Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet jämte i ämnet väckta motioner.
1941-05-20 · 47 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 45 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1941:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
1
Nr 126.
i.i ''■ ■ t
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1941 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag
till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt
till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
67 och 71 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen,
att i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd,
beräkna för budgetåret 1941/42
dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 780,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4,000,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2,700,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1,670,000 kronor;
dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett
förslagsanslag av 1,430,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1941 dagtecknad proposition
nr 74, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
1. besluta, att kostnaderna för de till Konung Gustaf V:s jubileumsklinik
hörande forskningsavdelningarna skola, under de villkor som av departementschefen
i omförmälda statsrådsprotokoll angivits, övertagas av
statsverket på sätt av departementschefen förordats;
2. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42;
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 126.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
3. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42;
4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 4,044,000 kronor;
5. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2,730,000 kronor;
6. å personalförteckningen för serafimerlasarettet uppföra dels, under
rubriken Tjänstemän å ordinarie stat, ytterligare 8 sjuksköterskor i lönegraden
A 7, dels ock, under rubriken Extra ordinarie tjänsteman i högre
lönegrad än den 20 :e, 1 överläkare vid röntgenavdelningen i lönegraden
Eo 29;
7. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas under budgetåret 1941/42;
8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,680,000 kronor;
9. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,365,000 kronor;
10. besluta, att avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1941/42,
erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen angivits;
11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 791,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de likalydande
motionerna I: 87 och II: 81, i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att
riksdagen måtte, med avslag å vad Kungl. Majit i detta hänseende föreslagit,
besluta, att docentstipendier vid karolinska institutet skola utgå med
hittillsvarande grundbelopp samt dyrtidstillägg efter nu gällande grunder.
Vissa organisationsfrågor m. m.
1. Sjukhusens omfattning.
Sjukhusdirektionen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår utgått
från att verksamheten vid karolinska sjukhuset kommer att under nämnda
budgetår bedrivas i oförändrad omfattning. I fråga örn serafimerlasarettet
har direktionen räknat med utökning från och med den 1 oktober 1941
av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna genom ombyggnad av den
förutvarande ögonklinikens lokaler. Beträffande garnisonssjukhuset har
någon förändring icke ifrågasatts.
Departementschefen har erinrat, att Kungl. Maj:t i proposition nr 109
till innevarande års riksdag äskat anslag på tilläggsstat II för budgetåret
1940/41 till ombyggnad av de lokaler vid serafimerlasarettet, som blivit
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
3
lediga genom ögonklinikens överflyttning till karolinska sjukhuset samt i
detta sammanhang anfört följande.
De utrymmen, som ernåddes genom denna ombyggnad, avsåges skola
utnyttjas för de kirurgiska och neurokirurgiska klinikernas räkning. Även
om medel för ändamålet beviljades av den nu församlade riksdagen, vore
det tveksamt, om byggnadsarbetena kunde utföras så, att de nya lokalerna
kunde tagas i anspråk före utgången av nästa budgetår. Med hänsyn härtill
ansåge departementschefen sig böra vid anslagskalkylerna i det följande
räkna med att verksamheten vid dessa kliniker komme att under
budgetåret 1941/42 bedrivas i oförändrad omfattning. Skulle klinikerna
komma att erhålla utökade lokaler redan under sistnämnda budgetår, torde
Kungl. Majit äga på sätt nedan angåves anvisa de medel, som erfordrades
för verksamhetens bedrivande i de utökade lokalerna.
I det följande ämnade departementschefen föreslå, att forskningsavdelningarna
vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, vilkas drift nu delvis
bekostades av Konung Gustaf V:s jubileumsfond, helt övertoges av statsverket
och inordnades under karolinska sjukhuset.
I övrigt hade departementschefen intet att erinra mot vad direktionen
anfört beträffande sjukhusens organisation.
Utskottet får erinra, att riksdagen å tilläggsstat II för innevarande budgetår
beviljat ett anslag å 525,000 kronor till vissa om- och tillbyggnadsarbeten
för anordnande av en neurokirurgisk klinik m. m. Riksdagen har
härvid på anförda skäl (se riksdagens skrivelse nr 206/1941) överlämnat
till Kungl. Majits prövning och avgörande huruvida dessa arbeten borde
igångsättas vid serafimerlasarettet eller genom ändrad förläggning av vissa
kliniker å lasarettet och karolinska sjukhuset komma till utförande vid
karolinska sjukhuset. I likhet med departementschefen finner utskottet
det tveksamt om byggnadsarbetena kunna utföras så, att de nya lokalerna
kunna tagas i anspråk före utgången av nästa budgetår. På grund härav
torde man vid anslagskalkylerna för de ifrågavarande två sjukhusen böra
räkna med att verksamheten vid de av örn- och tillbyggnadsfrågan berörda
klinikerna under budgetåret 1941/42 kommer att bedrivas i oförändrad
omfattning.
2. Omorganisation av forskningsavdelningarna vid Konung
Gustav V:s jubileumsklinik m. m.
På hemställan av chefen för socialdepartementet har Kungl. Majit den 21
februari 1941 beslutat till riksdagen avlåta proposition (nr 73) med förslag
till åtgärder i syfte att bereda ökat skydd mot skada genom inverkan av
röntgenstrålar eller radioaktivt ämne. Med denna fråga sammanhänger
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
spörsmålen om organisationen av radiofysiska forskningsavdelningen vid
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik och örn förstatligande av denna avdelning
och svulstpatologiska forskningsavdelningen vid jubileumskliniken.
a) Nuvarande förhållanden.
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik har uppförts av staten med bidrag
från jubileumsfonden och cancerföreningen i Stockholm. Den består av en
klinisk avdelning, benämnd radiumhemmet, och två forskningsavdelningar
(en fysisk och en svulstpatologisk avdelning).
Sedan 1930 års riksdag fattat beslut örn uppförande av karolinska
sjukhuset, beslöt 1931 års riksdag, att med sjukhusets radioterapeutiska
klinik skulle sammanföras cancerföreningens dåvarande vårdanstalt för
kräftsjuka (radiumhemmet) och föreningens forskningsavdelningar, allt i
huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som en av Hans Maj:t
Konungen tillsatt kommitté i betänkande den 23 maj 1929. angivit och
som av honom godkänts, samt i enlighet med den närmare överenskommelse,
som Kungl. Majit kunde komma att träffa med styrelserna för
jubileumsfonden och cancerföreningen.
Den 8 juni 1934 träffades överenskommelse angående jubileumskliniken
mellan Kungl. Majit och kronan samt styrelsen för jubileumsfonden och
cancerföreningen. Enligt överenskommelsen utgör radiumhemmet, som drives
av Kungl. Majit och kronan, karolinska sjukhusets radioterapeutiska
klinik och är en av landets centralanstalter för radioterapi vid kräfta. Hemmet
står under direktionens för karolinska sjukhuset ledning och förvaltning.
Kungl. Majit och kronan äger samtliga till jubileumskliniken hörande
byggnader och anläggningar ävensom tomtområden samt radiumhemmets
utrustning. Jubileumsfonden är däremot ägare av forskningsavdelningarnas
utrustning och svarar för dess underhåll och förnyelse. Forskningsavdelningama
stå enligt överenskommelsen till jubileumsfondens förfogande för
utförande av arbeten, som falla inom fondens arbetsprogram: »befrämjandet
av det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna». Därjämte stå
avdelningarna till radiumhemmets förfogande för arbeten i samband med
sjukvården samt för undervisning och forskning. Den fysiska avdelningens
mät- och kontrollsektioner stå till förfogande för karolinska sjukhusets
övriga röntgenterapeutiska och röntgendiagnostiska avdelningar. Avdelningarna
lyda under styrelsen för jubileumsfonden. Närmaste tillsynen utövas
av en nämnd. Kungl. Majit och kronan bekostar underhållet av forskningsavdelningarnas
byggnader samt deras förseende med värme, vatten,
elektrisk energi och gas ävensom de förbrukningsartiklar, som erfordras för
avdelningarnas löpande arbete åt radiumhemmet och sjukhuset i övrigt.
Den personal, som regelmässigt erfordras för detta arbete, avlönas av Kungl.
Majit och kronan. Övriga löne- och driftkostnader bäras av jubileumsfon
-
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
5
den. Styrelsen för jubileumsfonden tillsätter föreståndare för forskningsavdelningama
och övrig av fonden avlönad personal.
Föreståndaren för radiumhemmet, som tillika är professor i radioterapi
vid karolinska institutet, är förman för den med statsmedel avlönade personalen.
Jubileumsfondens och cancerföreningens verksamhet är numera helt inriktad
på främjandet av forskning rörande kräftsjukdomarna och den
vidare utvecklingen av deras behandling. För att fylla dessa uppgifter hava
de båda stiftelserna inriktat sin kommande verksamhet efter tvenne linjer.
Dels skola de genom avkastningen av sina därför reserverade fonder understödja
svulstforskningen i Sverige, varhelst den än utövas, dels hava de
genom forskningsavdelningarna vid karolinska sjukhusets jubileumsklinik
upprättat särskilda institutioner för forskning inom svulstpatologien och
radiofysiken med speciell inriktning på de biologiska och fysikaliska problem,
som sammanhänga med den radiologiska behandlingen av maligna
tumörer. För att understödja forskningen vid dessa institutioner hava jubileumsfonden
och cancerföreningen reserverat sammanlagt 1,500,000 kronor.
Härav utgöra 500,000 kronor den s. k. Forsgrénska fonden.
b) Föreliggande omorganisationsförslag.
I skrivelse den 11 november 1939 har styrelsen för Konung Gustaf F.\s
jubileumsfond gjort framställning rörande omorganisation av jubileumsklinikens
forskningsavdelningar på grundval av ett av nämnden för forskningsavdelningarna
framlagt förslag.
Nämnden framhåller inledningsvis, att båda forskningsavdelningarna
måste anses så helt tjäna det allmänna och beträffande alla sina verksamhetsgrenar
så tillgodose statens intressen, att avdelningarnas ombildande
till statsinstitutioner framstode som fullt motiverat. Till utveckling härav
har nämnden anfört följande allmänna synpunkter:
Vid sidan av fri forskning bedreves å forskningsavdelningarna vetenskaplig
verksamhet och undervisning i nära samarbete med radiumhemmet. I
överenskommelsen mellan staten, å ena, och jubileumsfonden och cancerföreningen,
å andra sidan, förutsattes, att den vetenskapliga verksamheten
skulle kunna hållas isär från arbetet för sjukvården. Erfarenheten från de
gångna åren hade emellertid visat, att det oftast vore omöjligt att avgöra,
var gränsen skulle dragas mellan det löpande arbete, som enligt överenskommelsen
skulle bekostas av staten, och det vetenskapliga arbete, som skulle
bekostas av jubileumsfonden. Enligt nämndens uppfattning måste de bägge
forskningsavdelningarnas vetenskapliga verksamhet utan åtskillnad anses
utgöra en ovillkorlig förutsättning för att det löpande arbetet för sjukvården
skulle kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. En av de bärande principerna
för avdelningarnas utveckling under de gångna åren hade ock varit
det intima samarbetet mellan forskning och sjukvårdsarbete.
Ett ytterligare skäl för ett förstatligande av forskningsavdelningarna utgjorde
den undervisning, som deras föreståndare och delvis även avdel
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
ningarnas övriga vetenskapliga medarbetare meddelade vid radiumhemmet.
Denna undervisning hade blivit ett synnerligen viktigt led i radiumhemmets
utbildning av läkare inom det radioterapeutiska specialområdet. Det
vore utan tvivel önskvärt, att denna undervisning erhölle den fastare form,
som skulle kunna ernås genom dess inordnande under karolinska institutet.
Härtill torde ännu en omständighet böra beaktas. Jubileumsfondens inkomster
hade sedan år 1928 på grund av räntefotens sänkning minskats till
omkring två tredjedelar av den ursprungligen beräknade avkastningen.
Detta hade haft till följd, att all personal, som man tidigare räknat med, icke
kunnat fast anställas och att lönerna till de nu å fondens stat anställda
befattningshavarna kunnat bestridas endast genom att fondens för forskningsavdelningarna
avsedda årliga anslag väsentligt överskridits. Lönerna
hade därvid beräknats i huvudsaklig överensstämmelse med avlöningsförmånerna
för motsvarande befattningshavare i statstjänst. Övriga driftkostnader
hade täckts genom tillfälliga anslag av jubileumsfonden och cancerföreningen.
Såvitt nu kunde bedömas, torde ej någon ökad avkastning å
fonden vara att förvänta.
Jubileumsklinikens forskningsavdelningar hade alltså råkat i ett läge,
som äventyrade deras framtid. Det syntes därför i hög grad angeläget, att
statsmakterna trots nuvarande kritiska förhållanden trädde stödjande emellan
för att bevara en organisation, radiumhemmet och de båda forskningsavdelningarna,
vilken måste anses utgöra en värdefull tillgång för landet i
vad det avsåge bekämpandet av en av våra allvarligaste sjukdomar.
Under hänvisning till dessa synpunkter hade nämnden anmodat forskningsavdelningarnas
föreståndare prosektorn O. Reuterwall och docenten
R. Sievert att efter samråd med nämndens ledamöter inkomma med utredning
och förslag till omorganisation av respektive avdelningar.
De av föreståndarna verkställda utredningarna hava utmynnat i ett o morganisationsförslag
av i huvudsak följande innebörd:
1. Forskningsavdelningarna inordnas under karolinska institutet som
dess institutioner men kvarstå samtidigt som delar av Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik vid karolinska sjukhuset. Avdelningarna, som benämnas
radiopatologiska institutionen och radiofysiska institutionen, stå — liksom
nu — till jubileumsfondens förfogande för utförande av arbeten, som falla
inom fondens arbetsprogram, ävensom till radiumhemmets förfogande för
arbeten i samband med sjukvården samt för undervisning och forskning.
Den radiofysiska institutionen skall dessutom handhava kontrollen av samtliga
röntgenanläggningar i riket samt av användningen av radioaktiva
preparat.
2. Föreståndarbefattningarna, som för närvarande äro uppförda på jubileumsfondens
stat, överföras till karolinska institutets stat såsom professurer
i svulst- och strålpatologi samt i medicinsk strålningsfysik, med rätt
för innehavarna till säte och stämma i karolinska institutets lärarkollegium
i likhet med institutets övriga professorer men utan skyldighet för dem att
deltaga i handläggningen av andra ärenden än sådana, som beröra de egna
institutionerna. De nuvarande föreståndarna förutsättas utan ansökan bliva
kallade till första innehavare av professurerna. Till föreståndaren för radiofysiska
institutionen skall från karolinska sjukhusets stat utgå ett arvode
av 1,500 kronor, i likhet med vad fallet är beträffande överläkarna vid
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
7
karolinska sjukhuset. På karolinska institutets stat inrättas en ordinarie
laboratorstjänst i svulst- och strålpatologi i stället för den nuvarande assistentbefattningen
på karolinska sjukhusets stat samt en amanuenstjänst
med ett arvode av 3,000 kronor per år.
3. Övrig personal på jubileumsfondens stat överföres till karolinska sjukhusets
stat med undantag för ett tekniskt biträde, avsett för den svulstbiologiska
forskningen (jfr nedan mom. 5). All hithörande personal skall
vara direkt underställd föreståndarna.
4. De av jubileumsfonden vid forskningsavdelningarna nu anställda befattningshavarna
äga vid övergången till statstjänst för löneklassplacering
och pensionsrätt tillgodoräkna sig den tid, de varit anställda vid radiumhemmets
laboratorier och jubileumsklinikens forskningsavdelningar, i viss
närmare angiven utsträckning.
