dels genom tidsbegränsning

för innehav till 6 eller 7 år utan möjlighet till vidare förlängning,

dels genom att de icke blott utgjorde ersättning för en ålagd arbetsprestation

i form av undervisning, utan även och framför allt understöd åt ett

forskningsarbete av största betydelse för universiteten och för vårt lands

vetenskapliga kultur. Då stipendium efter 3 år skulle förnyas, toges hänsyn

ej blott till om vederbörande på tillfredsställande sätt fullgjort sin undervisning

utan än mera till resultaten av hans forskningsarbete. Å andra

sidan vore docent- och forskarstipendier enligt utslag av regeringsrätten i

skattehänseende icke heller stipendier i vanlig mening utan beskattades som

inkomst av tjänst.

Av vad sålunda anförts framginge att docent- och forskarstipendier intoge

en särställning och att principerna för arvodesreglering i allmänhet

således här icke vöre tillämpliga.

Från den nu ifrågavarande regleringen hade Kungl. Majit i sitt förslag

undantagit de arvoden, som uppbures av underläkare och amanuenser vid

universitetens kliniker och polikliniker, vilka således även hädanefter borde

åtnjuta dyrtidstillägg och även kristillägg. Dessa befattningar vore emellertid

i huvudsak likartade nied docentstipendiaternas samt innehades ej sällan

av docent i medicinska fakulteten i stället för docentstipendium.

Starka billighetsskäl syntes tala för att den kompensation för levnadskostnadernas

fortsatta stegring, som gåves andra befattningshavare i mot
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 135. 7

svarande ställning, icke berövades den grupp av tjänstemän vid universiteten,

om vilken här vore fråga.

Slutligen borde framhållas, att besparingen för statsverket genom den av

Kungl. Majit föreslagna regleringen till följd av tjänsternas fåtalighet måste

bliva mycket ringa.

Till stöd för det i motionerna, 1:89 och II: 121 gjorda yrkandet, att även

biblioteksamanuenserna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund

måtte undantagas från den ifrågasatta arvodesregleringen, har erinrats,

bland annat, att kompetensvillkoren för antagande till biblioteksamanuens

vore licentiatexamen eller kandidatexamen i två fakulteter jämte viss provtjänstgöring

samt att ifrågavarande befattningshavare med hänsyn härtill i

lönehänseende närmast borde vara jämställda med extralärare.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden över motionerna

I: 87 och II: 81 samt I: 89 och II: 121 av statskontoret samt av

kanslern för rikets universitet, vilken i ärendet inhämtat yttranden dels

av överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket, samtliga fakulteter och

sektioner samt det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala ävensom

Uppsala docentförening, dels av överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket

och det större konsistoriet vid universitetet i Lund ävensom Lunds

docentförening, dels ock av karolinska institutets lärarkollegium.

Statskontoret har anfört följande:

Som av chefen för finansdepartementet erinrats vid anmälan i 1941 års

statsverksproposition under utgifter å driftbudgeten av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor hade i det framlagda budgetförslaget fullföljts

den arvodesreglering inom civila statsförvaltningen, som påbörjades vid

1939 års lagtima riksdag. Vid denna arvodesreglering hade iakttagits, att

summan av hittillsvarande arvode och dyrtidstillägg, det senare maximerat

efter index av 188, regelmässigt fått utgöra en övre gräns för det nya

arvodet. I enlighet härmed hade huvudsysslearvodena nära nog genomgående

uppräknats med omkring 26 procent. Detta hade skett även i sådana

fall, då den anställning, i vilken arvodet åtnjötes, utgjorde vederbörandes

uteslutande sysselsättning, och anställningen beträffande tjänstgöringstidens

längd och tjänstgöringsförhållanden i övrigt vore fullt jämförbar

med befattning, å vilken civila avlöningsreglementet eller civila

icke-ordinariereglementet vore tillämpligt.

Vad först anginge de motionsvis gjorda yrkandena örn rätt för docentoch

forsk arstipendiater att bibehålla dyrtidstillägg och utbekomma

kristillägg å stipendierna, finge statskontoret uttala, att enligt ämbetsverkets

mening svagare skäl förefunnes att giva dessa stipendiater, som

beträffande tjänstgöringen intoge en särställning i förhållande till arvodestagarna

i övrigt, dessa rörliga förmåner än andra befattningshavare med

huvudsysslearvoden. Då härtill komme, att riksdagen redan lämnat utan

erinran Kungl. Maj:ts förslag rörande omreglering av docentstipendierna

vid tekniska högskolan och lantbrukshögskolan, ansåge ämbetsverket de

gjorda yrkandena icke böra vinna riksdagens bifall.

