Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till Aktiebolaget svenska amerika linien.

1941-06-13 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:171, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till Aktiebolaget svenska amerika linien.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

1

Nr 171.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån

till Aktiebolaget svenska amerika linien.

(l:a avd.)

I propositionen nr 255 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 16

maj 1941, föreslagit riksdagen att

dels godkänna den av t. f. departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

tillstyrkta ändrade amorteringsplanen för det Aktiebolaget svenska amerika

linien i enlighet med bestämmelserna för lån ur statens sekundärlånefond

för rederinäringen beviljade lånet å 4,800,000 kronor;

dels medgiva, att Aktiebolaget svenska amerika linien beviljas ytterligare

lån av statsmedel till belopp av 8,450,000 kronor i enlighet med de villkor

och bestämmelser, som av t. f. departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll

tillstyrkts;

dels besluta, att till fonden för låneunderstöd må för ovan angivna ändamål

från rederilånefonden överföras ett belopp av 5,000,000 kronor;

dels ock lill Lån till Aktiebolaget svenska amerika linien å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,

anvisa ett reservationsanslag av 3,450,000 kronor.

I en den 8 januari 1937 dagtecknad proposition, nr 30, föreslog Kungl.

Majit riksdagen alt dels såsom kapitalökning för Fonden för låneunderstöd

till lån åt Aktiebolaget svenska amerika linien för budgetåret 1937/38 anvisa

ett reservationsanslag av 4,800,000 kronor, dels föreskriva, att för lånets

erhållande och åtnjutande bestämmelserna i kungörelsen den 19 juni 1936

angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur statens sekundärlånefond

för rederinäringen skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Till grund för berörda proposition låg en av Aktiebolaget svenska amerika

linien gjord framställning örn erhållande från statens sekundärlånefond för

rederinäringen av ett lån å förenämnda belopp, 4,800,000 kronor, motsvarande

20 procent av anskaffningskostnaden för ett av bolaget genom ett

den 19 november 1936 dagtecknat kontrakt med det italienska skeppsvarvet

Landeri Riuniti Dell’ Adriatico i Trieste besiällt passagerarmotorfartyg

örn cirka 28,000 bruttolon, avsett för bolagets reguljära linjetrafik på nordatlanten

ävensom för dess kryssningstrafik. Fartyget avsågs komma att

erbjuda utrymme för omkring 1,350 passagerare i nordatlanttrafik och för

Bihang till riksdagens protokoll 19il. G sami. Nr 171.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

cirka 640 passagerare under kryssningarna. Propellermaskineriet skulle utgöras

av tre enkelverkande dieselmotorer av Sulzers tvärstyckstyp, beräknade

att giva fartyget en fart av omkring 19 knop. I färdigt skick hade

fartyget beräknats komma att kosta bolaget omkring 24,000,000 kronor.

Likviden, som skulle erläggas under byggnadstiden genom amorteringar

efter en på förhand uppgjord plan, hade bolaget beräknat täcka med omkring

17,000,000 kronor genom upplåning och återstoden genom egna invänta

medel. Av lånebeloppet beräknade bolaget — utöver det i framställningen

angivna beloppet 4,800,000 kronor — kunna erhålla ett lån

å 12,000,000 kronor hos Svenska skeppsliypotekskassan.

Sedan riksdagen i skrivelse den 9 februari 1937, nr 19, anmält, att riksdagen

bifallit Kungl. Maj:ts förenämnda proposition, föreskrev Kungl. Majit

i brev den 26 februari 1937 till fullmäktige i riksgäldskontoret, att det anvisade

reservationsanslaget å 4,800,000 kronor finge av riksgäldskontoret

ställas till förfogande av den i 3 § kungörelsen den 19 juni 1936 (nr 312)

angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur statens sekundärlånefond

för rederinäringen omförmälda nämnden, att av denna, under

iakttagande av bestämmelserna i kungörelsen, såsom lån tillhandahållas

Aktiebolaget svenska amerika linien för anskaffande av det i propositionen

omhandlade, av bolaget beställda fartyget.

