Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet.

1941-06-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:178, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

Nr 178.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet.

(2:a avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit (punkten 4 av det vid nämnda proposition,

kapitalbudgeten, såsom bilaga 4 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet för budgetåret 1941/42

beräkna ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 25 april 1941 dagtecknad proposition,

nr 223, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit riksdagen att

till Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Av sistnämnda statsrådsprotokoll inhämtas bland annat:

För budgetåret 1937/38 anvisades ett anslag av 5 000 kronor till utredning

rörande nybyggnad för institutet. I skrivelse den 8 februari 1938 framlade

byggnadsstyrelsen utredning och förslag i ärendet, utmynnande i hemställan

örn anvisande av medel till en allmän arkitekttävling rörande nybyggnad

för institutet. Framställningen föranledde efter remissbehandling förslag i

ämnet till 1938 års riksdag, vilken för ändamålet anvisade ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

Arkitekttävlingen skulle avse nybyggnad för institutet på höjdplatån närmast

nordost om Stadion i Stockholm, mellan denna anläggning och Östermalms

idrottsplats samt allmänna barnbördshuset. Även andra alternativa

förläggningsplatser i huvudstaden eller dess närhet hade varit under diskussion,

bland annat ett såsom Alternativ A: 3 betecknat område nordost örn

Östermalms idrottsplats mitt emot Livregementets till häst kaserner och

gränsande till Östermalms idrottsplats och Sturevägen (numera Lidingövägen).

Sistnämnda alternativ hade tillstyrkts av institutets direktion och

byggnadsstyrelsen men avstyrkts av chefen för armén, enär området vore

erforderligt för militära ändamål, samt av riksmarskalksämbetet, bland

annat med hänsyn till gällande upplåtelser. Av områdets omkring 18 har

vore nämligen omkring 12 upplåtna till militärt övningsfält och återstoden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

15

upplåten till Stockholms fältrittklubb jämlikt kontrakt av den 1 oktober

1929, vilket gällde tills vidare med ett års uppsägning.

Arkitekttävlingen ledde till, att ett av arkitekterna G. Wejke och K. Ödeen

upprättat förslag belönades med första pris. Byggnadsstyrelsen förklarade

sig anse, att detta förslag bäst lämpade sig att läggas till grund för byggnadsförslag.

Ifrågavarande förslag hade kostnadsberäknats till 4 500 000 kronor

enligt följande specifikation:

Entrébyggnad och hörsalar ..........kronor 1 074 000

Gymnastikbyggnader ................ » 817 000

Simanläggning...................... » 594 000

Pannskorsten ...................... » 8 000

Elevmäss och folkdanssal............ » 185 000

Idrottshall ......................... » 747 000

Fysiologisk institution .............. » 318 000

Bostad för vaktmästare och maskinist. . » 38 000

Uppvisningshall .................... » 390 000

Fäkt- och brottningshallar .......... » 159 000

Bostad för portvakt................. » 20 000

Planeringsarbeten .......... »_150 000

Summa kronor 4 500 000.

På grundval av i januari 1941 rådande prisnivå hava kostnaderna beräknats

till 5 200 000 kronor.

Den 5 mars 1940 anbefalldes byggnadsstyrelsen att i samråd med institutets

direktion inkomma med förslag till den begränsning i byggnadsprogrammet,

som kunde befinnas påkallad med hänsyn till det ändrade statsfinansiella

läget.

Byggnadsstyrelsen och direktionen hava därefter enats örn ett i väsentlig

utsträckning inskränkt byggnadsprogram, kostnadsberäknat till 3 575 000

kronor.

Förslaget innebär, att de olika enheterna i den planerade anläggningen var

för sig beskurits och att uppförandet av vissa av dessa enheter ställts på

framtiden. Sålunda har den till en fristående byggnad förlagda större gymnastiksalen,

avsedd för uppvisningar m. m., ansetts böra hänföras till en senare

byggnadsetapp. En fäktningshall och en brottningsliall, vilka skulle

sammanföras till en gemensam fristående byggnad, hava likaledes ansetts

kunna ställas på framtiden. Flertalet av de lokaler, som enligt det av byggnadsstyrelsen

och direktionen förordade beskurna förslaget därefter återstå,

bilda en länga av sinsemellan förenade byggnader. I mitten skulle ligga två

byggnadskroppar, vardera innehållande två mindre gymnastiksalar jämte

omklädningsrum m. m. Till ena sidan av detta mittparti hava förlagts värmecentralen

