Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1941142.
1941-05-30 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1941:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1941142.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
1
Nr 150.
Ankom till riksdagens kansli den 80 maj 1941 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till tullverket för budgetåret 1941142.
(3:e avd.)
I anslutning till sina i årets statsverksproposition under sjunde huvudtiteln
(punkterna 24—26) gjorda framställningar har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 236, under åberopande av densamma bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 25 april 1941, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att den i Kungl. Maj:ts brev den 15 februari 1841, den 6 april
1858 och den 27 november 1917 omförmälda ersättningen för handläggning
av tullmål icke skall utgå för tullmål, som av rådhusrätt slutligt avgöres efter
utgången av år 1941;
dels besluta, att i personalförteckningen för generaltullstyrelsen skall under
rubriken Tjänstemän å ordinarie stat tilläggas 1 assistent i lönegraden
A 14;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42;
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen
å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 960,000 kronor;
dels besluta, att i personalförteckningen för tullstaten skall vidtagas av departementschefen
förordad ändring;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för tullstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42;
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten å driftbudgeten
under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 17,305,000 kronor;
dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat för tullverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42;
dels ock till Tullverket: Omkostnader å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2,196,000 kronor.
Under rubriken Tullverket äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda
tre förslagsanslag, nämligen ett å 940,000 kronor till avlöningar till
befattningshavare hos generaltullstyrelsen, ett å 18,230,000 kronor till avlöBihang
till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 150.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
ningar till befattningshavare å tullstaten samt ett å 2,138,000 kronor till omkostnader.
I skrivelse den 23 oktober 1940 har generaltullstyrelsen gjort framställning
angående medelsbehovet under förenämnda tre anslag för budgetåret
1941/42.
I statsrådsprotokollet behandlas till en början vissa organisationsfrågor
avseende tullverkets kustbevakning samt fråga örn indragning av den ersättning,
som för närvarande utgår till rådhusrätterna för handläggning av tullmål.
Därefter avhandlas medelsbehovet under de olika anslagen.
Vissa organisationsspörsmål rörande tullverkets kustbevakning.
I skrivelse den 12 november 1940 hemställde generaltullstyrelsen, att Kungl.
Maj :t måtte förordna om verkställande av utredning rörande utvidgade arbetsuppgifter
för tullverkets kustbevakning vid krig eller krigsfara eller eljest
under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.
I anledning härav bemyndigade Kungl. Majit den 22 november 1940 chefen
för finansdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga med uppdrag
att inom departementet biträda'' med utredning i berörda hänseende. Med
stöd av detta bemyndigande tillkallades samma dag byråchefen i generaltullstyrelsen
P. H. Lindberg, landsfogden i Stockholms län K. G. Persson och
kommendörkaptenen Stig H:son Ericson såsom sakkunniga. Tillika uppdrogs
åt Lindberg att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.
De sakkunniga lia den 22 mars 1941 avgivit utredning i ämnet. Häröver
lia yttranden infordrats från åtskilliga myndigheter, däribland överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter, marinförvaltningen, vissa länsstyrelser,
generallullstyrelsen, statskontoret och riksräkenskapsverket ävensom allmänna
lönenämnden, som i ärendet samrått med försvarsväsendets lönenämnd.
Med hänsyn till ärendets beskaffenhet har beträffande vissa delar av utredningen
någon närmare redogörelse icke intagits i statsrådsprotokollet. I
dessa delar har hänvisats till handlingarna, vilka tillhandahållits utskottet.
De sakkunniga framhålla, att kustbevakningen med tillämpning av tidigare
meddelade föreskrifter anlitats jämväl för vissa marina uppgifter samt
för en del civila övervakningsuppgifter, som ej ingå i den egentliga tulltjänsten.
De sakkunniga påvisa emellertid, att detta med hänsyn till närmare angivna
förhållanden kommit att ske endast i begränsad utsträckning. Kustbevakningspersonalen
har dock, enligt vad de sakkunniga vidare framhålla,
visat sig synnerligen lämplig för dylika uppgifter, vilket mestadels även varit
fallet beträffande båtmaterielen vid kustbevakningen.
Med hänsyn till erfarenheterna från den hittillsvarande användningen av
kustbevakningen för uppgifter av hithörande slag anse de sakkunniga, att en
anordning, enligt vilken marinen vid mobilisering eller förstärkt försvars
-
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
3
beredskap kan förfoga över kustbevakningen i dess helhet, innefattar den
bästa lösningen av frågan om kustbevakningens utnyttjande.