I en den 9 april 1941 dagtecknad skrift har nu Aktiebolaget svenska amerika

linien anhållit, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärd för beviljande

åt bolaget av ett statslån å 12,000,000 kronor, vilken summa skulle användas

för verkställande av slullikvider för det nya fartyget samt för amortering

av för fartygsbyggets finansiering upptagna lån hos Svenska skeppshypotekskassan

och statens sekundärlånefond för rederinäringen.

Till stöd för denna framställning har bolaget anfört följande:

Enligt det med det italienska skeppsvarvet träffade ursprungliga avtalet

hade leveransen av fartyget beräknats komma att äga rum i mars 1939. Genom

eldsolycka, som drabbade fartyget i december 1938, hade detsamma

emellertid blivit så gott som fullständigt ödelagt. Härefter hade i mars

1939 träffats en ny överenskommelse med varvsförman, avseende fartygets

återuppbyggande med i huvudsak ny materiel men med begagnande av användbara

delar från det brunna fartyget, varvid särskilt det nästan oskadade,

värdefulla maskineriet kunde komma till användning. Återuppbyggnadsarbetet

hade omedelbart påbörjats, och leveranstiden hade i det nya

avtalet bestämts till den 31 december 1940. Under arbetets gång hade emellertid

varvet på grund av försenade underleveranser anmält en försening av

omkring två månader, och sedermera hade underrättelse ingått, att det nu

rådande krigstillståndet medfört ytterligare försening, så att leveransen nu

icke kunde beräknas äga rum förr än under våren eller försommaren år

1941.

Då fartyget i november 1936 beställdes, hade den totala byggnadskostnaden

uppskattas till omkring 24,000,000 kronor. Med hänsyn till att branden

förorsakade högst avsevärt ökade kostnader för varvet samt att det ursprungliga

priset ostridigt var mycket lågt, hade bolagets styrelse funnit sakliga

skäl föreligga för en av varvet begärd tilläggsbetalning, i svensk mynt motsva
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

3

rande 2,000,000 kronor. Härtill komme dels ersättning för vissa senare överenskomna

förbättringsarbeten, dels bolagets ränteförlust oell egna kostnader

för kontroll m. m. Hela byggnadskostnaden komme härigenom att vid tiden

för leveransen uppgå till 28/29,000,000 kronor.

Vid fartygets beställning hade för dess finansiering förutsetts ett lånebehov

av cirka 17,000,000 kronor, varav 50 procent av byggnadskostnaden,

12,000,000 kronor, skulle täckas genom lån från Svenska skeppshypotekskassan,

och 20 procent, 4,800,000 kronor, genom lån ur statens sekundärlånefond

för rederinäringen. Bolaget hade då beräknat kunna med egna medel

bestrida återstoden. Medel till det sistnämnda lånet hade anvisats av

1937 års riksdag och ställts till förfogande genom Kungl. Maj:ts brev den

26 februari 1937. Lånet från skeppshypotekskassan, vilket erhölls i december

1936, hade på bolagets begäran begränsats till 11,000,000 kronor, varemot lånet

ur sekundärlånefonden under år 1940 i sin helhet tagits i anspråk av bolaget.

På lånet från skeppshypotekskassan hade bolaget sedermera, under

åren 1939 och 1940, avbetalat sammanlagt 2,750,000 kronor, varefter av detsamma

nu återstode ett belopp av 8,250,000 kronor. För närvarande utgjorde

alltså den ifrågavarande lånesumman sammanlagt 13,050,000 kronor.

Härtill komme 1,375,000 kronor, som bolaget mot fartygsinteckningar erhållit

som lån från närstående rederier för att kunna verkställa 1940 års amortering

till skeppshypotekskassan. Hela lånebördan uppginge sålunda nu till

14.425.000 kronor.

Genom det under byggnadstiden utbrutna kriget hade emellertid bolagets

inkomstberäkningar fullständigt kullkastats. Atlanttrafiken hade tvingats att

helt upphöra, och för närvarande hade endast ett av bolagets fartyg sysselsättning

i kryssningstrafik mellan New York och västindiska hamnar dock

med ett på grund av omständigheterna ovisst ekonomiskt resultat. Under sådana

förhållanden arbetade bolaget med ett betydande driftsunderskott och

vore därför hänvisat till att anlita lånevägen för att möta de utbetalningar

och utgifter, vilka förestode i samband med leveransen av det nya snart

färdigbyggda fartyget.

