Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1941142.

1941-05-30 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1941142.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

1

Nr 150.

Ankom till riksdagens kansli den 80 maj 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till tullverket för budgetåret 1941142.

(3:e avd.)

I anslutning till sina i årets statsverksproposition under sjunde huvudtiteln

(punkterna 24—26) gjorda framställningar har Kungl. Maj:t i propositionen

nr 236, under åberopande av densamma bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 25 april 1941, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den i Kungl. Maj:ts brev den 15 februari 1841, den 6 april

1858 och den 27 november 1917 omförmälda ersättningen för handläggning

av tullmål icke skall utgå för tullmål, som av rådhusrätt slutligt avgöres efter

utgången av år 1941;

dels besluta, att i personalförteckningen för generaltullstyrelsen skall under

rubriken Tjänstemän å ordinarie stat tilläggas 1 assistent i lönegraden

A 14;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen

å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 960,000 kronor;

dels besluta, att i personalförteckningen för tullstaten skall vidtagas av departementschefen

förordad ändring;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för tullstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten å driftbudgeten

under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 17,305,000 kronor;

dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat för tullverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42;

dels ock till Tullverket: Omkostnader å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2,196,000 kronor.

Under rubriken Tullverket äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda

tre förslagsanslag, nämligen ett å 940,000 kronor till avlöningar till

befattningshavare hos generaltullstyrelsen, ett å 18,230,000 kronor till avlöBihang

till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 150.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ningar till befattningshavare å tullstaten samt ett å 2,138,000 kronor till omkostnader.

I skrivelse den 23 oktober 1940 har generaltullstyrelsen gjort framställning

angående medelsbehovet under förenämnda tre anslag för budgetåret

1941/42.

I statsrådsprotokollet behandlas till en början vissa organisationsfrågor

avseende tullverkets kustbevakning samt fråga örn indragning av den ersättning,

som för närvarande utgår till rådhusrätterna för handläggning av tullmål.

Därefter avhandlas medelsbehovet under de olika anslagen.

Vissa organisationsspörsmål rörande tullverkets kustbevakning.

I skrivelse den 12 november 1940 hemställde generaltullstyrelsen, att Kungl.

Maj :t måtte förordna om verkställande av utredning rörande utvidgade arbetsuppgifter

för tullverkets kustbevakning vid krig eller krigsfara eller eljest

under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

I anledning härav bemyndigade Kungl. Majit den 22 november 1940 chefen

för finansdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga med uppdrag

att inom departementet biträda'' med utredning i berörda hänseende. Med

stöd av detta bemyndigande tillkallades samma dag byråchefen i generaltullstyrelsen

P. H. Lindberg, landsfogden i Stockholms län K. G. Persson och

kommendörkaptenen Stig H:son Ericson såsom sakkunniga. Tillika uppdrogs

åt Lindberg att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga lia den 22 mars 1941 avgivit utredning i ämnet. Häröver

lia yttranden infordrats från åtskilliga myndigheter, däribland överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter, marinförvaltningen, vissa länsstyrelser,

generallullstyrelsen, statskontoret och riksräkenskapsverket ävensom allmänna

lönenämnden, som i ärendet samrått med försvarsväsendets lönenämnd.

Med hänsyn till ärendets beskaffenhet har beträffande vissa delar av utredningen

någon närmare redogörelse icke intagits i statsrådsprotokollet. I

dessa delar har hänvisats till handlingarna, vilka tillhandahållits utskottet.

De sakkunniga framhålla, att kustbevakningen med tillämpning av tidigare

meddelade föreskrifter anlitats jämväl för vissa marina uppgifter samt

för en del civila övervakningsuppgifter, som ej ingå i den egentliga tulltjänsten.

De sakkunniga påvisa emellertid, att detta med hänsyn till närmare angivna

förhållanden kommit att ske endast i begränsad utsträckning. Kustbevakningspersonalen

har dock, enligt vad de sakkunniga vidare framhålla,

visat sig synnerligen lämplig för dylika uppgifter, vilket mestadels även varit

fallet beträffande båtmaterielen vid kustbevakningen.