5. Mot det att staten övertager lönekostnaderna för forskningsverksamheten
och undervisningen samt vid den radiofysiska institutionen jämväl
för nämnda kontrollverksamhet (jfr nedan mom. 7) ävensom anslår vissa
belopp för materiel m. m. till denna verksamhet, utfäster sig jubileumsfonden
att till statsverket som gåva överlämna dels avdelningarnas inventarier
och utrustning, dels ock ett kontant belopp av sammanlagt 1,075,000 kronor,
varå ränteavkastningen efter 4 procent beräknas motsvara de av staten
övertagna förpliktelserna. Vidare förbinder sig jubileumsfonden att uppföra
en mindre tillbyggnad till den radiofysiska institutionen för en kostnad av
högst 50,000 kronor. Tillbyggnaden betingas av ökat lokalbehov med hänsyn
till kontrollverksamheten. Härjämte åtager sig cancerföreningen att
understödja forskningen vid institutionerna med ränteavkastningen från
den till 500,000 kronor uppgående Forsgrénska fonden, sedan 1/10 av den
årliga räntan lagts till kapitalet, med vilka räntemedel bland annat skola
bestridas löneförmånerna till tekniska biträdet för den svultstbiologiska
forskningen (jfr mom. 3).
6. För reglering och tillsyn av samarbetet mellan radiumhemmet och dit
anknutna forskningsinstitutioner tillsättes en nämnd, bestående av en av
styrelsen för jubileumsfonden utsedd ordförande, överläkarna för radiumhemmets
olika avdelningar samt föreståndarna för forskningsinstitutionerna.
7. Obligatorisk kontroll under överinseende och ledning av medicinalstyrelsen
införes beträffande samtliga röntgenanläggningar i riket samt
beträffande användningen av radioaktiva preparat, därvid för verkställda
kontrollundersökningar, som skola utföras av befattningshavare vid den
radiofysiska institutionen, erlägges ersättning enligt en av Kungl. Majit
fastställd taxa. Denna taxa beräknas så, att inkomsterna täcka kostnaderna
för den för kontrollverksamheten nödvändiga personalen och de reseoch
övriga omkostnader, som sammanhänga med verksamheten. Ifrågavarande
personal skall i viss utsträckning deltaga även i institutionens
vetenskapliga arbete samt det löpande arbetet för radiumhemmet och karolinska
sjukhuset i övrigt. För närvarande inrättas på karolinska sjukhusets
stat två nya tjänster, avsedda för en förste byråingenjör och en biträdande
byråingenjör. Härjämte upptagas på sjukhusets stat dels ett arvode av
1,000 kronor till en medicinsk expert vid radiofysiska institutionen, dels
ock 2,400 kronor för tillfälliga biträden.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
8. I administrativt hänseende skall den radiofysiska institutionen lyda
under karolinska sjukhusets direktion, som därvid skall kompletteras med
en representant för fysisk forskning och eventuellt en representant för den
myndighet, som kan komma att fungera som chefsmyndighet beträffande
kontrollverksamheten.
Detaljerna i den föreslagna personalorganisationen
framgå av efterföljande sammanställningar:
Svulstpatologiska avdelningen.
Nuvarande personalorganisation
:
Avlöning
a) Jubileumsfondens stat:
1 föreståndare....... . .
1 föreståndarinna för prepara
tionsarbetet.
...... . .
1 tekniskt biträde för svulstbiologiska
forskningsarbetet
1 vaktmästare......... .
12,000 kr.^
f motsv.
\lgr. A 11
» A 7
» A 7
b) Karolinska sjukhusets stat:
1 assistent .............
1 tekniskt biträde (mikroskopiska
preparationer)
1, d:o (d:o) . t . .
1 kanslibiträde..........
1 städerska . , ..........
arvode
5,900 kr.* 2)
jämte av
cancerföreningen
beviljat
tillläggsarvode
av 4,600 kr.
lgr. A 7
» Eo 7
» A 7
» EoU4
c) Cancerföreningen:
1 amanuens.........
2,400 kr.
Avlöning
Föreslagen personal-
organisation:
a) Karolinska institutets stat:
8,000 kr.
1 professor och föreståndare.
4,000 kr.
tjänstgö- ringspen- ningar
1 laborator i svulst- och strål- patologi (i stället för nu- varande assistentbefattning
på karolinska sjukhusets stat)
6.000 kr.
lön
3.000 kr.
tjänstgö-
ringspen-
ningar
1 amanuens (nyinrättas) . . .
f arvode
\ 3,000 kr.
b) Karolinska sjukhusets stat:
1 föreståndarinna för prepara- rationsarbeten........
lgr. A ll3)
» A 7
1 kanslibiträde.........
1 tekniskt biträde.......
» Eo 7
1 förste vaktmästare.....
1 städerska............
» A 7
» EoU 4
c) Cancerföreningens Fors- grönska fond:
1 tekniskt biträde.......
j motsv.
Iler. A 7
'') Förutom ersättning från staten för övervakning och kontroll av histologiska undersökningarna.
2) Arvodet har på grund av beslut av 1940 års urtima riksdag höjts till detta belopp från
5,400 kronor.
9) Nuvarande föreståndarinnan på jubileumsfondens stat överföres till denna tjänst, som ersätter
den tekniska biträdestjänst i lönegrad A 7, som nu är uppförd på karolinska sjukhusets
stat och vars innehavare uppnått pensionsåldern.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Radiofysiska avdelningen.
9
Avlöning
Nuvarande personalorganisation:
-
a) Jubileumsfondens stat:
1 föreståndare...... . . .
1 laborator i strålningsfysik
1 biokemist ............
1 laboratorieassistent.....
1 instrumentmakare......
1 laboratoriebiträde, tillika
bokförare . . .........
motsv.
lgr. A 30
d:o A26l)
6,000 kr.2)
motsv.
lgr. A 14
d:o A 10
d:o A 4
b) Karolinska sjukhusets stat:
1 laborator i radiofysik . . . .
1 tekniskt biträde för fysiska
mätningar............
1 städerska............
lgr. A 261)
» A 7
1,000 kr.
c) Tillfälliga anslag:
1 skrivbiträde .......
1 laboratoriebiträde . . . .
1 mekaniker........
1,800 kr.
1,800 kr.
1,800 kr.
d) Anställd av föreståndaren
-privat:
1 sekreterare (2/s tjänstgöring)
2,400 kr.
Föreslagen personalorgan
isation:
a) Karolinska institutets stat:
Avlöning
8,000 kr.
lön
1 professor och föreståndare.
.,1 „ , .. ,
4,000 kr.
tjänBtgöringspen*
ningar
b) Karolinska sjukhusets stat:
1 laborator och avdelningsföreståndare
för terapikontroll
1 laborator och avdelningsföreståndare
för kontrollen
av radioaktiva preparat
m. m. , ............
1 förste byråingenjör och avdelningsföreståndare
för kontrollen
av röntgenanläggningar
för diagnostik och
för tekniska och vetenskapliga
ändamål (nyinrättas).
1 laborator i strålningsbiologi,
tillika kemist.........
1 biträdande byråingenjör (nyinrättas)
............
1 assistent............
1 instrumentmakare......
1 kanslibiträde, tillika registrator
och redogörare . . .
1 tekniskt biträde.......
1 städerska............
lgr. A 28
lgr. A 28
lgr. A 26
d:o
{arvode
6,000 kr.
lgr. A 14
» A 10
» A 9
» A 7
» Eoll 4
Föreståndare (nytt arvode). .
'' särskilt
arvode
. 1,500 kr.
Medicinsk expert (nytt arvode)
Tillfälliga biträden.......
{
arvode
1,000 kr.
arvoden
2.400 kr.
1 den utredning, som verkställts av föreståndaren för radiofysiska forskningsavdelningen,
framhålles lämpligheten av att — bland annat i syfte
att skaffa säkerhet för att statsverkets utgifter för kontrollverksamheten
redan under första verksamhetsåret helt täckas av de inflytande kontrollavgifterna
— åstadkomma besparingar genom att
’) Dessutom åtnjuter denne laborator 2,000 kronor som ersättning för vissa särskilda arbetsuppgifter.
2 Dessutom utgår särskild ersättning till biokemisten med omkring 1,000 kronor örn året för
montage av radioaktiva preparat.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 136.
under första arbetsåret uppehålla laboratorns i strålningsbiologi tjänst
på förordnande mot ett arvode av 7,200 kronor,
under de fyra—feni första arbetsåren uppehålla förste byråingenjörens
tjänst på förordnande mot ett årligt arvode av 7,200 kronor,
under första arbetsåret slopa det särskilda arvodet till föreståndaren och
till den medicinska experten.
I ekonomiskt hänseende skulle förslagets genomförande för
statsverket innebära följande:
a) Svulstpatologiska forskningsavdelningen:
Statens bruttoutgifter efter omorganisationen . . . .
» nuvarande utgifter...............
Löner'')
kronor
53.7002)
25,450
Förbruknings- artiklar,
materiel m. m.
kronor
8,7502)
12,000
Summa
kronor
62.450
37.450
Merkostnader
—
—
25,000
b) Radiofysiska forskningsavdelningen:
Statens bruttoutgifter efter omorganisationen....
106,2002)
25,000s)
131,200
> nuvarande utgifter...............
18,700
4,000
22,700
Merkostnader (brutto)
■—
—
108,500.
De årliga merkostnaderna för statsverket skulle alltså utgöra (25,000 +
+ 108,500=) 133,500 kronor.
Enligt förslaget skulle denna kostnadsökning finansieras dels genom
förutnämnda gåva från jubileumsfonden å 1,075,000 kronor, vilken efter
en förräntning av 4 procent antages inbringa statsverket ett belopp av
43,000 kronor per år, dels ock genom inkomsterna av den föreslagna kontrollverksamheten,
vilka inkomster beräknas till sammanlagt 90,500 kronor.
Nämnden för forskningsavdelningarna har förklarat sig förutsätta, att
de anslagsmedel, som vid bifall till nämndens framställning skulle beräknas
under vederbörande riksstatsanslag, icke skulle vara för statsverket för
framtiden till beloppet bindande utan att staten skulle äga, på sätt skedde
med andra likartade anslag till vetenskaplig forskning, höja och sänka
ifrågavarande anslagsmedel, i den mån anledning härtill befunnes föreligga.
c) Remissyttranden.
Karolinska institutets lärarkollegium har principiellt intet att invända
mot den föreslagna organisationen men funnit det mindre lämpligt, att
föreståndarna för forskningsinstitutionerna skulle äga säte och stämma i
kollegiet i andra frågor än dem, som berörde deras egna institutioner och
dessa institutioners forskningsområden. Särskilt syntes detta gälla den föreslagna
professorn i radiofysik, vilken icke ägde läkarutbildning och därför
måste sakna förutsättning för bedömandet av flertalet av de frågor, som
behandlades av lärarkollegiet. Då institutet för närvarande inom ämnesgruppen
den medicinska radiologien representerades av tvenne professorer, * *)
'') Lönerna beräknade efter högsta löneklassen i vederbörande lönegrad med tillägg för pensionskostnader,
vikariatskostnader, dyrtidstillägg och övriga tillägg (ej kristillägg).
*) Härtill kommer ett årligt anslag för vetenskapligt arbete från cancerföreningens Forsgrénska
fond, vilket anslag med nuvarande förräntning beräknas till 8,000 kronor för vardera avdelningen.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
11
professorn i röntgendiagnostik ock professorn i radioterapi, syntes kollegiets
sakkunskap inom detta område vara väl tillgodosedd, varför det icke
torde vara nödvändigt, att den föreslagna professorn i »svulst- och strålpatologi»
bleve ordinarie medlem av lärarkollegiet. Enligt lärarkollegiets
uppfattning hade vidare beteckningen svulst- och strålpatologi för den nya
professuren och för laboratorsbefattningen en för vid omfattning, och den
tidigare föreslagna beteckningen radiopatologi syntes därför mera adekvat.
Lärarkollegiet ville likaledes föreslå, att de nya ämnena kallades radiofysik
och radiopatologi, vilket mera överensstämde med nuvarande benämningar
på professurer vid karolinska institutet.
Kanslern för rikets universitet bär likaledes förordat förslaget. Föreståndarna
för forskningsavdelningarna torde såsom professorer vid karolinska
institutet i enlighet med lärarkollegiets förslag böra benämnas professorer
i radiopatologi, respektive i radiofysik. Beträffande deras ställning inom
lärarkollegiet anslöte sig kanslern till det framlagda förslaget. Dessa professorer
borde alltså få rätt till säte och stämma i lärarkollegiet i likhet
med institutets övriga professorer; dock skulle de icke vara skyldiga att
deltaga i handläggningen av andra ärenden än sådana, som rörde deras
respektive forskningsinstitutioner.
Även direktionen för karolinska sjukhuset har i princip tillstyrkt förslaget.
Den utökning av antalet befattningshavare på den radiofysiska
avdelningen, som föreslagits i framställningen, vore givetvis helt beroende
av frågan örn införande av statlig kontroll över användningen av radium
och apparater för behandling eller undersökning med röntgen. Den utvidgade
kontrollverksamhet, som i så fall komme att påvila avdelningen, måste
otvivelaktigt påfordra en viss utökning av avdelningens personal. I avbidan
på att erfarenhet vunnes angående storleken av de arbetskrafter,
som komme att erfordras för nämnda ändamål, ansåge direktionen ifrågavarande
personalbehov kunna beräknas på sätt i framställningen angivits.
Direktionen förutsatte emellertid, att de i sådant avseende föreslagna befattningarna
tillsattes först i den mån oundgängligt behov av desamma
visades föreligga.
Medicinalstyrelsen har ansett det tveksamt, huruvida de uppgifter, som
skulle åvila kanslibiträdet, tillika registrator och redogörare vid den radiofysiska
institutionen, vore av sådan natur, att de kunde motivera befattningens
placering i en så hög lönegrad som A 9.
Statskontoret framhåller, att det nu framlagda förslaget i statsfinansiellt
avseende innebure, att statsverket av jubileumsfonden skulle erhålla ett
så stort kontant belopp, att avkastningen därav skulle vara tillräcklig för
täckande av statsverkets merkostnader efter övertagandet, i den mån dessa
kostnader icke täcktes av i förslaget angivna inkomster. Under förutsättning,
att den föreslagna kontrollverksamheten gjordes obligatorisk och, såsom
naturligt syntes vara, helt bekostades genom uttagande av avgifter
enligt av Kungl. Maj:t fastställd taxa, ansåge statskontoret förslaget vara
så avvägt, att anledning knappast torde föreligga att av statsfinansiella skäl
motsätta sig detsamma.
Vidare torde det få anses självfallet, att en lagstadgad kontrollverksamhet
av i förslaget angiven art och omfattning borde anförtros åt en statlig
myndighet. Med hänsyn härtill och då det ur skilda synpunkter syntes
lämpligt, att den radiofysiska forskningsavdelningen vid jubileumskliniken
12
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
omhänderhade denna verksamhet, torde ej heller ur organisatorisk synpunkt
något vara att erinra mot det föreliggande förslaget.
Ämbetsverket ansåge sig böra förorda, att samtliga tjänster vid forskningsavdelningarna
uppfördes å karolinska sjukhusets stat, där de lämpligen
skulle kunna sammanföras under en särskild avdelning.
Vidkommande de föreslagna befattningarna och deras lönegradsplacering
hade statskontoret icke funnit anledning till annan erinran än att den vid
den radiofysiska institutionen föreslagna befattningen som kanslibiträde,
tillika registrator och redogörare, knappast torde kunna anses motiverad,
sedan avdelningen blivit förstatligad. Uppbörden och bokföringen av de för
kontrollverksamheten inflytande avgifterna torde nämligen liksom övriga
inkomster böra omhänderhavas av sjukhusets sysslomanskontor.
Härutöver önskade statskontoret beträffande de föreslagna löneförmånerna
allenast uttala, att ämbetsverket icke ville motsätta sig, att föreståndaren
för radiofysiska forskningsavdelningen finge efter omorganisationen
komma i åtnjutande av föreslaget arvode å 1,500 kronor. Härigenom
skulle hans sammanlagda avlöningsförmåner komma att uppgå till
ungefär samma belopp, som han hittills åtnjutit. Ett dylikt medgivande
finge dock enligt statskontorets mening icke verka prejudicerande vid en
eventuellt kommande lönerevision. Ifrågavarande tillägg skulle alltså för
nämnde befattningshavare närmast hava karaktären av personligt lönetillägg.