och en badanläggning, bland annat inrymmande en simhall (omkring

25X12 meter). På andra sidan av mittpartiet skulle läggas en administrationsbyggnad

med kanslilokaler, hörsalar, bibliotek, vissa museilokaler

m. m. Fristående byggnader skulle uppföras för fysiologiska institutionen

och för en idrottshall (omkring 77X30 meter). Ytterligare en fristående

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

byggnadskropp, förenad med huvudkomplexet medelst en genomgångsanordning,

skulle innehålla elevmäss jämte en sal (ungefär 21X11 meter), avsedd

för demonstrationer i samband med undervisningen i lekar och folkdanser

samt — intill dess fäktnings- och brottningshallar tillkommit — även

för specialundervisning i fäktning och brottning.

Direktionen har understrukit nödvändigheten av att samtliga lokalutrymmen

så planerades, att erforderliga utvidgningar kunde vidtagas i den utsträckning

och på det sätt, behovet kunde komma att kräva.

Vidare ansåge sig direktionen böra uttala, att den ursprungliga byggnadsplan,

när tidsläget så medgåve, borde komma att fullföljas.

I utlåtande den 5 april 1941 har 1940 års civila byggnadsutredning föreslagit

dels ändrad förläggning av nybyggnaderna för institutet, dels ock vissa

ytterligare förenklingar i byggnadsprogrammet.

Ändrad förläggning. Genom förläggning av gymnastiska centralinstitutet

på annan tomt än den tidigare planerade skulle enligt utredningen

kunna göras en besparing av sammanlagt omkring 200 000 kronor.

Vid granskning av det föreliggande förslaget hade utredningen till en början

uppmärksammat, att den fastställda tomten vore ägnad att avsevärt öka

kostnaderna för företaget. Dess starkt kuperade och bergiga beskaffenhet

medförde, att enbart utgifterna för iordningställandet kunde beräknas bli

omkring 200 000 kronor högre än örn en plan tomt ifrågakomme. Därtill

komme, att byggnadsarbetenas tekniska genomförande torde draga större

kostnader på sagda tomt än nödigt. Utredningen ville fördenskull föreslå, att

redan med hänsyn till nu anförda omständigheter frågan örn byggnadernas

förläggning upptoges till ny prövning.

Ytterligare önskade utredningen framhålla, att jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 22 november 1940 marinförvaltningen hade att i samråd med

utredningen framlägga plan rörande nybyggnad för sjökrigsskolan. Av det

föreliggande programmet hade framgått, att vissa lokalbehov vid de båda

institutionerna — utredningen åsyftade främst simhalls- och idrottsanordningar

— överensstämde. Det framstode då som ändamålsenligt att söka i

görligaste mån lokalt sammanhålla de båda institutionerna i syfte att i och

för sig dyrbara anläggningar skulle kunna i största möjliga utsträckning

utnyttjas gemensamt av dem. Med hänsyn till den förläggning, som främst

ansetts önskvärd ur sjökrigsskolans synpunkt, nämligen Stora Skuggan invid

Värtan, skulle detta syfte främjas, därest gymnastiska centralinstitutet

förlädes till eller i närheten av ett annat av de områden, som tidigare varit

under omprövning, området nordost om Östermalms idrottsplats vid Sturevägen

(alternativ A: 3). Alternativt torde, vid en förläggning av sjökrigsskolan

till Djurgården, norr om Djurgårdsbrunskanalens "mynning, gymnastiska

centralinstitutet kunna tänkas förlagt inom området väster därom å

sydöstra delen av Ladugårdsgärde. Enligt de båda alternativen, men särskilt

vid det sistnämnda, vunnes ur byggnadsekonomisk synpunkt gynnsammare

tomtförhållanden.

Utredningen hade vid sin granskning av byggnadsförslaget ansett sig böra

utgå ifrån att en ändrad förläggning av gymnastiska centralinstitutet kunde

åvägabringas.

Byggnadsprogrammet. Beträffande byggnadsprogrammet gäll
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

17

de, att byggnadsstyrelsen i fråga om det omedelbara genomförandet av detsamma

vidtagit åtskilliga reduktioner, vilka utredningen funne välbetänkta

och gåve sin anslutning. Enligt utredningens mening kunde man i detta avseende

gå ännu ett steg längre, utan att ändamålsenligheten mera allvarligt

skadades.

