Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i propositionen angående utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1940/41 behandlade allmänna principfrågor.

1941-02-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:17, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i propositionen angående utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1940/41 behandlade allmänna principfrågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i propositionen

angående utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för

budgetåret 1940/41 behandlade allmänna principfrågor.

(3:e avd.)

I propositionen nr 2, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling i vad densamma ej angår annat utskott, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden den 3 januari 1941 angående utgifter å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41, föreslagit riksdagen att, med godkännande

av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga de utgifter,

som framgå av en vid protokollet såsom bilaga fogad sammanställning

jämte specifikationer.

Utskottet, som i särskilda utlåtanden till prövning upptager Kungl. Maj:ts

förslag, i vad detsamma avser de å tilläggsstaten uppförda anslagen till skilda

ändamål, företager här till granskning de allmänna principer, som ligga

till grund för tilläggsstatförslagets upprättande (propositionen sid. 1—4).

Efter att ha erinrat om att läget på arbetsmarknaden, främst inom byggnads-

och byggnadsämnesindustrierna, undergått sådan försämring, att

omedelbara åtgärder till motverkande av arbetslöshet borde möjliggöras,

bland annat genom anvisande av medel till olika anläggningsarbeten, yttrar

departementschefen i här berörda avseende följande.

Behovet av ytterligare medel för anläggningsarbeten skulle kunna tillgodoses

genom att den för budgetåret gällande allmänna beredskapsstaten

sattes i kraft. Bättre synes emellertid av både tekniska och sakliga skäl vara,

att nya anslag för anläggningsarbeten äskas å en tilläggsstat II till årets riksstat.

Dels undvikas härigenom de komplikationer i redovisningsförhållandena

som skulle följa av även den allmänna beredskapsstatens ikraftträdande såsom

förskottsstat, dels erhålles möjlighet till en omprövning av anslagsändamål

och anslagssummor som är i hög grad påkallad i nuvarande ekonomiska

och statsfinansiella läge.

Under rådande förhållanden böra särskilda krav ställas på de anläggningsarbeten,

som ifrågakomma för utförande av arbetslöshetspolitiska skäl. Såsom

i statsverkspropositionen framhålles, gäller i huvudsak, att intet arbete

nu bör igångsättas med mindre än att det faller inom den ram, som begränsningen

av våra materiella resurser uppdrager, och därjämte i och för sig

framstår såsom nödvändigt för statsverksamheten eller eljest såsom ekonomiskt

fullt motiverat. Av vad jag i statsverkspropositionen anför framgår,

att dessa krav varit vägledande vid urvalet av de arbeten, till vilka medel

Bihang till riksdagens protokoll 1041. 6 sand. Nr 17—18. ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Utskottet.

nu ansetts böra äskas å tilläggsstat, och att de även fortsättningsvis skola

noga beaktas. De företag till vilka medel må anvisas av arbetslöshetspolitiska

skäl böra igångsättas, blott om läget på arbetsmarknaden så påkallar.

Avsikten är att vid den undersökning av företagens nödvändighet ur arbetslöshetssynpunkt,

som med hänsyn därtill blir nödvändig innan anslagen disponeras,

ånyo pi-öva även företagens lämplighet med hänsyn till materieltillgången

och deras angelägenhet ur ekonomisk synpunkt. Särskilt bör beaktas,

att en sträng ytterligare sovring därvid kan bli påkallad till följd av

en begränsning i tillgången på bland annat byggnadsjärn. Materielförsörjningens

betydelse gör det nödvändigt, att utnyttjadet av de möjligheter till

ökad offentlig byggnadsverksamhet som tilläggsstaten öppnar sker i samråd

med statens industrikommission.

I de delar tilläggsstaten omfattar anslag, som motiverats och utvalts ur

här angivna synpunkter, blir staten med de föreslagna förutsättningarna för

anslagsdispositionen närmast att bedöma såsom en särskild, med tanke på

nuvarande situation utformad allmän beredskapsstat, vilken omedelbart sättes

i kraft oell regleras. Eftersom anslagen å staten måste anvisas såsom reservationsanslag,

erhåller denna automatiskt giltighet även för följande budgetår,

i den mån anslagen icke dessförinnan tagits i anspråk. Som jag i finansplanen

framhåller, innebär detta, att ifrågavarande anslagsanvisningar

på tilläggsstat II, såvitt nu kan bedömas, komma att ersätta den allmänna

beredskapsstat för nästa budgetår, varom förslag eljest bort framläggas.