Med hänsyn till erfarenheterna från den hittillsvarande användningen av

kustbevakningen för uppgifter av hithörande slag anse de sakkunniga, att en

anordning, enligt vilken marinen vid mobilisering eller förstärkt försvars
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

3

beredskap kan förfoga över kustbevakningen i dess helhet, innefattar den

bästa lösningen av frågan om kustbevakningens utnyttjande.

Från angivna utgångspunkter förorda de sakkunniga, dels att kustbevakningspersonalen

inordnas i marinens krigspolis, dels ock att dennas uppgifter

utvidgas att avse en allmän sjöpolistjänst. De sakkunniga tänka sig, att

kustbevakningspersonalens verksamhet såsom krigspolis skall kunna bedrivas

på sådant sätt, att kustbevakningens åligganden inom tullverket i allmänhet

bliva ombesörjda samtidigt med utövandet av krigspolistjänsten. I den

mån så ej kan ske, förutsättes det skola ankomma på vederbörande marina

organ att i samråd med kustbevakningschefen och kustdistriktcheferna ordna

tjänstgöringen inom krigspolisen så, att tullverkets intressen bliva vederbörligen

tillgodosedda.

Enligt de sakkunnigas förslag skall kustbevakningschefen i generaltullstyrelsen

utöva chefskapet över kustbevakningen jämväl då denna tagits i

anspråk för tjänstgöring vid marinen. Han förutsättes därvid skola underställas

chefen för marinen för handläggning av ärenden, som röra marinens

krigspolis. Därmed är avsett att vinna en enhetlig prövning av sådana frågor,

som angå krigspolisen i dess helhet.

Inom varje område (marindistrikt o. s. v.) skall ledningen av marinpolisen

enligt förslaget utövas av en särskild marinpolischef, utsedd av vederbörande

militära chefsmyndighet med hänsyn därvid tagen till att han såvitt

möjligt bör vara förtrogen med de arbetsuppgifter av poliskaraktär, som

skola tillkomma krigspolisen.

Vad beträffar den kustbevakningschefen underställda tullpersonalen, skola

enligt förslaget jämväl byråingenjören och byråinspektören å kustbevakningschefens

expedition tjänstgöra vid marinen, varvid de skola biträda kustbevakningschefen.

Kustdistriktcheferna skola enligt förslaget vid tjänstgöringen

inom krigspolisorganisationen vara underställda dels kustbevakningschefen

och dels cheferna för vederbörande marindistrikt. De förutsättas skola

liksom i fredstid handlägga kustbevakningen berörande personal- och kameralärenden

och vidare skola i vanlig ordning fullgöra inspektion och andra

åligganden enligt för dem gällande instruktion.

Skyldigheten för kustbevakningspersonalen att vid mobilisering eller förstärkt

försvarsberedskap tjänstgöra vid marinen skall enligt de sakkunnigas

förslag inträda, då så påfordras. Därmed avses, att marinen skall äga bestämma,

när och i vilken omfattning marinen önskar taga kustbevakningen

i anspråk. De sakkunniga ha nämligen ansett det vara lämpligt, att marinen

finge möjlighet att anpassa kravet på biträde av kustbevakningen efter omständigheterna.

Krigspolisen skall kunna, där så finnes lämpligt, av vederbörande

militäre chef ställas till civil polismyndighets förfogande.

Det har förutsatts, att tulltjänsteman under tjänstgöring vid marinen fortfarande

skall äga de befogenheter, som tillkomma honom såsom tulltjänsteman,

och vara underkastad de skyldigheter, som åvila honom i sådan egenskap,

ävensom att hail vid fullgörande av sådana åligganden skall vara underställd

vederbörande myndighet eller förman inom tullverket. För klar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

läggande av befälsförhållandena har vidare föreslagits, att tulltjänsteman

vid tjänstgöringen i marinen skall, för så vitt han icke redan innehar viss

tjänsteställning inom marinen, hänföras till marinens reserv och tilldelas

viss grad inom denna.

Rörande innehållet av myndigheternas i ärendet avgivna utlåtanden hänvisas

till propositionen, sid. 7—9. Bland annat har överbefälhavaren över

rikets försvarskrafter framhållit såsom erforderligt att med hänsyn till polisuppgifterna

föranstalta örn särskild utbildning av personalen, förslagsvis genom

att länsstyrelserna ställa civil polispersonal till förfogande såsom instruktörer.