_
Slutligen ville statskontoret framhålla, att inflytande kontrollavgifter
efter förslagets genomförande torde, liksom statens övriga inkomster av
liknande slag, böra tillgodoföras en särskild titel å riksstatens inkomstsida
under rubriken uppbörd i statens verksamhet.
higenjörsvetenskapsakademien har rörande omorganisationen av forskningsavdelningarna
framhållit, att i fråga om forskning på det teknisktvetenskapliga
området det i olika sammanhang uttalats både från akademiens
sida och från andra håll, att specifika forskningsanstalter lämpligen
borde organiseras under friare former än som vore förenliga med typen
permanent statligt institut.
Allmänna lönenämnden hade icke något att erinra mot att befattningarna
såsom professor och föreståndare förenades med samma lönevillkor som
motsvarande befattningar vid karolinska institutet. I fråga om professorsbefattningen
vid radiofysiska institutionen hade uttryckligen angivits, att
föreståndaren jämväl skulle äga åtnjuta särskilt arvode med 1,500 kronor
för år. I likhet med statskontoret ansåge sig lönenämnden icke böra framställa
någon erinran mot att dylikt arvode finge efter omorganisationen,
närmast såsom ett personligt lönetillägg, tillkomma den nuvarande föreståndaren.
Beträffande föreståndaren vid radiopatologiska avdelningen
erinrade lönenämnden, att denne för närvarande av statsmedel uppbure
dels föreståndararvode med 1,500 kronor för år, dels ock i likhet med föreståndaren
vid sjukhusets patologiska avdelning ersättning för patologiska
undersökningar med högst 4,500 kronor för år. Då frågan om nyssnämnda
ersättningar nyligen varit föremål för statsmakternas prövning, ansåge sig
lönenämnden icke böra framställa någon erinran mot att de bibehölles jämväl
i fortsättningen.
För en biträdande byråingenjör hade avsetts ett arvode av 6,000 kronor
för år. Av handlingarna i ärendet framginge ej fullt tydligt, huruvida dyrtidstillägg
skulle utgå å sagda belopp. Därest så icke skulle vara fallet,
Statsutskottets utlåtande Nr 126. 13
syntes det lönenämnden sannolikt möta svårigheter att för det nämnda
arvodesbeloppet förvärva en kvalificerad befattningshavare.
Den föreslagna assistentbefattningen förefölle lönenämnden väl högt placerad,
och nämnden ville för sin del förorda, att befattningshavaren tills
vidare avlönades med ett arvode, i avvaktan på närmare erfarenhet i fråga
örn de med tjänsten förenade göromålen.
Såvitt lönenämnden kunde finna, borde någon särskild redogörarbefattning
icke bliva erforderlig vid ett genomförande av förslaget om förstatligande
av forskningsavdelningarna.
Beträffande frågan örn rätt för de befattningshavare, som överfördes å
statsverkets stat, att tillgodoräkna tidigare tjänstgöring för placering i löneklass
enligt civila avlöningsreglementet ville lönenämnden erinra, att dylikt
tillgodoräknande numera icke plägade förekomma. Enligt lönenämndens
mening borde inplaceringen i löneklass ske på så sätt, att vederbörande
hänfördes till den löneklass, i vilken lönen närmast överstege den avlöning
han tidigare ägt uppbära.
I anledning av de avgivna yttrandena har ordföranden i nämnden för
forskningsavdelningarna, professorn Gösta Forssell, i särskilda promemorior
anfört bland annat följande:
Av utredningen beträffande den radiofysiska forskningsavdelningen framginge
måhända ej med tillräcklig tydlighet det föreslagna kanslibiträdets,
tillika registrator och redogörare, åligganden. Hon skulle bland annat registrera
inkommande ärenden samt utställa räkningar beträffande kontrollverksamheten,
vilket fordrade betydligt större specialkunskaper än de, som
kunde förutsättas hos ett vanligt kanslibiträde. Vid debiteringen av avgifter
måste specialkännedom om de utförda arbetenas art i många fall förutsättas
för att icke föreståndaren eller avdelningsföreståndarna måste ingripa även i
ifrågavarande göromål. För närvarande hade jubileumsfonden i sin tjänst
en för arbetet kompetent och erfaren person, vilkens löneförmåner trots
extra arvode från kontrollverksamheten dock icke motsvarade mer än
ungefär lönegraden A 6. Vid en eventuell nytillsättning av befattningen
torde man emellertid få räkna med, att en kompetent kraft ej kunde erhållas
för lägre lön än lönegraden A 9.
Beträffande lönenämndens anmärkning mot den föreslagna assistentbefattningens
lönegradsplacering kunde framhållas, att denna befattning
tillsattes vid radiumhemmets fysiska laboratorium redan år 1926, och hade
sedan dess innehafts av den person, som föreslagits för platsen därest omorganisationen
skulle komma att genomföras. Assistentens arbetsuppgifter
hade sedan år 1927 varit väl fixerade och därefter icke undergått annan
förändring än att arbetsmängden väsentligen ökats. Befattningshavaren
deltoge sålunda sedan år 1927 i samtliga arbeten för terapikontrollverksamheten,
för vilket 6—7 månader årligen för närvarande helt toges i
anspråk. Härutöver deltoge assistenten i arbeten å radiumhemmet under
sammanlagt cirka 2 månader av året och vid vetenskapliga arbeten å radiofysiska
institutionen 1—2 månader örn året. På grund av mångårigt arbete
med radium och röntgen åtnjöte denne befattningshavare i förslaget angivna
2 månaders årlig semester. Förslaget att avlöna assistenten med ett
arvode i avvaktan på närmare erfarenhet i fråga örn de med tjänsten
förenade göromålen syntes sålunda icke motiverat.
Vid en så ytterst speciell verksamhet, som här avsåges, vore en av de
väsentliga svårigheterna att erhålla kompetent arbetskraft för sådana delar
14 Statsutskottets utlåtande Nr 1%6.
av arbetet, som fordrade stor erfarenhet men ej något större mått av teoretiska
kunskaper.
Det syntes därför i förevarande fall vara av behovet påkallat att såsom
föreslagits inrätta en fast befattning i lönegraden A 14 med sådana kompetensfordringar,
att en person med långvarig praktisk erfarenhet kunde
erhållas för befattningen. Denna erfarenhet borde helst vara förvärvad
genom tjänstgöring vid den radiofysiska institutionen.
Då assistenten skulle medverka i de arbeten, genom vilka statsverkets
inkomster för kontrollverksamheten skulle erhållas, torde här framförda
synpunkter böra tillmätas väsentlig betydelse, därest icke denna i och för
sig viktiga del av institutionens arbetsuppgifter skulle äventyras.
d) Departementschefen.
Departementschefen har erinrat, att det föreliggande förslaget avgavs
i november 1939. Sedan dess hava de ökade kostnaderna för rörligt tillägg
och dyrtidstillägg medfört en höjning av de i förslaget beräknade lönekostnaderna
och följaktligen en rubbning av den jämvikt mellan jubileumsfondens
engångsersättning och den årliga utgiftsökningen för statsverket,
som i förslaget eftersträvats. Efter framställning under hand hava styrelserna
för jubileumsfonden och cancerföreningen undersökt möjligheterna att
återställa denna jämvikt på grundval av de i november 1940 rådande löneförhållandena.
Styrelserna hava härvid beräknat, att lönekostnaderna för
de befattningshavare, som enligt förslaget skola övergå i statstjänst eller
nyanställas, genom levnadskostnadsstegringen höjas med 8,940 kronor.
Enligt ett av styrelserna i november 1940 fattat beslut skall denna merutgift
kompenseras dels därigenom, att cancerföreningen till statsverket
överlämnar ett kontant belopp av 45,000 kronor, dels genom att cancerföreningens
Forsgrénska fond tills vidare övertager vissa till 6,640 kronor
beräknade lönekostnader, som enligt det ursprungliga förslaget skulle
bestridas av statsverket, dels ock genom sänkning av löneställningen för
kanslibiträdet vid radiofysiska institutionen från lönegraden A 9 till lönegraden
A 7. Vidare förutsättes enligt samma beslut dels att cancerföreningen
skall tills vidare, utöver de tidigare angivna anslagen för vetenskapligt
arbete, lämna radiofysiska och svulstpatologiska institutionerna
ett årligt anslag av sammanlagt 2,000 kronor till materielanskaffning för
vetenskaplig forskning, dels ock att de löneutgifter, som enligt det nu
nämnda åtagandet skola tills vidare utgå av Forsgrénska fonden, överföras
till statsverkets lönestat i den mån lönekostnaderna för personal i statstjänst
åter minskas till den nivå, som gällde i november 1939.
Departementschefen har för egen del ansett sig kunna i princip biträda
förslaget i den utformning det erhållit genom det av jubileumsfonden och
cancerföreningen i november 1940 fattade beslutet. Departementschefen
har vidare anfört följande.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
15
Departementschefen hade ställt sig frågan örn det icke vore tillräckligt
att till statsinstitution omvandla endast den radiofysiska forskningsavdelningen,
som vid bifall till det i propositionen 1941: 73 framställda förslaget
komme att omhänderhava sådana särskilda funktioner, att statsdrift framstode
såsom önskvärd. Verksamheten vid den svulstpatologiska avdelningen
skulle i sådant fall under oförändrade former ombesörjas av jubileumsfonden.
Ehuru departementschefen särskilt med hänsyn till vad ingenjörsvetenskapsakademien
yttrat ansåge skäl tala för en sådan lösning, hade departementschefen
dock icke funnit sig böra förorda ett sådant partiellt förstatligande,
dels emedan därigenom skulle uppstå vissa rent praktiska olägenheter
vid samarbetet mellan avdelningarna och dels emedan det icke
vore fullt klart, att jubileumsfonden skulle för någon längre tid kunna finansiera
den svulstpatologiska avdelningens icke minst för karolinska sjukhuset
betydelsefulla verksamhet. Departementschefen tillstyrkte därför i
likhet med statskontoret och de i ärendet i övrigt hörda myndigheterna, att
såväl den radiofysiska som den svulstpatologiska avdelningen omorganiserades
till statsinstitutioner, lämpligen från och med den 1 juli 1941. Departementschefen
förutsatte härvid, att lagstiftning rörande ökat skydd vid
radiologiskt arbete komme till stånd i anslutning till vad i propositionen
1941: 73 föreslagits.
Departementschefen har framhållit att i enlighet med jubileumsfondens
åtagande torde såsom villkor för förstatligandet böra gälla, att till Kungl.
Maj:t och kronan överlämnas från jubileumsfonden (625,000 -f- 450,000 =)
1,075,000 kronor, förutom avdelningarnas inventarier och utrustning, och
från cancerföreningen 45,000 kronor, att av Forsgrénska fonden och cancerföreningen
bestridas utgifter för vetenskapligt arbete m. m. på sätt av jubileumsfondens
styrelse angivits samt att det genom kontrollverksamheten
ökade lokalbehovet tillgodoses genom en av jubileumsfonden bekostad tillbyggnad
till radiofysiska institutionen. De kristillägg, som enligt beslut av
1940 års urtima riksdag skola utgå till vissa av de vid forskningsavdelningarna
anställda, medföra en ökning av statsverkets årliga kostnader utöver
vad av jubileumsfondens styrelse i november 1940 beräknats, på grund
varav en ytterligare höjning av de av fonden och cancerföreningen garanterade
ersättningsbeloppen skulle kunna ifrågasättas. Då emellertid ersättningsbeloppen
torde böra bestämmas med utgångspunkt i de vid en viss
bestämd tidpunkt rådande förhållandena och den ifrågasatta regleringen av
mellanhavandet mellan statsverket, fonden och föreningen lämnar statsverket
full rörelsefrihet för framtiden, torde från statsverkets sida icke böra
resas anspråk på en ytterligare uppräkning av ersättningsbeloppen.
I fråga örn jörslagets detaljer har departementschefen intagit följande
ståndpunkt:
1) Vissa av forskningsavdelningarnas befattningshavare böra med hänsyn
till deras forsknings- och undersökningsuppgifter upptagas på karolinska
institutets och övriga på karolinska sjukhusets stat; forskningsavdelningarna
böra dock i administrativt avseende helt anslutas till karolinska
sjukhuset och den nämnd, som skall reglera och öva tillsyn över samarbetet
16
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
mellan radiumhemmet och forskningsinstitutionerna, bör taga befattning
endast med frågor, som äga samband med forskningsverksamheten;
2) I direktionen för karolinska sjukhuset bör beredas plats för en representant
för medicinalstyrelsen, som skall fungera som chefsmyndighet beträffande
kontrollverksamheten; denne representant bör äga deltaga i direktionens
överläggningar i ärenden, som beröra kontrollverksamheten, med
rätt att få avvikande mening antecknad till direktionens protokoll;
3) Forskningsavdelningarna böra benämnas radiopatologiska, respektive
radiofysiska institutionen och professurerna benämnas professurer i radiopatologi,
respektive radiofysik ävensom laboratorst jönsten i svulst- och
strålpatologi laboratorstjänst i radiopatologi;
4) Professorerna i radiopatologi och radiofysik böra äga rätt till säte och
stämma i karolinska institutets lärarkollegium i likhet med institutets
övriga professorer men utan skyldighet för dem att deltaga i handläggningen
av andra ärenden än sådana, som beröra de egna institutionerna;
5) De nuvarande innehavarna av föreståndare''änsterna skola utan ansökan
utnämnas till innehavare av de under 3) omnämnda professurerna;
6) Den förordade personalorganisationen bör — liksom ej heller de anslagsmedel,
som ställas till förfogande — vara för statsverket för framtiden
i detaljerna eller till beloppen bindande; de löneutgifter, som tills vidare
skola bestridas av Forsgrénska fonden, förutsättas skola övertagas av statsverket
i den mån lönekostnaderna för personal i statstjänst åter minskas
till den nivå, som gällde i november 1939, i den mån dessa löneutgifter
prövas vara av behovet påkallade;
7) Med befattningarna som professor och föreståndare för radiopatologiska,
respektive radiofysiska avdelningarna bör förenas samma löneförmåner,
som tillkomma professor vid karolinska institutet, varjämte nämnda
professorer böra i egenskap av institutionsföreståndare uppbära arvode
en var med 1,500 kronor för år och professorn i radiopatologi härutöver
för patologiska undersökningar högst 4,500 kronor för år;
8) Biträdande byråingenjören bör uppbära arvode å 6,000 kronor för år,
utan rätt till dyrtidstillägg;
9) Assistenten vid radiofysiska avdelningen bör placeras i lönegraden
A 14;
10) Därest till en befattning i lönegraden A 7 såsom tekniskt biträde vid
karolinska sjukhuset överflyttas den nuvarande av jubileumsfonden avlönade
föreståndarinnan för preparationsarbeten, vilken uppbär lön motsvarande
ungefärligen lönegraden All, skall ersättning i form av personligt
lönetillägg utgå till henne för åsamkad löneminskning med belopp, som
Kungl. Majit äger bestämma;
11) Den föreslagna befattningen i lönegraden A 9 som kanslibiträde,
tillika registrator, vid radiofysiska institutionen, bör med beteckningen
kameralbiträde inrättas som extra ordinarie tjänst i 8 lönegraden.
Vidare har departementschefen i fråga om förslagets detaljer anfört
huvudsakligen följande:
Lönenämndens uppfattning rörande frågan örn rätt för de befattningshavare,
som överfördes i statstjänst, att för löneklassplacering tillgodoräkna
tidigare tjänstgöring, ansåge departementschefen sig böra biträda. I likhet
med lönenämnden förordade departementschefen vidare, att de befattningar,
som enligt framställningen skulle tills vidare uppehållas på förordnande,
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
17
under denna tid förenades med de löneförmåner, som i framställningen föreslagits.