Från angivna utgångspunkter förorda de sakkunniga, dels att kustbevakningspersonalen
inordnas i marinens krigspolis, dels ock att dennas uppgifter
utvidgas att avse en allmän sjöpolistjänst. De sakkunniga tänka sig, att
kustbevakningspersonalens verksamhet såsom krigspolis skall kunna bedrivas
på sådant sätt, att kustbevakningens åligganden inom tullverket i allmänhet
bliva ombesörjda samtidigt med utövandet av krigspolistjänsten. I den
mån så ej kan ske, förutsättes det skola ankomma på vederbörande marina
organ att i samråd med kustbevakningschefen och kustdistriktcheferna ordna
tjänstgöringen inom krigspolisen så, att tullverkets intressen bliva vederbörligen
tillgodosedda.
Enligt de sakkunnigas förslag skall kustbevakningschefen i generaltullstyrelsen
utöva chefskapet över kustbevakningen jämväl då denna tagits i
anspråk för tjänstgöring vid marinen. Han förutsättes därvid skola underställas
chefen för marinen för handläggning av ärenden, som röra marinens
krigspolis. Därmed är avsett att vinna en enhetlig prövning av sådana frågor,
som angå krigspolisen i dess helhet.
Inom varje område (marindistrikt o. s. v.) skall ledningen av marinpolisen
enligt förslaget utövas av en särskild marinpolischef, utsedd av vederbörande
militära chefsmyndighet med hänsyn därvid tagen till att han såvitt
möjligt bör vara förtrogen med de arbetsuppgifter av poliskaraktär, som
skola tillkomma krigspolisen.
Vad beträffar den kustbevakningschefen underställda tullpersonalen, skola
enligt förslaget jämväl byråingenjören och byråinspektören å kustbevakningschefens
expedition tjänstgöra vid marinen, varvid de skola biträda kustbevakningschefen.
Kustdistriktcheferna skola enligt förslaget vid tjänstgöringen
inom krigspolisorganisationen vara underställda dels kustbevakningschefen
och dels cheferna för vederbörande marindistrikt. De förutsättas skola
liksom i fredstid handlägga kustbevakningen berörande personal- och kameralärenden
och vidare skola i vanlig ordning fullgöra inspektion och andra
åligganden enligt för dem gällande instruktion.
Skyldigheten för kustbevakningspersonalen att vid mobilisering eller förstärkt
försvarsberedskap tjänstgöra vid marinen skall enligt de sakkunnigas
förslag inträda, då så påfordras. Därmed avses, att marinen skall äga bestämma,
när och i vilken omfattning marinen önskar taga kustbevakningen
i anspråk. De sakkunniga ha nämligen ansett det vara lämpligt, att marinen
finge möjlighet att anpassa kravet på biträde av kustbevakningen efter omständigheterna.
Krigspolisen skall kunna, där så finnes lämpligt, av vederbörande
militäre chef ställas till civil polismyndighets förfogande.
Det har förutsatts, att tulltjänsteman under tjänstgöring vid marinen fortfarande
skall äga de befogenheter, som tillkomma honom såsom tulltjänsteman,
och vara underkastad de skyldigheter, som åvila honom i sådan egenskap,
ävensom att hail vid fullgörande av sådana åligganden skall vara underställd
vederbörande myndighet eller förman inom tullverket. För klar
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
läggande av befälsförhållandena har vidare föreslagits, att tulltjänsteman
vid tjänstgöringen i marinen skall, för så vitt han icke redan innehar viss
tjänsteställning inom marinen, hänföras till marinens reserv och tilldelas
viss grad inom denna.
Rörande innehållet av myndigheternas i ärendet avgivna utlåtanden hänvisas
till propositionen, sid. 7—9. Bland annat har överbefälhavaren över
rikets försvarskrafter framhållit såsom erforderligt att med hänsyn till polisuppgifterna
föranstalta örn särskild utbildning av personalen, förslagsvis genom
att länsstyrelserna ställa civil polispersonal till förfogande såsom instruktörer.
