Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939

1941-05-23 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:130, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

1

Nr 130.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1941 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8) m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 161 har Kungl. Maj:t, linder åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 mars

1941, föreslagit riksdagen att godkänna följande vid propositionen fogade

förslag till kungörelser, nämligen

1) Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1839 (nr 8).

Härigenom förordnas, dels att 15 § 4 morn., 52 § 7 mom. 5 punkten,

55 § 4 mom. 1 punkten och 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 skola hava nedanstående ändrade lydelse, dels

att 6 punkten i 64 § 4 mom. samma reglemente skall utgå, dels ock att till

64 § skall fogas ett nytt moment, 5 mom. Bostad m. m., av den lydelse som

här nedan angives:

15 §.

4 morn. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig

tjänsteman

a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, dock ej för tid

efter 90:e dagen från förlossningen;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

52 §.

7 mom. Statens sinnessjukhus.

5. Överläkare äger — — -— eller efterträdare.

Därest överläkare —--finner skäligt.

För annan tjänsteman än överläkare gäller i stället för vad i 41 § första

Bihang till riksdagens protokoll joil. 6 sami. Nr ISO.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

stycket stadgas att, därest åt tjänstemannen såsom, bostad anvisas lägenhet,

vilken äges eller disponeras av statsverket, han skall vara skyldig att

bebo densamma. Prövas med hänsyn till tjänstemannens ekonomiska förhållanden

eller andra särskilda omständigheter avsevärda olägenheter för

tjänstemannen vara förenade med skyldigheten att taga i besittning honom

anvisad bostad eller att vidare bebo redan innehavd sådan, må dock vederbörande

myndighet på framställning av tjänstemannen kunna meddela honom

befrielse från nämnda skyldighet. Innan sådan framställning upptages

till prövning, skall tillfälle beredas ett för avgivande av yttrande i

dylika ärenden utsett personalombud att utlåta sig över framställningen.

Det ankommer på medicinalstyrelsen att meddela beslut angående sättet

för utseende av personalombud och dettas verksamhetsområde.

Vad i 41 § andra stycket samt 42 och 43 §§ stadgas rörande tjänstebostad

skall äga motsvarande tillämpning beträffande bostad, varom i nästföregående

stycke är fråga.

55 §.

4 mom. Karolinska sjukhuset.

1. Semestertidens längd utgör årligen

a) för överläkare vid gynekologiska avdelningen av radiumhemmet 90

dagar samt för laborator och förste byråingenjör vid radiofysiska institutionen

60 dagar,

b) för assistent och tekniskt biträde vid radiofysiska institutionen, för

tjänsteman tillhörande sjukvårdspersonalen vid radiumhemmet, vilken i sitt

arbete handskas med röntgen eller radium, ävensom för reparatör vid röntgen-

och ljusavdelningen av radiumhemmet 42 dagar, dock med rätt för

sjukhusdirektionen att medgiva semester under ytterligare högst 18 dagar,

c) för tjänsteman —--42 dagar,

d) för annan---35 dagar.

58 §.

2 mom. Telegrafverket.

3. På därom gjord ansökning äger Kungl. Majit medgiva, att tjänsteman,

vilken förordnats såsom distriktschef, verkstadsdirektör, överdirektör

eller överingenjör men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas av

förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad

han före förordnandet tillhörde. Har sådant medgivande lämnats,

skall för bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass så anses,

som om han även under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie

befattning inom nämnda lönegrad.

Därest så---ordinarie tjänster.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

3

64 §.

5 moni. Bostad m. m.

Distriktsveterinär i distrikt, där särskild bostad är av distriktet eller

däri ingående kommun eller kommuner för veterinären anordnad och av

länsstyrelsen, efter länsveterinärens hörande, godkänd, är skyldig att förhyra

densamma till belopp, som, där överenskommelse ej kan träffas, fastställes

äv länsstyrelsen.

Äro till bostaden anslutna särskilda, för veterinärtjänstens skötande erforderliga

utrymmen, såsom lokal för husdjursklinik, laboratorielokal, sjukstall

el. dyl., skall i fråga om förhyrande m. m. av sådant utrymme gälla

vad i första stycket sägs.

Innehavare av bostad, som i första stycket avses, eller, örn han avlidit,

hans dödsbo, åligger att till vikarie eller efterträdare på distriktsveterinärtjänsten

mot skälig ersättning upplåta expeditionslokal och till bostaden

eventuellt anslutna, för veterinärtjänstens skötande erforderliga särskilda

utrymmen, ävensom, i den omfattning som kan finnas lämplig, tillhandahålla

honom bostadsutrymme.

Är bostaden med därtill hörande särskilda utrymmen kostnadsfritt upplåten

åt distriktsveterinären, skall tillhandahållande av expeditionslokal

m. m. samt bostadsutrymme ske utan ersättning.

I fråga örn avträdande av bostad, som här avses, skall vad i 43 § 1 mom.

stadgas äga motsvarande tillämpning.

Distriktsveterinär i distrikt, där bostad icke finnes för veterinären anordnad,

är skyldig att vid honom beviljad semester eller tjänstledighet,

där så påkallas och omständigheterna sådant medgiva, mot skälig ersättning

tillhandahålla vikarie nödig expeditionslokal.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1941.

2) Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. militära

avlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 275).

Härigenom förordnas, att 20 § 1 mom. militära avlöningsreglementet

den 15 juni 1939 skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives:

20 §.

1 mom. Vid tjänstledighet —--tid därutöver.

Vad i detta moment sägs gäller, i enlighet med vad därom är eller må varda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

särskilt stadgat, även i fråga om avlöning till beställningshavare, som erhåller

tjänstledighet för tvångsvis anordnad läkarundersökning.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1941.

Vidare har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad departementschefen

förordat vidtaga ändring av bestämmelserna angående kvinnlig lärares avlöning

under ledighet för havandeskap eller barnsbörd i 19 § avlöningsreglementet

den 30 september 1937 för lärare vid folk- och småskolor samt i 14

och 33 §§ avlöningsreglementet den 11 november 1938 för lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och

högre folkskolor,

dels medgiva, att ordinarie läraren i musik vid östra realskolan i Göteborg

Werther Carlson må med sin tjänst förena befattning såsom ordinarie folkskollärare

vid Göteborgs folkskolor och att ordinarie folkskolläraren vid

Göteborgs folkskolor Torsten Carlsson må med sin tjänst förena befattningen

såsom ordinarie kantor och organist vid Göteborgs Masthuggs församling,

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsak enligt de grunder, som departementschefen

angivit, utfärda bestämmelser angående avlöning till vissa

befattningshavare (lärare) i statens tjänst ävensom till vissa kommunalt anställda

lärare under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar och

hemvärnskurser,

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsak enligt de grunder, som departementschefen

angivit, utfärda bestämmelser angående avlöning m. m. till

befattningshavare i statens tjänst under tjänstgöring vid verkshemvärn,

dels bemyndiga Kungl. Majit att besluta om kontant bidrag till sådan uniformspliktig

personal vid lots- och fyrstaten, som själv ombesörjer anskaffning

av färdiga uniformspersedlar,

dels medgiva, att hos lantmätare anställt tekniskt biträde må såsom effektiv

tjänstgöringstid för erhållande av avlöningsförbättring av statsmedel taga

i betraktande jämväl tid, varunder biträdet i anledning av förstärkt försvarsberedskap

eller partiell mobilisering varit inkallad till värnpliktstjänstgöring,

dock endast i den mån biträdet på grund av värnpliktstjänstgöringen varit

hindrad att fullgöra för avlöningsförbättringens åtnjutande eljest föreskriven

tjänstgöring,

dels lämna Kungl. Majit fortsatt bemyndigande för budgetåret 1941/42 att

meddela särskilda avlöningsföreskrifter vid eventuell övergång till krisadministration,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