Beträffande därefter biblioteks a m a nuenser n a s anställnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

förhållanden hade dessa befattningshavare — som i motionerna understrukits

— en till 5 timmar inskränkt daglig tjänstgöring. Då med sagda befattningshavare

i viss mån jämställda arvodestagare — t. ex. assistenter vid

olika institutioner — vilka hade en tjänstgöring å 42 timmar i veckan, icke

ansetts böra bibehållas vid dyrtidstilläggen, syntes det statskontoret icke

motiverat, att undantag från arvodesregleringen gjordes för biblioteksamanuenserna,

varför ämbetsverket ej heller kunde tillstyrka de i sådant hänseende

gjorda yrkandena.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har yttrat bland annat följande:

_ Beträffande först docent- och forskarstipendiaterna

ville konsistoriet framhålla att den förändring i fråga om dessa stipendier,

som föresloges i statsverkspropositionen, skulle innebära en ekonomisk försämring

för deras innehavare. Ett docentstipendium utginge nu med 6,000

kronor för år, vartill komme dyrtidstillägg örn 1.560 kronor för år. Bestämdes

docentstipendiet till 7,500 kronor, såsom föreslagits i statsverkspropositionen,

förelåge alltså redan en minskning av 60 kronor. Minskningen

bleve emellertid mera betydande, om hänsyn toges till det dyrtidstillägg,

som nu utginge med 108 kronor för år för varje barn under 16 år, och vartill

motsvarighet funnes enligt statsverkspropositionen endast under alldeles

särskilda omständigheter. Och ännu större bleve skillnaden, om hänsyn

jämväl toges till det kristillägg, som skulle komma docentstipendiaten till

godo, m han likställdes med löntagare. Enligt nu gällande grunder skulle

ett kristillägg av 264 kronor för år utgå till honom. En jämförelse mellan

vad en docentstipendiat enligt nu gällande grunder skulle erhålla, om ifrågavarande

motioner rörande docent- och forskarstipendierna skulle bifallas,

och vad han skulle erhålla enligt statsverkspropositionen ledde alltså till

följande resultat. I förra fallet skulle han, örn han vore utan barn, erhålla

7,560 kronor och, om han hade ett barn, 7,668 kronor för år, vartill i båda

fallen komme 264 kronor i kristillägg. Enligt statsverkspropositionen erhölle

han 7,500 kronor för år jämte den i propositionen mycket kringskurna

utsikten till barntillägg. Motsvarande siffror för forskarstipendiat vore

8,812 kronor och 8,920 kronor med kristillägg å 307 kronor 20 öre mot 8,800

kronor enligt statsverkspropositionen.

Till de nu anförda olikheterna komme den för stipendiaterna synnerligen

ogynnsamma följden av statsverkspropositionen, att deras inkomster under

nästa budgetår komme att bliva fixerade och icke i någon mån skulle kunna

följa en fortgående prisstegring.

Då den i statsverkspropositionen föreslagna regleringen av docent- och

forskarstipendierna alltså skulle innebära en försämring av stipendiaternas

ekonomiska ställning, ansåge sig konsistoriet böra betona vikten av att de

ekonomiska förutsättningarna för docentkårens rekrytering icke minskades.

För uppehållandet av arbetet vid universitetet och för vidmakthållandet av

en fullgod kår av unga vetenskapsmän, varur de ordinarie lärarplatserna

vid universitetet kunde besättas, vore det nödvändigt, att sådana villkor

bereddes docenterna, att icke de begåvade unga vetenskapsidkarna av farhågan

för ekonomiska svårigheter avskräcktes från att beträda den akademiska

lärarbanan.

Ur formell synpunkt borde ock betonas, att docent- och forskarstipendierna

icke kunde likställas med arvoden i egentlig mening.

Docentstipendiaterna hade visserligen sig ålagd en undervisningsskyldighet,

som vore bestämd efter vissa mått, och för vilken stipendierna kunde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

9

betraktas som ersättning, men stipendierna vore i främsta rummet avsedda

att bereda innehavarna möjlighet till egen vetenskaplig verksamhet. För

forskarstipendiaterna förelåge ingen undervisningsskyldighet, utan dessa

stipendier hade helt och hållet till syfte att utgöra ett stöd för innehavarnas

forskningsarbete. Å andra sidan vore emellertid docent- och forskarstipendierna

ej heller att likställa med vanliga stipendier, då de som bekant

beskattades som inkomst.