Byggnadsutredningen har föreslagit dels en förenklad konstruktion av

idrottshallen genom borttagande av takfönstren, dels minskning av gymnastiksalarnas

storlek från 27X13 meter till 25X12 meter, eventuellt även

inskränkning av deras antal från 4 till 3, samt avklädningsrummens förläggande

till en souterrängvåning m. m., dels vissa inskränkningar beträffande

administrationsbyggnaden.

Beträffande mässbyggnaden och simhallsanläggningen har byggnadsutredningen

anfört:

Förslaget upptoge en särskild mässbyggnad, ansluten till en s. k. folkdanssal,

tillsammans detaljberäknade till 287 500 kronor. Av principiella skäl

kunde utredningen icke finna tillrådligt, att för institutets elever på statsverkets

bekostnad tillhandahölles särskild elevmäss. Däremot borde tillgång

till skäligt utrymme för lunchrum beredas, och ansåge utredningen, att detta

lämpligen borde förläggas till administrationsbyggnaden, enligt vad utredningen

i det följande närmare angåve. Icke heller kunde utredningen förorda,

att medel beräknades för den s. k. folkdanssalen. I den mån folkdansövningar

inginge i utbildningen, borde dessa kunna förläggas exempelvis till

någon av gymnastiksalarna, liksom avslutningar och dylikt borde kunna försiggå

därstädes. Utan egentlig olägenhet syntes här en avsevärd besparing

kunna ske.

Vad slutligen beträffande simhallsanläggningen, detaljberäknad till 435 000

kronor, vartill komme för oförutsett m. m. omkring 40 000 kronor, tillsammans

475 000 kronor, skulle utredningen i nuvarande tidsläge icke anse tillrådligt

att densamma omedelbart utfördes, därest den avsåges utnyttjad enbart

för institutets räkning. Om anläggningen skulle kunna utnyttjas jämväl

av sjökrigsskolan och måhända även av de militära högskolornas elever, ville

utredningen emellertid icke motsätta sig, att även denna del av byggnadsföretaget

komme till utförande. Mot den föreliggande planen syntes ingen egentlig

erinran kunna framställas.

I yttrande över byggnadsutredningens förslag har institutets direktion anfört

bland annat:

Vad till en början anginge tomtfrågan, hade direktionen intet att erinra

mot en förläggning till området nordost örn Östermalms idrottsplats eller

till ett område i sydöstra delen av Ladugårdsgärde, under förutsättning dock

alt en ändrad förläggning icke nämnvärt fördröjde byggnadsarbetets igångsättande.

Båda dessa tomter och särskilt den nordost örn Östermalms idrottsplats

belägna vöre i viktiga avseenden överlägsna den nu fastställda. Direktionen

ville emellertid framhålla, att för en förläggning till sydöstra delen av

Ladugårdsgärde krävdes iordningställandet för institutets räkning av en där

befintlig idrottsplats. Mot en förläggning längre hort från staden talade starka

Bihang till riksdagens protokoll 194-1. 0 sami. Nr 177—178. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

skäl ur undervisningens synpunkt med hänsyn särskilt till nödvändigheten

för eleverna att kunna komma till skolor för sina undervisningsövningar. Direktionen

ville i övrigt hänvisa till tidigare avgivna utlåtanden i tomtfrågan.

Direktionen hade givetvis intet att erinra mot att simhall och idrottshall

finge disponeras av sjökrigsskolans elever under de tider av dagen, då dessa

lokaler icke erfordrades för institutets undervisning. Tekniska svårigheter

torde ej omöjliggöra ett dylikt sambruk. Framhållas borde emellertid, att,

vare sig ett dylikt sambruk komme till stånd eller icke, simhall och idrottshall

vore oundgängliga för undervisningens bedrivande vid gymnastiska

centralinstitutet.

Vid en högskola av centralinstitutets art vöre behovet av mässlokaler för

elever mycket trängande. I undervisningen inginge utöver teoretisk utbildning

kroppsligt mycket ansträngande övningar. Eleverna måste därför utöver

matrum lia tillgång till lokaler för vila och rekreation. Detta medförde, att

utrymmesbehovet -—- då det rörde sig örn både manliga och kvinnliga elever

— måste bli tämligen stort. Institutets mässlokaler vore icke att° jämställa

med elevkårernas byggnader vid andra högskolor. De vore lika ofrånkomliga

som t. ex. duschrum och likartade hygieniska anordningar. De av civila

byggnadsutredningen föreslagna mässlokalerna upptoge två elevrum örn vartdera

cirka 36 kvadratmeter jämte en matsal. Att dessa utrymmen vore för

små för institutets för närvarande omkring 60 kvinnliga och 30 manliga elever

syntes uppenbart. En utökning av dessa lokalutrymmen vöre därför erforderlig.