Vidare har generaltullstyrelsen föreslagit, att det, för vinnande

av en fastare ordning för kustbevakningens användning i marinens tjänst,

skall förbehållas Kungl. Maj:t att bestämma den tid, då kustbevakningen

skall ställas till marinens förfogande, och den omfattning, i vilken detta

skall ske.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Av den föregående redogörelsen framgår, att kustbevakningens ordinarie

arbetsuppgifter genom krisförhållandena i avsevärd mån minskats men att

samtidigt ett behov av dess medverkan vid ombesörjande av åtskilliga uppgifter

inom marinen jämte polisuppgifter av mera civil natur gjort sig gällande.

Redan nu användes kustbevakningens personal för vissa dylika uppgifter

om ock endast i begränsad utsträckning. De sakkunnigas förslag, att

kustbevakningen vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap skall kunna

tagas i anspråk inom marinen och där ingå i en förstärkt krigspolisorganisation

med utvidgade arbetsuppgifter, innebär således principiellt sett icke

någon nyhet. Såsom av betänkandet framgår och genom yttrandena närmare

belyses, äro med sakkunnigförslaget dock förbundna vissa spörsmål avseende

dels avvägningen inom den föreslagna organisationen mellan marina uppgifter

och polisuppgifter av mera civil karaktär och dels samarbetet mellan

den förstärkta marinpolisen och de civila polismyndigheterna inom gemensamma

verksamhetsområden. Det torde i väsentlig mån få överlämnas till

den praktiska tillämpningen att åstadkomma en tillfredsställande lösning av

dessa spörsmål. Härvid torde den av de sakkunniga föreslagna organisationen

i sina huvuddrag bilda ett lämpligt underlag. Jag anser därför, att de

sakkunnigas organisationsförslag bör i princip godtagas.

Härvid har jag i likhet med de sakkunniga samt .statskontoret och allmänna

lönenämnden ansett mig kunna utgå ifrån alt gällande anställningsvillkor

för kustbevakningspersonalen icke medföra hinder för den ifrågasatta

utvidgningen av personalens tjänstgöringsskyldighet.

Sedan riksdagen i samband med prövningen av föreliggande anslagsfrågor

fått tillfälle att taga ståndpunkt till förslagets huvudgrunder, torde den

närmare utformningen av organisationen få ankomma på Kungl. Maj:t. Därvid

torde generaltullstyrelsens ändringsförslag i fråga örn ordningen för

meddelande av beslut i särskilt fall om kustbevakningens inordnande i marinen

böra övervägas. Beträffande den av överbefälhavaren berörda frågan

om marinpolispersonalens kompetens för vissa polisuppdrag förutsätter jag,

att denna fråga skall genom lämpligt samarbete med de civila polismyndigheterna

kunna lösas utan att särskilda medel för anordnande av utbildning

i polistjänst behöva ställas till förfogande.

Vad angår avlöningen åt kustbevakningspersonalen vid tjänstgöring i marinen,

innebär de sakkunnigas förslag i huvudsak, att personalen skall äga

åtnjuta avlöning och andra förmåner enligt de civila avlöningsbestämmel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande JVr lod.

5

serna, dock med bland annat det undantag, att vissa i tullverkets resereglemente

fastställda traktamentsersättningar icke skola utgå till tjänstemän i 12

lönegraden eller lägre lönegrad, varemot dessa skola åtnjuta en särskild gottgörelse,

benämnd dagavlöning. I enlighet med eljest tillämpade grundsatser

torde det böra ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser

i detta ämne. Förslag härom torde framdeles fa underställas Kungl.

Majit, varvid jämväl de erinringar, som i vissa yttranden framställts beträffande

dagavlöningen, torde få upptagas till närmare övervägande.

1 likhet med marinförvaltningen och överbefälhavaren anser jag, att fri

kost icke bör tillhandahållas tullpersonalen vid tjänstgöring i marinen. Skulle

det finnas erforderligt att meddela bestämmelser örn beredande av torplägnåd

mot erläggande av ersättning, torde det böra ankomma på Kungl. Majit

att förordna i ämnet.