På ovan angivna skäl tillstyrkte konsistoriet, att docent- och forskarstipendierna

bestämdes att utgå efter hittills gällande grunder, och att sålunda

dyrtidstillägg finge utgå å dem och jämväl kristillägg bestämmas

skola tilldelas deras innehavare.

Beträffande därefter amanuenserna vid universitetsbiblioteket

ville konsistoriet framhålla, att den i statsverkspropositionen

föreslagna regleringen skulle liksom beträffande docent- och forskarstipendierna

innebära en försämring av dessa amanuensers förmåner. Om

amanuensen vore utan barn, skulle han enligt denna reglering erhålla 6,000

kronor i stället för 6,048 kronor jämte kristillägg. Och med ett barn bleve

skillnaden ännu större, i det att mot statsverkspropositionens 6,000 kronor

då svarade 6,156 kronor jämte kristillägg enligt motionerna.

I likhet med överbibliotekarien vill konsistoriet framhålla, att biblioteksamanuenserna

sedan länge ansetts vara i förhållande till sina vetenskapliga

förutsättningar och sina arbetsuppgifter samt till lönerna för närmast

likartade lönegrupper otillfredsställande avlönade. Konsistoriet vill härvid

erinra, att konsistoriet tidigare framhållit nödvändigheten av att amanuenserna

jämställdes med extralärama vid de allmänna läroverken — numera

e. o. adjunkterna — såsom tidigare också varit fallet. Framställningar hade

från universitetet upprepade gånger gjorts om förbättrade avlöningar för

dem. Under sådana omständigheter framstode den nu i statsverkspropositionen

föreslagna förändringen av grunderna för deras avlöning, vilken förändring,

som ovan visats, innebure en försämring, så mycket mindre skälig.

Ur synpunkten av möjligheterna för en tillfredsställande rekrytering av

ifrågavarande tjänstemannakår vore det synnerligen nödvändigt, att amanuensernas

lönevillkor icke försämrades.

På grund av vad sålunda anförts finge konsistoriet tillstyrka de om biblioteksamanuensernas

löneförmåner väckta motionerna.

Större akademiska konsistoriet i Lund har anfört huvudsakligen följande:

I fråga om biblioteksamanuenserna ville konsistoriet varmt

förorda det av motionärerna gjorda yrkandet att dessa amanuenser — det

rörde sig här örn sammanlagt nio befattningshavare, därav fyra i Lund —

måtte undantagas från den föreslagna arvodesregleringen och bibehållas vid

nuvarande arvoden med dyrtidstillägg och barntillägg samt att de måtte

tillerkännas kristillägg.

I fråga örn de för universitetets hela verksamhet ävensom för den vetenskapliga

forskningens utveckling synnerligen viktiga gruppen avdocen to

c h forskarstipendiater finge i korthet följande synpunkter

framhållas.

För överskådlighetens skull uppfördes här nedan de löneförmåner, som

skulle tillkomma docentstipendiater enligt statsverkspropositionen till 1941

års riksdag, och de, som utginge enligt nu gällande bestämmelser, varvid

upptagits alternativen docentstipendiat utan barn, med ett barn och med

två respektive tre barn.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 185.

Ut»kottet.

Enligt Kungl. För närvaMaj:ts

förslag rande

Docentstipendiat utan barn................... 7,500 7,560

» med ett barn................ 7,500 7,668

» med två barn................ 7,500 7,776

» med tre barn................ 7,500 7,884

Såsom syntes skulle, örn docentstipendierna, såsom föreslagits, avrundades

till 7,500 kronor, för varje docentstipendiat utan vidare en direkt minskning

av lönemedlen på 60 kronor per år inträda. Ännu kännbarare bleve för de

svagt avlönade befattningshavare, om vilka här vore fråga, ett borttagande

av nu utgående barntillägg. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle i stället

för barntillägg personligt arvodestillägg tillerkännas vederbörande, om sagda

barntillägg utgjorde »en jämförelsevis väsentlig del av de med tjänsten

förenade sammanlagda arvodesförmånerna», och även då endast »i de fall

då så befinnes skäligt». Det torde vara mycket vanskligt att bestämt besvara

frågan, huruvida ett barntillägg på 108 kronor per år och barn vore

att anse som en jämförelsevis väsentlig del av en docentstipendiats inkomster.

Men säkert vore, att för en familjefader i docentstipendiats ställning en

löneminskning på ett par hundra kronor per år måste vara verkligt kännbar.