5

gående skyldighet för vid försvarsväsendet anställd civil personal, vilken åtnjuter

pensionsrätt enligt militära pensionsreglementet, att underkasta sig

läkarundersökning m. m.

Innebörden av Kungl. Majlis förslag.

1 :o) Ändring i bestämmelserna angående kvinnlig tjänstemans (lärares)

tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd. Kungl. Maj:ts under denna

punkt (sid. 6—9) framlagda förslag avser allenast ett förtydligande av gällande

bestämmelser i syfte alt förhindra, att tjänstledighet för barnsbörd

uttages senare än 90:e dagen efter förlossningen. En viss oklarhet rörande

dessa bestämmelsers rätta innebörd har nämligen gjort sig gällande. Förslaget

berör i första hand 15 § 4 mom. civila avlöningsreglementet. Därest

riksdagen bifaller förslaget, förutsättes, att genom Kungl. Maj:ts försorg

ändringar av motsvarande innebörd vidtagas i civila och militära icke-ordinariereglementena.

Vidare inhämtas riksdagens bemyndigande att i 19 § sista

stycket avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor samt i 14 §

A. 5) och 33 § 4 mom. avlöningsreglementet för lärare vid kommunala flickskolor

m. fl. högre kommunala läroanstalter vidtaga erforderliga ändringar

i det nu omhandlade avseendet.

Införandet av förtydligande bestämmelser av nu angiven innebörd bör enligt

departementschefens uppfattning icke medföra återbetalningsskyldighet

i sådana fall, då kvinnlig tjänsteman (lärare) mot löneavdrag motsvarande

sjukavdrag tidigare medgivits ledighet för barnsbörd under tid, som legat

efter 90:e dagen efter förlossningen.

2:o) Visst undantag från de i civila avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna

angående tjänstebostad. Kungl. Maj:ts under denna punkt

(sid. 9—14) framlagda förslag bygger på en av medicinalstyrelsen i skrivelse

den 12 september 1939 gjord framställning, varöver utlåtanden avgivits av

statens bostadsnämnd och allmänna lönenämnden.

I förnyat utlåtande den 21 maj 1940 har medicinalstyrelsen meddelat,

bland annat, att svenska sinnessjukvårdspersonalens förbund och statens

sinnessjukhus ekonomipersonals förbund vid förhandlingar i ärendet förklarat

sig tillstyrka medicinalstyrelsens den 12 september 1939 framställda förslag.

Departementschef en bar för egen del anfört:

Såsom medicinalstyrelsen anfört skulle framdeles olägenheter för själva

sjukhusdriften kunna uppstå, örn personalen vid sinnessjukhusen obehindrat

finge utflytta från de vid sjukhusen befintliga personalbostäderna. Styrelsen

bar också framhållit, att man ej utan men för sjukhusdriften knnde på den

fria hyresmarknaden upplåta ur tjänstesynpunkt icke betingade lägenheter

vid sjukhusen, liksom ock att det i de enskilda fallen mötte svårigheter att

avgöra, vilka bostäder vore att anse såsom erforderliga ur tjänstesynpunkt

och vilka som icke vore det. Med hänsyn härtill och då det givetvis är ett

statsintresse, alt de bostäder, som anordnats och bekostats av statsverket,

bliva på behörigt sätt utnyttjade, finner jag mig höra biträda styrelsens för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

slag om skyldighet för vid sinnessjukhus anställd befattningshavare att bebo

sjukhuset tillhörande bostadslägenhet, som anvisas honom till bostad, oavsett

om lägenheten är att betrakta såsom tjänstebostad i avlöningsreglementets

mening eller icke. Härför erfordras emellertid införande i civila avlöningsreglementet

av särbestämmelser i ämnet. Dessa särbestämmelser torde böra

givas motsvarande avfattning som de för statens järnvägars vidkommande

i 58 § 3 mom. 8 punkten av reglementet meddelade och intagas under punkt

5 i reglementets 52 § 7 mom. Jag vill påpeka att, därest tjänstebostadsförhållandena

ordnas på sätt skett vid statens järnvägar, tjänsteman vid sinnessjukhus

likväl skulle under vissa förhållanden kunna befrias från skyldigheten

att bebo honom anvisad bostad och att prövning av sådan fråga

skulle ske i samråd med särskilt för ändamålet utsett personalombud.

Vid bifall till mitt förslag bör erforderlig ändring göras jämväl i civila

icke-ordinariereglementet (52 § 7 morn.).

3:o) Semester för vissa befattningshavare vid karolinska institutet och

karolinska sjukhuset (sid. 14 och 15). I 55 § 4 mom. civila avlöningsreglementet

hava meddelats vissa särskilda, från de allmänna semesterbestämmelserna

i reglementets 11 § avvikande föreskrifter rörande semestertidens längd

för bl. a. sådana befattningshavare vid karolinska sjukhuset, vilka i sin

tjänstgöring hava att handskas med röntgen eller radium.

I propositionen nr 74 har Kungl. Maj:t framlagt förslag om att forskningsavdelningarna

vid Konung Gustaf V :s jubileumsklinik, nämligen svulstpatologiska

avdelningen — efter övertagandet benämnd radiopatologiska avdelningen

— och radiofysiska avdelningen, vilkas drift nu delvis bekostas av

Konung Gustaf V:s jubileumsfond, skola från och med den 1 juli 1941 helt

övertagas av statsverket och inordnas under karolinska sjukhuset. Enligt

den föreslagna personalorganisationen för ifrågavarande institutioner efter

övertagandet skulle å karolinska institutets stat nyuppföras 1 professor och

föreståndare och 1 laborator, avsedda för radiopatologiska avdelningen, och

1 professor och föreståndare, avsedd för radiofysiska avdelningen, samtliga

med avlöning enligt de för professor respektive laborator vid institutet gällande

grunder, samt å karolinska sjukhusets stat upptagas, bland andra,

följande befattning, nämligen 2 laboratorer, tillika avdelningsföreståndare,

i lönegrad A 28, 1 laborator, tillika kemist, i lönegrad A 26, 1 förste byråingenjör,

tillika avdelningsföreståndare, likaledes i lönegrad A 26, och 1

assistent i lönegrad A 14. Ä andra sidan skulle den å karolinska sjukhusets

stat för närvarande uppförda befattningen såsom laborator i lönegrad A 26

vid radiofysiska avdelningen bortfalla.