På dessa löneförmåner borde dyrtidstillägg icke utgå. Frågan örn
de särskilda semesterförmåner, som kunde befinnas böra tillkomma befattningshavare
vid radiofysiska forskningsinstitutionen, liksom även frågan
om tillgodoräknande i pensionsliänseende av tidigare tjänstgöring, torde i
andra sammanhang komma att upptagas av chefen för finansdepartementet.
I övrigt funne departementschefen sig böra förorda den föreslagna personalorganisationen
och den för befattningshavarna ifrågasatta löneställningen.
Departementschefen utginge från att de vid institutionerna anställda
befattningshavarna skulle vara skyldiga att utan särskild ersättning
meddela den undervisning för karolinska institutets räkning, som ålades
dem. På sätt direktionen för karolinska sjukhuset föreslagit borde dessa
befattningshavare jämväl vara skyldiga att fullgöra de arbetsuppgifter, som
erfordrades för karolinska sjukhusets räkning. Självfallet finge härvid förutsättas,
att sådana arbetsuppgifter icke ålades institutionernas föreståndare,
att institutionernas övriga verksamhet därav lede avbräck.
Jämväl kostnadsberäkningarna biträdde departementschefen med de
ändringar, som framginge av vad ovan anförts och under iakttagande
att — i enlighet med jubileumsfondens och cancerföreningens i november
1940 fattade beslut — anslagsmedel ej beräknades för amanuens vid radiopatologiska
institutionen (3,000 kronor), medicinsk expert vid radiofysiska
institutionen (1,000 kronor) samt arvoden till tillfälliga biträden vid sistnämnda
institution (2,400 kronor). Dessa kostnader skulle enligt beslutet
bestridas av medel från Forsgrénska fonden. På sätt statskontoret framhållit
borde inflytande kontrollavgifter tillgodoföra s en särskild titel på
riksstatens inkomstsida. Förslag härom torde i annat sammanhang få föreläggas
riksdagen.
Därest riksdagen bifölle det av departementschefen förordade förslaget,
torde den nu gällande överenskommelsen mellan Kungl. Majit och kronan
samt jubileumsfonden och cancerföreningen böra ersättas med ny överenskommelse,
som av Kungl. Majit träffades med fondens och föreningens
styrelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i det föregående anförts. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter
förslag av direktionen för karolinska sjukhuset härutinnan fatta beslut samt
meddela de närmare bestämmelser i övrigt, som erfordrades för förslagets
genomförande.
Under förutsättning att lagstiftning rörande ökat skydd vid radiologiskt
arbete kommer till stånd i anslutning till vad i propositionen 1941: 73 föreslagits
synes den ifrågasatta överenskommelsen mellan statsverket och
jubileumsfonden samt omorganisationsförslaget beträffande jubileumsklinikens
forskningsavdelningar, i den form detta erhållit genom det av jubileumsfonden
och cancerföreningen i november 1940 fattade beslutet, vara
så avvägt, att anledning torde saknas att av statsfinansiella skäl motsätta
sig detsamma. I likhet med departementschefen anser utskottet övertygande
skill blivit anförda flir, att såväl den radiofysiska som den svulstpatologiska
avdelningen vid jubileumskliniken omorganiseras till statsinstitutioner,
lämpligen från och med den 1 juli 1941.
Bihang lill riksdagens protokoll 10/fl. 6 sami. Nr 126. 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
I fråga örn förslagets detaljer kan utskottet giva sin anslutning till departementschefens
förslag utom i vad avser de nya professorernas i radiopatologi
och radiofysik ställning inom karolinska institutets lärarkollegium.
I förevarande avseende har departementschefen liksom kanslern för rikets
universitet ansett, att ifrågavarande professorer skulle äga rätt till säte
och stämma i lärarkollegiet i likhet med institutets övriga professorer men
utan skyldighet för dem att deltaga i handläggningen av andra ärenden än
sådana, som berörde deras egna institutioner. Enligt lärarkollegiets uppfattning
borde nämnda professorer icke vara ordinarie medlemmar av kollegiet.
Utskottet får erinra, att jämlikt Kungl. Maj:ts särskilda beslut den
30 oktober 1936 och den 12 juli 1940 äger avdelningsföreståndare vid det
medicinska Nobelinstitutet, respektive institution sföreståndaren vid den
neurofysiologiska institutionen vid karolinska institutet rätt att vid behandling
av ärenden, som röra vederbörande avdelning vid Nobelinstitutet eller
Nobelinstitutets verksamhet inom avdelningens forskningsområde, respektive
den neurofysiologiska institutionen deltaga i lärarkollegiets överläggningar
men icke i dess beslut. Med beaktande härav och på grund av
vad lärarkollegiet i ärendet anfört synes det utskottet lämpligt att föreståndarna
för forskningsavdelningarna vid jubileumskliniken (professorerna
i radiopatologi och radiofysik) böra beredas rätt till säte och stämma i
kollegiet allenast vid handläggningen av sådana ärenden, som beröra deras
egna institutioner och vetenskapsgrenar.
Vad departementschefen i övrigt under denna punkt anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande. 3
3. Översyn av sjukhusens personalorganisation m. m.
Direktionen har anfört bland annat följande:
För utrönande av dels möjligheterna till besparingar och dels den organisation
av sjukhusens personaluppsättning, som under sjukhusens fortsatta
drift kunde visa sig mest ändamålsenlig, hade direktionen för avsikt
att, därest Kungl. Majit icke hade något att däremot erinra, vid vakans
på befattningar, som vore uppförda på sjukhusens stat, försöksvis i den
utsträckning, som kunde befinnas möjlig, förordna vakansvikarier med
andra arbetsuppgifter än vad för befattningarna avsetts och med avlöning,
understigande eller högst uppgående till den för vederbörande befattning
gällande avlöningen. Direktionen ville emellertid framhålla, att,
då här ifrågavarande sjukhus, såvitt nu kunde bedömas, komme att under
nästföljande budgetår drivas i vidgad omfattning i förhållande till vad
fallet varit under det gångna budgetåret och även i viss mån bleve fallet
under innevarande budgetår, det icke syntes möjligt att undgå ökningar av
anslagen till sjukhusen.
Vidare har direktionen i skrivelse den 28 januari 1941 redogjort för resultatet
av en av direktionen verkställd översyn av personalorganisationen
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
19
vid vissa av karolinska sjukhusets avdelningar, vilken översyn resulterat
i förslag, att befattningen som biträdande läkare i endoskopi på öron-, näsoch
halskliniken (arvode 6,500 kronor) ändras till underläkarbefattning
med endoskopi som specialitet samt att två assistentsköterskor och en sköterskeelev
vid samma klinik indragas. Särskilt ingående har direktionen
behandlat personalförhållandena vid jubileumskliniken. I vissa fall har direktionen
förklarat sig ämna efter närmare utredning eventuellt inkomma
med ytterligare besparingsförslag. Sålunda har direktionen förklarat sig
hava för avsikt att närmare utreda frågan örn möjligheterna att åt lägre
avlönade befattningshavare uppdraga vissa av de uppgifter, som nu ankomma
på jubileumsklinikens föreståndarinnor, och att organisera det
fotografiska arbetet på lämpligare sätt genom en för sjukhuset i dess helhet
och eventuellt även för serafimerlasarettet gemensam fotografiavdelning. Vidare
har direktionen uttalat, att anledning förefunnes att beträffande löneplaceringen
av klinikens kontrollbiträden söka åstadkomma överensstämmelse
med avlöningsförhållandena för de övriga klinikernas kanslipersonal.
Härjämte har föreslagits, att vissa biträden, som nu innehava vikariatförordnanden
i anledning av att ett antal assistentsköterskebefattningar vid
kliniken icke blivit tillsatta, erhålla en tryggare anställning såsom extra
ordinarie befattningshavare i lönegraden U 1, att de assistentskötersketjänster,
som nu uppehållas av sjukvårdsbiträden, fortfarande hållas vakanta,
tills dessa sjukvårdsbiträden avgå från tjänsten, samt att de nuvarande
sjukvårdsbiträdena i övrigt, vilka nu äro placerade i lönegraden Eo 2, i
mån av avgång ersättas med befattningar i löneplanen U. Direktionen har
även ifrågasatt utredning beträffande sjuksköterskornas löneförhållanden
vid landets kroppssjukhus. Beträffande garnisonssjukvården har direktionen
påpekat, att personalförstärkning begärts hos de militära myndigheterna.
Vid översynen hava framställts även andra önskemål om personalökning
och förbättrad löneställning. Sålunda har direktionen framhållit, att arvodet
till tandpoliklinikens föreståndare borde höjas från 3,500 till 6,500 kronor
för erhållande av kvalificerad innehavare av befattningen, som kunde komma
att ägna tillräcklig tid för ledningen av poliklinikens verksamhet.
Allmänna lönenämnden har anfört i huvudsak följande:
Allmänna lönenämnden delade direktionens uppfattning rörande lämpligheten
av ett utbyte av de båda föreståndarinnetjänsterna vid jubileumskliniken
mot befattningar i lägre lönegrader. Med hänsyn till att befattningarna
tillkommit jämförelsevis nyligen, ville det dock knappast förefalla
nämnden lämpligt att nu uppföra dem å övergångsstat. Nämnden ville
fördenskull förorda, att frågan örn lämplig löneställning för de berörda
båda befattningarna upptoges till omprövning i samband med nuvarande
befattningshavares avgång.
I fråga om löneställningen för kontrollbiträdena tilläte sig lönenämnden
erinra, att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i utlåtande den 4
februari 1937 över direktionens förslag rörande anslag till sjukhuset för budgetåret
1937/38 berört nämnda spörsmål. Sagda lönenämnd anförde så
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
lunda, att ehuru frågan om den erforderliga personalens storlek undandroge
sig lönenämndens bedömande, nämnden emellertid icke kunnat undgå
att finna det föreslagna antalet i 7 lönegraden placerade kontrollbiträden
anmärkningsvärt stort. Med hänsyn härtill ville nämnden ifrågasätta, huruvida
icke en del av de för dessa biträden avsedda göromålen skulle kunna
anförtros åt befattningshavare i 4 lönegraden.
Även allmänna lönenämnden holle för sin del före, att en del av kontrollarbetet
skulle kunna utföras av personal i 4 lönegraden, och nämnden
ville föreslå, att de nuvarande befattningarna i 7 lönegraden i tillämpligt
antal vid inträdande avgång ersattes med tjänster i 4 lönegraden.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande:
För nästa budgetår kunde förutses en betydande höjning av statsverkets
nettoutgifter för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Kostnadsökningen
hade givit statskontoret anledning föreslå utredning i syfte att
nedbringa nettokostnaderna för budgetåret 1941/42 till de för budgetåret
1940/41 beräknade. Enligt statskontorets mening borde i detta syfte eftersträvas
en minskning av de av sjukhusdirektionen äskade anslagen med
omkring 700,000 kronor.
För egen del ville departementschefen till en början fästa uppmärksamheten
på det förhållandet, att kostnaderna för garnisonssjukvården i Stockholm,
vilka på grund av det försvarspolitiska läget under senaste tiden
oavbrutet ökats, praktiskt taget i sin helhet stannade på statsverket och
bortsett från vissa smärre utgifter bestredes från de till karolinska sjukhuset
anvisade anslagen. För bestridandet av dessa kostnader lämnades
icke något tillskott från fjärde huvudtiteln, ej ens som ersättning för de
särskilda utgifter, som föranleddes av den förstärkta försvarsberedskapell.
Ehuru vissa skäl onekligen talade för att i varje fall de sistnämnda utgifterna
borde i särskild ordning ersättas från de till försvarsändamål anvisade
anslagen och alltså icke i sin helhet belasta åttonde huvudtiteln,
funne departementschefen sig dock icke böra för närvarande ifrågasätta ändring
i den ordning för redovisning av kostnaderna för garnisonssjukvården
i Stockholm, som tillstyrktes av hans företrädare i ämbetet och så sent
som år 1939 godkändes av riksdagen. Å andra sidan borde vid bedömandet
av sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset givetvis iakttagas,
att dessa kostnader till icke oväsentlig del belöpte på denna speciella
sjukvårdsuppgift, till vilken icke funnes motsvarighet vid andra kroppssjukhus,
och att av den för budgetåret 1941/42 beräknade anslagshöjningen
icke mindre än närmare 200,000 kronor folie på garnisonssjukvården.
Om sjukhuset skulle från fjärde huvudtiteln tillföras ersättning för
de av garnisonssjukvården föranledda utgifterna, skulle denna ersättning
enligt sjukhusdirektionens beräkningar uppskattas till omkring en miljon
kronor.
Om här bortsåges från av direktionen förordad utökning av antalet
vårdplatser vid serafimerlasarettets kirurgiska och neurokirurgiska kliniker,
vore den del av den för nästa budgetår beräknade kostnadsökningen,
som icke belöpte på garnisonssjukvården, beroende i huvudsak av prisstegringar
(dyrtidstillägg, rörligt tillägg och bränsle) och av sådana organisatoriska
utvidgningar, som planenligt genomförts i enlighet med beslut
av 1940 års lagtima riksdag. Någon väsentligare av andra skäl betingad utökning
av personalorganisationen hade icke föreslagits av direktionen, som
21
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
beaktat, att sådana utökningar icke under nuvarande förhållanden kunde
utan tvingande skäl komma till stånd. Emellertid vore det uppenbart, att
det statsfinansiella läget nödvändiggjorde en omsorgsfull omprövning av
möjligheterna att beskära personalorganisationen och begränsa utgiftsbehovet
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet liksom vid andra
statliga inrättningar. Departementschefen ville i detta hänseende erinra,
att föredragande departementschefen i propositionen nr 206 till 1939 års
lagtima riksdag utgått från att frågan örn personalorganisationen vid karolinska
sjukhuset skulle efter ytterligare utredning och med ledning av vunnen
erfarenhet ånyo i sinom tid underställas riksdagen. I anledning härav
anbefallde Kungl. Majt den 22 juni 1939 sjukhusdirektionen att, med beaktande
av vad i ämnet enligt propositionen yttrats, taga i förnyat övervägande
frågan om personalorganisationen vid karolinska sjukhuset och
därmed sammanhängande spörsmål. Då emellertid ännu icke tillräcklig
erfarenhet om sjukhusverksamhetens omfattning och personalbehov förelåge,
hade sjukhusdirektionen icke varit i stånd att framlägga sådan utredning
i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår. Kungl. Majit anbefallde
på grund härav direktionen den 28 juni 1940 att, efter det erfarenhet
om personalbehovet under sjukhusets drift vunnits, taga i övervägande frågan
om förbilligande av personalorganisationen vid karolinska sjukhuset
och därmed sammanhängande spörsmål ävensom att med utredning och
förslag i ämnet till Kungl. Majit inkomma. I sina nu föreliggande anslagsäskanden
hade direktionen konstaterat, att de hittills vunna erfarenheterna
i fråga om personalbehovet icke syntes giva en tillräcklig grundval för ett
slutgiltigt bedömande av personalorganisationen. Sedermera hade direktionen
emellertid verkställt en översyn av personalorganisationen inom de
sjukhusavdelningar, som tagits i bruk under år 1940 eller tidigare. Som
resultat av denna översyn förelåge förslag till vissa mindre omfattande besparingsåtgärder,
önskemål örn vissa lönehöjningar samt uttalanden, som
gåve vid handen, att direktionen ville framdeles efter närmare utredning
inkomma med ytterligare förslag till besparingsåtgärder.
Vad sålunda anförts gåve vid handen, att besparingssträvandena vid
sjukhuset hittills icke avsatt några avsevärda resultat. Direktionen hade erinrat
om de olika omständigheter — hänsynen till de sjuka, nödvändigheten
av att vidmakthålla den svenska läkarutbildningens standard, gällande författningsbestämmelser,
som icke kunde åsidosättas vid sjukhusdriften, samt
statens förpliktelser enligt gällande avtal med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting — som försvårade besparingsaktioner vid sjukvårdsinrättningar
i allmänhet och vid förevarande sjukhus i synnerhet, och hade
även erinrat om direktionens stora arbetsbörda, som gjorde det svårt för
direktionen att medhinna behandlingen av manga stora och viktiga frågor.