Vidare har generaltullstyrelsen föreslagit, att det, för vinnande
av en fastare ordning för kustbevakningens användning i marinens tjänst,
skall förbehållas Kungl. Maj:t att bestämma den tid, då kustbevakningen
skall ställas till marinens förfogande, och den omfattning, i vilken detta
skall ske.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Av den föregående redogörelsen framgår, att kustbevakningens ordinarie
arbetsuppgifter genom krisförhållandena i avsevärd mån minskats men att
samtidigt ett behov av dess medverkan vid ombesörjande av åtskilliga uppgifter
inom marinen jämte polisuppgifter av mera civil natur gjort sig gällande.
Redan nu användes kustbevakningens personal för vissa dylika uppgifter
om ock endast i begränsad utsträckning. De sakkunnigas förslag, att
kustbevakningen vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap skall kunna
tagas i anspråk inom marinen och där ingå i en förstärkt krigspolisorganisation
med utvidgade arbetsuppgifter, innebär således principiellt sett icke
någon nyhet. Såsom av betänkandet framgår och genom yttrandena närmare
belyses, äro med sakkunnigförslaget dock förbundna vissa spörsmål avseende
dels avvägningen inom den föreslagna organisationen mellan marina uppgifter
och polisuppgifter av mera civil karaktär och dels samarbetet mellan
den förstärkta marinpolisen och de civila polismyndigheterna inom gemensamma
verksamhetsområden. Det torde i väsentlig mån få överlämnas till
den praktiska tillämpningen att åstadkomma en tillfredsställande lösning av
dessa spörsmål. Härvid torde den av de sakkunniga föreslagna organisationen
i sina huvuddrag bilda ett lämpligt underlag. Jag anser därför, att de
sakkunnigas organisationsförslag bör i princip godtagas.
Härvid har jag i likhet med de sakkunniga samt .statskontoret och allmänna
lönenämnden ansett mig kunna utgå ifrån alt gällande anställningsvillkor
för kustbevakningspersonalen icke medföra hinder för den ifrågasatta
utvidgningen av personalens tjänstgöringsskyldighet.
Sedan riksdagen i samband med prövningen av föreliggande anslagsfrågor
fått tillfälle att taga ståndpunkt till förslagets huvudgrunder, torde den
närmare utformningen av organisationen få ankomma på Kungl. Maj:t. Därvid
torde generaltullstyrelsens ändringsförslag i fråga örn ordningen för
meddelande av beslut i särskilt fall om kustbevakningens inordnande i marinen
böra övervägas. Beträffande den av överbefälhavaren berörda frågan
om marinpolispersonalens kompetens för vissa polisuppdrag förutsätter jag,
att denna fråga skall genom lämpligt samarbete med de civila polismyndigheterna
kunna lösas utan att särskilda medel för anordnande av utbildning
i polistjänst behöva ställas till förfogande.
Vad angår avlöningen åt kustbevakningspersonalen vid tjänstgöring i marinen,
innebär de sakkunnigas förslag i huvudsak, att personalen skall äga
åtnjuta avlöning och andra förmåner enligt de civila avlöningsbestämmel
-
Statsutskottets utlåtande JVr lod.
5
serna, dock med bland annat det undantag, att vissa i tullverkets resereglemente
fastställda traktamentsersättningar icke skola utgå till tjänstemän i 12
lönegraden eller lägre lönegrad, varemot dessa skola åtnjuta en särskild gottgörelse,
benämnd dagavlöning. I enlighet med eljest tillämpade grundsatser
torde det böra ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser
i detta ämne. Förslag härom torde framdeles fa underställas Kungl.
Majit, varvid jämväl de erinringar, som i vissa yttranden framställts beträffande
dagavlöningen, torde få upptagas till närmare övervägande.
1 likhet med marinförvaltningen och överbefälhavaren anser jag, att fri
kost icke bör tillhandahållas tullpersonalen vid tjänstgöring i marinen. Skulle
det finnas erforderligt att meddela bestämmelser örn beredande av torplägnåd
mot erläggande av ersättning, torde det böra ankomma på Kungl. Majit
att förordna i ämnet.