I den framställning från styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond

av den 11 november 1939, som legat till grund för det i propositionen framlagda

förslaget, har förordats, att för innehavarna av de nya befattningar,

med vilka äro förenade göromål berörande röntgen eller radium, meddelas

särskilda bestämmelser angående semestertidens längd.

Föredragande departementschefen har för egen del anfört följande:

Vad först angår den årliga semestern för professorn och föreståndaren för

radiofysiska institutionen torde denna böra i likhet med vad som gäller för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

7

överläkaren vid gynekologiska avdelningen av radiumhemmet bestämmas

till 90 dagar. Föreskrift härom torde lämpligen kunna meddelas genom en

komplettering av vederbörande instruktion.

För laborator och förste byråingenjör vid förstnämnda institution synes

semestern i anslutning till vad som föreslagits böra bestämmas till 60 dagar.

Assistent vid institutionen bör i likhet med tekniskt biträde för fysiska mätningar

berättigas åtnjuta semester under 42 dagar, med rätt för sjukhusdirektionen

att medgiva semester under ytterligare högst 18 dagar. Förslag

torde böra föreläggas riksdagen om komplettering av semesterföreskrifterna

i 55 § 4 mom. 1 punkten civila avlöningsreglementet i enlighet härmed.

I detta sammanhang torde jag få påpeka, att professorer och laboratorer

vid karolinska institutet äga i stället för semester åtnjuta ferier. Professorn

ävensom laboratorn vid radiopatologiska institutionen skola emellertid, ehuru

upptagna å karolinska institutets stat, icke tjänstgöra vid nämnda institut

utan huvudsakligen vid radiopatologiska institutionen inom karolinska sjukhuset.

Vid sådant förhållande synes en särskild föreskrift erfordras för reglerandet

av deras semesterförhållanden. Jag föreslår, att semestern för den

förre, i anslutning till vad som gäller för överläkare i allmänhet vid karolinska

sjukhuset, bestämmes till 60 dagar samt för den senare till 45 dagar.

På sätt jag nyss förordat i fråga om semester för professorn å radiofysiska

institutionen torde stadgande härom böra meddelas i form av en instruktionsbestämmelse.

4:o) Vissa förordnandetjänstemäns vid telegrafverket återgång till förut

innehavd befattning (sid. 16). Enligt 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet

äger Kungl. Majit på därom gjord ansökan medgiva, att

tjänsteman, vilken förordnats såsom telefondirektör i Stockholm eller såsom

verkstadsdirektör vid telegrafverket men vilkens förordnande upphört utan

att efterföljas av förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning

inom den lönegrad han före förordnandet tillhörde. Därest så erfordras för

beredande åt tjänsteman i nu avsett fall av ordinarie befattning, äger Kungl.

Majit besluta därav betingad tillfällig ökning av antalet ordinarie tjänster.

Motsvarande bestämmelser äro i reglementet meddelade beträffande vissa

förordnandetjänster vid postverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk

samt domänverket.

I annat sammanhang (prop. nr 148) har Kungl. Majit framlagt förslag om

inrättandet av vissa nya förordnandetjänster vid telegrafverket, nämligen befattningar

såsom överdirektör, överingenjör och distriktschef. I samband med

omorganisationen skulle befattningen såsom telefondirektör i Stockholm bortfalla.

I förslaget har framhållits, att ett bifall till detsamma påkallade ändring

av föreskrifterna i 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet i

syfte att bereda innehavarna av nämnda nya tjänster möjlighet att återgå till

ordinarie befattning inom förut innehavd lönegrad.

Kungl. Majits nu ifrågavarande förslag avser sådan ändring av stadgandet

i 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet, att å ena sidan befattningen

såsom telefondirektör i Stockholm bortfaller samt att å andra sidan

där införas de nya befattningarna såsom överdirektör, överingenjör och distriktschef

vid telegrafverket.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

5:o) Bestämmelser angående tjänstebostad för distriktsveterinärer (sid.

16—21). Avlöningsförmånerna för distriktsveterinärerna äro numera reglerade

genom bestämmelser i civila avlöningsreglementet. Med hänsyn lill

de betydande avvikelser från de i reglementet meddelade allmänna bestämmelserna,

främst i fråga om löneplanen, som ansetts nödvändiga vid ordnandet

av distriktsveterinärernas löneförhållanden, hava emellertid löneföreskrifterna

för nämnda tjänstemannagrupp — i likhet med vad som skett

beträffande vissa andra befattningshavargrupper, såsom provinsialläkare,

rektorer m. fl. — upptagits under en särskild paragraf, 64 §, av reglementet.

Därvid hava allenast vissa av reglementets allmänna bestämmelser genom direkt

hänvisning gjorts tillämpliga å distriktsveterinär, medan paragrafen i

övrigt upptager för distriktsveterinärer erforderliga specialföreskrifter. Nämnda

hänvisning omfattar emellertid icke de i 41—43 §§ av reglementet meddelade

föreskrifterna örn tjänstebostad. Ej heller hava i samband med distriktsveterinärernas

inordnande under civila avlöningsreglementet särföreskrifter

i nämnda hänseende blivit, så vitt angår denna kategori tjänstemän, intagna

i reglementet.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 11 oktober 1940 uppdragit åt medicinalstyrelsen

att verkställa utredning av frågan örn utnyttjande av veterinärbostäder,

som uppförts av vederbörande kommuner, har styrelsen,

som infordrat yttrande i ärendet från svenska distriktsveterinärföreningens

styrelse, den 6 november 1940 inkommit med förslag till bestämmelser i

ämnet.

Över medicinalstyrelsens förslag hava utlåtanden avgivits av statskontoret,

statens bostadsnämnd, svenska landskommunernas förbund och byggnadsstyrelsen.

Föredragande departementschefen har för egen del anfört:

Såsom av det anförda framgår har medicinalstyrelsen framlagt förslag till

detaljerade bestämmelser för reglerande av tjänstebostadsförhållandena för

distriktsveterinärer i sådana veterinärdistrikt, där särskild bostad för veterinären

är av distriktet eller av till distriktet hörande kommun eller kommuner

eller kommunalförbund eller av landsting anordnad. Mot förslaget hava

av de hörda myndigheterna framförts vissa erinringar.