För egen del ansåge departementschefen det ur mångå synpunkter lämpligast,
att den fortsatta granskningen av personalorganisationen och utgiftsbehovet
icke blott vid karolinska sjukhuset utan även vid serafimerlasarettet
ägde rum i samband med den allmänna granskning av statsutgifterna,
som skedde genom den av chefen för finansdepartementet med
stöd av Kungl. Majis bemyndigande den 22 november 1940 tillsatta särskilda
beredningen. Enligt vad departementschefen inhämtat, komme dessa
spörsmål att upptagas av beredningen, som dock icke torde kunna slutföra
granskningen i så god lid, att resultatet kunde beaktas vid anslagsberäkningarna
för nästa budgetår.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Utskottet.
Vid sådant förhållande ansåge departementschefen sig böra föreslå, att
anslagsberäkningarna för budgetåret 1941/42, i avbidan på det förslag som
vid det fortsatta besparingsarbetet kunde framkomma, grundades på sjukhusdirektionens
nu föreliggande anslagsäskanden. Departementschefen ville
erinra, att personalorganisationen vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
i stort sett icke torde lägga hinder i vägen för vidtagandet av de
besparingsåtgärder, som kunde befinnas lämpliga och möjliga att genomföra.
En betydande del av personalen innehade icke-ordinarie anställning,
vartill komme, att lediga eller ledigblivande ordinarie tjänster finge besättas
med ordinarie innehavare först efter Kungl. Maj:ts prövning i varje
särskilt fall.
De av direktionen i skrivelsen den 28 januari 1941 föreslagna omedelbara
besparingsåtgärderna förordade departementschefen och utginge vid anslagsberäkningarna
från att de komme till utförande. Departementschefen
ville icke motsätta sig förslaget att befattningen som biträdande läkare i
endoskopi ändrades till förste underläkarbefattning. Däremot kunde departementschefen
icke nu förorda den för tandpoliklinikens föreståndare ifrågasatta
arvodeshöjningen. Mot förslaget i vad det rörde den lägre sjukvårdspersonalen
vid jubileumskliniken vore intet att erinra. Frågan om en allmän
utredning rörande löneförhållandena för sjuksköterskorna vid landets
kroppssjukhus torde få prövas i ett vidare sammanhang. Vad av allmänna
lönenämnden yttrats rörande föreståndarinnetjänsterna vid jubileumskliniken
och kontrollbiträdena därstädes torde böra av direktionen iakttagas.
Departementschefen förordade vidare direktionens förslag om bemyndigande
för direktionen att på lediga befattningar förordna vakansvikarier
med andra arbetsuppgifter än för befattningen avsetts, varvid departementschefen
dock förutsatte, att ersättningen till vakansvikarierna icke
bestämdes till högre belopp än som kunde tillkomma vederbörande jämlikt
civila avlöningsreglementet vid förordnande på den vakanta tjänsten.
Det vore möjligt, att denna anordning kunde bliva av betydelse för utrönande
av dels möjligheterna till besparingar och dels den organisation,
som under sjukhusens fortsatta drift kunde visa sig mest ändamålsenlig.
Departementschefen hade funnit det nödvändigt att i huvudsak lägga
jämväl direktionens förslag rörande ögonkliniken vid karolinska sjukhuset
till grund för kostnadsberäkningarna. Direktionen hade sin uppmärksamhet
riktad på önskvärdheten av att så långt ske kunde nedbringa kostnaderna
och torde i detta syfte vidtaga åtgärder för tillsättande av tjänster
vid ögonkliniken endast i den mån tjänsterna på grund av verksamhetens
omfattning visade sig oundgängligen erforderliga.
Liksom departementschefen finner utskottet lämpligast, att den fortsatta
granskningen av personalorganisationen och utgiftsbehovet vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet äger rum i samband med den allmänna
granskning av statsutgifterna, som sker inom besparingsberedningen.
Utskottet har funnit sig böra biträda förslaget, att den hittillsvarande biträdande
läkarbefattningen i endoskopi ändras till en förste underläkartjänst.
Emot de av departementschefen förordade omedelbara besparingsåtgärderna
har utskottet intet att erinra. Till vad departementschefen i övrigt
i detta sammanhang anfört och föreslagit kan utskottet giva sin anslutning.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
23
4. Vårdavgifter.
Med anledning av de stigande sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet och den höjda taxan för vård och undersökning
på de kommunala sjukhusen i Stockholm förutsattes i propositionen
1940: 149, att vårdavgifterna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
skulle höjas. Direktionen hade föreslagit, att avgifterna i enskilt och
halvenskilt rum icke skulle höjas för sjuka, boende inom riket, och svenska
medborgare, boende på utrikes ort, medan däremot höjning skulle ske för
vissa utländska medborgare, som ej voro mantalsskrivna i riket. I fråga
örn vård å allmän sal skulle enligt direktionens förslag sjuka, boende inom
annan del av riket än Stockholms stad och Stockholms län, i princip erlägga
samma förhöjda avgift som stockholmspatienter hade att erlägga på
stadens sjukhus, varjämte avgifterna för utländska medborgare, som ej
voro mantalsskrivna inom riket, skulle — dock med viss begränsning för
patienter från övriga nordiska länder — undergå förhöjning. Direktionen
förutsatte, att även avgifterna för poliklinisk behandling skulle höjas. I
nämnda proposition uttalade departementschefen sin principiella anslutning
till direktionens förslag. Dock framhöll departementschefen, att ett av
sjukhusdirektören framställt förslag om höjning även av vårdavgifterna
vid karolinska sjukhuset för patienter å enskilda och halvenskilda rum, boende
inom riket, och svenska medborgare, boende å utrikes ort, förtjänade
att närmare övervägas. Därvid borde särskilt beaktas, örn den differentiering
av avgifterna för dessa patienter vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,
som skulle bli en följd av ett accepterande av sjukhusdirektörens
mening, kunde vålla olägenheter. Riksdagen anslöt sig till departementschefens
uppfattning.
Genom beslut den 28 juni 1940 har Kungl. Majit i huvudsaklig överensstämmelse
med vad direktionen föreslagit fastställt nya legosängsavgifter,
att tills vidare under budgetåret 1940/41 utgå vid vård av på karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet intagna sjuka. Samtidigt har direktionen
anbefallts verkställa utredning örn höjning av förutnämnda avgifter för
vård på enskilda rum.
Direktionen har i samband med sina nu föreliggande anslagsäskanden till
behandling upptagit frågan örn en höjning av nämnda avgifter.
Förslaget örn höjning av ifrågavarande avgifter vid karolinska sjukhuset
inneburc en höjning av avgiften i enskilt rum från 15 till 18 kronor för dag
och av avgiften i halvenskilt rum från 10 till 12 kronor för dag. De föreslagna
avgiftsbeloppen skulle komma att överstiga ej blott motsvarande avgifter
vid serafimerlasarettet utan även avgifterna för stockholmspatienter
inom motsvarande avdelningar vid Stockholms stads sjukhus, vilka avdelningar
i allmänhet torde i huvudsak få anses likvärdiga med serafimerlasarettets.
På Stockholms läns centrallasarett vid Mörby vore avgifterna under
de första 30 dagarna för helenskilt rum 14 och för halvenskilt 8 kronor samt
24
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
därefter 10 respektive 6 kronor, varvid särskild ersättning till läkare inginge
i dagskostnaden.
Med hänsyn härtill skulle en differentiering i avseende å avgifterna i heloch
halvenskilda rum på karolinska sjukhuset sannolikt på ett menligt sätt
inverka på beläggningen av dessa avdelningar, varför direktionen icke kunde
tillstyrka en sådan differentiering.
Inom direktionen har överdirektören von Dardel anfört skiljaktig mening:
Sedan Kungl. Majit höjt avgifterna på de allmänna vårdplatserna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, syntes en höjning av avgifterna
på de nyinredda, med fullgod utrustning försedda enskilda vårdavdelningarna
vid förstnämnda sjukhus vara påkallad.
Differentiering i avseende å avgifter inom sjukhusens halvenskilda avdelningar
tillämpades för närvarande, i det att avgiften i vissa halvenskilda
rum på serafimerlasarettet vore lägre än i andra dylika rum. Denna differentiering
syntes icke hava medfört några olägenheter.
Det syntes därför icke föreligga något avgörande hinder mot en differentiering
i fråga om avgifterna inom ifrågavarande avdelningar på de två
sjukhusen. Tvärtom kunde tillämpning av lika avgifter för avdelningar av
olika beskaffenhet befaras på ett menligt sätt förrycka avdelningarnas
beläggning.
Överdirektören ansåge, att direktionen bort föreslå en måttlig höjning av
avgifterna inom ifrågavarande avdelningar å karolinska sjukhuset, enligt
vilken dessa avgifter skulle komma att utgå med förslagsvis följande belopp
för vårddag, nämligen (inom parentes angives motsvarande avgifter vid
serafimerlasarettet):
för sjuka, boende inom riket, samt svenska medborgare,
boende å utrikes ort..........
för danska, finska, isländska och norska medborgare,
som ej äro bosatta inom riket.....
för andra utländska medborgare som ej äro mantalsskrivna
inom riket...............
i enskilt
rum
17 kronor
(15 kronor)
19 kronor
(17 kronor)
22 kronor
(22 kronor)
i halvenskilt
rum
11 kronor
(10 kronor)
12 kronor
(12 kronor)
14 kronor
(14 kronor)
En dylik förhöjning skulle kunna medföra en ökning av sjukhusets inkomster
med omkring 40,000 kronor.
Även på serafimerlasarettets neurokirurgiska avdelning kunde efter en
ombyggnad anledning föreligga att tillämpa något förhöjda avgifter.
Statskontoret har påyrkat höjning av de ifrågavarande avgifterna för
enskild vård och av de för utländska patienter gällande avgifterna till respektive
18 och 12, 22 och 15 samt 25 och 17 kronor.
Departementschefen har anfört följande:
De skäl, som anförts mot en höjning av avgifterna vid karolinska sjukhuset
för patienter på hel- och halvenskilda rum, syntes icke övertygande.
Med hänsyn till de stegrade kostnaderna för sjukhusdriften torde en sådan
höjning svårligen kunna undvikas. Departementschefen ansåge sig böra för
egen del ansluta sig till den mening, som uttalats av sjukhusets överdirektör.
Skulle avgiftshöjningen menligt inverka på beläggningen av de hel- och
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
25
halvenskilda rummen vid karolinska sjukhuset, borde givetvis frågan upptagas
till nytt övervägande.
Kungl. Majit torde äga utan riksdagens medverkan meddela beslut i
frågor av denna art. Med hänsyn till spörsmålets samband med anslagsberäkningarna
för nästa budgetår hade departementschefen emellertid ansett
sig böra i detta sammanhang ingå på detsamma. De slutliga beräkningarna
för nästa budgetår av inkomsterna vid karolinska sjukhuset torde få
ske med hänsynstagande till vad av departementschefen nu anförts.
Utskottet biträder departementschefens förevarande förslag i fråga örn
vårdavgifterna. I likhet med departementschefen vill utskottet dock framhålla,
att därest avgiftshöjningen skulle inverka menligt på beläggningen
av de hel- och halvenskilda rummen vid karolinska sjukhuset denna fråga
bör upptagas till förnyat övervägande.
Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset.
1. Nuvarande förhållanden.
I riksstaten för budgetåret 1940/41 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget
till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
uppfört med 3,496,000 kronor. 2
2. Garnisonsavdelningarna.
Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar utgöras från och med innevarande
budgetår av en kirurgisk avdelning på sjukhusets kirurgiska klinik
samt en medicinsk och en venerologisk avdelning på garnisonssjukhuset i
Stockholm.
Beträffande den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalen vid garnisonssjukhuset
uttalade 1940 års lagtima riksdag, att den olikformighet i lönesättningen
m. m., som rådde mellan de lägre befattningshavarna vid garnisonssjukhuset
å ena sidan och karolinska sjukhuset å den andra, borde vid
garnisonssjukhusets inordnande under karolinska sjukhuset utjämnas. Riksdagen
lämnade därför Kungl. Majit befogenhet att, i den mån så erfordrades,
efter närmare utredning och på förslag av direktionen fastställa en
sådan lönereglering för nämnda personal vid garnisonssjukhuset, som i löneavseende
försatte densamma i stort sett i paritet med motsvarande befattningshavare
vid karolinska sjukhuset.
Genom beslut den 28 juni 1940 har Kungl. Majit meddelat lönebestämmelser
för den ifrågavarande personalen, varigenom denna erhållit extra
ordinarie tjänsteställning i överensstämmelse med de grunder, som från och
med innevarande budgetår gälla för motsvarande befattningshavare vid
karolinska sjukhuset i övrigt.
Utskottat.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Direktionen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal vid garnisonsavdelningarna nied
53,000 kronor, huvudsakligen till följd av förutnämnda lönereglering och
den starka utökning av garnisonssjukvården, som föranletts av den förstärkta
försvarsberedskapen.
Under innevarande år hade antalet patienter på de tre medicinska garnisonsavdelningarna
varit betydligt större än man beräknat, närmast beroende
på det stora antal värnpliktiga, som under året varit inkallade till
följd av rådande förstärkta försvarsberedskap. I följd härav hade ytterligare
en vårdavdelning på sjukhuset måst beläggas med medicinska sjukdomsfall
bland garnisonen, vilket nödvändiggjort anställandet från och med ingången
av innevarande budgetår av följande extra personal vid garnisonssjukhuset:
2
sjuksköterskor i lönegrad Ex 7,
1 assistentsköterska » » Ex 5,
1 kokerska » » Ex 2,
1 sköterskebiträde » » Ex U 1,
2 köksbiträden » » Ex U 1,
2 städerskor » » Ex U 1.
Under budgetåret 1941/42 torde man böra räkna med att sjukhuset
kunde komma att drivas i samma omfattning, som nu vore fallet. Möjlighet
torde böra beredas för att, örn så bleve fallet, giva innehavarna av
nämnda extra befattningar extra ordinarie anställning från och med budgetåret
1941/42.
För innevarande budgetår funnes upptagen en befattning som husmoder
i lönegrad Eo 7. Tidigare hade denna befattning varit placerad i lönegrad
Eo 9. Därvid hade man utgått från det antagandet, att husmoderns arbetsuppgifter
skulle komma att minskas i samband med att de kirurgiska garnisonsaydelningarna
överflyttades till karolinska sjukhuset. Så hade emellertid
ej blivit fallet, då de medicinska garnisonsavdelningarna efter denna
överflyttning i motsvarande grad utökats. Någon kompetent innehavare
till befattningen hade ej kunnat anskaffas på annat sätt än genom anställande
av en erfaren pensionerad sjuksköterska. Denna sjuksköterskas medverkan
torde dock icke kunna påräknas för någon längre tid, och då under
alla förhållanden kraven på husmodern icke kunde minskas, syntes det väl
befogat att ifrågavarande befattning placerades i lönegraden Eo 9.
Två befattningar som eldare vid garnisonssjukhuset hade för innevarande
budgetår varit upptagna i lönegraden Eo 6. Motsvarande befattningar vid
karolinska sjukhuset vore placerade i lönegraden Eo 5, varför dessa eldarbefattningar
vid garnisonssjukhuset även de borde placeras i lönegraden
Eo 5.
Direktionen hade anbefallts verkställa utredning rörande möjligheterna
att för köks- och tvättförsörjningen vid garnisonssjukhuset anlita köksoch
tvättinrättningarna vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet.
