Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv.

1941-05-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:138, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

1

Nr 138.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1941 kl. 3 c. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående

meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv.

(2:a avd.)

I propositionen nr 183 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för

den 21 mars 1941, föreslagit riksdagen att godkänna de i nämnda statsrådsprotokoll

uppdragna riktlinjerna för meddelande av statsgaranti åt tillverkare

av torv.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Bränslekommissionen har hos Kungl. Majit gjort framställning om vissa

åtgärder, ägnade att stimulera en ökning av tillverkningen av bränntorv under

år 1941, varjämte kommissionen förklarat sig ämna föreslå åtgärder i

syfte att stimulera till en ännu större tillverkning under år 1942. I det förra

avseendet har bland annat förordats anställandet av särskilda torvinstruktörer

med uppgift att på landsbygden tillhandagå med de råd och upplysningar,

som erfordrades för igångsättandet av bränntorvtillverkning med

handredskap och mindre torvmaskiner. Vidare avses att bedriva propaganda

för upptagandet och intensifiering av sådan tillverkning. Dylika åtgärder

hava emellertid ansetts otillräckliga. Bränslekommissionen har därför förordat

meddelande av statsgaranti för avsättningen av bränntorv för

att skydda tillverkaren för eventuella förluster för den händelse den nuvarande

bränslekrisen skulle upphöra.

I fråga örn garantiprisets storlek har kommissionen framhållit:
Statsgarantiprisets

höjd syntes böra bestämmas med hänsyn till tillverkningskostnaderna

för bränntorv. Den genomsnittliga tillverkningskostnaden

för bränntorv utgjorde under föregående torvsäsong kronor 23: 20 per ton.

Under instundande torvsäsong torde den emellertid komma att stiga på

grund av ökade materiel- och arbetskostnader. Fuktighetshalten hos den

bränntorv, som skulle komma i åtnjutande av statsgaranti, borde enligt

kommissionens mening icke få överstiga 29 procent av vikten (41 procent av

torrsubstansen) med viss tolerans för mätningsfel och askhalten icke 8 procent

av torrsubstansen. Ett ton bränntorv med nyssnämnda fuktighets- och

askhult motsvarade i bränslevärde ungefär 2.8 lin3 prima björkved. Efter en

noggrann avvägning av de olika prisfaktorer som borde beaktas vid fixerandet

av ett statligt garantipris för bränntorv hade kommissionen stannat inför

ett garantipris av 28 kronor per ton. Då fastställandet av en statsgaranti

Bihang till riksdagens protokoll 10M. 6 sami. Nr 138—139. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

avsåge att befordra tillverkning av bränntorv för avsalu, borde statsgaranti

icke lämnas för bränntorvskvantiteter, som understege 20 ton. Statsgarantien

syntes böra omfatta intill 300,000 ton bränntorv av nyss angiven beskaffenhet.

Enligt kommissionens uppfattning torde emellertid högst omkring

100,000 ton bränntorv behöva inlösas av staten. För statsinlösen av

bränntorv syntes därför ett anslag av 3 miljoner kronor böra anvisas för

budgetåret i941/42.

Kommerskollegium och priskontrollnämnden hava tillstyrkt bränslekommissionens

förslag.

Föredragande statsrådet har likaledes förordat meddelande av statsgaranti

av angivet slag.

Den ifrågasatta garantiverksamheten syntes böra ordnas efter huvudsakligen

samma grunder som gällde för statsgaranti för ved åt skogsägare enligt

kungörelsen den 8 december 1939 (nr 843) med vissa bestämmelser till

främjande av vedproduktionen. Kristidsstyrelse borde sålunda äga att under

av Kungl. Majit bestämda tidsperioder och i den omfattning, som statens

bränslekommission enligt av Kungl. Majit givna föreskrifter bestämde, åt

tillverkare av bränntorv meddela garanti att torv, som av honom för avsalu

tillverkats eller framdeles tillverkades och som icke funne köpare, skulle av

staten inlösas till av Kungl. Majit för varje tidsperiod fastställt pris (garantipris)