Särskilt med hänsyn till det alltmera ökade intresse, som i våra dagar

ägnades frågan örn familjebildningen och nativiteten, syntes ett borttagande

av barntilläggen allt annat än välmotiverat. Konsistoriet tilläte sig därför

på det allra livligaste understryka önskvärdheten av att sagda tillägg,

vid eventuellt bifall till Kungl. Maj:ts förslag, måtte ersättas med likvärdiga

personliga arvodestillägg.

Analoga förhållanden gällde givetvis i fråga om forskarstipendiaterna,

med den skillnaden att forskarstipendiets grundbelopp med 1,000 kronor

överstege docentstipendium.

Över huvud taget syntes det, bortsett från det ovan anförda, knappast

billigt att mitt under en starkt markerad och pågående prisstegring fixera

de ifrågavarande stipendiernas belopp på sätt Kungl. Majit föreslagit.

Med hänsyn till universitetens och den vetenskapliga odlingens intressen

finge konsistoriet därför på det varmaste förorda bifall till motionerna I: 87

och II: 81, enligt vilka docent- och forskarstipendier allt fortfarande måtte

utgå med grundbelopp och dyrtidstillägg efter nu gällande grunder samt

innehavare av sådana stipendier måtte tillerkännas kristillägg. Det syntes

ur alla synpunkter lämpligast, att status quo bibehölles för nämnda stipendiater

i avvaktan på en definitiv reglering av universitetslärarnas ännu

icke reglerade löner i det hela.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har tillstyrkt bifall till motionerna

I: 87 och II: 81.

Kanslern har för egen del, under åberopande av vad de akademiska myndigheterna

anfört, såsom sin mening uttalat, att det vore ett mycket starkt

och välgrundat önskemål från de akademiska läroanstalternas sida, som

skulle tillgodoses genom ett bifall till motionerna.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har kanslern föreslagit vissa

besparingsåtgärder, vilka av departementschefen tillstyrkts, bland annat

indragning vid första inträdande vakans av en andre bibliotekariebefattning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 185.

vid universitetsbiblioteket i Uppsala. Beträffande universitetsbiblioteket i

Lund har föreslagits motsvarande åtgärd i fråga om en förste bibliotekariebefattning

därstädes. I motionerna I: 88 och II: 120 har yrkats, att beslut

örn indragning av dessa två tjänster icke måtte fattas vid innevarande års

riksdag. Utskottet, som i övrigt icke funnit något att erinra mot de under

denna punkt av kanslern och departementschefen ifrågasatta besparingsåtgärderna,

är emellertid ense med motionärerna örn att anledning saknas

att redan nu taga ståndpunkt till frågan örn berörda bibliotekariebefattningars

indragning. Dessa tjänster falla nämligen under bestämmelserna i

kungörelsen den 3 januari 1941 (nr 5) angående återbesättande av vissa

civila befattningar i statens tjänst och få således icke utan Kungl. Maj:ts

medgivande vid inträffande vakans återbesättas. Kungl. Maj:t har alltså

i sin hand att lämna tjänsterna obesatta och utskottet utgår ifrån att så

även kommer att ske, till dess riksdagen sättes i tillfälle att vid aktualisering

av ifrågavarande spörsmål taga ärendet under förnyat bedömande. Med vad

utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 88 och II: 120 få anses besvarade.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om önskvärdheten av

att samarbete i ökad utsträckning bör försökas mellan de fem akademiska

lärosätena i vårt land, i syfte att rationellt och för minsta kostnad ordna

undervisningen i vissa av de akademiska läroämnena. Utskottet hyser

den förhoppningen att den av kanslern härom i utsikt ställda undersökningen

skall giva ett för uppnående av nämnda syfte gynnsamt resultat.

Den av departementschefen förordade arvodesregleringen beträffande

universiteten och karolinska institutet, i syfte att avveckla det på arvodena

utgående dyrtidstillägget, har utskottet funnit sig böra biträda, utom i vad

den avser docentstipendier, forskarstipendier och arvoden till amanuenser vid

universitetsbiblioteken. De till docenterna utgående stipendierna synas icke

kunna betraktas som arvoden i egentlig mening och ej heller som vanliga stipendier,

utan äro en form för avlönande av en tämligen fåtalig tjänstemannakår,

som huvudsakligen är avsedd att rekrytera de akademiska lärosätenas

professorsbefattningar och i vilkas åligganden därför utövande av

självständig vetenskaplig produktion ingår. Större konsistoriet i Uppsala

har i sitt ovannämnda yttrande även framhållit, att docent- och forskarstipendierna