Efter sålunda verkställd utredning hade direktionen kommit till den uppfattningen,
att driften av garnisonssjukhusets köks- och tvättinrättningar
tills vidare borde fortgå.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
27
DepartementscAefen har funnit behovet av icke-ordinarie personal vid
garnisonsavdelningarna under nästa budgetår kunna beräknas i anslutning
till direktionens förslag. Den extra personal, vars anställande föranletts
av den förstärkta försvarsberedskapen, ansåge departementschefen icke
lämpligen böra erhålla extra ordinarie anställning. Däremot syntes direktionens
förslag i fråga om löneställningen för husmodern och två eldare vid
garnisonssjukhuset böra läggas till grund för beräkningarna av medelsbehovet.
Köks- och tvättinrättningarna vid garnisonssjukhuset torde i enlighet
med direktionens förslag icke böra indragas.
Utskottet ansluter sig till departementschefens ifrågavarande förslag.
3. Vissa arvodesbefattningar.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 föreslog direktionen inrättande
av åtta befattningar som biträdande läkare, däribland en på
oron-, näs- och halskliniken. I propositionen nr 206 till 1939
års lagtima riksdag förordades inrättande av endast fem biträdande läkarbefattningar
med arvode av 7,500 kronor för år. Beträffande ifrågavarande
klinik uttalade föredragande departementschefen, att han icke blivit
övertygad örn behovet av biträdande läkare vid kliniken, där antalet vårdplatser
komme att utgöra endast 89. I stället borde arvode av 6,500 kronor
anvisas till en föreståndare för avdelningen för endoskopi vid kliniken.
Riksdagen biföll vad sålunda föreslagits. De ifrågavarande biträdande
läkarna benämnas numera biträdande överläkare.
Direktionen har nu tillstyrkt, att en befattning som biträdande överläkare
inrättas vid öronkliniken i stället för den biträdande läkarbefattningen
i endoskopi.
Statskontoret har icke funnit sig kunna i nuvarande läge tillstyrka direktionens
förslag, vilket skulle medföra en kostnadsökning med 1,000
kronor.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet har, med instämmande av kanslern,
tillstyrkt direktionens framställning.
Genom inrättande av den föreslagna överläkarbefattningen skulle en
självständig verksamhet vid öronkliniken kunna beredas en högt förtjänt
forskare, docenten Frenckner, vilken under mångårigt arbete vid kliniken
fullkomnat särskilt metoderna för den elektrokirurgiska behandlingen av
de elakartade tumörerna i munhåla och överkäke samt de endoskopiska
undersökningsmetoderna. Dessa metoder vore i sin nuvarande form jämförelsevis
nya och fordrade alltjämt fortsatt vetenskapligt och praktiskt
utarbetande. Tillräckligt antal väl utbildade läkare inom detta område
hade ej ännu hunnit utbildas.
Enligt beslutvid 1940 års lagtima riksdag hava föreståndarna för
patologiska avdelningen och radiopatologiska
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Utskottet.
forskningsavdelningen tillerkänts samma föreståndararvode
av 1,500 kronor som överläkarna vid klinikerna.
Överläkarna hava enligt § 108 reglementet för karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet (1939: 416) rätt till årlig semester, vilken för flertalet
av dem uppgår till högst 60 dagar. Beträffande semester för ovannämnda
föreståndare för de patologiska avdelningarna äro däremot inga bestämmelser
meddelade.
Direktionen har anhållit, att föreståndaren för patologiska avdelningen
och föreståndaren för radiopatologiska forskningsavdelningen måtte, räknat
från och med den 1 juli 1940, tillerkännas rätt till årlig semester under
högst 60 dagar.
Statskontoret har icke funnit något att erinra mot bifall till framställningen.
Föreskrift borde meddelas, att arvode till vikarie under semester
för sagda föreståndare skulle utgå med 240 kronor för semesterperioden.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:
Departementschefen funne icke tillräckligt starka skäl tala för att under
nuvarande förhållanden, innan resultatet av den pågående översynen av
karolinska sjukhusets personalorganisation förelåge, en biträdande överläkarbefattning
inrättades vid öron-, näs- och halskliniken. Det syntes
oklart i vad mån andra avdelningar vid sjukhuset vid bifall till direktionens
framställning skulle komma att framstå som missgynnade. Befattningen
som biträdande läkare i endoskopi torde emellertid, såsom departementschefen
redan i annat sammanhang föreslagit, böra förändras till
underläkartjänst med endoskopi som specialitet.
Vad beträffade frågan om rätt för de patologiska avdelningarnas föreståndare
att behålla sina föreståndararvoden under semesterledighet, funne
departementschefen sig i likhet med statskontoret böra tillstyrka, att arvode
till vikarie för dessa föreståndare skulle under semesterperioden utgå med
240 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i dessa och liknande
frågor fatta beslut.
Utskottet biträder departementschefens förevarande förslag. 4
4. Nya underläkartjänster.
Vid karolinska sjukhuset har antalet underläkare för innevarande budgetår
ökats med en förste underläkare, vilken i första hand skall tjänstgöra
som verksläkare. Vid sjukhuset finnas nu 17 förste, 26 andre och 6 tredje
underläkartjänster. Avlöningsförmånerna för underläkarna vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet samt rätten för dem att uppbära ersättning
för vissa intyg och utlåtanden hava provisoriskt reglerats för innevarande
budgetår i avvaktan på en slutlig reglering av de yngre läkarnas
löneförmåner och rätt till ersättning av nämnda art.
Direktionen har hemställt, att ytterligare en andre underläkare måtte
få redan under innevarande budgetår anställas på kirurgiska kliniken vid
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
29
karolinska sjukhuset samt att en för fysikalisk-terapeutiska avdelningen av
sjukhusets medicinska klinik avsedd andre underläkarbefattning måtte från
och med nästa budgetår förändras till förste underläkartjänst.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande:
De s. k. läkarintygssakkunniga hava avgivit betänkande angående utfärdande
av samt ersättning för vissa läkarintyg. Betänkande hade överlämnats
till 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga för att beaktas vid
deras utredning rörande yngre läkares löne- och arbetsförhållanden. Denna
utredning hade ännu icke slutförts. De för innevarande budgetår gällande
bestämmelserna rörande underläkarnas vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
avlöningsförmåner och rätt till ersättning för berörda intyg
torde därför tills vidare få gälla även under nästa budgetår.
Vid prövning av behovet av läkarpersonal måste givetvis största återhållsamhet
iakttagas ej minst med tanke på den översyn av personalorganisationen,
som för närvarande påginge. Ä andra sidan vore det uppenbart,
att för sjukhusverksamheten oundgängligen erforderliga tjänster icke
kunde undvaras. Av de nya underläkartjänster, som föreslagits för karolinska
sjukhusets del, syntes departementschefen endast en andre underläkartjänst
vid kirurgiska kliniken vara så starkt av behovet påkallad, att
departementschefen funne sig böra tillstyrka medelsanvisning för detta
ändamål. Härvid förutsatte departementschefen, att det icke vore möjligt
att tillgodose läkarbehovet vid denna klinik genom överflyttning av
läkare från någon annan klinik vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet.
Då nämnda läkartjänst syntes vara behövlig redan under innevarande
budgetår, torde direktionen böra erhålla rätt att överskrida vederbörande
anslagspost för budgetåret 1940/41 med det belopp, som erfordrades
för ändamålet.
En ny förste underläkartjänst syntes också böra inrättas i stället för den
nuvarande befattningen såsom biträdande läkare (endoskopi) vid öron-,
näs- och halskliniken.
Departementschefens ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning
till erinran. 5
5. Sköterskepersonalen.
Direktionen har i anslutning till ett av ögonklinikens överläkare framlagt
förslag ifrågasatt, att fyra assistentsköterskebefattningar i lönegraden
Eo 5 vid ögonkliniken ersättas med fyra sköterskebiträden i lönegraden
U1. Liknande besparingsåtgärder vid övriga kliniker hade direktionen
för avsikt att taga ställning till i samband med omprövningen av sjukhusets
personalorganisation.
Medicinalstyrelsen har avstyrkt, att sköterskor ersattes med sköterskebiträden
i andra fall än där särskilt vägande skäl talade för en sådan anordning.
Styrelsen har anfört, att en sådan åtgärd skulle innebära en återgång
till förhållanden, som tidigare varit rådande, och skulle kunna öva
inflytande på personalorganisationen vid andra sjukhus, varigenom sjuk
-
Utskottet.
Utskottet.
30 Statsutskottets utlåtande Nr 126.
huset indirekt skulle kunna framkalla en försämring av sjukvården i vårt
land.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet har anfört liknande synpunkter.
Departementschefen har yttrat följande:
Den av direktionen förordade åtgärden vore onekligen, sedd i ett vidare
sammanhang, av stor principiell och praktisk betydelse. Säkerligen kunde
sjukvårdskostnaderna väsentligt nedbringas genom en övergång vid karolinska
sjukhuset till den personalorganisation inom sjukavdelningama, som
tillämpats vid serafimerlasarettet, vilket skulle innebära, att assistentsköterskorna
ersattes med sjukvårdsbiträden av lägre kompetens och med lägre
lön. Å andra sidan hade gjorts gällande, att en sådan utveckling icke vore
att ur sjukvårdssynpunkt förorda. Då de för sjukvården vid karolinska
sjukhusets ögonklinik närmast ansvariga ansett sig kunna tillstyrka assistentsköterskornas
ersättande i viss omfattning vid denna klinik med sjukvårdsbiträden,
hade departementschefen givetvis för egen del intet att
erinra mot att kostnadsberäkningarna för nästa budgetår skedde från den
förutsättningen, att sådana åtgärder vidtoges. Enär frågan i övrigt torde
komma under omprövning vid den översyn av personalorganisationen, som
skulle äga rum, ansåge departementschefen sig icke böra i vidare mån än
nu skett ingå på detta spörsmål.
Utskottet har ansett sig böra biträda vad departementschefen under
denna punkt föreslagit. 6 * * * * II.
6. Anslagsberäkningar m. m.
I personalförteckningen för karolinska sjukhuset torde —
framhåller departementschefen — de ordinarie befattningshavare, som en
ligt
vad i det föregående anförts borde finnas anställda vid radiofysiska
och radiopatologiska institutionerna, böra upptagas under en särskild rubrik
II. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.
I avlöning sstaten för karolinska sjukhuset torde likaledes de
för nämnda forskningsinstitutioner erforderliga medlen böra uppföras under
särskild rubrik. I staten borde härjämte vidtagas de ändringar, som framginge
av vad i det föregående anförts eller föranleddes av de ändrade
grunderna för uppställning av avlöningsstater i allmänhet.
Summan av anslagsposterna under avdelningen I. Garnisonsavdelningarna
torde böra bestämmas till 320,000 kronor (-f- 73,000
kronor).
Under rubriken II. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna beräknade departementschefen posterna
till inalles 92,000 kronor. Härvid hade departementschefen förutsatt, att
de särskilda löneförmåner, som enligt det föregående skulle utgå till laboratorn
i strålningsbiologi och förste byråingenjören under den tid, då dessa
befattningar uppehölles på förordnande, skulle bestridas från anslagsposten
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
31
till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt att i enlighet med föreliggande
förslag föreståndararvode icke skulle under budgetåret 1941/42 utgå
till föreståndaren för radiofysiska institutionen. Då arvodesposten skulle
lämna tillgång till bestridande av ifrågakommande vikariatskostnader, hade
denna post ansetts böra betecknas förslagsvis.
I fråga om avdelningen III. Sjukhuset i övrigt uppkomme
i jämförelse med avlöningsstaten för innevarande budgetår avsevärda ökningar
till följd av ibruktagandet av ögonkliniken och psykiatriska kliniken.
Det arvode av 4,000 kronor till en specialist i plastisk kirurgi, som nu
vore uppförd på serafimerlasarettets stat, borde till följd av att befattningshavarens
verksamhet förlagts till karolinska sjukhuset överföras på
sistnämnda anstalts arvodesstat. Arvodena till biträdande överläkare, biträdande
läkare och laboratorer borde höjas med hänsyn till bortfallande
dyrtidstillägg. Vid denna omräkning torde de principer, som angivits på
sid. 69 i 1941 års åttonde huvudtitel, böra tillämpas. Samtliga dessa arvoden
vore att betrakta såsom huvudsysslearvoden och torde böra höjas med
sammanlagt omkring 30,000 kronor. Detta belopp borde dock, för att arvodestillägg
skulle kunna i särskilda fall beviljas som ersättning för bortfallande
barntillägg, höjas till 31,500 kronor.
Under III. beräknade departementschefen anslagsposternas summa utgöra
3,632,000 kronor (-f- 383,000 kronor).
Förslagsanslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset torde alltså
böra uppföras med (320,000 + 92,000 + 3,632,000 =) ^,0^,000 kronor
(+ 548,000 kronor).
Utskottet har icke funnit något att erinra mot de av departementschefen
verkställda anslagsberäkningarna eller mot vad departementschefen
i detta sammanhang anfört och föreslagit.
Anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset.
Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader
är nu uppfört med 2,300,000 kronor.
Direktionen har föreslagit, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas
till 2,776,000 kronor. Höjningen föranledes av den utökade garnisonssjukvården,
öppnandet av ögonkliniken och psykiatriska kliniken samt prisstegringar.
Direktionens förslag till omkostnadsstat för karolinska sjukhuset för
budgetåret 1941/42 har följande utseende (inom parentes angivas de för
budgetåret 1940/41 anvisade beloppen):
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
I. Garnisonsavdelningarna.
1.
2.
3.
Reseersättningar, förslagsvis.....................kronor 100 (100)
Expenser, förslagsvis......................... * 95,900 (54,000)
Övriga utgifter:
a. Inventariers underhåll och komplettering
..............kronor 55,000 (45,000)
b. Tvätt och renhållning, förslagsvis » 11,000 (9,000)
c. Kosthåll, förslagsvis........ » 138,000 (113,000)
d. Läkemedel, förslagsvis ...... * 49,000 (40,000)
e. Förbrukningsartiklar m. m. för
sjukvården, förslagsvis...... » 128,000 (105,000)
f. Diverse utgifter.......... _»_5,000 (3,900) > 386,000 (315,900)
Summa kronor 482,000 (370,000)
1.
2.
3.
II. Sjukhuset i övrigt.
Reseersättningar, förslagsvis.....................kronor 2,000 (2,000)
Expenser, förslagsvis......................... * 498,000 (336,000)
Övriga utgifter:
a. Inventariers underhåll och komplettering
.............. kronor
b. Tvätt och renhållning, förslagsvis »
c. Kosthåll, förslagsvis........ 1
d. Läkemedel, förslagsvis...... »
e. Förbrukningsartiklar m. m. för
sjukvården, förslagsvis...... *
f. Diverse utgifter.......... _
181.000 (158,000)
50.000 (44,000)
673.000 (590,000)
263.000 (237,000)
604.000 (545,000)
23.000 (18,000) , 1,794,000 (1,592,000)
Summa kronor 2,294,000 (1,930,000)
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt att medicine kandidater, som utförde
jourtjänst vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik, måtte befrias från att
betala ersättning för kost. Kostnaden för fri kost med s. k. nattmål under
sådan tjänstgöring hade beräknats till i runt tal 3,800 kronor. Anslagsposten
till läkemedel syntes styrelsen kunna minskas genom dels rationalisering
och standardisering vid förskrivningen, dels ock förständigande för de underordnade
läkarna att tills vidare undvika användandet av oprövade dyra
läkemedel.
Statskontoret har yttrat, att någon höjning av de för innevarande budgetår
beräknade beloppen till övriga expenser, inventariers underhåll och
komplettering samt diverse utgifter icke borde ifrågakomma.
Departementschefen har anfört:
I omkostnadsanslaget borde i enlighet med de nya principerna för bestridande
av sådana kostnader inräknas utgifter för sjukvård m. m. åt personalen
med ett belopp av förslagsvis 5,000 kronor.
Under punkten 77 i 1941 års åttonde huvudtitel hade departementschefen
tillstyrkt, att medicine kandidater, som tjänstgjorde på allmänna
barnbördshuset i Stockholm, finge under den tid, då de fullgjorde jour
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
88
tjänstgöring, befrias från att betala ersättning för kost. Förmånen av fri
kost syntes i konsekvens härmed även böra tillkomma de medicine kandidater,
som utförde jourtjänst vid kvinnokliniken på karolinska sjukhuset.