Det synes mig angeläget, att vissa av de föreslagna föreskrifterna, örn ock

nied en del ändringar, intagas bland de i 64 § civila avlöningsreglementet för

distriktsveterinärer avsedda avlöningsbestämmelserna. Att märka är att, då

här icke är fråga om bostad som upplåtes av statsverket, de i civila avlöningsreglementet

införda allmänna bestämmelserna om tjänstebostad icke kunna

utan vidare komma i tillämpning. Jag vill ock erinra, att bland avlöningsbestämmelserna

för provinsialläkare i 59 § 5 mom. civila avlöningsreglementet

äro införda vissa särskilda bestämmelser angående tjänstebostad för läkare i

sådana provinsialläkardistrikt, där bostad är av distriktet eller däri ingående

kommun eller kommuner för läkaren anordnad och av länsstyrelsen godkänd.

Dessa föreskrifter synas mig kunna tjäna till ledning vid meddelande

av tjänstebostadsbestämmelser för distriktsveterinärer.

I första hand torde böra föreskrivas, att distriktsveterinär i distrikt, där

särskild bostad är av distriktet eller däri ingående kommun eller kommuner

för veterinär anordnad och av länsstyrelsen efter länsveterinärens hörande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

9

godkänd, skall vara skyldig att förhyra densamma till belopp, som, där överenskommelse

ej kan träffas, fastställes av länsstyrelsen. Det sagda bör ock

gälla, där till bostadsfastigheten höra särskilda utrymmen, som äro erforderliga

för veterinärtjänstens skötande, såsom lokal för husdjursklinik, laboratorielokal,

sjukstall el. dyl. Jag delar sålunda den av statskontoret uttalade

meningen, alt hyresersättningen bör bestämmas efter fri överenskommelse

mellan tjänstinnehavaren och bostadsupplåtaren samt att någon maximering

av hyran icke bör förekomma. Där överenskommelse om ersättningsbeloppet

ej kan träffas, bör detsamma såsom statskontoret föreslagit fastställas

av länsstyrelsen. Någon viss termin för hyrans erläggande synes mig

icke böra stipuleras. För det fall, att tjänstinnehavaren befordras eller förflyttas

till annan stationeringsort eller avgår från tjänsten eller entledigas,

synas mig de i 43 § 1 mom. civila avlöningsreglementet givna bestämmelserna

kunna utan olägenhet göras direkt tillämpliga.

Enligt 64 § 4 mom. 6 punkten civila avlöningsreglementet är distriktsveterinär,

som åtnjuter semester eller tjänstledighet, skyldig att, där så påkallas

och omständigheterna sådant medgiva, mot skälig ersättning tillhandahålla

vikarie nödig expeditionslokal. Denna föreskrift är givetvis tillämplig,

oavsett örn distriktsveterinären bebor tjänstebostad eller annan bostad.

För provinsialläkare, som innehar tjänstebostad, är emellertid i 59 § 5 mom.

stadgad en vidsträcktare skyldighet i avseende å tillhandahållande av utrymme

åt vikarie. Det synes mig lämpligt, att bestämmelserna för distriktsveterinär

i denna del närmare anslutas till de för provinsialläkare redan gällande.

Skyldighet att underkasta sig de nya bestämmelserna skulle givetvis åligga

den, som hädanefter utnämnes till distriktsveterinär. Samma skyldighet torde

ock kunna åläggas redan utnämnd distriktsveterinär, som på egen ansökan

erhåller förflyttning till distrikt, där bostad för veterinären är anordnad. I

övrigt torde nuvarande innehavare av distriktsveterinärsbefattningar icke

kunna förpliktas att underkasta sig de nya bestämmelserna angående tjänstebostad.

6:o) Dispens för vissa befattningshavare från gällande bestämmelser angående

förening av tjänster (sid. 22—24). I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20

mars 1940 har skolöverstyrelsen gjort framställning om rätt för ordinarie

musikläraren vid östra realskolan i Göteborg Werther Carlson att med sin

tjänst få förena ordinarie folkskollärartjänst vid Göteborgs folkskolor. Genom

Kungl. Maj:ts beslut den 14 oktober 1939 hade Carlson medgivits rätt

att förena sin ordinarie övningslärarbefattning vid östra realskolan i Göteborg

med ordinarie musiklärartjänst vid Göteborgs folkskolor. Av handlingarna

i nämnda ansökningsärende hade ingenting annat framgått än att fråga

varit om förening av statlig övningslärarbefattning med sådan kommunal

övningslärarbefattning, som avsåges i 55 § 9 mom. 4 punkten första stycket.

Nu hade det emellertid kommit till överstyrelsens kännedom, att tjänsten

vid folkskolorna i Göteborg icke vore en kommunal övningslärarbefattning i

egentlig mening utan en ordinarie folkskollärartjänst, ehuru undervisningen

omfattade uteslutande sång och musik. På grund härav syntes nämnda bestämmelse

icke äga tillämpning i detta fall utan erfordrades särskilda åtgärder

för att föreningen skulle fortfarande få äga bestånd.

över denna framställning har utlåtande avgivits av allmänna länmalm!-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

den, som därvid framhållit, att riksdagens samtycke till föreningen av ifrågavarande

tjänster erfordrades.

Vidare har ordinarie folkskolläraren vid Göteborgs folkskolor Torsten

Carlsson i en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning anhållit om tillstånd att

med sin tjänst få förena befattningen såsom ordinarie organist och kantor

i Göteborgs Masthuggs församling. Av ansökningen framgår, att Carlsson tillträtt

nämnda organist- och kantorsbefattning den 13 juni 1920 och att han

den 1 maj 1925 blivit ordinarie innehavare av densamma. Den 1 juli 1939

har han erhållit sin innehavande ordinarie folkskollärartjänst efter att dessförinnan

från och med höstterminen 1924 — med undantag allenast för år

1928 — hava innehaft icke-ordinarie lärartjänst vid nämnda folkskolor. Med

organist- och kantorsbefattningen vöre förenad en tjänstgöring av allenast

4 å 5 timmar i veckan.

I detta ärende hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret

och allmänna lönenämnden. Lönenämnden framhåller i sitt utlåtande bland

annat, att inhämtande av riksdagens samtycke till tjänsteförening i fall sådana

som det förevarande måste anses innebära en onödig omgång. Enligt

lönenämndens mening borde genom en reglementsändring sörjas för att

Kungl. Majit erhölle befogenhet att ensam träffa avgörande i angivna hänseende.

Departementschefen har för egen del anfört:

I anledning av vad allmänna lönenämnden anfört örn behovet av en ändring

av bestämmelserna örn tjänsteförening i avlöningsreglementet för lärare

vid folk- och småskolor vill jag framhålla, att ifrågavarande bestämmelser —

liksom ock de i sådant hänseende meddelade bestämmelserna i avlöningsreglementet

för de högre kommunala skolorna — icke på ett ur saklig synpunkt

tillfredsställande sätt ansluta sig till motsvarande bestämmelser i civila

avlöningsreglementet, ett förhållande som givetvis bland annat är beroende

av att reglementena tillkommit vid olika tidpunkter. Jag har emellertid ansett

mig icke på grund av de föreliggande framställningarna böra ingå på någon

prövning av de ändringar i vederbörande reglementen, som skulle erfordras

för att åstadkomma en utjämning i förevarande hänseende. Denna fråga synes

mig vara av den natur, att den lämpligen bör upptagas till behandling i

samband med en blivande revision av de av Kungl. Majit utfärdade avlöningsreglementena

för kommunala lärare.