Tilläggas borde att bibliotekets läsesal måste stå till förfogande för

sitt egentliga ändamål och sålunda icke kunde utnyttjas som mässlokal.

Departementschefen har förklarat sig anse frågan om anskaffande av nya

lokaler åt gymnastiska centralinstitutet av sådan betydelse för dess verksamhet,

att han ansett sig icke kunna underlåta att förorda byggnadsprogrammets

genomförande utan ytterligare uppskov.

I fråga örn detaljerna i byggnadsprogrammet har departementschefen i huvudsak

anslutit sig till byggnadsutredningens förslag.

Vad först anginge byggnaderna för den fysiologiska institutionen och

idrottshallen, vore centralinstitutet mycket illa lottat i fråga om lokaler för

fysiologisk forskning och undervisning samt för idrottsutbildning. Vid

byggnadsprogrammets genomförande vore det av den största betydelse, att

dessa viktiga delar av institutets verksamhet tillgodosåges. Departementschefen

ansåge icke tillrådligt att reducera de för dessa ändamål beräknade

utrymmena. Däremot syntes böra övervägas att, på sätt utredningen förordat,

förenkla idrottshallens konstruktion. Då emellertid en förutsättning

för en förenklad konstruktion syntes vara, att de planerade takfönstren

slopades, torde, innan definitiv ställning toges till detta förslag, frågan

böra underkastas teknisk utredning i syfte att klargöra, om takfönster vore

erfordliga eller icke. Endast om denna utredning klart gåve vid handen,

att med hänsyn till belysningsförliållandena takfönster vore oundgängligen

nödvändiga, torde civila byggnadsutredningens förslag på denna punkt

böra frångås. Det syntes få ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande

i denna fråga.

Byggnadsutredningen hade föreslagit, att den särskilda byggnaden för

elevmäss och demonstrationssal skulle utgå ur programmet, varigenom en

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

19

besparing av 287 500 kronor skulle ernås. För egen del ville departementschefen

framhålla, att vid bedömandet av det nu föreliggande byggnadsprogrammet

och de beskärningar i detta, som av kostnadshänsyn måste

företagas, en viktig hållpunkt måste vara, att endast sådana begränsningar

vidtoges, som kunde genomföras utan svårare olägenheter för verksamheten

vid centralinstitutet. Onekligen skulle det vara till viss fördel föi institutet

att, särskilt sedan fäkt- och brottningshallarna samt stora samlingssalen

uteslutits från byggnadsprogrammet, få tillgång till de utrymmen,

som demonstrationssalen skulle erbjuda. Därest — såsom departementschefen

i det följande föresloge — fyra gymnastiksalar redan från början

anordnades, syntes det emellertid möjligt, att verksamheten kunde tills

vidare tillfredsställande bedrivas, även om demonstrationssalen icke komme

till stånd. Departementschefen biträdde därför i denna del den uppfattning,

som företrätts av byggnadsutredningen, men förutsatte härvid,

att denna byggnadsenhet komme till utförande framdeles, örn erfarenheten

skulle visa att den vore erforderlig. I detta syfte borde vid planeringen

av byggnadsarbetena utrymme reserveras för ändamålet. Vad elevmässen

beträffade, skulle denna enligt byggnadsutredningens förslag av principiella

skäl uteslutas ur byggnadsprogrammet och ersättas med utrymmen

för lunchrum och läsrum i administrationsbyggnaden. Som regel hade

statsverket hittills endast då det gällt lägre undervisningsanstalter tillhandahållit

lokaler, motsvarande den ifrågasatta elevmässen, men däremot,

då det gällt högre läroanstalter av civil natur, utgått från att eleverna

själva, med bidrag eventuellt av lotterimedel eller på annat sätt, anskaffa

mässlokaler. För egen del funne departementschefen med hänsyn till de

speciella arbetsförhållandena vid centralinstitutet det knappast ur principiell

synpunkt betänkligt, örn staten skulle tillhandahålla mässlokaler at

eleverna. Då emellertid byggnadsutredningens förslag under nu rådande

förhållanden syntes innebära en godtagbar lösning av denna fråga och då

svårigheter icke torde möta att senare, om så skulle visa sig behövligt, anordna

lokaler i anslutning till byggnadsstyrelsens förslag, ansåge departementschefen

sig böra nu förorda byggnadsutredningens förslag.