Beträffande den i ärendet omnämnda användningen av tjänstemän vid

lots- och fyrstaten inom marinen är i 57 § 2 inom. 3 punkten civila avlöningsreglementet

stadgat, att sådan tjänsteman för tid, varunder lian fullgör

tjänstgöring vid marinen, äger åtnjuta oavkortad lön jämte i förekommande

fall enslighets- och kallortstillägg. Då det ligger i sakens natur, att

det motsvarande kommer att gälla, när kustbevakningspersonalen, med bibehållen

skyldighet att fullgöra till tulltjänsten hörande uppgifter, tjänstgör

inom marinen, synes det icke nödvändigt att nu införa en uttrycklig

bestämmelse därom i civila avlöningsreglementet. I enlighet med vad i det

föregående anförts anser jag det ej heller vara nödvändigt att i reglementet

införa en motsvarighet för tullpersonalens del till de bestämmelser örn erhållande

av kost mot ersättning, sorn beträffande vissa andra personalgrupper

äro meddelade i reglementet.

De sakkunnigas förslag i fråga örn användning inom marinen av kustbevakningsmateriel,

legomateriel därunder inbegripen, föranleder ej eliman

från min sida. .

I fråga örn bestridandet av kostnaderna vid kustbevakningens användande

inom marinen lia de sakkunniga lörcslagit, att förenämnda dagavlöningar

samt resekostnads- och traktamentsersättningarna till tullpersonal, som tjänstgör

vid marinen, ävensom kostnaderna för drift och underhåll av materiel,

sorn ställts lill marinens förfogande, skola bestridas av marinen. Detta förslag

har ej mött principiell erinran i yttrandena utom vad angar vissa engångskostnader.

Beträffande löner och andra större utgiftsposter utöver de

nyss nämnda ha de sakkunniga förordat, att dessa budgetarsvis eisättas tullverket

av marinen till någon skälig del, som Kungl. Majit efter gjorda överslagsberäkningar

skulle fastställa. Riksräkenskapsverket har däremot beträffande

de fasta lönerna förordat, att dessa alltjämt i sin helhet få belasta tullverkets

anslag. .

För egen del biträder jag de sakkunnigas förslag, alt marinen skall hett

vidkännas dagavlöningarna samt vissa resekostnads- och traktamentsersättningar

ävensom drift- och underhållskostnaderna. Även de i ärendet berörda

engångskostnaderna för utrustning av materiel synas böra helt bestridas

av marinens medel, örn de kunna anses betingade enbart av användningen

inom marinen. Vad beträffar andra större utgiftsposter, i 1rämsta rummet

lönerna, synes det rimligt, att dessa, på sätt de sakkunniga föreslagit, uppdelas

mellan marinen och tullverket i ungefärligt förhållande till den omfattning,

i vilken verksamheten kommit de olika tjänstegrenarna till godo.

I fråga örn ordningen för gäldandet av de kostnader, som marinen salunda

helt eller delvis skall vidkännas, vill jag med viss jämkning i de sakkunnigas

förslag förorda, att samtliga kostnaderna skola bestridas från tullverkets anslag

och att vad som av kostnaderna kommer att belöpa å marinen skall

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

lmdgetårsvis ersättas nämnda anslay av marinens medel. Någon ersättning

tran marinen till sjunde huvudtitelns kristilläggsanslag synes ej behöva

ifrågasättas.

Omförmälda ersättningar från marinen böra redovisas å en särskild uppbördspost

under vart och ett av tullverkets anslag.

^ bl anslagsberäkningen torde man böra utgå ifrån att kustbevakningens

inordnande i marinen skall, i den män så påfordras, kunna ske från början

av nästa budgetår. I vad mån belastningen å tullverkets utgiftsstater för

nästa budgetår kan påverkas av organisationsförslagets genomförande är

vanskligt att på förhand bedöma Särskilt gäller detta uppbördsposterna för

ersättningen från marinen, vilka nu endast med stor osäkerhet kunna uppskattas.

Fråga om indragning av ersättningen till rådhusrätterna ör

handläggning av tullmål.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 15 februari 1841, den 6 april 1858 och den

27 november 1917 lia bestämmelser meddelats angående ersättning av tullmedlen

till rådhusrätterna för handläggning av tullmål. Ersättningen utgör

femton kronor för varje slutligt avgjort tullmål utöver ett antal av sex sådana

mål, som förutsättes årligen skola av varje rådhusrätt kostnadsfritt för tullverket

handläggas och avdömas.