Bolagets kassabehållning och tillgodohavanden på bankräkningar vid början

av 1941 jämte under året inflytande medel beräknades uppgå till 4,070,000

kronor. Under förutsättning att inkomsterna från motorfartyget »Kungsholm»,

liksom förhållandet varit under år 1940, visade sig åtminstone tillräckliga

att möta fartygets utgifter i Amerika samt därjämte New Yorkskontorets administrationskostnader,

beräknades bolagets utgifter i Göteborg för 1941,

nämligen administrationskostnader, kostnader för de upplagda fartygen, försäkringspremier

och här utgående del av löner till »Kungsholms» befäl och

besättning, räntor etc., till i runt tal 2,500,000 kronor. Därefter skulle således

återstå något över 1,500,000 kronor, varmed bolaget i första rummet skulle

hava att bestrida de ytterligare utgifter, som uppstode för det nya fartyget,

sedan detta blivit av bolaget övertaget. Storleken av dessa utgifter vore beroende

av tidpunkten för fartygets leverans samt av då gällande priser på fartygsförnödenheter,

särskilt motorolja, och premiesatser för civil- och krigsförsäkring.

Man torde dock kunna beräkna, att en del av nyssnämnda

1.500.000 kronor vid 1941 års utgång skulle återstå, sedan de nu angivna

kostnaderna blivit betalda.

Under åren 1941 och 1942 hade bolaget att verkställa likvider för det nya

fartyget och amortering av för dess finansiering upptagna lån till följande

belopp:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

1941, senast i juni 5,800,000 kronor för

» i juli 800,000

» i december 1,375,000

1942, senast i juni 1,950,000

» i juli 800,000

» i december 1,375,000

tillhopa 12,100,000 kronor.

byggnadskostnader, inkl. likviden till

varvet vid fartygets leverans,

amortering till sekundärlånefonden,

amortering till skeppshypotekskassan,

slutlikvid till varvet,

amortering till sekundärlånefonden,

amortering till skeppshypotekskassan,

Så framt icke förhållandena under tiden ändrades, så att bolagets rörelse

kunde återupptagas i full utsträckning, vore bolaget urståndsatt att med egna

medel bestrida dessa utgifter. Men även om det pågående kriget inom en

nära framtid skulle upphöra, kunde bolaget icke påräkna att av sin rörelse

erhålla en inkomst tillräcklig att tillnärmelsevis möta de belopp på sammanlagt

omkring 8,000,000 kronor, vilka förfölle till betalning under år 1941.

Förslag hade visserligen framställts om försäljning av motorfartyget

»Kungsholm», varigenom icke blott de för nybyggnadens finansiering erforderliga

medlen utan även ett betydande överskott för ställningens konsolidering

skulle hava erhållits och den tyngande räntebördan väsentligt nedbringats.

Detta förslag hade emellertid tyvärr till följd av omständigheter, varöver

bolaget icke rådde, för närvarande visat sig vara outförbart.

Bolaget finge fördenskull ansöka örn ett lån från statsverket av tolv miljoner

(12,000,000) kronor, att tillhandahållas i den ordning, som Kungl. Majit

med hänsyn till förut angivna betalningsterminer kunde komma att föreskriva.

Med avseende på den säkerhet, som bolaget kunde ställa för det sökta lånet,

finge anföras, att bolaget för närvarande hade till Svenska skeppshypotekskassan

och sekundärlånefonden pantsatt bland annat inteckningar med

bästa förmånsrätt i motorfartyget »Kungsholm» på tillsammans 8,100,000

kronor. När det nya fartyget, som erhållit namnet »Stockholm», införts i det

svenska fartygsregistret, skulle dessa inteckningar enligt de gällande lånevillkoren

återlämnas till bolaget i utbyte mot inteckningar i motorfartyget

»Stockholm». Bolaget bleve i så fall i tillfälle att för det nu sökta lånet lämna

säkerhet i inteckningar med bästa förmånsrätt till fulla lånebeloppet i motorfartyget

»Kungsholm». Detta fartyg hade i slutet av 1936 av ombud för

skeppshypotekskassan åsatts ett värde av 13,500,000 kronor och nyligen i

samband med en dispache värderats till 17,000,000 kronor. Det vore av bolaget

försäkrat mot totalförlust för 17,500,000 kronor.