Beträffande den i ärendet omnämnda användningen av tjänstemän vid
lots- och fyrstaten inom marinen är i 57 § 2 inom. 3 punkten civila avlöningsreglementet
stadgat, att sådan tjänsteman för tid, varunder lian fullgör
tjänstgöring vid marinen, äger åtnjuta oavkortad lön jämte i förekommande
fall enslighets- och kallortstillägg. Då det ligger i sakens natur, att
det motsvarande kommer att gälla, när kustbevakningspersonalen, med bibehållen
skyldighet att fullgöra till tulltjänsten hörande uppgifter, tjänstgör
inom marinen, synes det icke nödvändigt att nu införa en uttrycklig
bestämmelse därom i civila avlöningsreglementet. I enlighet med vad i det
föregående anförts anser jag det ej heller vara nödvändigt att i reglementet
införa en motsvarighet för tullpersonalens del till de bestämmelser örn erhållande
av kost mot ersättning, sorn beträffande vissa andra personalgrupper
äro meddelade i reglementet.
De sakkunnigas förslag i fråga örn användning inom marinen av kustbevakningsmateriel,
legomateriel därunder inbegripen, föranleder ej eliman
från min sida. .
I fråga örn bestridandet av kostnaderna vid kustbevakningens användande
inom marinen lia de sakkunniga lörcslagit, att förenämnda dagavlöningar
samt resekostnads- och traktamentsersättningarna till tullpersonal, som tjänstgör
vid marinen, ävensom kostnaderna för drift och underhåll av materiel,
sorn ställts lill marinens förfogande, skola bestridas av marinen. Detta förslag
har ej mött principiell erinran i yttrandena utom vad angar vissa engångskostnader.
Beträffande löner och andra större utgiftsposter utöver de
nyss nämnda ha de sakkunniga förordat, att dessa budgetarsvis eisättas tullverket
av marinen till någon skälig del, som Kungl. Majit efter gjorda överslagsberäkningar
skulle fastställa. Riksräkenskapsverket har däremot beträffande
de fasta lönerna förordat, att dessa alltjämt i sin helhet få belasta tullverkets
anslag. .
För egen del biträder jag de sakkunnigas förslag, alt marinen skall hett
vidkännas dagavlöningarna samt vissa resekostnads- och traktamentsersättningar
ävensom drift- och underhållskostnaderna. Även de i ärendet berörda
engångskostnaderna för utrustning av materiel synas böra helt bestridas
av marinens medel, örn de kunna anses betingade enbart av användningen
inom marinen. Vad beträffar andra större utgiftsposter, i 1rämsta rummet
lönerna, synes det rimligt, att dessa, på sätt de sakkunniga föreslagit, uppdelas
mellan marinen och tullverket i ungefärligt förhållande till den omfattning,
i vilken verksamheten kommit de olika tjänstegrenarna till godo.
I fråga örn ordningen för gäldandet av de kostnader, som marinen salunda
helt eller delvis skall vidkännas, vill jag med viss jämkning i de sakkunnigas
förslag förorda, att samtliga kostnaderna skola bestridas från tullverkets anslag
och att vad som av kostnaderna kommer att belöpa å marinen skall
6
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
lmdgetårsvis ersättas nämnda anslay av marinens medel. Någon ersättning
tran marinen till sjunde huvudtitelns kristilläggsanslag synes ej behöva
ifrågasättas.
Omförmälda ersättningar från marinen böra redovisas å en särskild uppbördspost
under vart och ett av tullverkets anslag.
^ bl anslagsberäkningen torde man böra utgå ifrån att kustbevakningens
inordnande i marinen skall, i den män så påfordras, kunna ske från början
av nästa budgetår. I vad mån belastningen å tullverkets utgiftsstater för
nästa budgetår kan påverkas av organisationsförslagets genomförande är
vanskligt att på förhand bedöma Särskilt gäller detta uppbördsposterna för
ersättningen från marinen, vilka nu endast med stor osäkerhet kunna uppskattas.
Fråga om indragning av ersättningen till rådhusrätterna ör
handläggning av tullmål.
Genom Kungl. Maj:ts brev den 15 februari 1841, den 6 april 1858 och den
27 november 1917 lia bestämmelser meddelats angående ersättning av tullmedlen
till rådhusrätterna för handläggning av tullmål. Ersättningen utgör
femton kronor för varje slutligt avgjort tullmål utöver ett antal av sex sådana
mål, som förutsättes årligen skola av varje rådhusrätt kostnadsfritt för tullverket
handläggas och avdömas.