Vad gymnastiksalarna beträffade, hade byggnadsutredningen ifrågasatt,

om icke antalet sådana salar borde kunna begränsas från fyra till tre. Utredningen

hade dock icke direkt påyrkat en sadan begränsning utan ansett,

att frågans bedömande borde bli beroende av huruvida vid den fortsatta

utredningen sådana omständigheter av undervisningsteknisk natur

framkomme, som kunde tillfredsställande motivera det högre antalet salar.

Då av direktionen lämnade uppgifter syntes utvisa, att fyra gymnastiksalar

vore behövliga, örn demonstrationssalen icke nu medtoges, ville departementschefen

icke i detta hänseende ifrågasätta någon ändring i det

av byggnadsstyrelsen tillstyrkta förslaget. Byggnadsutredningen hade jämväl

uttalat sig för ett övervägande av möjligheterna att förenkla gymnastikbyggnadernas

utförande. Departementschefen tillstyrkte leir egen del,

att förnyat övervägande komme till stånd genom byggnadsstyrelsens försorg;

vid ritningarnas definitiva utformning syntes dock böra räknas med

att gymnastiksalarna crliölle en storlek av omkring 27X13 meter, savida

det icke vid en närmare undersökning befunnes lämpligt att giva vissa av

salarna mindre mått. Den besparing, som kunde ernås genom en allmän

minskning av dimensionerna, torde icke komma att uppgå lill så betydande

belopp, att de i längden kunde uppväga olägenheterna av en ytter
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

ligare inknappning av dessa utrymmen, som enligt det ursprungligen framlagda

förslaget skulle omfatta 30X16 meter.

Beträffande simhallsanläggningen syntes råda en enstämmig uppfattning

om dess betydelse ur undervisningssynpunkt. Byggnadsutredningen hade

dock med hänsyn till nuvarande tidsläge ansett tveksamt, huruvida denna

anläggning nu borde komma till utförande, såvida den icke kunde användas

jämväl för sjökrigsskolan, vars nybyggnadsfråga för närvarande vore

under utredning. Detta spörsmål sammanhängde i sin tur med frågan örn

institutets förläggning. Denna fråga, i vilken 1938 års riksdag fattat ståndpunkt,

torde nu böra bland annat på grund av önskvärdheten att reducera

kostnaderna för byggnadsföretaget upptagas till förnyat övervägande.

Såsom förläggnings plats för institutets nybyggnader hade i propositionen

1938: 229 förordats bergshöjden närmast nordost örn Stadion såsom den

med hänsyn till rådande omständigheter lämpligaste. Vissa andra förläggningsplatser

hade därvid även varit under diskussion. Såsom särskilt lämpligt

hade vitsordats ett såsom alternativ A: 3 betecknat förslag att förlägga

nybyggnaderna till ett något längre bort från Stadion liggande område i

hörnet mellan Lidingövägen (f. d. Sturevägen) och Östermalms idrottsplats

och nordost om den senare. Då detta område emellertid funnits behövligt

bland annat såsom militär övningsplats, hade detsamma icke då ansetts

kunna påräknas. Enligt vad departementschefen erfarit, torde numera

finnas vissa utsikter att kunna få disponera området såsom förläggningsplats

för institutets nybyggnader. Såvitt departementschefen kunde finna,

skulle detta innebära en mycket god lösning av förläggningsfrågan, vilken

även skulle möjliggöra ett sambruk av bland annat simanläggningen mellan

centralinstitutet och sjökrigsskolan, därest den sistnämnda på sätt ansetts

önskligt komme att förläggas till Stora Skuggan invid Värtan. Såsom

alternativ förläggningsplats för sjökrigsskolan hade nämnts området norr

om Djurgårdsbrunskanalens mynning; skulle så komma att bli fallet,

hade byggnadsutredningen för att möjliggöra dylikt sambruk tänkt sig en

förläggning av centralinstitutet på sydöstra delen av Ladugårdsgärdet.

