Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder till befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv m. m.

1941-06-17 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:189, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder till befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

1

Nr 189.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder

till befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv

m. m.

(2:a avd.)

I en den 9 maj 1941 dagtecknad proposition, nr 259, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

folkhushållningsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels anvisa till Upplysnings- och instruktionsverksamhet på torvområdet å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln

ett reservationsanslag av 35 000 kronor,

dels anvisa till Anskaffande av maskinutrustning för torvtäkt å statliga

torvmossar för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor,

dels anvisa till Förberedande arbeten å torvmossar i enskild ägo för budgetåret

1941/42 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av 1 500 000

kronor,

dels anvisa till Industrilånefonden för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten

under Statens utlåningsfonder ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad föredragande statsrådet

i omförmälda statsrådsprotokoll anfört vid beviljande under 1941 och

1942 av torvlån från industrilånefonden i särskilda fall medgiva undantag

från gällande lånebestämmelser,

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga statens bränslekommission

eller annan myndighet att med torvtillverkare träffa avtal angående

avsättning för torvproduktionen av den innebörd som föredragande

statsrådet angivit.

Föredragande statsrådet har inledningsvis erinrat om hittills vidtagna

åtgärder för främjande av torvtillverkning.

Sålunda bildades hösten 1939 ett statligt bolag, Aktiebolaget Svensk Torvförädling,

med ett aktiekapital av 4 000 000 kronor. Bolaget har till ändamål

att i första hand i anslutning till torvmossen Store Mosse i N. Mellby och

Häglinge socknar i Kristianstads län idka verksamhet för utvinning och förädling

av torv jämte annan därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell

eller kommersiell art. Enligt av bolagets styrelse avgiven förvaltningsberättelse

har bolagets verksamhet intill årsskiftet 1940/41 inriktats på

iordningställandet av Store Mosse vid Sösdala, uppförandet av diverse byggBihang

till riksdagens protokoll 19 Al. 6 sami. Nr 189—192. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

naclér samt anskaffandet av erforderliga maskiner jämte provdrift å mossen.

Vid nämnda årsskifte var mossen i stort sett färdigställd, alla hus i det närmaste

uppförda och praktiskt taget hela maskinutrustningen anskaffad, varjämte

montagearbetet inom fabriken i det närmaste slutförts, så att provdrift

kunnat påbörjas.

Vidare har för innevarande budgetår beviljats ett anslag av 800 000 kronor,

att av nämnda bolag användas för exploatering av Hästhagens mosse

vid Vislanda.

För innevarande budgetår har därjämte beviljats ett anslag av 1 000 000

kronor för förberedande arbeten å nio staten tillhöriga torvmossar. Anslaget

disponeras likaledes av sagda bolag.

Statsrådet har vidare erinrat, att enskilda kunna erhålla s. k. torvlån ur

industrilånefonden. Dylika lån må som regel beviljas till högst så stort belopp

som svarar mot hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden

eller av beräknad anläggningskostnad för företag, som vid tiden för

låneansökningens ingivande ännu icke fullbordats. Undantagsvis må dock

beträffande nytt företag, där särskilda skäl föreligga, lån beviljas intill två

tredjedelar av anläggningskostnaderna. Lån för samma företag må icke

avse högre belopp än 300 000 kronor för bränntorvfabrik och 100 000 kronor

för torvströfabrik. För driftkostnader må torvlån beviljas i regel till högst

så stort belopp, som svarar mot ett års kostnader för anläggningens drift.

Genom beslut av innevarande års riksdag ha godkänts grunder för meddelande

av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv. Garantin är avsedd för

torv, som framställes under innevarande år.

Bränslekommissionen har föreslagit åtgärder för ökning aV

torvproduktionen under år 194 2. Till stöd härför har anförts:

Under år 1942 bör en väsentlig ökning av fabrikstorvtillverkningen (tillverkning

av maskintorv och frästorv) kunna ernås. Förutsättning härför är

dock, att en tillräcklig mossareal under år 1941 iordningställes för sådan

torvutvinning samt att maskinparkens produktionskapacitet genom anskaffande

av ny maskinutrustning utökas i en utsträckning, som motsvarar den

avsedda produktionsökningen.

Fabrikstillverkning bedrives för närvarande dels av enskilda företagare enligt

maskintorvmetoden, dels i statlig regi av Aktiebolaget Svensk Torvförädling

enligt fräsmetoden. Den privata torvinduslrien kan under år 1941 beräknas

äga en produktionskapacitet av 150 000 ton maskintorv, den statliga

en produktionskapacitet av 150 000 ton fräs- och maskintorv. Enligt kommissionens

mening bör möjlighet skapas för en produktion av intill

1 000 000 ton fabrikstorv under år 1942. Förberedelserna härför förutsätta

uppgörandet av plan för statliga åtgärder, som under år 1941 kan sättas i

verket, örn och i den mån läget så skulle påfordra. Åtgärderna böra enligt

kommissionens mening avse att öka både den av staten och den av enskilda

bedrivna fabrikstorvtillverkningen.