Kostnaden härför hade enligt det föregående beräknats till omkring 3,800
kronor.
Vad av medicinalstyrelsen anförts rörande åtgärder för nedbringande
av läkemedelskostnaderna, av direktionen angivna till 312,000 kronor, ville
departementschefen för egen del understryka. Jämväl utgifterna för inventariers
underhåll och komplettering, av direktionen beräknade till sammanlagt
236,000 kronor, torde böra begränsas.
Den föreslagna omorganisationen av forskningsavdelningarna vid jubileumskliniken
torde icke behöva nu föranleda särskild höjning av omkostnadsanslaget,
då staten redan bestrede en stor del av dessa avdelningars omkostnader.
Det syntes böra övervägas, huruvida omkostnaderna för forskningsinstitutionerna
i omkostnadsstaten borde upptagas under en särskild
avdelning. Bestämmelser härom torde framdeles, om så prövades lämpligt,
böra utfärdas av Kungl. Majit efter förslag av sjukhusdirektionen.
Under erinran om svårigheterna att för nästa budgetår uppskatta anslagsbehovet
föresloge departementschefen, att förevarande anslag uppfördes
med 2,730,000 kronor, vilket innebure en anslagshöjning med 430,000
kronor.
Utskottet har icke funnit något att invända mot departementschefens
beräkning av förevarande anslag för nästa budgetår.
Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet.
1. Nuvarande förhållanden.
I riksstaten för budgetåret 1940/41 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget
till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar uppfört
med 1,660,000 kronor. 2
2. överläkaren vid röntgenavdelningen.
Med överläkarbefattningen vid serafimerlasarettets röntgenavdelning är
nu förenat ett årsarvode av 9,000 kronor. I samband med anslagsäskandena
för budgetåret 1940/41 föreslog direktionen, att befattningen skulle ändras
till ordinarie befattning i lönegrad A 29 samt att, beträffande pensionsrätten,
för pension erforderligt antal tjänstår måtte bestämmas till 12 år och att
levnadsåldern för pensions erhållande måtte fastställas till 65 år. Förslaget
avstyrktes av statskontoret och allmänna lönenämnden.
För egen del erinrade departementschefen i propositionen nr 149 till 1940
års lagtima riksdag, att han förut avstyrkt förslag örn lönereglering för
vissa biträdande läkarbefattningar vid karolinska sjukhuset. Ehuru den i
samband därmed upptagna frågan örn förändring av ifrågavarande befattning
till ordinarie tjänst syntes ligga i viss mån annorlunda till, ansåge
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 126.
Utskottet.
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
departementschefen sig på grund av de vägande skäl, som mot direktionens
förslag härom anförts av i ärendet hörda myndigheter, icke böra då förorda
en sådan lönereglering. Riksdagen framställde icke erinran häremot.
Direktionen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 hemställt,
att Kungl. Majit ville taga detta löneregleringsförslag under förnyat
övervägande.
Av svenska lasarett med mer än 200 vårdplatser vore det endast tvenne,
som icke hade särskild röntgenöverläkare. Det vore uppenbart att en överläkarbefattning
vid serafimerlasarettets röntgenavdelning måste finnas.
Lönegradsplaceringen skulle innebära en faktisk löneökning av 3,336
kronor och vore densamma som överläkare av I klass vid statens sinnessjukhus
erhållit.
Hälften av karolinska institutets undervisning i medicin och kirurgi samt
undervisningen i neurologi bedreves alltjämt vid lasarettet, varjämte dit
vöre förlagd den neurokirurgiska avdelningen, som vore ensam i sitt slag
i riket. Dessa förhållanden krävde en högkvalificerad överläkare även vid
röntgenavdelningen.
Direktionen hade på här anförda skäl räknat med avlöning till en ordinarie
överläkare i lönegraden A 29 vid serafimerlasarettets röntgenavdelning.
Departementschefen har yttrat följande:
Frågan om förändring av överläkarbefattningen vid röntgenavdelningen
till ordinarie tjänst hade prövats i samband med anslagsäskandena för
innevarande budgetår. Departementschefen hade vid detta tillfälle funnit
sig icke böra tillstyrka direktionens förslag om befattningens överförande
på ordinarie stat. Vad direktionen ytterligare anfört till stöd för förslaget
hade emellertid övertygat departementschefen örn behovet av en fastare
reglering av de med tjänsten förenade förmånerna. Enligt vad departementschefen
inhämtat torde, så länge tjänstens innehavare ägde åtnjuta
endast arvodesförmåner och icke ägde rätt till pension, vissa svårigheter
föreligga att vid tjänsten bibehålla kvalificerad innehavare. Med hänsyn
till den pågående översynen av personalorganisationen vid de statliga
kroppssjukhusen torde tjänsten dock tills vidare icke böra inrättas som
ordinarie. Däremot torde denna översyn knappast böra lägga hinder i vägen
för befattningens omvandling till extra ordinarie. Då departementschefen
icke hade något att erinra mot den av direktionen ifrågasatta lönegradsplaceringen,
förordade han alltså, att befattningen hänfördes till lönegraden
Eo 29. I skrivelse nr 352 anhöll 1939 års lagtima riksdag om utredning
rörande lämpligheten och möjligheten av att genomföra evalvering av
vissa läkare vid de statliga sjukhusen tillkommande ersättningar av patienter
på enskilda och halvenskilda rum. I avvaktan på resultatet av den utredning,
som i detta avseende kunde komma att verkställas, torde böra i
fråga örn denna befattning såsom särskilt förbehåll uppställas, att överläkaren
icke finge mottaga ersättning av de på lasarettet inneliggande
patienterna.
Utskottet.
Utskottet har funnit övertygande skäl anförda för att en särskild överläkarbefattning
inrättas vid serafimerlasarettets röntgenavdelning. I likhet
Statsutskottets utlåtande Nr 1%6.
35
med departementschefen anser utskottet emellertid ifrågavarande tjänst
tills vidare icke böra inrättas som ordinarie. Emot den föreslagna lönegradsplaceringen
i lönegraden Eo 29 har utskottet intet att erinra. Utskottet
delar departementschefens uppfattning, att i fråga om denna tjänst
såsom särskilt förbehåll bör uppställas, att överläkaren icke må mottaga
ersättning av de på lasarettet inneliggande patienterna.
3. Personalbehovet vid kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna.
Genom den planerade ombyggnaden av serafimerlasarettets ögonklinikbyggnad
till neurokirurgisk klinik skulle vårdplatserna vid sistnämnda klinik
ökas med 29 till 82, varjämte kirurgiska kliniken genom övertagande
av neurokirurgiska avdelningens nuvarande lokaler skulle erhålla ytterligare
53 vårdplatser.
Direktionen, som utgått från att ombyggnaden skulle vara färdig den
1 oktober 1941, har räknat med att klinikernas personal efter ombyggnaden
skulle behöva utökas med
1 biträdande överläkare vid neurokirurgiska kliniken (arvode 7,500
kronor),
1 förste underläkare vid röntgenavdelningen (Ex 23),
1 andre underläkare vid neurokirurgiska kliniken (Ex 22),
1 tredje underläkare vid kirurgiska kliniken (Ex 18),
10 sjuksköterskor (A 7),
7 assistentsköterskor (Eo 5),
5 provsköterskor,
7 sjuksköterskeelever,
11 sköterskebiträden (U 1),
3 städerskor (U 1),
2 kontorsbiträden (Eo 4).
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:
Den föreliggande utredningen utvisade, att de nytillkommande vårdplatserna
medförde behov av en förhållandevis stark utökning av läkar-, sköterske-
och biträdespersonalen. Då speciellt den sjukvård, som meddelades
vid neurokirurgiska kliniken, torde ställa särskilt stora krav på antalet
befattningshavare och deras kompetens, ansåge departementschefen sig icke
böra motsätta sig sjukhusdirektionens i ämnet framlagda förslag. Departementschefen
tillstyrkte sålunda jämväl, att en befattning som biträdande
överläkare inrättades. Dyrtidstillägg borde dock icke utgå på de med denna
befattning förenade arvodesförmånerna utan arvodet — i likhet med andra
motsvarande arvoden — omregleras med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg.
Departementschefen ville särskilt framhålla, att denna befattning
borde komma till stånd på grund av de vid neurokirurgiska kliniken rådande
särskilda vårdförhållandena och att hans ställningstagande alltså
icke kunde åberopas vid prövning av likartade framställningar från andra
sjukhusavdelningar.
Såsom förut anförts, kunde det icke nu med säkerhet avgöras, örn de
kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna kunde under nästa budgetår er
-
36
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Utskottet.
Utskottet.
hålla utökade lokaler. Med hänsyn härtill torde medel för bestridande av
kostnaderna för avlöning åt den av departementschefen nu förordade personalen
icke böra anvisas för budgetåret 1941/42. Däremot torde de nya
ordinarie tjänsterna böra redan nu upptagas på personalförteckningen.
Tjänsterna syntes dock icke böra tillsättas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat
medgivande. Skulle klinikernas lokalutrymmen komma att utökas under
budgetåret 1941/42, torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter särskild
framställning av sjukhusdirektionen ställa erforderliga medel till förfogande
ur de till sjukhuset anvisade anslagen för verksamhetens bedrivande
i de nya lokalerna.
Med erinran örn vad utskottet i det föregående under avdelningen Vissa
organisationsfrågor m. m. 1 Sjukhusens omfattning anfört får utskottet
framhålla, att vad departementschefen under denna punkt yttrat icke givit
utskottet anledning till erinran.
4. Poliklinikernas personalbehov.
Direktionen har i sina ursprungliga anslagsäskanden icke räknat med
att personalbehovet vid serafimerlasarettets polikliniker skulle kunna
minskas utöver vad tidigare beräknats.
Statskontoret har ansett det förtjäna övervägas, örn icke en minskning
borde ske i de för poliklinikerna avsedda arbetskrafterna.
Med anledning av vad statskontoret anfört har direktionen förklarat
sig hava för avsikt att, om det visade sig, att nedgången i besöksfrekvensen
vore av bestående art, utsträcka den översyn av personalbehovet, som
direktionen hade att verkställa beträffande karolinska sjukhuset, till serafimerlasarettets
polikliniker och vidtaga den inskränkning av personalen
därstädes, som därvid visade sig vara möjlig. Vidare hade direktionen förordat,
att personalen vid ögon- och öronpoliklinikerna försöksvis inskränktes
till en poliklinikföreståndare och ett sköterskebiträde. Då verksamheten
på poliklinikerna skulle i huvudsak inskränkas till undersökning av dit
remitterade patienter och någon behandling av patienterna i regel icke skulle
förekomma därstädes, syntes det icke vara erforderligt, att poliklinikföreståndarna
assisterades av sjuksköterskor, utan torde nödig assistans i allmänhet
kunna lämnas av sköterskebiträden. På vardera polikliniken syntes
sålunda personalen kunna inskränkas till en poliklinikföreståndare med ett
årsarvode av 6,500 kronor och ett sköterskebiträde.
Departementschefen har icke haft något att erinra mot direktionens
förslag.
Utskottet har liksom departementschefen icke funnit något att invända
mot direktionens ifrågavarande förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
37
5. Personalbehovet i övrigt.
Direktionen har meddelat, att ögonklinikens och psykiatriska poliklinikens
överflyttning till karolinska sjukhuset medfört minskning av serafim
erla sa vett ets personal med följande befattningshavare:
Ögonkliniken: Kronor
1 överläkare....................................... 1,500
1 förste underläkare (Ex 23)........................... 7,242
1 andre underläkare, tillika amanuens (Ex 22) . ............ 6,816
1 andre underläkare, tillika amanuens vid polikliniken (Ex 22) 6,816
1 andre underläkare vid polikliniken (Ex 22).............. 6,816
2 sjuksköterkor (A 7)................................ 8,790
5 assistentsköterskor (Eo 5)............................ 14,880
2 provsköterskor (å 600).............................. 1,200
2 sjuksköterskeelever (ä 300)........................... 600
12 sköterskebiträden (U 1)..............................24,192
Psykiatriska polikliniken:
1 biträdande läkare (3,600 kronor för helt år).............. 1,800
Summa 80,652
Avgå: amanuensarvoden från karolinska institutet........... 5,400
Nettominskning 75,252
Direktionen har vidare framlagt följande förslag:
1) Arvodet till specialist i plastisk kirurgi överföres till
karolinska sjukhusets stat.................... . . — 4,000
2) Arvodet till överläkaren vid neurokirurgiska avdelningen
höjes från 1,000 kronor till 1,500 kronor............. + 500
3) Ytterligare två sjukgymnaster (Eo 9) anställas........ . + 7,332
4) Tekniskt biträde vid neurologiska kliniken överföres från
lönegraden Ex 4 till Eo 4......................... + 240
5) Kontorsbiträde (Eo 4) vid medicinska klinikens läkar
expedition
anställes i stället för en assistentsköterska ... — 174
6) Minskning av för sköterskebiträden beräknat belopp (nu
60,000 kronor).................................. — 40,000
7) Kameralbiträde (Ex 9) på sysslomanskontoret......... + 3,282
8) Kontorsbiträde (Ex 4) för kontroll av personalens utspisning
.................................. + 2,562
9) Köksbiträde överföres från extra till extra ordinarie anställning
....................................... ■ • ■ 162
10) Städning och annan renhållning i patologiska avdelningen + 1,800
Nettominskning 28,560.
Beträffande dessa personalförändringar inhämtas av handlingarna bland
annat följande:
Överläkaren vid neurokirurgiska avdelningen.
Direktionen har anfört, att arvodeshöjningen för överläkaren vid neuro
-
38
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
kirurgiska avdelningen borde komma till stånd oavsett örn avdelningen
utvidgades. Denne överläkare skulle eljest komma att intaga en särställning
till övriga överläkare, som tillika vore professorer vid karolinska institutet.
Sjukgymnaster. Sjukgymnastutbildningen överflyttades den
1 februari 1940 från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset. Med hänsyn
till beräknad minskning i klientelet genom vissa klinikers bortflyttning
och minskade arbetsuppgifter genom utbildningens överflyttning ansågs
antalet sjukgymnaster vid den kvarvarande gymnastikavdelningen vid lasarettet
kunna minskas till en ordinarie, en extra ordinarie och en extra.
Enligt vad direktionen i skrivelse den 18 juni 1940 anmält hade det visat
sig, att fler än tre sjukgymnaster erfordrades, varför direktionen anställt
ytterligare två extra sjukgymnaster. Biträdande läkaren på avdelningen
hade anfört, att remisserna till avdelningen ej minskat i den
utsträckning, som man tänkt sig. I maj 1940 hade sålunda antalet patienter
på avdelningen utgjort 120. Då 16 behandlingar per dag vore det normala
för en gymnast, hade personalen ej räckt till utan en lista på väntande
patienter måst uppläggas. Tidigare hade sjukgymnasteleverna biträtt i
behandlingsarbetet. För budgetåret 1941/42 hade direktionen upptagit de
två sjukgymnasterna som extra ordinarie.
Kameralbiträde på sysslomanskontoret. Direktionen
har anfört, att direktionen alltsedan början av år 1938 medgivit
anställning vid serafimerlasarettets sysslomanskontor av ett extra kameralbiträde.
Anledningen därtill hade varit den betydande arbetsbörda, som
påvilat kontorspersonalen och som föranlett övertidsarbete i onormal utsträckning.