Till kostnader för avdömande av tullmål är å tullverkets omkostnadsstat

under anslagsposten till övriga utgifter uppförd en särskild delpost. Utgifterna

under denna delpost ha de senaste budgetåren minskats på grund av

den efter krigsutbrottet inträdda nedgången i smugglingen. För budgetåret

1938/39 uppgingo utgifterna till omkring 29,300 kronor. Härav belöpte omkring

10,300 kronor på Stockholms rådhusrätt, 7,600 kronor på rådhusrätten

i Göteborg, 3,800 kronor på rådhusrätten i Malmö och återstående

7,600 kronor på ett tjugotal andra rådhusrätter. För budgetåret 1939/40 uppgick

utgiftssumman under delposten till omkring 19,100 kronor. I generaltullstyrelsens

statförslag för nästa budgetår har utgiftssumman beräknats till

endast 12,000 kronor, och enligt sedermera erhållna uppgifter beräknas sammanlagda

ersättningsbeloppet för de tullmål, som avdömts eller avdömas under

första halvåret 1941, ej komma att överstiga 4,000 kronor.

Sedan i samband med besparingsarbetet inom statsförvaltningen fråga

väckts om indragning av ifrågavarande ersättning, har Kungl. Majit den 11

oktober 1940 uppdragit åt generaltullstyrelsen att verkställa utredning i ämnet.

Styrelsen har lämnat magistraterna i de städer, där antalet tullmål under

något av åren 1935—1939 överstigit sex, tillfälle att yttra sig i frågan. Flertalet

av dessa magistrater lia inkommit med yttrande, i tre fall med överlämnande

tillika av yttrande från vederbörande drätselkammare. Styrelsen

har jämväl införskaffat yttrande från bland andra Överståthållarämbetet.

Därefter har styrelsen den 30 november 1940 avgivit utlåtande med förslag

i ärendet. Häröver har svenska stadsförbundets styrelse avgivit yttrande.

Beträffande tillkomsten av tullmålsersättningen och tidigare förslag örn

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

7

dess borttagande ävensom innehållet av i ärendet nu avgivna utlåtanden

hänvisas till propositionen, sid. 12—18.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Av utredningen framgår, att i samband med 1831 års beslut örn tullmålens

överflyttning till rådhusrätterna gottgörelse beviljades av statsmedel för deras

handläggning endast såvitt angick rådhusrätterna i Stockholm och Göteborg,

där gottgörelsen till en början idgick i form av arvoden till ledamöter och

notarier vid de särskilda tullmålsavdelningar, som ansågos behövliga för en

skyndsam handläggning av tullmålen. Först några år därefter beviljades med

anledning av ett riksdagens beslut rådhusrätterna i övriga städer ersättning

för tullmålens handläggning, därvid ersättningen bestämdes efter det antal

mål, som av rätten under visst år avgjorts. Sedermera blevo bestämmelserna

härom gällande även för rådhusrätterna i Stockholm och Göteborg.

Av utredningen framgår vidare, att tullmålscrsättningen i en del städer

ännu uppbäres av rådhusrätternas befattningshavare men i andra städer ingår

till stadskassan. Städerna synas även i förstnämnda fall vara ekonomiskt

intresserade av frågan om tullmålsersättningens borttagande, i den mån borttagandet

kan antagas nödvändiggöra omreglering av befattningshavarnas avlöning

eller nyanställning av arbetskraft på städernas bekostnad.

För min del ansluter jag mig till generaltullstyrelsens uppfattning, att bestämmelserna

örn tullmålsersättningen äro alltför otidsenliga för att böra

fortbcstå. Såsom Överståthållarämbetet och generaltullstyrelsen anfört, lär

något rättsligen grundat anspråk på ersättningens bibehållande icke kunna

gentemot staten göras gällande av vare sig vederbörande befattningshavare

eller städerna. För att undvika en kostnadsöverflyttning från statsverket till

städerna kunde väl ifrågasättas att avlösa tullmålsersättningen med någon

lämpligare anordnad form av statsbidrag till kostnaderna för tullmålens

handläggning. Emellertid har frågan för de av densamma berörda städerna

icke större ekonomisk betydelse, än att tullmålsersättningen bör kunna avvecklas

utan vederlag till städerna. Detta gäller även örn man utgår från att

antalet tullmål normalt är avsevärt större än på senaste tiden.

