Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar angående anslag till statlig lagerhållning m. m.

1941-06-06 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:154, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar angående anslag till statlig lagerhållning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15A.

1

Nr 154.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1941 kl. 1 e. lii.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar

angående anslag till statlig lagerhållning m. m.

(2:a avd.)

Omkostnader för statlig lagerhållning. Förlagskapital för inköp av förnödenheter,

m. lii. I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och

behov under budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under elfte huvudtiteln

(punkten 25, sid. 71—83, av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för den 3 januari 1941) föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att riksgäldskontoret må intill utgången av budgetåret

1941/42 förskottsvis, genom överlämnande av statsskuldbevis med form

och förfallotid bestämda i samråd med riksbanken, i av riksdagen tidigare

medgiven omfattning ställa medel till förfogande för statens reservförrådsnämnd,

att användas för förvärv från riksbanken av för nämndens verksamhet

erforderliga belopp i guld och valutor; dels ock till Omkostnader för statlig

lagerhållning för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000

kronor.

I samma proposition har Kungl. Maj :t vidare under kapitalbudgeten (bilaga

7, punkt 2) föreslagit riksdagen att dels till Förlagskapital för inköp av förnödenheter,

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

13 000 000 kronor, dels ock godkänna det av föredragande departementschefen

under punkten 25 i 1941 års elfte huvudtitel angivna sättet för redovisning

av vissa försäljningsmedel, som influtit eller inflyta till statens reservförrådsnämnd.

Statlig lagringsverksamhet av här ifrågavarande slag bedrives av tre skilda

organ, nämligen statens reservförrådsnämnd, svenska spannmålsaktiebolaget

och statens livsmedelskommission. Reservförrådsnämnden handhar inköp av

importvaror för såväl industriella som andra behov samt är även verksam

med uppköp av inhemska varor, främst industriprodukter. Spannmålsaktiebolagets

huvuduppgift är att omhänderliava den med brödsädsregleringen

förenade statliga uppköps- och lagringsverksamheten. Därjämte har spannmålsaktiebolaget

åtagit sig att fullgöra den verksamhet beträffande spannmål,

frö och fodermedel samt produkter därav ävensom de särskilda uppgifter

i övrigt som av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande,

av livsmedelskommissionen uppdragas åt bolaget. Med stöd härav har åt

bolaget uppdragits bland annat att vara det statliga organ, som närmast

Bihang till riksdagens protokoll 194-1. 0 sami. Nr 154—156. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Ar 15''t.

svarar för erforderliga inköps- och försäljningsåtgärder i anledning av det

genomförda beslaget å fodersäd. Livsmedelskommissionen slutligen handhar

överinseendet över den inköps- och lagringsverksamhet, som bedrives beträffande

animaliska livsmedel och vissa andra för folkförsörjningen viktiga

varuslag.

Departementschefen har anfört, bland annat, följande:

Till reservförrådsnämndens förfogande för statliga inköp i utlandet stöde

valutamedel, vilka nämnden erhölle genom att i riksbanken diskontera av

riksgäldskontoret jämlikt riksdagens medgivande utfärdade statsskuldförbindelser.

Reservförrådsnämndens uppgifter örn medelstillgången gåve vid

linndén, att avsevärda belopp av de för inköp avsedda medlen icke kunnat

tagas i anspråk, vartill komme att för återköp av varor, som försålts ur reservlagren,

betydande summor vore disponibla. Några ytterligare medel av

detta slag syntes därför icke bliva erforderliga under budgetåret 1941/42.

Då emellertid det av 1940 års lagtima riksdag lämnade bemyndigandet för

riksgäldskontoret att ställa medel till förfogande för förvärv från riksbanken

av guld eller valutor för finansieringen av statliga uppköp begränsats till

utgången av budgetåret 1940/41, borde bemyndigandet erhålla förlängd giltighet

under budgetåret 1941/42.

Svenska spannmålsaktiebolagets uppköpsverksamhet finansierades genom

lån som upptoges i riksbanken. Säkerhet för lånen utgjordes av statsobligationer,

som av riksgäldskontoret enligt riksdagens bemyndigande ställdes till

bolagets disposition för belåning. Sammanlagt funnes för närvarande möjligheter

för bolaget att belåna obligationer till ett nominellt belopp av

150 000 000 kronor, vilket med en belåningskurs av 85 % skulle giva

127 500 000 kronor som rörelsemedel. Något ytterligare behov av sådana

medel väntades icke uppkomma under budgetåret 1941/42.