I statsskrivelse för 1940/41 hade i sammanställning av personalen
upptagits en bokhållare i lönegraden Ex 12 men icke det extra
kameralbiträdet. Det vore uppenbart, att örn den extra kameralbiträdestjänsten
skulle dragas in, så bleve följden antingen att sysslomannen, bokhållaren
och kassören icke finge någon lindring eller att övertidsarbetet
i stället överflyttades på den lägre kontorspersonalen. Det komme med
bibehållande av kameralbiträdestjänsten jämsides med den nya bokhål - lartjänsten sannolikt ändå icke att kunna undvikas övertidsarbete. Direktionen
hade med anledning härav funnit oundgängligt att i förevarande
statförslag räkna med fortsatt anställning av ett extra kameralbiträde i
lönegrad Ex 9 å sysslomanskontoret.
Kontorsbiträde. Direktionen har upplyst, att för vinnande
av bättre kontroll över personalens utspisning införts kupongsystem. Då
särskild matsalsföreståndarinna icke funnes, hade för ändamålet anställts
ett extra kontorsbiträde.
Städning i patologiska avdelningen. För städning
och annan renhållning i patologiska avdelningen beräknade direktionen
1,800 kronor i avvaktan på närmare erfarenhet om avdelningens verksamhet.
Departementschefen har yttrat:
Med en höjning av arvodet till överläkaren vid neurokirurgiska kliniken
till samma belopp, som övriga professorer-överlakare åtnjuta, torde under
nuvarande förhållanden kunna anstå.
De av direktionen begärda två sjukgymnasterna syntes huvudsakligen erfordras
för tillgodoseende av poliklinikverksamhetens behov. Besöksfrek
-
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
39
vensen vid serafimerlasarettets polikliniker hade, ansåge departementschefen,
undergått en märkbar minskning, som till en del torde få tillskrivas
öppnandet av karolinska sjukhusets polikliniker. Med hänsyn härtill ansåge
departementschefen den vidare utvecklingen på detta område böra avvaktas,
innan en mer definitiv utvidgning av gymnastikavdelningens personalorganisation
komme till stånd. För nästa budgetår torde därför endast medel
böra beräknas för de två nu anställda extra sjukgymnasterna.
Då direktionens förslag örn anvisande av medel för ett extra kameralbiträde
på sysslomanskontoret endast syntes vara att betrakta som en rättelse
av ett förbiseende i direktionens anslagsäskanden för innevarande
budgetår, biträdde departementschefen direktionens förslag i detta avseende.
Dock torde detta biträde böra hänföras till 8 lönegraden i likhet med
de redan anställda.
Mot direktionens här ifrågavarande förslag i övrigt hade departementschefen
intet att erinra.
Utskottet biträder vad departementschefen under denna punkt anfört
och föreslagit.
6. Anslagsberäkningar m. m.
I personalförteckningen för serafimerlasarettet torde —
framhåller departementschefen — böra uppföras en överläkare vid röntgenavdelningen
i lönegraden Eo 29. Vidare borde antalet ordinarie sjuksköterske^
änster ökas med 8 till 64 (minskning på grund av ögonklinikens
överflyttning till karolinska sjukhuset: 2, ökning till följd av kirurgiska och
neurokirurgiska klinikernas utvidgning: 10). Den inskränkning av verksamheten
vid vissa av poliklinikerna, som kunde för nästa budgetår vidtagas,
medförde, att antalet vid poliklinikerna sysselsatta sjuksköterskor kunde
minskas med två. Då dessa befattningar nu hade ordinarie innehavare och
de icke kunde för närvarande överflyttas till andra motsvarande befattningar
vid serafimerlasarettet, torde någon minskning av antalet i personalförteckningen
uppförda, för poliklinikerna avsedda sjukskötersketjänster
för närvarande icke böra ske. Däremot torde två av lasarettets sjuksköterskebefattningar
icke böra vid uppstående ledighet återbesättas. Då departementschefen
räknade med att det skulle vara möjligt att för nästa
budgetår indraga två av sjukskötersketjänsterna vid lasarettet, eventuellt
genom överflyttning av två ordinarie sjuksköterskor till vid karolinska
sjukhuset lediga sjukskötersketjänster, ansåge han sig vid anslagsberäkningarna
i det följande böra räkna med en besparing av denna anledning
med i runt tal 7,000 kronor.
Avlön ingsstaten för serafimerlasarettet borde erhålla förändrad
uppställning i anslutning till de nya principerna för uppställning av avlöningsstatcr.
Vid beräkningen av de olika anslagsposterna utginge departementschefen
från att utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska
Utskottet.
Utskottet.
40 Statsutskottets utlåtande Nr 126.
klinikerna icke komme att för nästa budgetår medföra behov av ökad
medelsanvisning.
De arvoden, som nu vore förenade med dyrtidstillägg, nämligen arvodena
för biträdande överläkare och biträdande läkare, borde omregleras
med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg enligt samma grunder, som enligt
det föregående borde tillämpas i fråga om arvodena vid karolinska
sjukhuset. På grund härav inträdde under anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, en utgiftsökning, som
torde kunna uppskattas till i runt tal 16,000 kronor.
Förslagsanslaget till avlöningar vid serafimerlasarettet torde enligt departementschefens
beräkningar böra bestämmas till 1,680,000 kronor, vilket
innebure en höjning av det nuvarande anslagsbeloppet med 20,000
kronor.
Vad departementschefen under förevarande punkt anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet.
Till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader har för budgetåret
1940/41 anvisats ett förslagsanslag av 1,550,000 kronor.
Det för budgetåret 1941/42 erforderliga anslaget har direktionen —
under förutsättning att utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna
icke kommer till stånd under nästa budgetår — beräknat till
1,420,000 kronor, vilket innebär en minskning med 130,000 kronor av det
för innevarande budgetår anvisade.
Direktionens förslag till omkostnadsstat bär följande utseende (inom
parentes angivas de för innevarande budgetår anvisade beloppen):
1. Reseersättningar, förslagsvis......................kronor 500 (500)
2. Expenser, förslagsvis.......................... » 243,500 (267,000)
3. Övriga utgifter:
a. Inventariers underhåll
och komplettering:
löpande utgifter
. . . kronor 163,500 (163,500)
utgifter av engångskaraktär
»__72!000_(75i000) kronor 235,500 (238,500)
b. Tvätt och renhållning, förslagsvis . . » 24,000 (27,000)
c. Kosthåll, förslagsvis.......... > 350,000 (400,000)
d. Läkemedel, förslagsvis ........ > 123,000 (140,000)
e. Förbrukningsartiklar m. m. för sjuk
vården,
förslagsvis......... » 236,000 (269,500)
f. Ränta och amortering å lån hos pen
sionsstyrelsen.
........... » 198,800 (198,800)
g. Diverse utgifter............ » 8,700 (8,700)
1,176,000 (1,282,500)
Summa kronor 1,420,000 (1,550,000)
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
41
Departementschefen har anfört att för sjukvård m. m. åt lasarettets befattningshavare
borde i omkostnadsstaten upptagas en anslagspost av
6.000 kronor. I övrigt ansåge departementschefen sig kunna i huvudsak
biträda direktionens förslag dock med den ändringen, att det för utgifter
av engångskaraktär avsedda beloppet under nuvarande svåra statsfinansiella
förhållanden torde böra minskas med förslagsvis 40,000 kronor och att
en minskning jämväl av anslagsmedlen till övriga expenser, läkemedel och
diverse utgifter torde böra övervägas. Departementschefen föresloge med
hänsyn härtill, att anslaget uppfördes med 1,865,000 kronor, vilket belopp
med 185,000 kronor understege det nuvarande.
Utskottet tillstyrker, att omkostnadsanslaget vid serafimerlasarettet för
nästa budgetår upptages med av departementschefen angivet belopp,
1.365.000 kronor.
Anslag till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
är för innevarande budgetår uppfört med 715,900 kronor.
Kanslern för rikets universitet har — med överlämnande av lärarkollegiets
vid institutet anslagsäskanden för nästa budgetår — anfört, att han
med hänsyn till den statsfinansiella situationen icke ansett sig kunna föreslå
någon ökning av de till institutet för närvarande utgående anslagen
men att han å andra sidan kommit till den slutsatsen, att några möjligheter
till besparingar icke funnes. Kanslern ville därvid särskilt fästa uppmärksamheten
vid att en del av institutets verksamhet nyligen överflyttats
till karolinska sjukhuset med därav följande ökade anspråk på personal
och materiel.
Departementschefen har framhållit att i avlöningsstaten för karolinska
institutet torde böra vidtagas de ändringar, vilka — förutom en omräkning
av pensionsavdragen för professorer och lärare m. fl. — betingades
av de av 1940 års urtima riksdag beslutade ändrade grunderna för uppställning
av avlöningsstater, av det rörliga tilläggets höjning till 15 procent,
av den under punkten 59 i 1941 års åttonde huvudtitel berörda arvodesregleringen
samt av omorganisationen av forskningsavdelningarna vid Koning
Gustaf V:s jubileumsklinik. Beträffande arvodena föreslås sålunda
bland annat en uppräkning av de fem docentstipendierna från 6,000 kronor
till 7,500 kronor. Arvodesposten har av departementschefen beräknats till
230.000 kronor.
Förevarande anslag bör enligt departementschefens förslag för nästa budgetår
uppföras med 791,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med
75,100 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet i sitt denna dag avgivna utlåtande
angående anslag till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m.
Utskottet.
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
jämte i ämnet väckta motioner anfört i fråga örn arvodesreglering för
docenter vid universiteten och karolinska institutet, får utskottet — i anslutning
till vad i ovannämnda motioner I: 87 och II: 81 yrkats — här föreslå
att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, minskas med 7,500 kronor (motsvarande inräknat dyrtidstillägg
å 5 docentstipendier med 1,500 kronor vartdera) från 230,000 kronor
till 222,500 kronor. Till följd härav bör förevarande anslag, emot vars
beräkning i övrigt utskottet icke funnit något att erinra, uppföras med
(791,000 — 7,500 =) 783,500 kronor. Under punkten 4:o) i ovannämnda
utlåtande har utskottet föreslagit en mot den här vidtagna anslagsminskningen
i stort sett svarande höjning av vederbörande dyrtidstilläggsanslag.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts, får utskottet
hemställa, att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 87 och II: 81,
1. besluta, att kostnaderna för de till Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik hörande forskningsavdelningarna skola,
under de villkor som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 21 februari
1941 angivits, övertagas av statsverket på sätt av departementschefen
förordats;
2. godkänna följande personalförteckning för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
I. Garnisonsavdelningarna.
Tjänstemän å ordinarie stat.
11 sjuksköterskor..........................A 7
11. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 laboratorer, tillika avdelningsföreståndare.....A 28
1 laborator, tillika kemist..................A 26
1 förste byråingenjör, tillika avdelningsföreståndare A 26
1 assistent..............................A 14
1 instrumentmakare...............''.......A 10
1 kanslibiträde...........................A 7
1 förste vaktmästare.......................A 7
2 tekniska biträden.......................A 7
Statsutskottets utlåtande Nr 1%6. 43
Befattning. '' Lönegrad.
lil. Sjukhuset i övrigt.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Läkarpersonal m. m.
1 överläkare vid gynekologiska avdelningen av
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.........A 26
Sjukvårdspersonal.
1 första föreståndarinna...................A 12
2 föreståndarinnor.......................All
2 sociala kuratorer................ All
3 sjukgymnaster........................A 9
2 andra föreståndarinnor..................A 8
158 sjuksköterskor.........................A 7
3 barnmorskor..........................A 7
6 kontrollbiträden........................A 7
2 tekniska biträden.......................A 7
7 röntgenbiträden........................A 6
6 sjukvårdare...........................A 6
6 fotografer.............................A 5
Ekonomipersonal.
1 maskinmästare.........................A16
1 förste maskinist........................A 12
1 första köksföreståndarinna................A 12
1 trädgårdsmästare.......................A 10
3 andre maskinister......................A 8
1 tvättföreståndarinna....................A 7
3 andra köksföreståndarinnor...............A 7
4 reparatörer............................A 7
4 förste vaktmästare......................A 7
1 arbetsföreståndarinna....................A 6
1 tvättmästare..........................A 6
4 förste eldare..........................A 6
2 vaktmästare...........................A 5
1 maskintvättare........................A 5
5 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt
gårdskarlar ...........................A 5
2 kokerskor.............................A 2
1 kallskänka............................A 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Befattning. Lönegrad.
Administrations- och kontorspersonal.
1 överdirektör...........................CIO
1 syssloman...........................A 24
1 förste bokhållare.......................A18
1 bokhållare............................A 15
1 kassör..............................All
1 kansliskrivare..........................All
1 kontorist.............................A 9
8 kanslibiträden.........................A 7
8 kontorsbiträden........................A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.
2 biträdande läkare vid Konung Gustaf V:s jubi
leumsklinik.
..........................Eo 23;
3. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:
Avlöningsstat.
7. Garnisonsavdelningarna.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 41,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis..................... » 240,000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_39,000
Summa kronor 320,000
11. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 63,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 8,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal...................... » 12,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_9,000
Summa kronor 92,000
Statsutskottet3 utlåtande Nr 126. 45
lil. Sjukhuset i övrigt.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 972,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 220,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 2,000,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 440,000
Summa kronor 3,632,000
IV. Sammanfattning.
I. Garnisonsavdelningarna........ kronor 320,000
II. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna............... » 92,000
III. Sjukhuset i övrigt...... » 3,632,000
Summa kronor 4,044,000;
4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 4,044,000 kronor;
5. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 2,730,000 kronor;
6. å personalförteckningen för serafimerlasarettet uppföra
dels, under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat,
ytterligare 8 sjuksköterskor i lönegraden A 7 dels ock,
under rubriken Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20: e, 1 överläkare vid röntgenavdelningen
i lönegraden Eo 29;
7. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas under budgetåret 1941/42:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.................... kronor 340,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis
...................... » 119,700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............ » 1,000,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... » 220,300
Summa kronor 1,680,000;
46
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 1,680,000 kronor;
9. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 1,365,000 kronor;
10. besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1941/42, erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:
Avlöningsstat.
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. lön och tjänstgö
ringspenningar
. . kronor 351,100
Avgå pensionsav
drag.
........ * 27,100 kronor 324,000
Avlöningsstat.
Lön
Tjänstgö-
ringspen-
ningar
Summa
_
_
23 professorer ................
184,000
92,000
276,000
3. Av de 24 professorsbefattningar,
för vilka ämnen ej ovan angivits, om- fatta 2 vardera medicin, 2 vardera pedia- trik, 2 vardera kirurgi och 2 vardera
obstetrik och gynekologi. Envar av de
återstående 16 professorsbefattningarna
omfattar ett av följande ämnesområden:
1) anatomi, särskilt makroskopisk anatomi,
2) anatomi, särskilt histologi, 3) allmän
patologi och patologisk anatomi, 4) pato- logisk anatomi, 5) fysiologi, 6) kemi, 7)
farmakodynamik och farmakognosi, 8)
oftalmiatrik, 9) öron-, näs- och halssjuk- domar, 10) dermatologi och syfilidologi,
11) rätts- och statsmedicin, 12) hälsovårds- lära, 13) röntgendiagnostik, 14) psykiatri,
15) radiopatologi, 16) radiofysik.
1 laborator i radiopatologi .........
6,000
3,000
9,000
Summa kronor
—
I -
351,100
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
47
b. Ålderstillägg, förslagsvis
.........kronor 18,000
c. Ersättningar till
vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis
........ » 5,000 kronor 347,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 222,500
Summa kronor 582,050
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess
institutioner m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....................kronor 120,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit....... » 17,300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal...................... » 40,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... > 24,150
Summa kronor 201,450
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl........ kronor 582,050
II. Vissa tjänstemän vid institutet och
dess institutioner m. m........... » 201,450
Summa kronor 783,500;
11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 783,500 kronor.
Stockholm den 20 maj 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Per Gustal sson, Pauli, Bergman, Sven Larsson, Carlström, Bäcklund, Björkman, Berntson
och Persson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Svensson i Grönvik, Andersson i
Prästbol, Persson i Falla, Holmdahl, Andersson i Södergård, Mårtensson, Wallentheim, Viklund,
Lindholm, fru Alvén och herr Bergvall.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid ka s. 1 i texten