Vid sådant förhållande och i betraktande av de särskilda omständigheter,

som anförts i de nu föreliggande ärendena, vill jag icke motsätta mig, att

Kungl. Majit utverkar riksdagens samtycke till de tjänsteföreningar, varom

i ärendena är fråga.

7:o) Avlöning till viss civil personal i statens eller kommuns tjänst under

tjänstgöring vid allmänt hemvärn eller verkshemvärn (sid. 25—32).

I överensstämmelse med riksdagens beslut har Kungl. Majit den 31 maj

1940 utfärdat kungörelse (nr 408) om hemvärnets organisation och uppgifter

m. m. (hemvärnskungörelse). I enlighet med nämnda kungörelse består hemvärnet,

som utgör en del av lantförsvaret, av militärt organiserade, på fri
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

11

villighetens väg rekryterade förband, vilkas främsta uppgift är att verka för

det omedelbara tryggandet av den egna hemorten. Till hemvärnsmän och

reservhemvärnsmän antagas i värnpliktshänseende över- och underåriga män

ävensom sådana värnpliktiga, vilka på grund av frikallelse, uppskov av längre

varaktighet eller annan orsak beräknas icke komma att inkallas till tjänstgöring

vid mobilisering. Antagning sker på därom hos inskrivningsbefälhavaren

gjord skriftlig ansökan. Med den antagne upprättas kontrakt (hemvämskontrakt)

angående anställningen.

Hemvärnsmän (reservhemvärnsmän) må åläggas att under fredstid i utbildningssyfte

årligen fullgöra högst 50 timmars tjänstgöring, däri icke inräknas

den tid som åtgår för vidmakthållande och förkovran av skjutskicklighet

och fältduglighet i övrigt. Nämnda tjänstgöring må icke utan särskild

överenskommelse förläggas till hemvärnsmannens (reservhemvärnsmannens)

arbetstid. Under krig ävensom eljest, då Konungen utfärdat befallning att

hemvärnet skall hållas i beredskap, är hemvärnsmän skyldig att på kallelse

inställa sig till den tjänstgöring, som erfordras för fyllandet av hemvärnets

uppgifter. Vid tjänstgöring under fredstid äger hemvärnsmän åtnjuta fri

inkvartering ävensom fria resor. Vid tjänstgöring under krig ävensom då

Konungen anbefallt hemvärnets hållande i beredskap åtnjuter hemvärnsmän

dels fri inkvartering och fria resor, dels dagavlöning med 2 kronor 50 öre för

varje tjänstgöringsdag örn sammanlagt minst 3 timmar, dels ock försörjningsbidrag.

I anslutning till hemvärnskungörelsen har hemvämsledningen utfärdat

vissa anvisningar beträffande hemvärnets organisation vid vissa statens verk

och inrättningar (s. k. verkshemvärn). I enlighet med nämnda anvisningar

förutsättas hemvämsförband skola organiseras vid statliga verk och inrättningar,

där verksamheten under alla förhållanden måste hållas vid gång.

Rekrytering av verksförband sker genom antagning i vanlig ordning enligt

hemvärnskungörelsens bestämmelser, dock uteslutande bland den vid verket

anställda personalen.

I skrivelse den 17 september 1940 har chefen för armén framhållit, att

tjänstemän vid den civila statsförvaltningen under tjänstgöring vid det

allmänna hemvärnet för närvarande måste vidkännas C-avdrag, d. v. s.

avstå hela lönen. Då detta förhållande icke kunde anses förenligt med

rättvisa och billighet, har chefen för armén hemställt, att civila avlölöningsreglementet

och civila icke-ordinariereglementet måtte omarbetas

därhän, att hemvärnstjänstgöring jämställdes med värnpliktstjänstgöring i

landstormen samt att hemvärnsmän sålunda under tjänstledighet för tjänstgöring

i denna sin egenskap finge uppbära honom eljest tillkommande avlöning

minskad med B-avdrag.

över nämnda framställning hava allmänna lönenämnden ocn statskontoret

avgivit utlåtanden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

I särskilda skrivelser hava vidare generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och

vattenfallsstyrelsen — med förmälan att hemvärnsförband avsåges skola organiseras

vid postverket och telegrafverket och redan upprättats vid statens

vattenfalls verk —- gjort framställning angående ersättning till den verkspersonal,

som komme att tjänstgöra vid sådant förband.

över verksstyrelsernas framställningar har allmänna lönenämnden den 26

november 1940 avgivit utlåtande.

Departementschefen har beträffande avlöningsförmånerna under tjänstgöring

vid det allmänna hemvärnet för egen del anfört:

Vad till en början angår avlöningsförmåner till tjänsteman under tjänstgöring

i egenskap av hemvärnsman i det allmänna hemvärnet finner jag i

likhet med allmänna lönenämnden och statskontoret skäl tala för att någon

del av lönen må behållas. I enlighet med vad lönenämnden föreslagit och

statskontoret tillstyrkt förordar jag därför, att i civila avlöningsreglementet

avsedd ordinarie tjänsteman och i civila icke-ordinariereglementet eller militära

icke-ordinariereglementet avsedd extra ordinarie tjänsteman berättigas

under tjänstledighet, som tjänstemannen erhåller för deltagande i hemvärnsövningar

och hemvärnskurser, uppbära avlöning med B-avdrag, dock under

högst 14 dagar av ett och samma kalenderår. Lön med avdrag motsvarande

B-avdrag synes mig under ledighet för samma ändamål även böra — med

enahanda tidsbegränsning — tillkomma hemvärnsman, som i kommuns

tjänst innehar sådan ordinarie eller extra ordinarie lärår- eller därmed jämförlig

befattning, å vilken avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr

660) för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor eller avlöningsreglementet den 30

september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor är tillämpligt.

Samma förmån bör jämväl tillkomma ordinarie eller extra ordinarie nomadlärare.

Jag delar ock den av statskontoret hävdade meningen, att bestämmelser i

ämnet för närvarande lämpligen icke böra intagas i själva avlöningsreglementena.

Under nu rådande förhållanden och i avvaktan på närmare erfarenhet

rörande hemvärnets helt nyligen genomförda organisation och hemvärnsrörelsens

vidare utveckling synes det mig ändamålsenligast att, i likhet med

vad som skett i fråga örn avlöning under vanlig militärtjänstgöring åt åtskilliga

grupper befattningshavare i statens och kommuns tjänst, i ämnet

meddelas allenast provisoriska föreskrifter.