Den under livsmedelskommissionens överinseende bedrivna lagringen av

jordbruksprodukter hade under innevarande budgetår finansierats genom

det å kapitalbudgeten uppförda reservationsanslaget till Förlagskapital för

inköp av förnödenheter, m. m. Några ytterligare medel, utöver de redan tillgängliga,

torde såvitt nu kunde bedömas icke komma att erfordras för fortsatt

lagringsverksamhet av här ifrågavarande art under budgetåret 1941/42.

För erhållande av medel till inköp av inhemska produkter, för vilket ändamål

till reservförrådsnämndens förfogande stående valutamedel icke kunde

användas, hade nämnden varit hänvisad till det nyss angivna kapitalinvesteringsanslaget

till Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. Efter

samråd med industri- och livsmedelskommissionerna hade nämnden räknat

med alt för budgetåret 1941/42 för inköp av varor av angivet slag skulle

erfordras 5 000 000 kronor. Ifrågavarande belopp syntes i och för sig icke

motsvaras av nu aktuella inköpsbehov, utan torde hava beräknats med hänsyn

till värdet av alt medel skulle finnas tillgängliga, därest inköp skulle bliva

behövliga. Då, såvitt nu kunde förutses, någon större reservation å det för

innevarande budgetår uppförda kapitalbudgetanslaget till Förlagskapital för

inköp av förnödenheter, m. m. icke syntes vara att motse, syntes det vara

tillrådligt att beräkna ett icke alltför obetydligt belopp för här avsedda ändamål.

Departementschefen föresloge därför, att 5 000 000 kronor beräknades

för inköp av inhemska produkter.

Av det nu nämnda kapitalinvesteringsanslaget till Förlagskapital för inköp

av förnödenheter, m. m. skulle, i enlighet med av departementschefen i pro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr I5''i.

3

positionen nr 238 till 1940 års lagtima riksdag förordade förslag, bestridas

även dels sådana kostnader i reservförrådsnämndens verksamhet, som beräknades

medföra ökade värden å de skilda varorna å deras lagerplats,

d. v. s. kostnader för lossning, transporter inom landet, intagning i magasin,

tullar och skatter m. m., dels ock kostnader för bearbetning eller förädling

av lagrade varor till halvfabrikat eller färdiga produkter. För ifrågavarande

ändamål beräknade reservförrådsnämnden, att tillhopa 9 500 000 kronor

bleve erforderliga för nästa budgetår, varav 7 000 000 kronor för täckande

av de värdestegrande kostnaderna och 2 500 000 kronor för bearbetningsändamål.

Uppskattningen av de värdestegrande kostnaderna, vilken utginge

från genomsnittsbelastningen under tiden juli—september 1940, syntes kunna

godtagas. Ej heller hade departementschefen något alt erinra mot beräkningen

av det för bearbetning av lagrade varor avsedda beloppet.

Vid försäljning av varor från de statliga reservlagren hade emellertid influtit

vissa belopp, vilka utgjorde täckning för av nämnden å ifrågavarande

varor nedlagda kostnader för lossning, transporter inom landet, intagning i

magasin, tullar och skatter. För budgetåret 1939/40 hade influtit tillhopa

1 485 073 kronor 99 öre. För innevarande och kommande budgetår kunde

avsevärt större belopp väntas inflyta, därest försäljningarna ur reservförråden

komme att fortgå i nuvarande eller ökad omfattning. Enligt gällande

regler borde de influtna medlen av här angivet slag inlevereras till riksgäldskontoret

för att bokföras såsom återbetalade lånemedel. Reservförrådsnämndens

fortsatta verksamhet krävde emellertid ytterligare medel för bestridande

av kostnader av nu antydd art. Vid sådant förhållande syntes

praktiska skäl tala för att de inflytande försäljningsmedel, vilka utgjorde

täckning för kostnader av värdestegrande natur, få kvarstå hos reservförrådsnämnden

för att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas för det med

ifrågavarande anslag till Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m.

avsedda ändamålet. Därest från riksdagens sida erinran icke mötte mot här

berörda förfaringssätt, syntes det för nästkommande budgetår för ändamålet

begärda beloppet av 7 000 000 kronor kunna minskas med det hos reservförrådsnämnden

kvarstående beloppet, i runt tal 1 500 000 kronor. Medelsanvisningen

borde alltså kunna begränsas till 5 500 000 kronor.

För reservförrådsnämndens verksamhet erforderliga medel av beskaffenhet

att böra anvisas å kapitalbudgeten borde således uppföras med (5 500 000

+ 2 500 000 =) 8 000 000 kronor. Departementschefen tillstyrkte, att detta

belopp bleve tillgängligt. Inberäknat förut nämnda summa av 5 000 000 kronor

för inköp av inhemska produkter borde alltså å kapitalbudgeten under

fonden för förlag till statsverket anvisas ett reservationsanslag av sammanlagt

13 000 000 kronor.