; i enlighet med vad bränslekommissionen föreslagit borde dock ej sådan

garanti meddelas beträffande torvparti, som understege 20 ton. Priset syntes

böra bestämmas i ungefärlig överensstämmelse med det garantipris, som

gällde för ved av motsvarande bränslevärde. Å bränslekommissionen borde

ankomma att meddela erforderliga kvalitetsbestämmelser för torv för vilken

statsgaranti kunde ifrågakomma. I analogi med vad som gällde för

statsgaranti för ved syntes i övrigt följande förutsättningar böra vara uppfyllda

för att torrén skulle falla under den statliga garantien. Leverantören

av torv skulle hava till vederbörande kristidsstyrelse anmält den myckenhet

torv, för vilken han önskade åtnjuta garanti, och den plats, å vilken

torven vore upplagd eller vöre avsedd att uppläggas. Därest kristidsstyrelsen

funne torven behövlig samt den angivna uppläggningsplatsen ur transportsynpunkt

lämplig, borde kristidsstyrelsen meddela beslut, att torven skulle omfattas

av statsgaranti. Vid lämnande av medgivande om statsgaranti borde kristidsstyrelsen

noga beakta, att torven kornrne att finnas upplagd på ur transportsynpunkt

lämplig plats. Såsom lämplig upplagsplats för torv skulle anses

järnvägsstation, lastageplats eller plats vid med automobil farbar väg. Det

syntes även böra övervägas att kristidsstyrelse medgåves rätt att vid lämnande

av garanti medgiva viss förhöjning av garantipriset för torv, som upplagts

på ur avsättningssynpunlct särskilt lämplig plats. Inlösning av torv, som

anmälts för statsgaranti, borde få ske endast i den utsträckning torven uppfyllde

de kvalitetsbestämmelser, som kristidsstyrelsen i enlighet med bränslekommissionens

föreskrifter angivit i beslutet örn statsgarantiens meddelande.

Bränslekommissionen hade föreslagit, att statsgarantien borde omfatta intill

300,000 ton torv. Enligt kommissionens uppfattning torde emellertid högst

omkring 100,000 ton torv komma att behöva inlösas av staten. Med utgångspunkt

från ett garantipris av 28 kronor per ton hade kommissionen ansett,

att för statsinlösen av torv borde för budgetåret 1941/42 anvisas ett anslag av

3,000,000 kronor. Det torde emellertid svårligen låta sig göra att nu söka

bedöma, i vilken utsträckning torv kunde behöva av staten inlösas på grund

av de föreslagna garantiutfästelserna. Omfattningen av statens inlösningsskyldighet

på grund av meddelad garanti vore i första hand beroende på utvecklingen

av den rådande krissituationen och de följder densamma kunde

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

3

hava på vår bränsleförsörjning. På grund härav förelåge ej heller möjlighet

att beräkna det belopp som kunde bliva erforderligt för detta ändamål. Då

det här således, allt efter omständigheterna, kunde bliva fråga örn belopp av

växlande storlek, syntes det icke lämpligt att äska ett fixerat anslag; i stället

torde utgifter som kunde föranledas av ifrågavarande statsgaranti få preliminärt

utgå från förskottsstat. Någon särskild medelsanvisning för detta

ändamål för budgetåret 1941/42 bleve därför icke erforderlig förrän vid regleringen

av utgifterna å förskottsstaten.

I detta sammanhang kunde slutligen även nämnas, att fråga väckts om

genomförande av normalpris på bränntorv. Denna fråga, som nära hörde

samman med spörsmålet om priserna å andra bränslen, torde efter vederbörlig

utredning senare få underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Mot de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för meddelande av

statsgaranti åt tillverkare av bränntorv har utskottet icke funnit något att

erinra. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet över

folkhushållningsärenden för den 21 mars 1941 uppdragna

riktlinjerna för meddelande av statsgaranti åt tillverkare av

torv.

Slockholm den 27 maj 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Heiding, Andrén,

Sven Larsson och Persson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Danielsson, Ward, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Isacsson, Andersson i Malmö, Andersson

i Södergård, Lundberg i Hälsingborg och Olsson i Kullenbergstorp.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:300 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. gjorda framställningar. s. 1 i texten