Kungl. Majit torde böra av riksdagen utverka bemyndigande att utfärda

dylika föreskrifter av i huvudsak det innehåll, jag nyss förordat.

Beträffande avlöningsförmånerna under tjänstgöring vid verkshemvärn

yttrar departementschefen bland annat:

För egen del anser jag i likhet med verksstyrelserna att, där verkshemvärnsman

beordras till tjänstgöring vid verkshemvärnet under förhållanden

som avses i 11 § 2 mom. hemvärnskungörelsen, d. v. s. under krig och eljest,

då hemvärnet hålles i beredskap, sådan tjänstgöring är att likställa med annan

tjänstgöring i verkets tjänst och att fördenskull den rätt med avseende å

avlöning och pension, som tillkommer hemvärnsmannen i hans civila befattning,

bör bibehållas även under hemvärnstjänstgöringen. Jag förutsätter dock

härvid, att varken resekostnads- och traktamentsersättning eller tjänstgöringstraktamente

eller ersättning för övertid skall utgå under ifrågavarande

tjänstgöring. I likhet med lönenämnden anser jag, att det i 12 § hemvärns
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130. 13

kungörelsen stadgade försörjningsbidraget icke bör tillkomma verkshemvärnsman.

Jag biträder ock den av verksstyrelserna uttalade uppfattningen att i princip

någon ersättning av verksmedel icke bör utgå till verkshemvärnsman under

tjänstgöring vid hemvärnet i fredstid. Däremot torde den rätt med avseende

å avlöning och pension vid sjukdom och olycksfallsskada, ådragen i

hemvärnstjänsten, som föreslagits, böra få åtnjutas. Jag vill i avseende härå

framhålla, att även hemvärnstjänstgöring under nu avsedda förhållanden

sker i verkets intresse och att det för ernående av tillfredsställande rekrytering

av verkshemvärnet torde bliva erforderligt, att nämnda särskilda förmåner

erbjudas tjänstemännen. Likaledes synas mig de föreslagna förmånerna

av oavkortad lön under högst 10 dagar för år samt resekostnads- och

traktamentsersättning ävensom tjänstgöringstraktamente vid deltagande i

kurser för hemvärnsbefäl böra få tillgodonjutas, resekostnads- och traktamentsersättning

samt tjänstgöringstraktamente dock endast i de fall, då vederbörande

icke erhåller fria resor m. m. enligt bestämmelserna i hemvärnskungörelsen.

Det av lönenämnden väckta detaljspörsmålet om fastställande

av ett enhetligt tjänstgöringstraktamente torde få närmare övervägas i samband

med utfärdande av de bestämmelser rörande villkoren för verkspersonalens

tjänstgöring vid verkshemvärnet, som bliva erforderliga.

Jag förutsätter, att vid bifall till vad jag nu förordat ersättning enligt föreslagna

grunder jämväl skall tillkomma arbetare vid här ifrågavarande verk

under tjänstgöring vid verkshemvärnet.

'' Med hänsyn till alten av de förmåner, varom här är fråga, föreslår jag,

att Kungl. Majit hemställer örn riksdagens medgivande att utfärda erforderliga

bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det föregående

förordat. Enligt vad jag inhämtat är emellertid avsikten att anordna

verkshemvärn jämväl vid statens järnvägar. Sådan fråga kan möjligen bliva

aktuell även vid något annat statens verk. Då de i det föregående föreslagna

grunderna för avlöning m. m. till personal under tjänstgöring vid verkshemvärn

givetvis böra gälla även i dessa fall, synes det lämpligt, att medgivandet

erhåller generell karaktär.

8:o) Visst undantag från de i civila avlöningsreglemeniet meddelade bestämmelserna

angående tjänstedräkt (sid. 33—36). Jämlikt 45 § civila avlöningsreglementet

äger tjänsteman, som är pliktig att under tjänstgöring

vara iförd tjänstedräkt (uniform) eller bära tjänstetecken eller vars tjänstgöring

påkallar nyttjandet av särskild skyddsbeklädnad, att genom vederbörande

myndighets försorg bekomma för ändamålet erforderliga persedlar

eller materialier antingen med äganderätt, mot särskild ersättning enligt de

i 46 § angivna grunderna, eller, där så prövas lämpligt i fråga örn tjänstetecken

eller skyddsbeklädnad, såsom lån. Ersättning för utbekomna klädespersedlar

eller materialier skall jämlikt 46 § sagda reglemente motsvara myndighetens

självkostnadspris. 1 fråga örn tjänsteman, som är pliktig att under

tjänstgöring bära fullständig uniform, skall dock vid ersättningens bestämmande

avdragas ett belopp, motsvarande trettio procent av självkostnadspriset,

vederbörande myndighet likväl obetaget att, där särskilda skäl därtill

föreligga, medgiva större avdrag, dock högst femtio procent av självkostnadspriset.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

Vad sålunda stadgats i fråga örn tjänstedräkt för ordinarie tjänstemän gäller

enligt 23 och 41 §§ civila icke-ordinariereglementet jämväl för extra ordinarie

och extra tjänstemän (aspiranter).

I skrivelse den 29 oktober 1940 har lotsstyrelsen hemställt om Kungl. Maj:ts

medgivande att, med tillämpning av de i 46 § civila avlöningsreglementet angivna

grunderna, till uniformspliktig tjänsteman vid lots- och fyrstaten, vilken

själv anskaffat uniformspersedel, som av styrelsen prövas erforderlig, utbetala

bidrag till anskaffningskostnaderna.

Över lotsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av allmänna lönenämnden.

Departementschefen har för egen del anfört:

Enligt avlöningsreglementets bestämmelser är tjänsleman, som är pliktig

att bära fullständig uniform, berättigad att vid inköp från vederbörande verk

av uniformspersedlar eller materialier därtill erhålla bidrag av statsmedel till

anskaffningen i form av rabatt å det självkostnadspris, som verket haft att

vidkännas för persedlarnas eller materialiernas upphandling. Förutsättningen

för erhållande av dylikt bidrag är sålunda, att anskaffningen sker genom

vederbörande verks försorg. Enligt lotsstyrelsens föreliggande förslag skulle

tjänsteman vid lots- och fyrstaten, som visserligen mot ersättning med rabatt

utbekommit material (tyg m. m.) från verket men själv ombesörjt tillverkningen

av uniformspersedlarna, erhålla kontant bidrag till tillverkningskostnaderna.

Lotsstyrelsen bar därjämte ansett, att till tjänsteman, som under

övergångstiden från civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli

1939 till dess styrelsen under år 1940 hunnit anskaffa erforderligt lager av

tyg m. m. för personalens uniformsbehov, ulan styrelsens förmedling ombesörjt

såväl inköp av tyg till uniform som uniformstillverkningen, skulle kunna

utbetalas kontant bidrag beträffande hela uniformskostnaden. Möjlighet

borde lämnas öppen att även framdeles bereda personalen sådan ersättning.