Till kostnader för avdömande av tullmål är å tullverkets omkostnadsstat
under anslagsposten till övriga utgifter uppförd en särskild delpost. Utgifterna
under denna delpost ha de senaste budgetåren minskats på grund av
den efter krigsutbrottet inträdda nedgången i smugglingen. För budgetåret
1938/39 uppgingo utgifterna till omkring 29,300 kronor. Härav belöpte omkring
10,300 kronor på Stockholms rådhusrätt, 7,600 kronor på rådhusrätten
i Göteborg, 3,800 kronor på rådhusrätten i Malmö och återstående
7,600 kronor på ett tjugotal andra rådhusrätter. För budgetåret 1939/40 uppgick
utgiftssumman under delposten till omkring 19,100 kronor. I generaltullstyrelsens
statförslag för nästa budgetår har utgiftssumman beräknats till
endast 12,000 kronor, och enligt sedermera erhållna uppgifter beräknas sammanlagda
ersättningsbeloppet för de tullmål, som avdömts eller avdömas under
första halvåret 1941, ej komma att överstiga 4,000 kronor.
Sedan i samband med besparingsarbetet inom statsförvaltningen fråga
väckts om indragning av ifrågavarande ersättning, har Kungl. Majit den 11
oktober 1940 uppdragit åt generaltullstyrelsen att verkställa utredning i ämnet.
Styrelsen har lämnat magistraterna i de städer, där antalet tullmål under
något av åren 1935—1939 överstigit sex, tillfälle att yttra sig i frågan. Flertalet
av dessa magistrater lia inkommit med yttrande, i tre fall med överlämnande
tillika av yttrande från vederbörande drätselkammare. Styrelsen
har jämväl införskaffat yttrande från bland andra Överståthållarämbetet.
Därefter har styrelsen den 30 november 1940 avgivit utlåtande med förslag
i ärendet. Häröver har svenska stadsförbundets styrelse avgivit yttrande.
Beträffande tillkomsten av tullmålsersättningen och tidigare förslag örn
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
7
dess borttagande ävensom innehållet av i ärendet nu avgivna utlåtanden
hänvisas till propositionen, sid. 12—18.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Av utredningen framgår, att i samband med 1831 års beslut örn tullmålens
överflyttning till rådhusrätterna gottgörelse beviljades av statsmedel för deras
handläggning endast såvitt angick rådhusrätterna i Stockholm och Göteborg,
där gottgörelsen till en början idgick i form av arvoden till ledamöter och
notarier vid de särskilda tullmålsavdelningar, som ansågos behövliga för en
skyndsam handläggning av tullmålen. Först några år därefter beviljades med
anledning av ett riksdagens beslut rådhusrätterna i övriga städer ersättning
för tullmålens handläggning, därvid ersättningen bestämdes efter det antal
mål, som av rätten under visst år avgjorts. Sedermera blevo bestämmelserna
härom gällande även för rådhusrätterna i Stockholm och Göteborg.
Av utredningen framgår vidare, att tullmålscrsättningen i en del städer
ännu uppbäres av rådhusrätternas befattningshavare men i andra städer ingår
till stadskassan. Städerna synas även i förstnämnda fall vara ekonomiskt
intresserade av frågan om tullmålsersättningens borttagande, i den mån borttagandet
kan antagas nödvändiggöra omreglering av befattningshavarnas avlöning
eller nyanställning av arbetskraft på städernas bekostnad.
För min del ansluter jag mig till generaltullstyrelsens uppfattning, att bestämmelserna
örn tullmålsersättningen äro alltför otidsenliga för att böra
fortbcstå. Såsom Överståthållarämbetet och generaltullstyrelsen anfört, lär
något rättsligen grundat anspråk på ersättningens bibehållande icke kunna
gentemot staten göras gällande av vare sig vederbörande befattningshavare
eller städerna. För att undvika en kostnadsöverflyttning från statsverket till
städerna kunde väl ifrågasättas att avlösa tullmålsersättningen med någon
lämpligare anordnad form av statsbidrag till kostnaderna för tullmålens
handläggning. Emellertid har frågan för de av densamma berörda städerna
icke större ekonomisk betydelse, än att tullmålsersättningen bör kunna avvecklas
utan vederlag till städerna. Detta gäller även örn man utgår från att
antalet tullmål normalt är avsevärt större än på senaste tiden.