På grund av det anförda förordar jag, att förslag framlägges för riksdagen

örn upphävande av tullmålsersättningen. Ändringen torde böra ske med

utgången av år 1941 sålunda att ersättning icke skall utgå för tullmål, som

av rådhusrätt slutligt avgöres efter nämnda tidpunkt.

Anslagsberäkningar in. in.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.

Genom beslut den 20 september 1940 har Kungl. Majit förordnat om införlivande

av kontrollstyrelsens laboratorium med tullverkets huvudlaboratorium.

Åtgärden har efter förslag av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen

vidtagits i samband med kontrollstyrelsens flyttning till nya ämbetslokaler.

Genom Kungl. Majlis förenämnda beslut har föreskrivits, att den

tjänstgöringsskyldighet, som ålåge laboratoriebiträde! hos kontrollstyrelsen

(A 14), skulle tills vidare under innevarande budgetår fullgöras å tullverkets

huvudlaboratorium, varvid befattningshavaren i tjänsten .skulle vara underställd

generaltullstyrelsen, dock utan alt därigenom ändring skulle ske i fråga

örn rätten till avlöning och andra förmåner i tjänsten eller bestridandet av

dessa förmåner.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

I förenämnda skrivelse den 23 oktober 1940 angående medelsbehovet under

budgetåret 1941/42 har generaltullstyrelsen föreslagit, att ifrågavarande

laboratoriebiträdestjänst skulle uppföras på styrelsens personalförteckning.

Med hänsyn till de kompetenskrav, som gällt för befattningens innehavare,

och de vidgade arbetsuppgifter, som tillkomma det nuvarande laboratoriebiträdet

efter överflyttningen, anser generaltullstyrelsen skäl föreligga för befattningens

uppflyttning i högre lönegrad. Emellertid utgår styrelsen ifrån att

denna fråga bör upptagas först i samband med en mera allmän omprövning

av lönegradsplaceringarna för och benämningarna å de för tullverkets huvudlaboratorium

erforderliga ordinarie tjänsterna. Styrelsen anser, att innehavaren

av laboratoriebiträdestjänsten i avbidan härå bör från och med

nästa budgetår anställas såsom amanuens hos styrelsen i lönegraden Eo 16.

Styrelsen förutsätter, att vikarie å tjänsten därvid icke skall förordnas.

Departementschefen anför härutinnan följande.

Det laboratoriebiträde, som överflyttats från kontrollstyrelsen, torde med

oförändrad lönegradsplacering böra uppföras såsom tjänsteman å ordinarie

stat i personalförteckningen för generaltullstyrelsen. Därvid torde benämningen

å tjänsten böra ändras till assistent.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört synes det skäligt, att ifrågavarande

tjänsteman beredes något förbättrad löneställning. I stället för den ifrågasatta

amanuensanställningen förordar jag emellertid, att en särskild ersättning

får utgå, vilken torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t och ungefärligen

svara mot avlöningsökningen vid amanuensanställning i lönegraden

Eo 16.

Kungl. Majlis förslag innebär — förutom den ändring i personalförteckningen,

som påkallas av vad departementschefen sålunda anfört — att lönen

vid ifrågavarande ordinarie tjänst inräknas i anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän. Vidare hava under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal inräknats de kostnadsökningar för avlöningar

åt icke-ordinarie personal, sammanlagt uppskattade till omkring 24,000 kronor,

vilka beräknats uppkomma till följd av ökad arbetsbelastning å styrelsens

statistiska avdelning med anledning av att vissa omläggningar och

utvidgningar, i enlighet med beslut av Kungl. Majit, efter krigsutbrottet vidtagits

beträffande såväl utförsel- som införselstatistiken. Därjämte har i avlöningsstaten

upptagits en uppbördspost å 7,000 kronor för ersättning från

marinen för bland annat vissa avlöningskostnader vid användande av kustbevakningen

inom marinen.