Då drivkraftfrågan för fräsmetodens del på grund av rådande försörjningsläge

med avseende på flytande bränsle är svårlöst, synes försiktigheten bjuda,

att man vid planläggningen av 1942 års torvproduktion utgår från att den

avsedda produktionsökningen skall komma till stånd genom maskintorvtillverkning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3

Maskintorvtillverkning i statlig regi kommer sommaren 1941 att av Aktiebolaget

Svensk Torvförädling upptagas vid Hästhagens mosse vid Vislanda.

Den där planerade maskintorvtillverkningen har emellertid karaktär av försöksdrift

i förhållandevis obetydlig skala.

Föredragande statsrådet har framhållit, att det vore i hög grad angeläget

att en kraftig utökning av torvproduktionen nästa år komme till stånd. En

produktionsstegring i enlighet med vad bränslekommissionen ifrågasatt syntes

dock icke kunna genomföras utan att långt gående statliga åtgärder vidtoges

för att främja en ökad torvbrytning. Dessa åtgärder syntes statsrådet

böra taga sikte på både statliga och enskilda mossar. För att uppnå den av

bränslekommissionen såsom önskvärd angivna torvmängden under år 1942

syntes en ökad torvutvinning av 100 000 ton på statliga mossar och 600 000

ton på enskilda mossar böra genomföras.

1. Reservationsanslag å 35 000 kronor till Upplysnings- och instruktions
verksainhet

på torvområdet.

På framställning av bränslekommissionen har Kungl. Maj:t från förskottsstat

anvisat 35 000 kronor till täckande av kostnaderna för en kurs

för utbildning av torvinstruktörer samt till torvinstruktörernas verksamhet

under ett år. Ifrågavarande anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 är avsett att bereda täckning för nämnda, förskottsvis anvisade

medel.

2. Reservationsanslag å 2 500 000 kronor till Anskaffande av maskinutrustning

för torvtäkt å statliga torvmossar.

Ifrågavarande anslag avser anskaffande av 30 å 35 maskintorvverk med

en kapacitet av omkring 3 000 ton per säsong för igångsättande av ökad

torvproduktion på statliga torvmossar. Bränslekommissionen har preliminärt

beräknat anskaffningskostnaderna för varje maskintorvverk sålunda:

Anläggningskostnader.

1. Byggnader. Kronor Kronor

Torvlada .......................................... 15 000

Kontorsbyggnad med matsal ........................ 3 000

Materialbod med smedja ............................ 2 000 20 000

2. Maskiner.

Torvmaskin med utsättningsbana och elektrisk motor .. 25 000

Elektrisk transformator ............................ 2 000

Räls .............................................. 9 000

Bärgningsvagnar .................................. 4 000

Eok .............................................• 5 000 45 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3. Diverse Övriga tillbehör. Kronor Kronor

Elektriska ledningar ................................ 4 000

Frakter, montage .................................. 2 000

Oförutsedda utgifter ................................ 4 000 io 000

Summa 75 000

Föredragande statsrådet har beräknat, att för anskaffning av ovan angivna

antal maskinverk jämte anläggningskostnader skulle erfordras ett belopp

av i runt tal 2 500 000 kronor. Maskinerna vore avsedda att förbliva

statens egendom, ehuru de borde utan ersättning få nyttjas i Aktiebolaget

Svensk Torvförädlings verksamhet.

3. Reservationsanslag å 1 500 000 kronor till Förberedande arbeten å torvmossar

i enskild ägo.

Ur detta anslag är avsett att utdelas statsbidrag utan äterbetalningsskyldighet

till ägare eller vissa innehavare av sådana mossar, på vilka det ur

bränsleförsörjningens synpunkt är synnerligen angeläget att maskintorvtillverkning

kommer till stånd, och under förutsättning, att mossens torvinnehåll

till kvalitet och kvantitet ägnar sig för maskintillverkning med minst

en större torvmaskin. Statsbidrag ha föreslagits utgå med högst 80 procent

av de beräknade kostnaderna för förberedelsearbetet samt äro avsedda att

beviljas av Kungl. Majit, varefter bränslekommissionen skall fastställa arbetsplan

för de företag, till vilka Kungl. Majit beviljat bidrag. Utbetalningen

av bidrag är avsedd att ske i olika etapper, allteftersom arbetena fortskrida.

Med biträde av torvinstruktörer skall bränslekommissionen utöva kontroll

över förberedelsearbetenas fortgång. Föreskrift avses skola kunna lämnas

om skyldighet för bidragstagaren att anlita arbetskraft, som hänvisas till

företaget av statens arbetsmarknadskommission.