Örn jag ock hyser viss tveksamhet inför den av lotsstyrelsen föreslagna

anordningen, har jag likväl ansett mig, särskilt nied hänsyn till den anförda

svårigheten för styrelsen att under nuvarande förhållanden centralt anskaffa

och mot ersättning tillhandahålla färdiga uniformer åt den uniformspliktiga

personalen, icke böra motsätta mig styrelsens förslag att medgiva kontanta

bidrag till tjänstemän, som själva ombesörja tillverkning av sina uniformspersedlar.

Ett medgivande för styrelsen att utbetala dylika bidrag bör dock

endast lämnas försöksvis tills vidare under nu rådande krisförhållanden. Såsom

ovillkorlig förutsättning för detta medgivande bör gälla, att verket härigenom

icke åsamkas större kostnader för personalens uniformering än som

skulle uppkomma vid anskaffning genom verkets försorg av färdiga uniformspersedlar.

Medgivandet torde även få inbegripa bidrag till personalens kostnader

för inköpt uniformstyg under den förut omförmälda övergångstiden

liksom även eljest, där särskilda skäl föreligga.

Då den försöksvisa anordning, jag sålunda förordar, uppenbarligen innebär

ett avsteg från bestämmelserna om tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet,

torde Kungl. Majit böra inhämta riksdagens bemyndigande att meddela

beslut härutinnan.

9:o) Fråga om rätt för hos distriktslantmätare anställt tekniskt biträde,

som åtnjutit ledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap

eller partiell mobilisering, att erhålla avlöningsförbättring

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

15

av statsmedel (sid. 36 och 37). I proposition, nr 97, till 1939 års lagtima

riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag om avlöningsförbättring enligt vissa

grunder till de hos distriktslantmätarna anställda tekniska biträdena. Förslaget

blev av riksdagen godkänt (skr. nr 183). I enlighet härmed må av

lantmäteristyrelsen hos lantmätare anställt tekniskt biträde, som efter förordnande

av styrelsen innehaft sådan anställning under tre år eller mera

med en sammanlagd effektiv tjänstgöringstid av minst 24 månader, erhålla

avlöningsförbättring av statsmedel genom ålderstillägg å 240 kronor för därefter

infallande kalenderår om minst 8 effektiva tjänstgöringsmånader. På

enahanda villkor må efter ytterligare tre anställningsår ålderstillägget utgå

med 480 kronor, efter ytterligare tre år med 720 kronor och slutligen efter

ytterligare tre år med 960 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 15 oktober 1940 har Sveriges lantmåteritekniska

biträdens riksförening hemställt, att Kungl. Majit måtte av billighetsskäl

medgiva, att avlöningsförbättring av statsmedel måtte få utgå till

tekniskt biträde, ändock att sådant biträde på grund av värnpliktstjänstgöring

i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering icke

kunnat fullgöra härför stadgad tjänstgöring inom lantmäteriet.

över framställningen hava utlåtanden avgivits av lantmäteristyrelsen, allmänna

lönenämnden och statskontoret.

Departementschefen har förordat, att Kungl. Majit utvex-kar medgivande

av riksdagen, att tekniskt biträde må såsom effektiv tjänstgöringstid för erhållande

av avlöningsförbättring taga i betraktande jämväl tid, varunder han

i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering varit

inkallad till värnpliktstjänstgöring, dock endast i den mån biträdet av värnpliktstjänstgöringen

valdt hindrad att fullgöi-a för avlöningsförbättringens

åtnjutande eljest föreskriven tjänstgöring.

10:o) Förlängt bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela särskilda

avlöningsföreskrifter vid eventuell övergång till krisadministration (sid. 38).

I proposition, nr 294, till 1940 års lagtima riksdag, hemställde Kungl. Majit

bl. a. om riksdagens bemyndigande att meddela de särskilda avlöningsföreskrifter,

som sammanhängde med övergång till krisadministration. Bemyndigandet

avsåg, förutom rätt att överföra tjänstemän på en särskild temporär

krisindragningsstat och besluta om dessa tjänstemäns avlöningsförmåner,

jämväl befogenhet att, örn och i den mån så befunnes lämpligt, föreskriva

vissa begränsningar av löneförmånerna till den personal, som bibeliölles i

tjänstgöring.

Riksdagen biföll pi-opositionen men fann sig därvid böra i princip begränsa

fullmakten till att gälla ett budgetår i sänder.

Kungl. Majits nu förevarande folkslag avser förlängning av bemyndigandet

för nästkommande budgetår.

Illo) Skyldighet i vissa fall för bcställningsliavarc vid försvarsväsendet

att underkasta sig läkarundersökning in. m. (sid. 38—40). I skrivelse den 4

juli 1940 hava arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

hemställt, att gällande föreskrifter angående skyldighet i vissa fall att förete

läkarintyg för vinnande av anställning i statens tjänst ävensom angående

skyldighet för tjänsteman, tillhörande den civila statsförvaltningen, att i

vissa fall underkasta sig läkarundersökning m. m. måtte utvidgas att avse

jämväl civil personal hänförlig under militära tjänstepensionsreglementet.

Vidare har hemställts örn utfärdande av bestämmelser för nämnda personal,

motsvarande 15 § 1 mom. sista stycket civila avlöningsreglementet och 14 §

1 mom. sista stycket civila icke-ordinariereglementet rörande avlöning under

den tid ledighet åtnjutes för tvångsvis anordnad läkarundersökning.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits av flyg förvaltningen, marinförvaltningen

och försvarsväsendets löne nämnd. Lönenämnden har anfört,

att införandet av föreskrift i militära avlöningsreglementet respektive ickeordinariereglementet

motsvarande de ovan berörda stadgandena i civila avlöningsreglementet

respektive icke-ordinariereglementet syntes böra avse all

personal, å vilken de militära avlöningsreglementena äro tillämpliga.

Departementschefen har för egen del anfört:

I likhet med myndigheterna tillstyrker jag, att gällande kungörelse angående

skyldighet i vissa fall att förete läkarintyg för vinnande av anställning

i statens tjänst ändras på det sätt, att bestämmelserna bliva tillämpliga jämväl

å vid försvarsväsendet anställd civil personal, vilken åtnjuter pensionsrätt

enligt militära tjänstepensionsreglementet. Jag torde framdeles få ånyo

anmäla denna fråga inför Kungl. Maj:t.

Jämväl beträffande frågan om en motsvarande utvidgning av gällande bestämmelser

angående skyldighet för tjänsteman, tillhörande den civila statsförvaltningen,

att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning m. m. kan

jag ansluta mig till det föreliggande förslaget. Då hithörande bestämmelser

(kungörelsen 1935:459) tillkommit efter riksdagens hörande, torde Kungl.