I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag beträffande här ifrågavarande anslag

allenast sådana ändringar, som betingas av de nya grunderna för avlöningsstaternas

uppställning och beräkning.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl. Majlis

förslag innebär ej annan ändring i personalförteckningen, än att antalet å

övergångsstat uppförda tullkassörer med hänsyn till avgång nedsättes till

8, varav föranledes jämkning i anmärkningen till personalförteckningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

9

Vidkommande anslagsberäkningen har ordinarieposten med hänsyn huvudsakligen

till förefintliga belastningssiffror och vidtagna och beräknade

vakanssättningar nedräknats från 13,500,000 kronor till 13,100,000 kronor.

Det har ansetts, att posten kunde upptagas med detta belopp även om vakantliållandet

av tjänster vid kustbevakningen i anledning av dennas användning

inom marinen skulle komma att upphöra.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

hava samtliga extra tullvakter och extra skrivbiträden samt kontorsvakter

i början av innevarande budgetår till följd av nedgång i trafiken permitterats.

Å andra sidan har räknats med en obetydligt ökad belastning å

anslagsposten till följd av att tre ordinarie kustbevakningstjänstemän, vilka

tidigare förordnats att bestrida på kustöveruppsyningsman ankommande

göromål, antagits till extra ordinarie kustöveruppsyningsmän och att en

extra ordinarie gränsöveruppsyningsmanstjänst nyinrättats i Haparanda

gränsdistrikt för åstadkommande av en fastare organisation av förmanskapet

inom detta distrikt. Det belopp, som erfordras för avlöningar till ickeordinarie

personal under nästa budgetår, har uppskattats till 2,150,000

kronor.

För ersättning från marinen har under ifrågavarande anslag beräknats

en uppbördspost av 300,000 kronor.

I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag allenast sådana ändringar, som föranledas

av de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning och beräkning.

Omkostnadsanslaget. I sin förut omförmälda skrivelse den 23 oktober

1940 har generaltullstyrelsen framlagt följande beräkning rörande medelsbehovet

för budgetåret 1941/42. Till jämförelse meddelas uppgift beträffande

dels medelsåtgången under budgtåret 1939/40 i vad utgifterna belastat omkostnadsanslaget

och dels de belopp som för de särskilda ändamålen beräknats

i omkostnadsstaten för nu löpande budgetår. _

1

Utgifter

under

1939/40

Anvisade

medel för

1940/41

Äskade |

medel för j

1941/42

479,526

315,462

682,952

25,714

2,000

19,110

430,048

82,974

78,815

75,053

78,514

145,455

450.000

260.000

560.000

30.000

2,000

27.000

380.000

125.000

24.000

80.000

105.000

| 95,000

110.000 i

400.000 1

375.000

650.000

30.000

2,000

12.000

380.000

110.000

3,700

150,000 1

45,000

150,300

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten ..................

b. övriga expenser ..........................

4. Publikationstryck..............................

6. Övriga utgifter:

a. Kostnader för avdömande av tullmai........

b. Drift och underhåll av fortskaffningsmateriel

c. Legor för fortskaffningsmateriel ............

d. Utbildning i tulltjänsten ..................

e. Beklädnad och beväpning..................

f. Vissa bötesandelar m. ....................

Summa

2,415,623 2,138,000

2,418,000

Biliana till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 150.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Beträffande grunderna för styrelsens beräkning av medelsbehovet för budgetåret

1941/42 hänvisas till propositionen, sid. 24—26.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De i det föregående omförmälda dagavlöningar, som kunna komma att utgå

till kustbevakningspersonal vid tjänstgöring i marinen och vilka synas

närmast vara att jämställa med traktamentsersättningar, torde höra avföras

å anslagsposten till reseersättningar. Utgifterna under denna anslagspost och

under delposten till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel torde komma

att ökas i den män kustbevakningen tages i anspråk för marinen. Medelsbehovet

under de ifrågavarande posterna kan icke nu med säkerhet beräknas.

Jag förordar, att posterna upptagas i enlighet med generaltullstyrelsens

statförslag.

Belastningen å delposten till kostnader för avdömande av tullmål påverkas

icke för nästa budgetår av tullmålsersättningens bortfallande från och med

år 1942. Posten torde böra upptagas till 10,000 kronor eller 2,000 kronor

lägre än i styrelsens statförslag.