På grund av det anförda förordar jag, att förslag framlägges för riksdagen
örn upphävande av tullmålsersättningen. Ändringen torde böra ske med
utgången av år 1941 sålunda att ersättning icke skall utgå för tullmål, som
av rådhusrätt slutligt avgöres efter nämnda tidpunkt.
Anslagsberäkningar in. in.
Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.
Genom beslut den 20 september 1940 har Kungl. Majit förordnat om införlivande
av kontrollstyrelsens laboratorium med tullverkets huvudlaboratorium.
Åtgärden har efter förslag av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen
vidtagits i samband med kontrollstyrelsens flyttning till nya ämbetslokaler.
Genom Kungl. Majlis förenämnda beslut har föreskrivits, att den
tjänstgöringsskyldighet, som ålåge laboratoriebiträde! hos kontrollstyrelsen
(A 14), skulle tills vidare under innevarande budgetår fullgöras å tullverkets
huvudlaboratorium, varvid befattningshavaren i tjänsten .skulle vara underställd
generaltullstyrelsen, dock utan alt därigenom ändring skulle ske i fråga
örn rätten till avlöning och andra förmåner i tjänsten eller bestridandet av
dessa förmåner.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
I förenämnda skrivelse den 23 oktober 1940 angående medelsbehovet under
budgetåret 1941/42 har generaltullstyrelsen föreslagit, att ifrågavarande
laboratoriebiträdestjänst skulle uppföras på styrelsens personalförteckning.
Med hänsyn till de kompetenskrav, som gällt för befattningens innehavare,
och de vidgade arbetsuppgifter, som tillkomma det nuvarande laboratoriebiträdet
efter överflyttningen, anser generaltullstyrelsen skäl föreligga för befattningens
uppflyttning i högre lönegrad. Emellertid utgår styrelsen ifrån att
denna fråga bör upptagas först i samband med en mera allmän omprövning
av lönegradsplaceringarna för och benämningarna å de för tullverkets huvudlaboratorium
erforderliga ordinarie tjänsterna. Styrelsen anser, att innehavaren
av laboratoriebiträdestjänsten i avbidan härå bör från och med
nästa budgetår anställas såsom amanuens hos styrelsen i lönegraden Eo 16.
Styrelsen förutsätter, att vikarie å tjänsten därvid icke skall förordnas.
Departementschefen anför härutinnan följande.
Det laboratoriebiträde, som överflyttats från kontrollstyrelsen, torde med
oförändrad lönegradsplacering böra uppföras såsom tjänsteman å ordinarie
stat i personalförteckningen för generaltullstyrelsen. Därvid torde benämningen
å tjänsten böra ändras till assistent.
Med hänsyn till vad styrelsen anfört synes det skäligt, att ifrågavarande
tjänsteman beredes något förbättrad löneställning. I stället för den ifrågasatta
amanuensanställningen förordar jag emellertid, att en särskild ersättning
får utgå, vilken torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t och ungefärligen
svara mot avlöningsökningen vid amanuensanställning i lönegraden
Eo 16.
Kungl. Majlis förslag innebär — förutom den ändring i personalförteckningen,
som påkallas av vad departementschefen sålunda anfört — att lönen
vid ifrågavarande ordinarie tjänst inräknas i anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän. Vidare hava under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal inräknats de kostnadsökningar för avlöningar
åt icke-ordinarie personal, sammanlagt uppskattade till omkring 24,000 kronor,
vilka beräknats uppkomma till följd av ökad arbetsbelastning å styrelsens
statistiska avdelning med anledning av att vissa omläggningar och
utvidgningar, i enlighet med beslut av Kungl. Majit, efter krigsutbrottet vidtagits
beträffande såväl utförsel- som införselstatistiken. Därjämte har i avlöningsstaten
upptagits en uppbördspost å 7,000 kronor för ersättning från
marinen för bland annat vissa avlöningskostnader vid användande av kustbevakningen
inom marinen.
I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag beträffande här ifrågavarande anslag
allenast sådana ändringar, som betingas av de nya grunderna för avlöningsstaternas
uppställning och beräkning.
Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl. Majlis
förslag innebär ej annan ändring i personalförteckningen, än att antalet å
övergångsstat uppförda tullkassörer med hänsyn till avgång nedsättes till
8, varav föranledes jämkning i anmärkningen till personalförteckningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
9
Vidkommande anslagsberäkningen har ordinarieposten med hänsyn huvudsakligen
till förefintliga belastningssiffror och vidtagna och beräknade
vakanssättningar nedräknats från 13,500,000 kronor till 13,100,000 kronor.
