Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv.
1941-05-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1941:138, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
1
Nr 138.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1941 kl. 3 c. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående
meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv.
(2:a avd.)
I propositionen nr 183 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för
den 21 mars 1941, föreslagit riksdagen att godkänna de i nämnda statsrådsprotokoll
uppdragna riktlinjerna för meddelande av statsgaranti åt tillverkare
av torv.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:
Bränslekommissionen har hos Kungl. Majit gjort framställning om vissa
åtgärder, ägnade att stimulera en ökning av tillverkningen av bränntorv under
år 1941, varjämte kommissionen förklarat sig ämna föreslå åtgärder i
syfte att stimulera till en ännu större tillverkning under år 1942. I det förra
avseendet har bland annat förordats anställandet av särskilda torvinstruktörer
med uppgift att på landsbygden tillhandagå med de råd och upplysningar,
som erfordrades för igångsättandet av bränntorvtillverkning med
handredskap och mindre torvmaskiner. Vidare avses att bedriva propaganda
för upptagandet och intensifiering av sådan tillverkning. Dylika åtgärder
hava emellertid ansetts otillräckliga. Bränslekommissionen har därför förordat
meddelande av statsgaranti för avsättningen av bränntorv för
att skydda tillverkaren för eventuella förluster för den händelse den nuvarande
bränslekrisen skulle upphöra.
I fråga örn garantiprisets storlek har kommissionen framhållit:
Statsgarantiprisets
höjd syntes böra bestämmas med hänsyn till tillverkningskostnaderna
för bränntorv. Den genomsnittliga tillverkningskostnaden
för bränntorv utgjorde under föregående torvsäsong kronor 23: 20 per ton.
Under instundande torvsäsong torde den emellertid komma att stiga på
grund av ökade materiel- och arbetskostnader. Fuktighetshalten hos den
bränntorv, som skulle komma i åtnjutande av statsgaranti, borde enligt
kommissionens mening icke få överstiga 29 procent av vikten (41 procent av
torrsubstansen) med viss tolerans för mätningsfel och askhalten icke 8 procent
av torrsubstansen. Ett ton bränntorv med nyssnämnda fuktighets- och
askhult motsvarade i bränslevärde ungefär 2.8 lin3 prima björkved. Efter en
noggrann avvägning av de olika prisfaktorer som borde beaktas vid fixerandet
av ett statligt garantipris för bränntorv hade kommissionen stannat inför
ett garantipris av 28 kronor per ton. Då fastställandet av en statsgaranti
Bihang till riksdagens protokoll 10M. 6 sami. Nr 138—139. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
avsåge att befordra tillverkning av bränntorv för avsalu, borde statsgaranti
icke lämnas för bränntorvskvantiteter, som understege 20 ton. Statsgarantien
syntes böra omfatta intill 300,000 ton bränntorv av nyss angiven beskaffenhet.
Enligt kommissionens uppfattning torde emellertid högst omkring
100,000 ton bränntorv behöva inlösas av staten. För statsinlösen av
bränntorv syntes därför ett anslag av 3 miljoner kronor böra anvisas för
budgetåret i941/42.
Kommerskollegium och priskontrollnämnden hava tillstyrkt bränslekommissionens
förslag.
Föredragande statsrådet har likaledes förordat meddelande av statsgaranti
av angivet slag.