Å driftbudgeten under elfte huvudtiteln hade upptagits ett förslagsanslag

för omkostnader för statlig lagerhållning. Detta anslag vore avsett att täcka

sådana kostnader för lagringen, vilka vore av natur att skola omedelbart avskrivas,

såsom liyresersättningar, kostnader för anordnande av lagerutrymmen

m. lii.

Vid bedömandet av anslagsbehovet för dessa ändamål, borde man taga i

betraktande att den statliga lagringsverksamlieten numera på grund av krisförhållandena

i viss mån ändrat karaktär. Den lagring som iigt ruin före

stormaktskrigets utbrott hade uppenbarligen varit en ren beredskapsåtgärd,

avsedd att stärka landets näringsliv och försörjningsmöjligheter. Denna avsikt

med lagringen förelåge alltjämt, men den torde dock på grund av att

inköp, som nu skedde, i väsentlig mån avsåge direkt prisreglerande och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

marknadsutjäxnnande syften hava fått träda i bakgrunden. I stället hade

de här berörda regleringsinköpen kommit att dominera. Denna skillnad

framträdde särskilt beträffande svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Denna avsåge i huvudsak dels lagring av tidigare upplagda förråd och dels

handhavandet av vissa statliga uppgifter i anledning av vidtagna regleringsanordningar

beträffande spannmålsmarknaden. Enahanda synpunkter kunde,

om än i mindre utpräglad grad, anläggas å de av reservförrådsnämnden

gjorda inköpen. Den under livsmedelskommissionens överinseende skeende

lagringen av jordbruksprodukter och andra för livsmedelsförsörjningen erforderliga

varor måste anses helt hava karaktären av regleringsåtgärder.

Under angivna förhållanden syntes det kunna ifrågasättas, huruvida de

kostnader som hänförde sig till inköpsverksamheten i marknadsreglerande

och utjämnande syfte borde avföras å ett anslag för omkostnader för lagerhållning.

Även om ifrågavarande verksamhet medförde lagring av inköpta

varor under viss kortare tid — i undantagsfall måhända även längre — torde

dock kostnaden härför endast ingå som ett led i själva regleringsverksamheten,

varför det syntes lämpligt att nu berörda kostnader bestredes från ett

särskilt anslag, förslagsvis benämnt Omkostnader för statlig inköps- och

försäljningsverksamhet. Departementschefen ville därför tillstyrka, att ett

dylikt anslag upptoges under elfte huvudtiteln. Vid sidan härav borde självfallet

ett anslag för omkostnader för statlig lagerhållning kvarstå å driftbudgeten.

Den av reservförrådsnämnden bedrivna verksamheten torde i allt väsentligt

fortfarande bli att hänföra till beredskapsåtgärder. Med tillämpning av

det anförda syntes därför de kostnader av här ifrågavarande slag, som uppstode

för reservförrådsnämnden, alltjämt höra belasta anslaget till omkostnader

för statlig lagerhållning. Mot den av nämnden gjorda uppskattningen

av medelsbehovet, 2 500 000 kronor, hade departementschefen intet att erinra.

Detta belopp borde alltså anvisas å ifrågavarande anslag till omkostnader

för statlig lagerhållning.

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet. I 1941 års

statsverksproposition har Kungl. Majit under elfte huvudtiteln (punkt 26)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Omkostnader

för statlig inköps- och försäljningsverksamhet för budgetåret

1941/42 beräkna ett förslagsanslag av 25 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 21 mars 1941 dagtecknad proposition,

nr 182, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhusliållningsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att till Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

20 500 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, alt det med hänsyn till den alltjämt

rådande ovissheten beträffande den framtida händelseutvecklingen icke vore

möjligt att bilda sig en säker uppfattning om i vilken utsträckning statlig

inköps- och försäljningsverksamhet i marknadsreglerande syfte komme att

bliva erforderlig under nästa budgetår. Behovet härav vore i första hand

beroende på huru de internationella förhållandena komme att gestalta sig.

Möjligheterna att kunna annat än rent approximativt uppskatta de med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

5

ifrågavarande verksamhet förbundna kostnaderna vore följaktligen mycket

små. Med utgångspunkt från det antagandet att förhållandena under nästa

budgetår komme alt vara ungefär desamma som nu, ansåge departementschefen

sig emellertid kunna godtaga livsmedelskommissionens kostnadsberäkningar,

enligt vilka de sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande ändamål

uppskattats till 26 500 000 kronor i enlighet med följande sammanställning:

för slaktdjursprodukter ............ 5 000 000 kronor

» ägg .......................... 500 000 »

» mejeriprodukter ................ 1 500 000 »

» spannmål och fodermedel ...... 19 000 000 »

» diverse livsmedel .............. 500 000 »

Summa 26 500 000 kronor.