Det har ansetts, att posten kunde upptagas med detta belopp även om vakantliållandet
av tjänster vid kustbevakningen i anledning av dennas användning
inom marinen skulle komma att upphöra.
Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
hava samtliga extra tullvakter och extra skrivbiträden samt kontorsvakter
i början av innevarande budgetår till följd av nedgång i trafiken permitterats.
Å andra sidan har räknats med en obetydligt ökad belastning å
anslagsposten till följd av att tre ordinarie kustbevakningstjänstemän, vilka
tidigare förordnats att bestrida på kustöveruppsyningsman ankommande
göromål, antagits till extra ordinarie kustöveruppsyningsmän och att en
extra ordinarie gränsöveruppsyningsmanstjänst nyinrättats i Haparanda
gränsdistrikt för åstadkommande av en fastare organisation av förmanskapet
inom detta distrikt. Det belopp, som erfordras för avlöningar till ickeordinarie
personal under nästa budgetår, har uppskattats till 2,150,000
kronor.
För ersättning från marinen har under ifrågavarande anslag beräknats
en uppbördspost av 300,000 kronor.
I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag allenast sådana ändringar, som föranledas
av de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning och beräkning.
Omkostnadsanslaget. I sin förut omförmälda skrivelse den 23 oktober
1940 har generaltullstyrelsen framlagt följande beräkning rörande medelsbehovet
för budgetåret 1941/42. Till jämförelse meddelas uppgift beträffande
dels medelsåtgången under budgtåret 1939/40 i vad utgifterna belastat omkostnadsanslaget
och dels de belopp som för de särskilda ändamålen beräknats
i omkostnadsstaten för nu löpande budgetår. _
1
Utgifter
under
1939/40
Anvisade
medel för
1940/41
Äskade |
medel för j
1941/42
479,526
315,462
682,952
25,714
2,000
19,110
430,048
82,974
78,815
75,053
78,514
145,455
450.000
260.000
560.000
30.000
2,000
27.000
380.000
125.000
24.000
80.000
105.000
| 95,000
110.000 i
400.000 1
375.000
650.000
30.000
2,000
12.000
380.000
110.000
3,700
150,000 1
45,000
150,300
3. Expenser:
a. Bränsle, lyse och vatten ..................
b. övriga expenser ..........................
4. Publikationstryck..............................
6. Övriga utgifter:
a. Kostnader för avdömande av tullmai........
b. Drift och underhåll av fortskaffningsmateriel
c. Legor för fortskaffningsmateriel ............
d. Utbildning i tulltjänsten ..................
e. Beklädnad och beväpning..................
f. Vissa bötesandelar m. ....................
Summa
2,415,623 2,138,000
2,418,000
Biliana till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 150.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Beträffande grunderna för styrelsens beräkning av medelsbehovet för budgetåret
1941/42 hänvisas till propositionen, sid. 24—26.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De i det föregående omförmälda dagavlöningar, som kunna komma att utgå
till kustbevakningspersonal vid tjänstgöring i marinen och vilka synas
närmast vara att jämställa med traktamentsersättningar, torde höra avföras
å anslagsposten till reseersättningar. Utgifterna under denna anslagspost och
under delposten till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel torde komma
att ökas i den män kustbevakningen tages i anspråk för marinen. Medelsbehovet
under de ifrågavarande posterna kan icke nu med säkerhet beräknas.
Jag förordar, att posterna upptagas i enlighet med generaltullstyrelsens
statförslag.
Belastningen å delposten till kostnader för avdömande av tullmål påverkas
icke för nästa budgetår av tullmålsersättningens bortfallande från och med
år 1942. Posten torde böra upptagas till 10,000 kronor eller 2,000 kronor
lägre än i styrelsens statförslag.
Delposten till beklädnad och beväpning synes kunna upptagas till 20,000
kronor lägre än styrelsen föreslagit eller således till 130,000 kronor.
Anslagsposten till övriga utgifter, av styrelsen beräknad till 851,000 kronor,
hör i enlighet med vad nu anförts upptagas lill (851,000 — 2,000 —
20,000 =) 829,000 kronor.
