Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa extra ordinarie befattningshavares vid försvarsväsendet rått till personliga lönetillägg m. m.

1941-05-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:149, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa extra ordinarie befattningshavares vid försvarsväsendet rått till personliga lönetillägg m. m.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

19

Nr 149.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa extra ordinarie

befattningshavares vid försvarsväsendet rått till

personliga lönetillägg m. m.

(lia avd.)

Uti en inom första kammaren av herr R. Berg väckt motion (nr 4) har

hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att de extra ordinarie befattningshavare,

vilka, enligt övergångsbestämmelserna i kungl, kungörelsen av den 22

juni 1928 med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke

ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet, efter den 1 april 1931 uppburit

personligt lönetillägg och som hava Karlskrona till förläggningsort,

skola äga att, räknat från och med den 1 april 1931 — utan att det personliga

lönetillägget därför minskas — uppbära E-ortstillägg enligt de bestämmelser,

som varit eller äro gällande för dylikt tillägg.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

över motionen har utskottet med stöd av § 46 riksdagsordningen införskaffat

yttrande från försvarsväsendets lönenämnd, som anfört följande.

I samband med ikraftträdandet av förberörda kungörelse den 22 juni

1928, nr 215, föreskrevs bland övergångsbestämmelserna bland annat, att en

var, vilkens tjänstgöring efter kungörelsens trädande i kraft vöre av minst

samma omfattning som under tiden närmast dessförinnan, finge i anledning

av bestämmelserna i förevarande kungörelse icke lida minskning i den avlöning,

inberäknat dyrtidstillägg, eller i den förmån av semester, som förut

tillkommit honom. Gottgörelse för sådan minskning i avlöning, som här avsåges,

skulle utgå i form av personligt lönetillägg att åtnjutas i den man

vederbörande icke genom avlöningsförhöjning — vunnen av extra ordinarie

tjänsteman till följd av uppfattning till högre löneklass inom samma eller

högre lönegrad eller på grund av flyttning till annan ort, eller av kvinnlig

sjukvårds- eller ekonomipersonal genom tillträdande av förhöjd lön — erhold

en avlöning, som uppginge till den, vartill han varit berättigad före

kungörelsens trädande i kraft.

Vid tidpunkten för ifrågavarande avlöningsbestämmelsers ikraftträdande

den 1 juli 1928 var Karlskrona stad hänförd till ortsgrupp D. Från och med

den 1 april 1931 uppflyttades staden till ortsgrupp E. Med hänsyn till den

i övergångsbestämmelserna i förberörda kungörelse 1928: 215 meddelade föreskriften

därom, att en lönestegring, som föranleddes av befattningshavares

förflyttning från billigare till en dyrare ort, skulle medföra minskning av

det personliga lönetilläggets belopp, måste emellertid befattningshavarna i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

Utskottet.

Karlskrona från och med den 1 april 1931 på grund av den löneökning, som

uppflyttningen i dyrortsgrupp medförde, vidkännas en mot denna ökning

svarande minskning i de personliga lönetilläggen.

Såsom framgår av den i motionen lämnade redogörelsen angående tidigare

vidtagna åtgärder i syfte att befattningshavare i Karlskrona, å vilka övergångsbestämmelserna

voro tillämpliga, icke skulle behöva vidkännas någon

minskning i utgående personligt lönetillägg med anledning av Karlskronas

uppflyttning från och med den 1 april 1931 från ortsgrupp D till ortsgrupp

E, torde det få anses fastslaget, att någon rätt icke förelegat för tjänstemännen

att efter sagda dag behålla det personliga lönetillägget obeskuret. Motionären

har emellertid såsom stöd för sin hemställan åberopat, att befattningshavare

i Stockholm, å vilka avlöningsbestämmelserna i kungörelsen

1928: 215 voro tillämpliga, i samband med införandet av provisoriskt dvrortstillägg

icke därvid behövt vidkännas minskning i utgående personligt lönetillägg.

I riksdagens skrivelse den 15 juni 1939, nr 443, uttalades sålunda,

att riksdagen intet hade att erinra mot att de extra ordinarie tjänstemän vid

försvarsväsendet, vilka vid övergång till avlöningsbestämmelserna i kungörelsen

1928: 215 erhöllo personligt lönetillägg till förhindrande av löneminskning

men som vid tillkomsten sedermera av det provisoriska dyrortstillägget

fått det personliga lönetillägget minskat, med retroaktiv verkan förklarats

icke skola på grund av det provisoriska dyrortstillägget lida minskning i dem

tillerkänt personligt lönetillägg.

De skäl, som föranlett riksdagen medgiva befattningshavare tillhörande

den för Stockholm bestämda ortsgruppen att trots införandet av provisoriskt

dyrortstillägg retroaktivt behålla det dessförinnan utgående personliga lönetillägget

med oförändrat belopp, synas lönenämnden med fog kunna åberopas

som stöd för ett medgivande för befattningshavare i Karlskrona att jämväl

efter stadens uppflyttning i dyrortshänseende bibehållas vid de tidigare

utgående personliga lönetilläggsbeloppen. Genom sitt tidigare beslut får riksdagen

anses hava gjort undantag från den i kungörelsen den 22 juni 1928

fastslagna regeln, att förflyttning till högre ortsgrupp skulle påverka storleken

av det personliga lönetillägget. Då skäl tala för att befattningshavarna

skola i fråga örn bestämmandet av det personliga lönetilläggets storlek behandlas

efter likartade principer, anser sig lönenämnden kunna biträda det

av motionären i nu angivna hänseende gjorda yrkandet.

Utskottet får erinra därom, att 1939 års riksdag medgav i enlighet med ett

av Kungl. Maj:t i visst sammanhang framlagt förslag, att motsvarande befattningshavare

i Stockholm, å vilka övergångsbestämmelserna till kungörelsen

den 22 juni 1928, nr 215, voro tillämpliga, skulle, oaktat de kommit i

åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg, icke lida minskning i dem tillerkänt

personligt lönetillägg. I nu föreliggande motion har hemställts, att enahanda

förmån måtte medgivas motsvarande kategori befattningshavare i

Karlskrona. På av försvarsväsendets lönenämnd i ärendet anförda skäl finner

sig utskottet böra tillstyrka det i motionen i fråga framställda yrkandet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen I: 4, medgiva,

att de extra ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet, vilka

vid övergång till avlöningsbestämmelserna i kungörelsen den

22 juni 1928 (nr 215) erhöllo personligt lönetillägg till för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

21

hindrande av löneminskning men som sedermera vid Karlskronas

uppfattning från D- till E-ortsgruppen fått det personliga

lönetillägget minskat, med retroaktiv verkan förklaras

icke skola på grund av förläggningsortens uppflyttning

till högre ortsgrupp lida minskning i dem tillerkänt personligt

lönetillägg.

Stockholm den 30 maj 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 144.

Biliana lill riksdagens protokoll 19M. G sami. Nr lii—110.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:308 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lotsverkets båtlånefond. s. 9 i texten