Även detta alternativ syntes godtagbart. Påpekas kunde, att institutets

direktion ansett båda de nu nämnda alternativen överlägsna den förläggningsplats,

som år 1938 bestämdes till ledning för arkitekttävlingen.

Byggnadsutredningen hade framhållit, att, vilketdera av de nämnda

alternativen som än valdes, kostnaderna för institutets nybyggnader kunde

nedbringas med omkring 200 000 kronor i jämförelse med kostnaderna vid

byggnadernas uppförande på det bergiga och kuperade tomtområdet nordost

örn Stadion. Utredningen hade därför utgått från att en ändrad förläggning

av institutet åvägabringades. För egen del funne departementschefen

starka skäl tala för ett närmare övervägande av möjligheterna att

förlägga institutet i enlighet med ettdera av de av byggnadsutredningen angivna

alternativen. Därest riksdagen icke framställde erinran däremot,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i denna förläggningsfråga.

Skulle därvid intet av de nyss nämnda alternativa förläggningsplatserna

finnas kunna ifrågakomma, torde institutet böra förläggas

till tomtområdet nordost örn Stadion. Departementschefen utginge från

att ett genomförande av detta angelägna byggnadsföretag icke skulle fördröjas

genom dessa överväganden.

Örn, på sätt departementschefen förordat, centralinstitutets förläggning

anpassades så att sambruk av simanläggningen med sjökrigsskolan möjlig
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

21

gjordes, borde denna anläggning medtagas i det nu aktuella byggnadsprogrammet

för centralinstitutet. Visade det sig icke möjligt att utnyttja simanläggningen

på detta sätt, torde frågan örn anläggningens utförande få

underställas 1942 års riksdag.

Det byggnadsprogram, departementschefen sålunda förordat, torde —

oavsett utgifter för konstnärlig utsmyckning — kunna beräknas draga en

kostnad av omkring 2 885 000 kronor, om förläggningsplatsen ändrades på

sätt förut berörts. Skulle det visa sig möjligt att förenkla idrottshallens

konstruktion i enlighet med vad byggnadsutredningen ifrågasatt, skulle

kostnaderna stanna vid ett omkring 50 000 kronor lägre belopp.

Utskottet är ense med departementschefen därom att frågan om anskaffande

av nya lokaler för gymnastiska centralinstitutet är av den vikt, att

byggnadsprogrammet synes böra genomföras utan ytterligare uppskov.

Beträffande frågan om de nya lokalernas förläggning har utskottet kommit

till den uppfattningen, att av de ifrågasatta förläggningsplatserna det

såsom alternativ A: 3 betecknade förslaget, avseende området i vinkeln

mellan Lidingövägen och Östermalms idrottsplats och nordost örn den

senare, måste anses vara det ur skilda synpunkter lämpligaste för institutets

vidkommande, bland annat med hänsyn till att frågan om tillgång

till en för institutets verksamhet nödvändig idrottsplats därigenom kan

lösas på ett ändamålsenligt sätt utan särskild kostnad. Såsom av den i

propositionen nr 223 lämnade redogörelsen framgår har det emellertid

befunnits ändamålsenligt att anknyta frågan om förläggningen av centralinstitutet

till det under utredning varande spörsmålet om nybyggnad för

sjökrigsskolan, i syfte att bland annat möjliggöra ett sambruk av institutets

simhall mellan nämnda institutioner. Skulle sjökrigsskolan komma

att, såsom ifrågasatts, förläggas till den s. k. Hundudden vid Djurgårdsbrunnskanalen,

har departementschefen såsom alternativ förläggningsplats

för centralinstitutet förordat sydöstra delen av Ladugårdsgärdet. Utskottet

har under den av departementschefen angivna förutsättningen för sin

del icke ansett sig böra motsätta sig en dylik lösning av frågan.

Vad angår själva nybyggnadsprogrammet kan utskottet ansluta sig till

departementschefens förslag. Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten

av att tomt- och lokalutrymmena planeras så, att utvidgningar

kunna vidtagas i framtiden, örn så befinnes erforderligt. Beträffande anordnande

av mässlokaler för eleverna kan utskottet giva sin anslutning till

den principiella uppfattning, varåt departementschefen givit uttryck. I

övrigt har vad departementschefen anfört och föreslagit icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet

för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i

mhang till riksdagens protokoll ISAI. (> samt. Nr 177—178. 3

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

statens allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

Stockholm den 13 juni 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 177.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1941

117558

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:395 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet. s. 6 i texten