i motsats till vanliga stipendier beskattas som inkomst. Utskottet

har för sin del i likhet med kanslern funnit att ett starkt och välgrundat

önskemål från de akademiska läroanstalternas sida kunde tillgodoses

genom ett bifall till motionerna. Utskottet tillstyrker därför att docenterna

bibehållas vid rätt att å stipendierna uppbära dyrtidstillägg enligt hittills

gällande grunder. Vad i motionerna I: 87 och II: 81 anförts har vidare

övertygat utskottet örn billigheten av att kompensation för stegrade levnadskostnader

bör i form av kristillägg utgå på docentstipendierna. Utskottet:

biträder alltså jämväl motionärernas yrkande härom. Vid Uppsala

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

universitet finnas för närvarande 41 docentstipendier. Med hänsyn till den

ståndpunkt utskottet sålunda i denna fråga intagit torde den i avlöningsstaten

för universitetet i Uppsala under rubriken I Professorer och lärare

m. fl. upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, böra minskas med (41 X 1,500 =) i runt tal

61,000 kronor till (566,000 — 61,000 =) 505,000 kronor.

Vad angår amanuenserna vid universitetsbiblioteken uppbära dessa nu

årliga arvoden å 4,800 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg och i

förekommande fall barntillägg. Deras tjänstgöringstid är bestämd till

fem timmar om dagen. I motionerna I: 89 och II: 121 har yrkats, att dessa

befattningshavare skulle bibehållas vid rätt till dyrtidstillägg och barntillägg,

varjämte de skulle tillerkännas kristillägg. Enligt utskottets mening

tala goda skäl för ett bifall till motionärernas förslag. Ifrågavarande amanuenser

synas med hänsyn till kompetenskrav och arbetsuppgifter närmast

böra jämställas med motsvarande befattningshavare vid kungl, biblioteket

och riksarkivet. Amanuenserna vid sistnämnda två verk äro inordnade under

civila icke-ordinarie reglementet och uppbära alltså såväl rörligt tillägg

som kristillägg. Utskottet anser sig böra ifrågasätta örn icke det rationellaste

vore att vidtaga en förändring beträffande amanuensernas vid universitetsbiblioteken

tjänstgöringsskyldighet i samband med deras inordnande

under det för civilförvaltningen i allmänhet gällande lönesystemet. Denna

fråga synes utskottet böra av Kungl. Majit tagas under närmare omprövning.

Vad den av departementschefen nu föreslagna arvodesregleringen för

ifrågavarande amanuenser beträffar kan utskottet under åberopande jämväl

i tillämpliga delar av vad utskottet ovan anfört angående docentstipendiaterna

icke tillstyrka bifall till densamma utan ansluter sig till det motionsvis

gjorda yrkandet. Vid Uppsala universitet finnas nu anställda fem biblioteksamanuenser.

Enligt den föreslagna arvodesregleringen kunna arvodena

beräknas komma att fastställas till 6,000 kronor. Ett bifall till utskottets

förslag skulle innebära en minskning av den i avlöningsstaten för universitetet

i Uppsala under rubriken II Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. upptagna anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, med (5 X 1,200 =) 6,000

kronor till (21,000 — 6,000 =) 15,000 kronor.

Avlöningsanslagets slutsumma bör på grund av ovannämnda minskningar

uppföras med (2,060,000 — 61,000 — 6,000 =) 1,993,000 kronor.

Utskottet kommer i det följande att föreslå en mot den här vidtagna anslagsminskningen

i stort sett svarande höjning av vederbörande dyrtidstilläggsanslag,

varjämte utskottet kommer dels i samband med behandlingen

av Lunds universitet att taga ställning till motionerna I: 87 och

lii 81 samt I: 89 och II: 121, i vad motionerna avse sagda universitet, dels

ock vid behandlingen av karolinska institutet att taga ställning till motionerna

I: 87 och lii 81, i vad motionerna avse institutet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

13

Riksdagen har i annat sammanhang till kristillägg för budgetåret 1941/42

beviljat ett förslagsanslag av 7,400,000 kronor. Utgifterna för kristillägg

till docenter vid universiteten och karolinska institutet, till forskarstipendiater

samt till amanuenser vid universitetsbiblioteken torde icke i nämnvärd

mån komma att påverka belastningen å detta anslag, varför utskottet

utgår ifrån att sagda kostnader komma att rymmas inom den för anslaget

angivna ramen.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag i övrigt icke givit utskottet anledning

till erinran eller uttalande får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 87 och II: 81 samt I: 89 och II: 121, samtliga

motioner, såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1941/42, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

A vlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspenningar

kronor 859,600

Avgå pensionsav
drag

» 52,500 kronor 807,100

Avlöningsstater.

Lön

Tjänst-

görings

penningar

Summa

A. Avlöningsstat för

professorer m. fl.