Genom de redan upptagna lånen och den ytterligare upplåning, varom nu

vore fråga, ådroge sig bolaget en högst betydande skuldbörda, nämligen omkring

22,000,000 kronor, utan att, så länge kriget varade, kunna påräkna någon

inkomst, med vilken vare sig räntor eller andra omkostnader skulle kunna

betalas. I betraktande härav vore det för bolaget synnerligen angeläget, att

räntebelastningen tillsvidare bleve så lindrig som möjligt. Bolaget vågade fördenskull

hemställa att för det ifrågasatta lånet få åtnjuta räntefrihet åtminstone

under tiden till dess verksamheten kunde återupptagas i full utsträckning.

Då det ålåge bolaget att under åren 1941—1946 verkställa amorteringar

till skeppshypotekskassan och sekundärlånefonden med inalles 2,175,000

kronor örn året finge bolaget slutligen anhålla, att lånet måtte få amorteras

med 2,000,000 kronor under vart och ett av åren 1947—1952, dock med rätt

för bolaget att, om förhållandena så skulle medgiva, tidigare helt eller delvis

återbetala lånesumman.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

5

Över bolagets framställning hava efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret

den 18 och av statens trafikkommission den 22 april 1941 samt av

kommerskollegium efter hörande av styrelsen för svenska skeppshypotekskassan

och nämnden för statens sekundärlånefond för rederinäringen den ti

och av fullmäktige i riksgäldskontoret den 15 maj 1941.

Vid kommerskollegii utlåtande har fogats viss ytterligare utredning från

bolaget.

Efter att hava redogjort för sistnämnda utredning ävensom för myndigheternas

i ärendet avgivna yttranden har t. f. departementschefen för egen del

anfört följande:

1 motiveringen till sitt beslut örn anvisande av förenämnda anslag å

4,800,000 kronor såsom lån till Aktiebolaget svenska amerika linien för anskaffande

av det ifrågavarande motorfartyget »Stockholm» uttalade 1937 års

riksdag bland annat, att det torde vara ett nationellt intresse, förtjänt av

statens stöd, att den av bolaget uppehållna direkta förbindelseleden mellan

Sverige och Nordamerika kunde ytterligare befästas och utvecklas. Ur samma

synpunkter, vilka sålunda lågo till grund för det bistånd statsmakterna

redan lämnat bolaget, finner jag det motiverat, att staten jämväl medverkar

till att förhjälpa bolaget ur de svårigheter av, enligt vad man vill hoppas,

övergående slag, vilka nämnda fartygsanskaffning till följd av kriget numera

orsakat. Det synes vara lämpligt, att denna medverkan, såsom bolaget

föreslagit, sker i forin av lån, avsett alt möjliggöra slutlikvidering av omförmälda

fartyg samt viss amortering innevarande och nästföljande år av bolagets

tidigare lån för fartygsbyggets finansiering. Att ytterligare statsunderstöd

på detta sätt beredes bolaget har jämväl tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av de i ärendet hörda myndigheterna.