Den ifrågasatta garantiverksamheten syntes böra ordnas efter huvudsakligen
samma grunder som gällde för statsgaranti för ved åt skogsägare enligt
kungörelsen den 8 december 1939 (nr 843) med vissa bestämmelser till
främjande av vedproduktionen. Kristidsstyrelse borde sålunda äga att under
av Kungl. Majit bestämda tidsperioder och i den omfattning, som statens
bränslekommission enligt av Kungl. Majit givna föreskrifter bestämde, åt
tillverkare av bränntorv meddela garanti att torv, som av honom för avsalu
tillverkats eller framdeles tillverkades och som icke funne köpare, skulle av
staten inlösas till av Kungl. Majit för varje tidsperiod fastställt pris (garantipris)
; i enlighet med vad bränslekommissionen föreslagit borde dock ej sådan
garanti meddelas beträffande torvparti, som understege 20 ton. Priset syntes
böra bestämmas i ungefärlig överensstämmelse med det garantipris, som
gällde för ved av motsvarande bränslevärde. Å bränslekommissionen borde
ankomma att meddela erforderliga kvalitetsbestämmelser för torv för vilken
statsgaranti kunde ifrågakomma. I analogi med vad som gällde för
statsgaranti för ved syntes i övrigt följande förutsättningar böra vara uppfyllda
för att torrén skulle falla under den statliga garantien. Leverantören
av torv skulle hava till vederbörande kristidsstyrelse anmält den myckenhet
torv, för vilken han önskade åtnjuta garanti, och den plats, å vilken
torven vore upplagd eller vöre avsedd att uppläggas. Därest kristidsstyrelsen
funne torven behövlig samt den angivna uppläggningsplatsen ur transportsynpunkt
lämplig, borde kristidsstyrelsen meddela beslut, att torven skulle omfattas
av statsgaranti. Vid lämnande av medgivande om statsgaranti borde kristidsstyrelsen
noga beakta, att torven kornrne att finnas upplagd på ur transportsynpunkt
lämplig plats. Såsom lämplig upplagsplats för torv skulle anses
järnvägsstation, lastageplats eller plats vid med automobil farbar väg. Det
syntes även böra övervägas att kristidsstyrelse medgåves rätt att vid lämnande
av garanti medgiva viss förhöjning av garantipriset för torv, som upplagts
på ur avsättningssynpunlct särskilt lämplig plats. Inlösning av torv, som
anmälts för statsgaranti, borde få ske endast i den utsträckning torven uppfyllde
de kvalitetsbestämmelser, som kristidsstyrelsen i enlighet med bränslekommissionens
föreskrifter angivit i beslutet örn statsgarantiens meddelande.
Bränslekommissionen hade föreslagit, att statsgarantien borde omfatta intill
300,000 ton torv. Enligt kommissionens uppfattning torde emellertid högst
omkring 100,000 ton torv komma att behöva inlösas av staten. Med utgångspunkt
från ett garantipris av 28 kronor per ton hade kommissionen ansett,
att för statsinlösen av torv borde för budgetåret 1941/42 anvisas ett anslag av
3,000,000 kronor. Det torde emellertid svårligen låta sig göra att nu söka
bedöma, i vilken utsträckning torv kunde behöva av staten inlösas på grund
av de föreslagna garantiutfästelserna. Omfattningen av statens inlösningsskyldighet
på grund av meddelad garanti vore i första hand beroende på utvecklingen
av den rådande krissituationen och de följder densamma kunde
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
3
hava på vår bränsleförsörjning. På grund härav förelåge ej heller möjlighet
att beräkna det belopp som kunde bliva erforderligt för detta ändamål. Då
det här således, allt efter omständigheterna, kunde bliva fråga örn belopp av
växlande storlek, syntes det icke lämpligt att äska ett fixerat anslag; i stället
torde utgifter som kunde föranledas av ifrågavarande statsgaranti få preliminärt
utgå från förskottsstat. Någon särskild medelsanvisning för detta
ändamål för budgetåret 1941/42 bleve därför icke erforderlig förrän vid regleringen
av utgifterna å förskottsstaten.
I detta sammanhang kunde slutligen även nämnas, att fråga väckts om
genomförande av normalpris på bränntorv. Denna fråga, som nära hörde
samman med spörsmålet om priserna å andra bränslen, torde efter vederbörlig
utredning senare få underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Mot de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för meddelande av
statsgaranti åt tillverkare av bränntorv har utskottet icke funnit något att
erinra. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet över
folkhushållningsärenden för den 21 mars 1941 uppdragna
riktlinjerna för meddelande av statsgaranti åt tillverkare av
torv.
Slockholm den 27 maj 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Heiding, Andrén,
Sven Larsson och Persson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,
Danielsson, Ward, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Isacsson, Andersson i Malmö, Andersson
i Södergård, Lundberg i Hälsingborg och Olsson i Kullenbergstorp.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:300 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. gjorda framställningar. s. 1 i texten