Maj:t böra inhämta riksdagens bemyndigande att meddela erforderliga föreskrifter

på denna punkt.

Såsom en konsekvens av det nu anförda bör emellertid även övervägas införandet

av visst tillägg till de i militära avlöningsreglementet intagna bestämmelserna

örn avlöning under tjänstledighet för behörigen styrkt sjukdom.

Nämnda tillägg skulle — i anslutning till stadgandet i 15 § 1 morn.

civila avlöningsreglementet -—- innebära, att vad i 20 § 1 mom. militära avlöningsreglementet

sägs skall, i enlighet med vad därom särskilt stadgas, gälla

även i fråga örn avlöning till beställningshavare, som erhåller tjänstledighet

för tvångsvis anordnad läkarundersökning. Jag finner mig, med beaktande

jämväl av vad försvarsväsendets lönenämnd anfört, böra tillstyrka, att till

riksdagen avlåtes förslag till ändrad lydelse av 20 § 1 mom. militära avlöningsreglementet

av nu angiven innebörd.

Därest förslaget vinner riksdagens bifall, torde Kungl. Maj:t sedermera

böra besluta om införande av motsvarande bestämmelse i militära ickeordinariereglementet.

Utskottet.

Kungl. Maj :ts under punkterna l:o) och 2:o) framlagda förslag finner sig

utskottet böra tillstyrka.

Beträffande förslagen under punkterna 3:o) och 4:o) vill utskottet erinra,

att utskottet tidigare i utlåtandena nr 81 och nr 126 tillstyrkt de organisa
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

17

lionsförslag, vilka föranlett de under dessa punkter behandlade framställningarna

angående dels semester för vissa befattningshavare vid karolinska

institutet och karolinska sjukhuset, dels ock vissa förordnande-tjänstemäns

vid telegrafverket återgång lill förut innehavd befattning. Vid sådant förhållande

och då de ifrågavarande framställningarna synts utskottet motiverade,

får utskottet tillstyrka bifall till propositionen jämväl i dessa delar.

Kungl. Maj:ts under punkterna 5:o)—7:o) framlagda förslag ha icke

givit utskottet anledning till annat uttalande, än att utskottet i likhet med

departementschefen finner skäl tala för att tjänsteman under ledighet för

deltagande i övningar och kurser vid det allmänna hemvärnet äger behålla

honom eljest tillkommande lön med B-avdrag under högst 14 dagar. Likaså

anser utskottet rimligt, att tjänstgöring vid verkshemvärn under krig eller

anbefalld beredskap med avseende å lön och pension i princip likställes med

annan tjänstgöring vid verket. Under tjänstgöring vid verkshemvärn i fredstid

synes det utskottet däremot vara tillfyllest, om tjänsteman tillförsäkras

de förmåner vid sjukdom och olycksfall samt deltagande i kurser för hcmvärnsbefäl,

som departementschefen förordat. Utskottet tillstyrker förty

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Gentemot det under punkten 8:o) föreslagna undantaget från de i civila

avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna angående tjänstedräkt har

utskottet icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter med hänsyn till de

konsekvenser, som kunna befaras bliva följden av ett dylikt undantag. Då

utskottet likväl icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag i denna del,

har utskottet ansett sig böra understryka, att det ifrågasatta medgivandet åt

lotsstyrelsen att utbetala bidrag till tjänstemän, som själva ombesörja tillverkning

av sina uniformspersedlar, endast bör lämnas försöksvis tills vidare

under nu rådande förhållanden. I likhet med departementschefen förutsätter

utskottet även, att från lotsverkets sida tillses, att verket icke härigenom

åsamkas större kostnader för personalens uniformering än som skulle uppkomma

vid anskaffning genom verkets försorg av färdiga uniformspersedlar.

Kungl. Maj:ts under punkterna 9:o)—liro) framlagda förslag hava icke

föranlett särskild erinran från utskottets sida.

bulder åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna de vid propositionen fogade förslagen till

kungörelser örn ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8) samt örn ändrad lydelse

av 20 § 1 mom. militära avlöningsreglementet den 15 juni

1939 (nr 275);

b) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad departementschefen

förordat vidtaga ändring av bestämmelserna angående

kvinnlig lärares avlöning under ledighet för havandeskap

eller barnsbörd i 19 § avlöningsreglementet den 30 september

1937 för lärare vid folk- och småskolor samt i 14 och

Biliana till riksdagens protokoll ISAI. G sand. Nr 130.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

33 §§ avlöningsreglementet den 11 november 1938 för lärare

vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor;

c) medgiva, att ordinarie läraren i musik vid östra realskolan

i Göteborg Werther Carlson må med sin tjänst förena befattning

såsom ordinarie folkskollärare vid Göteborgs folkskolor

och att ordinarie folkskolläraren vid Göteborgs folkskolor

Torsten Carlsson må med sin tjänst förena befattningen

såsom ordinarie kantor och organist vid Göteborgs Masthuggs

församling;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsak enligt de grunder,

som departementschefen angivit, utfärda bestämmelser

angående avlöning till vissa befattningshavare (lärare) i statens

tjänst ävensom till vissa kommunalt anställda lärare

under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar och

hemvärnskurser;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsak enligt de grunder,

som departementschefen angivit, utfärda bestämmelser

angående avlöning m. m. till befattningshavare i statens tjänst

under tjänstgöring vid verkshemvärn;

f) bemyndiga Kungl. Majit att besluta om kontant bidrag

till sådan uniformspliktig personal vid lots- och fyrstaten,

som själv ombesörjer anskaffning av färdiga uniformspersedlar;
g)

medgiva, att hos lantmätare anställt tekniskt biträde

må såsom effektiv tjänstgöringstid för erhållande av avlöningsförbättring

av statsmedel taga i betraktande jämväl tid,

varunder biträdet i anledning av förstärkt försvarsberedskap

eller partiell mobilisering varit inkallad till värnpliktstjänstgöring,

dock endast i den mån biträdet på grund av värnpliktstjänstgöringen

varit hindrad att fullgöra för avlöningsförbättringens

åtnjutande eljest föreskriven tjänstgöring;

h) lämna Kungl. Majit fortsatt bemyndigande för budgetåret

1941/42 att meddela särskilda avlöningsföreskrifter vid

eventuell övergång till krisadministration;

i) bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter

angående skyldighet för vid försvarsväsendet anställd

civil personal, vilken åtnjuter pensionsrätt enligt militära

pensionsreglementet, att underkasta sig läkarundersökning

m. m.

Stockholm den 23 maj 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

19

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Asplund, Pauli, Bergman, Torsten Ström, Lindström, Heiding, Andrén, Björkman, Gustaf

Iwar Anderson och friherre De Geer; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Isacsson, Strindlund, Andersson i Malmö,

Mårtensson, Staxäng och Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändring i vissa delar av civila avlöning sreglementet den 4 januari 1939 s. 2 i texten