Av denna summa avsåge 19 000 000 kronor spannmålsaktiebolagets verksamhet

och 7 500 000 kronor den under livsmedelskommissionens omedelbara

överinseende bedrivna inköps- och försäijningsverksamheten.

Enligt lämnade uppgifter beräknade spannmålsaktiebolaget, att ett överskott

av omkring 6 000 000 kronor vore att förvänta vid försäljningen av

spannmål under räkenskapsåret den 1 september 1940—den 31 augusti 1941.

Denna beräkning grundade sig på en uppskattad utförsäljning av 100 000

ton spannmål. Tidigare hade man räknat med att bolaget skulle på grund

av det mindre fördelaktiga skördeutfallet 1940 bliva nödsakat utförsälja

omkring 250 000 ton spannmål och att till följd härav bolagets överskott å

försåld spannmål skulle hava blivit avsevärt större. Den omständigheten

att bolagets lager således icke beräknades bliva tagna i anspråk i förutsedd

omfattning syntes tyda på ett bättre skörderesultat än man räknat med.

Det av bolaget uppskattade överskottet borde rätteligen inlevereras till

statsverket. Emellertid torde en dylik åtgärd icke böra förekomma av

praktiska skäl, då staten i allt fall måste tillskjuta avsevärda belopp för bestridande

av bolagets kostnader. I stället borde det överskott å försåld spannmål,

som komme att uppstå, gå i avräkning å den för bolagets kostnader

avsedda summan. För täckande av dessa kostnader kunde alltså beräknas

(19 000 000 — 6 000 000 =) 13 000 000 kronor. Anslagets storlek kunde följaktligen

bestämmas till (13 000 000 + 7 500 000 =) 20 500 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår bedrives den statliga lagringsverksamhet,

varom bär är fråga, av tre särskilda organ, nämligen statens

reservförrådsnämnd, svenska spannmålsaktiebolaget och statens livsmedelskommission.

I fråga örn anslagsbehovet för nämnda verksamhet för

nästa budgetår innebär Kungl. Majds förslag anvisande dels å kapitalbudgeten

av ett reservationsanslag av 13 000 000 kronor till Förlagskapital för

inköp av förnödenheter, m. m., dels ock under elfte huvudtiteln av två förslagsanslag,

ett till Omkostnader för statlig lagerhållning å 2 500 000 kronor

och ett till Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet å

20 500 000 kronor. Emot de verkställda beräkningarna av ifrågavarande

anslag bar utskottet icke funnit något all erinra. Utskottet godkänner alltså

det av föredragande departementschefen angivna sältet för redovisning av

vissa försåtjningsmedel, som influtit eller komma att inflyta lill reservför
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

rådsnämnden, och finner praktiska skäl tala för att det vid vederbörande

räkenskapsårs utgång till 6 000 000 kronor beräknade överskottet å av spannmålsaktiebolaget

försåld spannmål går i avräkning å den för bolagets kostnader

under nästa budgetår avsedda summan 19 000 000 kronor, varigenom

denna kan bestämmas till (19 000 000 — 6 000 000 =) 13 000 000 kronor och

anslaget till Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet till

(13 000 000 + 7 500 000 =) 20 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker vidare Kungl. Maj:ts förslag örn fortsatt bemyndigande

intill utgången av budgetåret 1941/42 för riksgäldskontoret att ställa

medel till reservförrådsnämndens förfogande för förvärv från riksbanken av

guld och valutor för finansieringen av statliga inköp i utlandet.

Vad i övrigt i förevarande sammanhang av föredragande departementschefen

anförts och föreslagits har icke föranlett erinran eller uttalande från

utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att riksgäldskontoret må intill utgången av

budgetåret 1941/42 förskottsvis, genom överlämnande av

statsskuldbevis med form och förfallotid bestämda i samråd

med riksbanken, i av riksdagen tidigare medgiven omfattning

ställa medel till förfogande för statens reservförrådsnämnd,

att användas för förvärv från riksbanken av för

nämndens verksamhet erforderliga belopp i guld och valutor;

b) till Omkostnader för statlig lagerhållning för budgetåret

1941/42 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 000 kronor;

c) till Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 20 500 000 kronor;

d) till Förlag skapital för inköp av förnödenheter, m. m.

för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i fonden för

förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag av

13 000 000 kronor;

e) godkänna det av föredragande departementschefen under

punkten 25 av bilagan elfte huvudtiteln till 1941 års

statsverksproposition angivna sättet för redovisning av vassa

försäljningsmedel, som influtit eller inflyta till statens reservförrådsnämnd.

Stockholm den 6 juni 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 155.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:340 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gäldande av viss haverikostnad. s. 1 i texten