Vad beträffar storleken av det lån, som sålunda nu torde böra tillhandahållas,

har kommerskollegium ansett, att det av bolaget äskade beloppet

12,000,000 kronor lämpligen kunde begränsas till 10,400,000 kronor genom

att bolaget medgåves uppskov under åren 1941 och 1942 med de under

nämnda år till betalning förfallande amorteringarna — för vartdera året

uppgående till 800,000 kronor — å det i enlighet med bestämmelserna för

statens sekundärlånefond för rederinäringen beviljade omförmälda lånet å

4,800,000 kronor, samt att i samband därmed slutamorteringen å sistnämnda

lån framflyttades från juli 1946 till juli 1948. Undersökningar, som på kollegii

initiativ företagits i syfte att utröna huruvida icke någon del av det återstående

lånebehovet, 10,400,000 kronor, kunde tillgodoses på annan väg än genom

statens medverkan, hava icke lett till åsyftat resultat. I samband med ärendets

beredning inom handelsdepartementet har emellertid frågan ytterligare diskuterats

med bolaget Resultatet härav har blivit, att bolaget numera förklarat

sig berett att, när slutlikviden för fartyget, 1,950,000 kronor, förfaller

lill betalning, från enskilt håll upplåna detta belopp. Kvarstående lånebehov

skulle då utgöra (10,400,000 — 1,950,000 =) 8,450,000 kronor. Jag tillstyrker,

att lån av statsmedel beviljas bolaget till sistnämnda belopp. Den av

kommerskollegium föreslagna statsgarantien för bolagets behöriga fullgörande

av berörda slutlikvid lärer, med hänsyn till de anordningar bolaget

numera träffat, icke vara erforderlig.

Såsom säkerhet för lånet torde i anslutning till vad som föreslagits få

godtagas inteckningar med bästa förmånsrätt i motorfartyget »Kungsholm»

ined rätt för Kungl. Majit att, örn säkerheten skulle avsevärt försämras, påfordra

förstärkning av densamma. Då nämnda fartyg befinner sig utom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

landet, torde visserligen, på sätt kommerskollegium framhållit, någon kompletterande

säkerhet genom inteckning jämväl i annat bolagets fartyg kunna

ifrågasättas. Jag har emellertid icke ansett mig höra påyrka detta, enär

bolaget därigenom skulle betagas erforderliga kreditmöjligheter för den

händelse, vilket kan vara att förutse, behov av ytterligare medel för finansiering

av bolagets verksamhet under kriget framdeles kommer att yppa sig.

Jag förutsätter härvid, att sistnämnda medelsbehov tillgodoses genom lån

från enskilt håll.

I likhet med kommerskollegium finner jag lämpligt, att lånet av bolaget

lyftes allenast i den mån så erfordras för verkställande av likvid å fartygsbygget

samt erläggande av amorteringar å lånet i skeppshypotekskassan.

Ränta å lånet synes på sätt kollegium anfört böra utgå efter samma procentsats

som den, vilken gäller för lån ur sekundärlånefonden eller för närvarande

4 procent. Jag biträder jämväl förslaget att med räntebetalningen får

anstå under de två första åren, samt att den å dessa år belöpande räntan

skall erläggas med en sjättedel under vart och ett av därefter följande sex

är. Det synes riktigt att, intill dess nämnda ränta guldits, någon utdelning

å bolagets aktiekapital icke må äga rum.

Lånet bör i enlighet med kommerskollegii förslag återbetalas med början

år 1947 samt till fullo gäldas senast före utgången av 1952. Den av mig förordade

sänkningen av lånebeloppet medför emellertid viss jämkning i den

av kollegium framlagda amorteringsplanen. Efter överläggningar med bolaget

tillstyrker jag i detta hänseende, att amorteringsbeloppen för åren 1947

och 1948 nedsättas från 1,200,000 kronor örn året till respektive 225,000 och

575.000 kronor. Under ett vart av åren 1949—1951 torde böra återbetalas ett

belopp av 2,000,000 kronor, och under år 1952 bör slutbetalning ske med

1.650.000 kronor.

Såsom fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit torde lämpligen, i den

män ej annat följer av det förut sagda, beträffande lånet böra i tillämpliga

delar lända till efterrättelse föreskrifterna i kungörelsen den 19 juni 1936

(nr 312) angående sekundärlånefonden. Jag förordar sålunda, att lånebeloppet

av riksgäldskontoret ställes lill förfogande av nämnden för statens

sekundärlånefond för rederinäringen för att av nämnden tillhandahållas bolaget

under iakttagande av de villkor och bestämmelser, jag i det föregående

tillstyrkt.