De krav på sträng sparsamhet i utförandet av offentliga byggnader, som

det statsfinansiella läget ställer, gälla utan förbehåll även den byggnadsverksamhet

som igångsättes av arbetslöshetspolitiska skäl. Innan arbetena påbörjas

bör därför deras planläggning omprövas, för att kostnaderna skola

såvitt möjligt begränsas genom förenklingar i byggnadssättet. En sådan omprövning

företages, enligt vad jag inhämtat, inom byggnadsstyrelsen beträffande

de arbeten för vilka styrelsen är ansvarig. I viss utsträckning ha de

företag, till vilka medel äskas å tilläggsstaten, redan granskats av 1940 års

civila byggnadsutredning. Denna kommer givetvis även i övrigt att anlitas

för en prövning ur besparingssynpunkt av de olika arbetena.

Anslagsanvisningarna å tilläggsstat II kunna icke begränsas till att avse

blott de anläggningsarbeten, vilka det kan bli nödvändigt att utföra av arbetslöshetspolitiska

skäl. Medel böra nu äskas även för vissa andra ändamål,

som den senaste utvecklingen aktualiserat och som måste tillgodoses under

löpande budgetår. De viktigate av de nya medelsbehoven hänföra sig till

försvarsväsendet och avse sådan materielanskaffning m. m., som icke böi

finansieras från förskottsstaten, örn möjlighet föreligger att underställa riksdagen

anslagsfrågan. I de fall där ändringar i riksstaten blivit påkallade för

civila ändamål, rör det sig i regel endast örn smärre belopp. Ett för flera

huvudtitlar gemensamt anslagsändamål av betydelse utgöra dock kristilläggen.

För dessa tillägg beräknas utgifterna uppgå till sammanlagt drygt 8 miljoner

kronor.

Med hänsyn till att sålunda på tilläggsstat II komma att anvisas såväl anslag

av sedvanlig typ som anslag, vilka motiveras av arbetslöshetspolitiska

skäl och bindas vid särskilda villkor, synes det lämpligt, att i tydlighetens

intresse införa en ny beteckning för sistnämnda anslag. Enklast sker detta

genom att till beteckningen reservationsanslag inom parentes fogas ett B,

som anger anslagets karaktär av beredskapsanslag.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de allmänna principer, som

ligga till grund för tilläggsstatförslagets upprättande och som innebära, bland

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

3

annat, att å tillägsstaten skola uppföras anslag av två skilda typer, nämligen

dels av sedvanlig typ, dels ock av beredskapskaraktär, de senare betecknade

med (B).

Vad departementschefen anfört rörande urvalet av beredskapsanslagen och

förutsättningarna för deras ianspråktagande har utskottet i stort sett funnit

välbetänkt. Utskottet anser det sålunda erforderligt, att den av departementschefen

förutsatta omprövningen av företagens lämplighet med hänsyn till

materieltillgången och företagens angelägenhet ur ekonomisk synpunkt

kommer till stånd. Särskilt vill utskottet för sin del understryka vikten

av att vid igångsättandet av hithörande anläggningsföretag sådana

arbeten lämnas företräde, som äga betydelse för landets försörjning eller eljest

hava produktionsbefrämjande verkan. Uppmärksamhet bör dock ägnas

åt tidigare påbörjade, helt eller delvis med arbetslöshetsmedel bekostade vägarbeten,

vilka på grund av förhållandena å arbetsmarknaden sedermera blivit

avbrutna. Självfallet bör, särskilt i närvarande tid med dess knappa tillgångar

på råvaror och kapital, hänsyn även tagas till kostnaderna såväl för

anskaffandet av erforderlig materiel som för arbetenas utförande.

I anslutning till vad departementschefen framhållit utgår utskottet från

att en omprövning kommer till stånd jämväl av byggnadsföretagens planläggning

i syfte att genom förenklingar begränsa kostnaderna. Enligt utskottets

mening är det emellertid därvid av vikt, att behovet av en framtida utvidgning

icke förbises. I den mån så befinnes påkallat, böra byggnaderna

så planläggas, att en utvidgning av desamma kan genomföras utan alltför

omfattande och kostnadskrävande ändringsarbeten.

Sedan samtliga å tilläggsstaten begärda anslag blivit av riksdagen behandlade,

torde statsutskottet böra för riksdagen framlägga sammanställning rörande

de å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade anslagen,

innefattande jämväl anslag tillhörande annat utskotts handläggning.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t tillkännagiva

de synpunkter, som utskottet ovan framfört.

Stockholm den 7 februari 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Bergman, Torsten Ström, Heiding, Andrén, Sven Larsson, Bäcklund, Boman, Gustaf lurar

Anderson och friherre De Geer; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Skoglund i Doverstorp,

Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Danielsson, Persson i Tidaholm, Bergström,

Mårtensson, Lundberg i Hälsingborg, fru Alvén och herr Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:24 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn fortsatt giltighet av lagen den 14 juni 1940 s. 4 i texten