Teologiska fakulteten.

1 professor ................

8,000

4,000

12,000

5 professorer ...............

40,000

20,000

60,000

1 professor, Kalsenianus .......

8,000

4,000

12,000

Anm.:

—

—

—

B. Avlöningsstat för

exercitiemästare.

Summa kronor

—

—

859,600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

b. Ålderstillägg,/ors/a<7S
vis.

............kronor 48,400

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslagsvis. . . » 10,000 kronor 865,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ... » 505,000

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän..................... » 1,500

Anm.: Från förestående anslagspost skola till

förste underläkaren å medicinska kliniken och förste

underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående

hyresbidrag bestridas.

Summa kronor 1,412,300

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: delposten 1. a.

till lön och tjänstgöringspenningar till ordinarie tjänstemän, minskad

med vederbörliga pensionsavdrag, anslagsposten 2. till arvode till professor

i psykiatri, anslagsposten 4. till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, anslagsposten 5. till särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie tjänstemän, skola, med undantag dels av

besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode och ersättning

till universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier,

varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels av besparingar

å anslagsmedel, som beräknats till arvode åt assistenten å

den fysikalisk-kemiska institutionen, dels av besparingar å anslagsmedel,

som beräknats till lönetillägg åt professorn N. J. Nordström såsom

innehavare av professuren i idé- och lärdomshistoria, dels ock av besparingar

å anslagsmedel, som beräknats till ersättningar till vikarier

för underläkare och amanuenser vid universitetets kliniker och polikliniker,

ingå till reservfonden, vilken står under kanslerns disposition

för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov, i den ordning

universitetsstatuterna stadga.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1; Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis............ .........kronor 397,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 15,000

3, Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

........................ » 127,000

41 Rörligt tillägg, förslagsvis . . . ...... >_68,566

Summa kronor 607,566

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr J25. 15

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl........kronor 1,412,300

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . . » 607,566

Summa kronor 2,019,866

Särskilda uppbördsmedel:

------------— kronor 26,866

Nettoutgift kronor 1,993,000;

b) till Uppsalauniversitet: AvZomrtf/arför budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 1,993,000 kronor;

II. att motionerna I: 88 och II: 120 må anses besvarade

med vad utskottet i det föregående anfört.

2:o) Lunds universitets Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 63, sid.

75—81) föreslagit riksdagen att dels besluta, att lärarbefattningen i medicinsk

radiologi vid universitetet i Lund skall vid nuvarande innehavarens

avgång ändras till lärarbefattning i röntgendiagnostik, dels besluta,

att avlöningsstaten för Lunds universitet skall, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1941/42, erhålla ändrad lydelse på sätt av

departementschefen angivits, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,815,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

1 här ovan omnämnda motionerna I: 87 och II: 81 samt I: 89 och

11:121, så vitt desamma avse Lunds universitet.

Beträffande de i motionerna gjorda yrkandena och de skäl, som anförts

till stöd för desamma, hänvisas till den under nyssnämnda punkt lämnade

redogörelsen.

Kungl. Marits förslag innebär en anslagshöjning med 145,100 kronor.

Större delen härav belöper på den arvodesreglering, som av departementschefen

föreslagits i överensstämmelse med de grunder, för vilka redogjorts

under punkten 1 i det föregående, ävensom på höjning av det rörliga tilllägget

till 15 procent. Härjämte föreslås en höjning av den i avlöningsstaten

för professuren i praktisk teologi upptagna lönen från 6,000 kronor

till 12,000 kronor i samband med indragning av det med professuren hittills

förenade prebendet. Besparingsåtgärder, motsvarande dem, som ifrågasatts

beträffande Uppsala universitets avlöningsanslag, förordas vidare av

departementschefen.

Departementschefen erinrar vidare, att han i 1940 års åttonde huvudtitel

med hänsyn till det statsfinansiella liiget föreslagit, att med inrättande av

den av 1939 års lagtima riksdag beslutade professuren i limnologi vid Lunds

universitet skulle tills vidare anstå, trots de särskilt starka skäl, som enligt

hans mening talade för att professuren erhölle innehavare. Riksdagen, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 1%5.

Utskottet.

biträtt förslaget om uppskov tills vidare med befattningens inrättande, hade

funnit det angeläget, att frågan ånyo toges under omprövning i samband

med anslagsäskandena till 1941 års riksdag. Kanslern hade nu i likhet

med det större akademiska konsistoriet icke ansett sig för närvarande kunna

ifrågasätta inrättandet av professuren. Ej heller departementschefen funne

det möjligt att nu tillstyrka professurens inrättande. Frågan härom borde

tills vidare vila för att vid lämplig tidpunkt återupptagas.