I enlighet med vad kommerskollegium anfört synes för nu ifrågavarande

lån kunna tagas i anspråk ett belopp av 5,000,000 kronor från rederilånefonden.

Beloppet torde för lånets finansiering böra överföras till fonden för

låneunderstöd, under vilken den föreslagna krediten lämpligen bör i sin helhet

redovisas. Det därutöver erforderliga beloppet eller (8,450,000 —

5,000,000 =) 3,450,000 kronor torde få anvisas såsom särskilt anslag under

sistnämnda fond samt upptagas å tilläggsstat till den löpande riksstaten.

Det enligt sekundärlånefondens bestämmelser beviljade lånet å 4,800.000

kronor skulle enligt den av kommerskollegium föreslagna amorteringsplanen

återbetalas med 800,000 kronor örn året under vart och ett av åren 1943—

1948. Med hänsyn till den amorteringsskyldighet, som kommer att åvila bolaget

för det lån å 1,950,000 kronor, vilket bolaget avser att upptaga från

enskilt håll, tillstyrker jag, att angivna amorteringsplan jämkas sålunda,

att avbetalning å förstnämnda lån skall ske under vartdera av åren 1943—

1946 med allenast 400,000 kronor samt under ett vart av åren 1947 och

1948 med 1,600,000 kronor. För genomförandet av denna anordning fordras

riksdagens samtycke.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

7

Med hänsyn till det svåra ekonomiska läge, vari Aktiebolaget svenska

amerika linien på grund av rådande förhållanden befinner sig, och då det

är ett nationellt intresse, att bolagets verksamhet så långt möjligt är upprätthålles

vill utskottet icke motsätta sig Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

till ytterligare stödåtgärder åt bolaget. Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka,

att åt bolaget av statsmedel beviljas ett låneunderstöd å 8,450,000

kronor. 1 fråga örn lånevillkoren har utskottet ingen erinran att framställa

mot Kungl. Maj:ts förslag men vill understryka departementschefens uttalande,

att Kungl. Majit bör förbehållas rätt att, om säkerheten för lånet skulle

avsevärt försämras, påfordra förstärkning av densamma. Det föreslagna

sättet för lånets finansiering tillstyrkes av utskottet liksom den av departementschefen

förordade ändrade amorteringsplanen för det bolaget tidigare

beviljade lånet å 4,800,000 kronor. Med hänsyn till de stora lån, som statsmakterna

beviljat Aktiebolaget svenska amerika linien, vill utskottet framhålla

vikten av att Kungl. Majit för bevakande av de stora ekonomiska intressen,

som staten har i nämnda företag, skaffar sig möjlighet att noga följa

bolagets verksamhet och kontrollera att all erforderlig sparsamhet iakttages.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna den av föredragande departementschefen i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 16 maj

1941 tillstyrkta ändrade amorteringsplanen för det Aktiebolaget

svenska amerika linien i enlighet med bestämmelserna

för lån ur statens sekundärlånefond för rederinäringen beviljade

lånet å 4,800,000 kronor;

b) medgiva, att Aktiebolaget svenska amerika linien beviljas

ytterligare lån av statsmedel till belopp av 8,450,000

kronor i enlighet med de villkor och bestämmelser, som av

föredragande departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll

tillstyrkts;

c) besluta, att till fonden för låneunderstöd må för ovan

angivna ändamål från rederilånefonden överföras ett belopp

av 5,000,000 kronor;

d) till Lån till Aktiebolaget svenska amerika linien å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering

i fonden för låneunderstöd anvisa ett reservationsanslag

av 3,450,000 kronor.

Stockholm den 13 juni 1941.

På statsutskottets vägnar:

V t sholte t.

J. 11. JOHANSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Asplund, Per Gustafsson, Pauli, Bergman, Torsten Ström, Lindström,

Heiding, Andrén och Carlström: samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Skoglund i Doverstorp,

Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Lindberg

i Umeå, Viklund, Lundberg i Hälsingborg, Hansson i Rubbestad och Bergvall.

418057. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:367 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Aktiebolaget svenska amerika linien. s. 3 i texten