Delposten till beklädnad och beväpning synes kunna upptagas till 20,000

kronor lägre än styrelsen föreslagit eller således till 130,000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter, av styrelsen beräknad till 851,000 kronor,

hör i enlighet med vad nu anförts upptagas lill (851,000 — 2,000 —

20,000 =) 829,000 kronor.

I övrigt har jag icke något att erinra mot styrelsens beräkning av de olika

anslagsposterna.

Bruttoutgifterna under anslaget, av styrelsen beräknade till 2,418,000 kronor,

skulle följaktligen upptagas till 2,396,000 kronor.

I det föregående har jag förordat, att vissa kostnader för kustbevakningens

användning i marinen, nämligen reseersättningar — dagavlöningar därunder

inbegripna^— samt kostnaderna för drift och underhåll av materiel,

skola vid budgetårets slut helt ersättas av marinens medel, under det att

andra kostnader för ändamålet, däribland sjukvårdskostnader, legor och beklädnadsutgifter,

skola delvis ersättas på samma sätt. För dylika ersättningar

hör upptagas en uppbördspost av 200,000 kronor.

Omkostnadsanslaget bör således upptagas till 2,196,000 kronor.

Utskottet.

Vad departementschefen anfört vid framläggandet av ovan berörda organisationsspörsmål

rörande tullverkets kustbevakning föranleder icke någon erinran

från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså, att kustbevakningen

vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap skall kunna tagas i anspråk

inom marinen oell där ingå i en förstärkt krigspolisorganisation med utvidgade

arbetsuppgifter. Ej heller föranleda förslagen om användning av kustbevakningens

materiel och bestridande av kostnaderna vid kustbevakningens

utnyttjande inom marinen någon erinran från utskottets sida.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att frågan om tullmålsersättningens

bibehållande för de av densamma berörda städerna icke har

större betydelse, än att ersättningen bör kunna avvecklas utan vederlag för

städerna. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag i detta hänseende.

Utskottet har jämväl funnit sig böra förorda förslaget örn särskild ersättning

till den tjänsteman i lönegraden A 14, vilken i samband med införli
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

11

mandet av kontrollstyrelsens laboratorium med tullverkets huvudlaboratorium

överflyttats till generaltullstyrelsen.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den i Kungl. Maj:ts brev den 15 februari

1841, den 6 april 1858 och den 27 november 1917 omförmälda

ersättningen för handläggning av tullmål icke skall utgå

för tullmål, som av rådhusrätt slutligt avgöres efter utgången

av år 1941;

b) besluta, att i personalförteckningen för generaltullstyrelsen

skall under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat tillläggas

1 assistent i lönegraden A 14;

c) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 648,000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal

.............................. » 194,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 123,800

Summa kronor 967,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen ................ kronor 7,000

Nettoutgift kronor 960,000;

d) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 960,000 kronor;

e) besluta, att den i personalförteckningen för tullstaten

upptagna avdelningen Tjänstemän å övergångsstat samt anmärkningen

vid samma personalförteckning skola erhålla

följande ändrade lydelse:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å övergångsstat:

8 tullkassörer .................................. A 18

Anni. 8 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsattas endast

i den mån 8 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

f) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .................... kronor 13,100,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........ » 1,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............ » 2,150,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »'' 2,353,500

Summa kronor 17,605,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen ............ kronor 300,000

Nettoutgift kronor 17,305,000;

g) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 17,305,000 kronor;

h) godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........kronor 110,000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ > 400,000

3. Expenser, förslagsvis .............. » 1,025,000

4. Publikationstryck, förslagsvis ...... » 30,000

5. Hemliga utgifter .................. » 2,000

6. övriga utgifter, förslagsvis .......... » 829,000

Summa kronor 2,396,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............. kronor 200,000

Nettoutgift kronor 2,196,000;

i) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1941/42 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2,196,000

kronor.

Stockholm den 30 maj 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

13

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Asplund, Per Gustafsson, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Lindström,

Heiding och Sven Larsson; samt

från andra kammaren-: herrar Jonsson i Eskilstuna, Skoglund i Doverstorp, Eriksson

i Stockholm, Ward, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Persson i Tidaholm, Andersson i

Södergård, Lindholm, fru Alvén, herrar Hansson i Rubbestad och Bergvall.

Bihang till riksdagens protokoll 1951. Ösarn/. Nr 150.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 19411*2. s. 1 i texten