Departementschefen framhåller vidare, att behovet av en särskild lärarbefattning

i nationalekonomi inom filosofiska fakulteten vore trängande och

från och med ingången av nästa läsår aktualiserades genom att docenten

Åkerman, vilken hittills handhaft undervisningen i ämnet, vid denna tidpunkt

enligt gällande bestämmelser hade att frånträda sitt docentstipendium.

Universitetsmyndigheterna hade också tillstyrkt inrättande från och

med nästa läsår av en dylik lärarbefattning. Såsom alternativ utväg hade

kanslern anvisat möjligheten att medgiva Åkerman rätt att innehava stipendiet

under ytterligare tre år. Departementschefen tillstyrkte för egen del

sistnämnda förslag.

Slutligen har departementschefen biträtt ett av kanslern framställt förslag

rörande omändring av den nuvarande ordinarie lärarbefattningen i

medicinsk radiologi till en lärarbefattning i röntgendiagnostik och om ändrad

disposition av anslaget till undervisning i röntgen diagnostik. Dessa åtgärder

borde emellertid, på sätt kanslern förutsatt, vidtagas först när den nuvarande

innehavaren av den ordinarie tjänsten avgått och borde alltså icke

nu föranleda ändring i avlöningsstaten. För att befattningen skulle kunna

utan onödigt dröjsmål förändras, ville departementschefen emellertid föreslå

Kungl. Majit att utverka riksdagens medgivande, att befattningen finge

vid nuvarande innehavarens avgång förändras till lärarbefattning i röntgendiagnostik.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 1 anfört

tillstyrker utskottet de i motionerna I: 87 och II: 81 samt I: 89 och

II: 121, så vitt nu är i fråga, framställda förslagen örn bibehållande av dyrtidstillägg

och i förekommande fall barntillägg å docentstipendierna och

arvodena till amanuenserna vid universitetsbiblioteken samt tillerkännande

åt nämnda två kategorier befattningshavare av kristillägg. Vid Lunds

universitet finnas för närvarande 40 docentstipendier, med ett årligt belopp

av 6,000 kronor och 4 biblioteksamanuensarvoden med ett årligt belopp av

4,800 kronor, båda beloppen exklusive dyrtidstillägg. Vid bifall till Kungl.

Maj:ts förslag skulle dessa belopp utgå med respektive 7,500 kronor och

6,000 kronor, utan rätt till dyrtidstillägg. I enlighet med utskottets i det

föregående intagna ståndpunkt böra de i avlöningsstaten för Lunds universitet

under rubrikerna I Professorer och lärare m. fl. samt II Vissa

tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m. uppförda

anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, minskas med respektive (40 X 1,500 =) 60,000 kronor till

(582,000 — 60,000 =) 522,000 kronor och (4 X 1,200 =) 4,800 kronor till

(13,600 — 4,800 =) 8,800 kronor och avlöningsanslagets slutsumma med

(60,000 + 4,800 =) 64,800 kronor till (1,815,000 — 64,800 =) 1,750,200

kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125. 17

Utskottet kommer i det följande att föreslå motsvarande ökning av vederbörande

dyrtidstilläggsanslag.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till annan

erinran, än att utskottet på sätt framgår av punkten 1 i det föregående

— i enlighet med i motionerna I: 88 och II: 120 framställt yrkande — ansett

beslut örn indragning av en förste bibliotekariebefattning vid universitetsbiblioteket

i Lund icke nu böra fattas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 87 och II: 81 samt I: 89 och II: 121,

samtliga motioner, såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att lärarbefattningen i medicinsk radiologi vid

universitetet i Lund skall vid nuvarande innehavarens avgång

ändras till lärarbefattning i röntgendiagnostik;

b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1941/42, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspenningar

kronor 798,800

Avgå pensionsav
drag.

. » 59,500 kronor 739,300

Avlönings8 ta ter.

A. Avlöningsstat för pro- fessorer m.fl.

Lön

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Summa

Teologiska fakulteten.

1 professor ................

8,000

48,000

4,000

24,000

12,000

72,000

Anm.:

B. Avlöningsstat för eser-

ci ti ernästa re.