I övrigt har jag icke något att erinra mot styrelsens beräkning av de olika
anslagsposterna.
Bruttoutgifterna under anslaget, av styrelsen beräknade till 2,418,000 kronor,
skulle följaktligen upptagas till 2,396,000 kronor.
I det föregående har jag förordat, att vissa kostnader för kustbevakningens
användning i marinen, nämligen reseersättningar — dagavlöningar därunder
inbegripna^— samt kostnaderna för drift och underhåll av materiel,
skola vid budgetårets slut helt ersättas av marinens medel, under det att
andra kostnader för ändamålet, däribland sjukvårdskostnader, legor och beklädnadsutgifter,
skola delvis ersättas på samma sätt. För dylika ersättningar
hör upptagas en uppbördspost av 200,000 kronor.
Omkostnadsanslaget bör således upptagas till 2,196,000 kronor.
Utskottet.
Vad departementschefen anfört vid framläggandet av ovan berörda organisationsspörsmål
rörande tullverkets kustbevakning föranleder icke någon erinran
från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså, att kustbevakningen
vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap skall kunna tagas i anspråk
inom marinen oell där ingå i en förstärkt krigspolisorganisation med utvidgade
arbetsuppgifter. Ej heller föranleda förslagen om användning av kustbevakningens
materiel och bestridande av kostnaderna vid kustbevakningens
utnyttjande inom marinen någon erinran från utskottets sida.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att frågan om tullmålsersättningens
bibehållande för de av densamma berörda städerna icke har
större betydelse, än att ersättningen bör kunna avvecklas utan vederlag för
städerna. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag i detta hänseende.
Utskottet har jämväl funnit sig böra förorda förslaget örn särskild ersättning
till den tjänsteman i lönegraden A 14, vilken i samband med införli
-
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
11
mandet av kontrollstyrelsens laboratorium med tullverkets huvudlaboratorium
överflyttats till generaltullstyrelsen.
Då Kungl. Maj:ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att den i Kungl. Maj:ts brev den 15 februari
1841, den 6 april 1858 och den 27 november 1917 omförmälda
ersättningen för handläggning av tullmål icke skall utgå
för tullmål, som av rådhusrätt slutligt avgöres efter utgången
av år 1941;
b) besluta, att i personalförteckningen för generaltullstyrelsen
skall under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat tillläggas
1 assistent i lönegraden A 14;
c) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................... kronor 648,000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 1,200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
.............................. » 194,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 123,800
Summa kronor 967,000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen ................ kronor 7,000
Nettoutgift kronor 960,000;
d) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 960,000 kronor;
e) besluta, att den i personalförteckningen för tullstaten
upptagna avdelningen Tjänstemän å övergångsstat samt anmärkningen
vid samma personalförteckning skola erhålla
följande ändrade lydelse:
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å övergångsstat:
8 tullkassörer .................................. A 18
Anni. 8 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsattas endast
i den mån 8 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar;
12
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
f) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1941/42:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .................... kronor 13,100,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t........ » 1,500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ............ » 2,150,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »'' 2,353,500
Summa kronor 17,605,000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen ............ kronor 300,000
Nettoutgift kronor 17,305,000;
g) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten
för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 17,305,000 kronor;
h) godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:
Omkostnadsstat.
Utgifter:
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........kronor 110,000
2. Reseersättningar, förslagsvis ........ > 400,000
3. Expenser, förslagsvis .............. » 1,025,000
4. Publikationstryck, förslagsvis ...... » 30,000
5. Hemliga utgifter .................. » 2,000
6. övriga utgifter, förslagsvis .......... » 829,000
Summa kronor 2,396,000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen .............. kronor 200,000
Nettoutgift kronor 2,196,000;
i) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1941/42 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2,196,000
kronor.
Stockholm den 30 maj 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
13
Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Asplund, Per Gustafsson, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Lindström,
Heiding och Sven Larsson; samt
från andra kammaren-: herrar Jonsson i Eskilstuna, Skoglund i Doverstorp, Eriksson
i Stockholm, Ward, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Persson i Tidaholm, Andersson i
Södergård, Lindholm, fru Alvén, herrar Hansson i Rubbestad och Bergvall.
Bihang till riksdagens protokoll 1951. Ösarn/. Nr 150.
»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 19411*2. s. 1 i texten