_

_

Summa kronor

—

—

798,800

Bihang till riksdagens protokoll 19/fl. 6 sami. Nr 125. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 185.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

..........kronor 42,800

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare........... * 10,000 kronor 792,100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit . . ........ >_522,000

Summa kronor 1,326,200

Anmärkning till avdelning I. av avlöningsttaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................ kronor 280,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... > 8,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 95,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ > 45,061

Summa kronor 429,761

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,326,200

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.. . » 429,761

Summa kronor 1,755,961

Särskilda uppbördsmedel:

— —---— —----— — kronor 5,761

Nettoutgift kronor 1,750,200;

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa eli förslagsanslag av 1,750,200 kronor.

3:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet. Kungl. Majit har (punkt 83, sid. 112) föreslagit riksdagen att till

Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 44,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

19

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr N. Herlitz m. fl.

(I: 87) och den andra inom andra kammaren av herr E. Sjögren m. fl.

(II: 81), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen må, med avslag

på vad Kungl. Majit i detta hänseende föreslagit, besluta, att forskarstipendier

vid universiteten och karolinska institutet skola utgå med hittillsvarande

grundbelopp samt dyrtidstillägg efter nu gällande grunder;

samt att bemyndiga Kungl. Majit att tillerkänna innehavare av forskarstipendier

kristillägg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna gjorda

yrkandet, hänvisas till den under punkten 1 här ovan lämnade redogörelsen.

Kungl. Majits förslag innebär, att ifrågavarande forskarstipendier höjas

från 7,000 kronor till 8,800 kronor i samband med upphörande av rätten

att å dem åtnjuta dyrtidstillägg (för närvarande 26 procent).

Utskottet anser på under punkten 1 i det föregående anförda skäl

dyrtidstillägg alltjämt böra utgå på forskarstipendier, varjämte det synts

utskottet skäligt, att kristillägg tillerkännes stipendiaterna. Utskottet ställer

sig alltså avvisande till departementschefens förslag om uppräknande

av stipendiebeloppet från 7,000 kronor till 8,800 kronor samt ansluter sig

till det i motionerna I: 87 och lii 81, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet.

Forskarstipendiernas antal är fem. Förevarande anslag bör således

minskas från av Kungl. Majit föreslaget belopp å 44,000 kronor med

(5 X 1,800 =) 9,000 kronor till 35,000 kronor.

Utskottet kommer i det följande att föreslå motsvarande höjning av

vederbörligt dyrtidstilläggsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och motionerna I: 87 och lii 81, så vitt nu är i fråga, till

Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för

docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1941/42

anvisa ett anslag av 35,000 kronor.

4:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Kungl. Majit

har (punkt 219, sid. 354) föreslagit riksdagen att till Dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 750,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 200,000 kronor.

Att en minskad anslagsbelastning trots dyrtidstilläggets höjning beräknats

uppkomma, sammanhänger med den i det föregående berörda arvodesregleringen

genom inräknande efter vissa grunder i arvodena av nu utgående

dyrtidstillägg.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

Utskottet.

Utskottet har i det föregående (punkterna 1, 2 och 3) tillstyrkt, att dyrtidstillägg

alltjämt skulle utgå på docent- och forskarstipendier vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska institutet samt på arvoden

till amanuenser vid universitetsbiblioteken, samt med hänsyn därtill

minskat dels avlöningsanslagen för universiteten med 67,000 kronor, respektive

64,800 kronor, dels ock anslaget till forskarstipendier med 9,000

kronor, eller alltså sammanlagt med (67,000 -f- 64,800 -f- 9,000 =) 140,800

kronor. Vid karolinska institutet finnas nu fem docentstipendier ett vart

å 6,000 kronor. Genom dyrtidstilläggets inräknande skulle dessa stipendier

uppräknas till 7,500 kronor. Departementschefen har vid sina beräkningar

av förevarande dyrtidstilläggsanslag utgått ifrån att dyrtidstillägg

icke skulle utgå å docentstipendierna vid institutet. Med den ståndpunkt

utskottet i det föregående intagit bör under detta anslag medel avses för

dyrtidstillägg å sistnämnda stipendier, utgörande (5 X 1,500 =) 7,500 kronor.

Sammanlagt skulle alltså nu ifrågavarande anslag böra höjas med

(140,800 + 7,500 =) i runt tal 150,000 kronor till (750,000 + 150,000 =)

900,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 900,000

kronor.

Stockholm den 20 maj 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard, Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Per Gustafsson, Pauli, Bergman, Sven Larsson, Carlström,, Bäcklund, Björkman, Berntson

och Persson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Svensson i Grönvik, Andersson i

Prästbol, Persson i Falla, Holmdahl, Andersson i Södergård, Mårtensson, Wallentheim, Viklund,

Lindholm, fru Alvén och herr Bergvall.

Stockholm 1941. Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

tilsit

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 19Jjl j Jj2 till avlöningar s. 1 i texten