Beträffande arten av de förberedande arbeten, för vilka statsbidrag skulle

lämnas, inhämtas av propositionen bland annat:

De förberedelsearbeten, som erfordras för att göra en mosse lämplig för

torvdrift i större skala, böra om möjligt vidtagas under året före det, varunder

driften är avsedd att påbörjas. Omfattningen och beskaffenheten av

sådana förberedelsearbeten äro självfallet högst växlande, beroende på olika

mossars läge och karaktär. I första hand undersökes mossen i avseende å

torvkvalitet samt belägenhet i förhållande till omgivande terräng och till

framkomlig väg eller järnväg för produkternas utforsling, varjämte uppskattningar

göras om kostnader för avdikningar m. m. Befinnas förutsättningarna

för torvtäkt goda, verkställes avdikning av mossen genom grävning

av huvuddiken och avloppskanal, i vilka särskilt upptagna s. k. torvid

ltdiken utmynna. Utmed de blivande arbetslinjerna anordnas torkfält, vanligtvis

helt å mossens yta, för utläggning av den beredda råvaran. IordningstiiIlandet

av torkfälten förutsätter att mossens yta befrias från all besvärande

växtlighet och planeras, varjämte möjligheter måste skapas för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

5

fritt tillträde för sol och vind. Slutligen böra även erforderliga vägar och

spåranläggningar bringas till utförande.

Föredragande statsrådet har framhållit bland annat, att statsbidrag borde

kunna komma i fråga icke allenast för maskintorvtillverkning utan, där särskilda

skäl förelåge, även för annan torvtillverkning. Vid fastställande av

närmare bestämmelser och villkor för ifrågavarande statsbidragsverksamhet

borde erforderlig hänsyn tagas till gällande bestämmelser för torvlån från

industrilånefonden.

4. Reservationsanslag å 9 000 000 kronor till Industrilånefonden.

Detta anslag är avsett för lån åt enskilda företagare till bidrag till anskaffande

av maskintorvanläggningar.

Bränslekommissionen hade föreslagit anvisande av ett anslag å 9 000 000

kronor till statlig anskaffning av maskinutrustning och annan materiel för

maskintorvtillverkning för utlåning till enskilda torvfabrikanter.

Föredragande statsrådet har emellertid för sin del förordat, att anskaffandet

av materielen skulle ankomma på den enskilde företagaren, vilken dock

därvid borde beredas möjlighet att erhålla lån på förmånliga villkor. Härjämte

skulle staten genom avtal trygga avsättningen av den producerade

torven för viss tid framåt. Statsrådet har till stöd för dessa förslag anfört

huvudsakligen följande:

Mot ett genomförande av bränslekommissionens förslag att anvisa

9 000 000 kronor för anskaffande genom statens försorg av maskinutrustning

för torvfabrikation å torvmossar i enskild ägo hyste statsrådet stora betänkligheter.

Den föreslagna anordningen innebure, att staten skulle själv anskaffa

och tillhandahålla den enskilde torvmosseägaren maskintorvverk för

användning å dennes mossar. Frånsett den olägenhet som ur statens synpunkt

vore förenad med den föreslagna anordningen och som bland annat

bestode däri, att de statliga torvverkens skötsel och underhåll under användningstiden

icke kunde effektivt övervakas och risk alltså förelåge för förluster

å verken på grund av bristande tillsyn, syntes förslaget, därest det genomfördes,

otvivelaktigt komma att medföra, att enskilda strävanden att anskaffa

maskiner för torvbrytning komme att upphöra. Det torde emellertid

icke vara lyckligt att helt förlita sig å det allmännas åtgärder, då det gällde

en fråga, där det enskilda intresset torde kunna taga värdefulla initiativ. Vidare

syntes man ej böra bortse från att ett upplåtande av torvmaskiner åt

vissa torvmosseägare kunde komma att innebära en orättvisa mot andra

mossinnehavare, vilka redan anskaffat maskinutrustning. Än vidare torde

beaktas, att kostnaden för maskinanskaffningen i allmänhet icke torde uppgå

till mer än omkring 50 procent av de sammanlagda anläggningskostnaderna,

varför en betydande del av sistnämnda kostnader komme att falla på den

enskilde mossägaren. Även örn det statliga ingripandet i och för sig utgjorde

en borgen för att det önskade antalet torvverk komme till utförande, syntes

detta därför, på grund av ovissheten örn den enskildes vilja att för egen del

göra erforderliga insatser, icke innebära någon garanti för att maskinerna

verkligen komme lill användning å mossarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(j

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

De här antydda olägenheterna med den av bränslekommissionen föreslagna

anordningen syntes böra föranleda övervägande av andra utvägar för

ernående av en maskinell tillverkning av torv i väsentligt utökad skala. Då

en sådan utökning otvivelaktigt innebure stora ekonomiska risker för de enskilda

företagarna, kunde det dock ej förväntas att produktionsökningen

komme till stånd i avsedd omfattning, såvida ej staten i viss omfattning övertoge

riskerna. Överflyttning å .staten av de med en utvidgning av torvupptagningen

förenade riskerna syntes emellertid lämpligast kunna ske genom

att avtal träffades med de enskilda företagare, vilka avsåge att anskaffa nya

maskintorvverk, av innebörd att avsättning tryggades till visst pris för den

utökade torvproduktionen under en tid framåt. Priset syntes därvid böra så

bestämmas, att det beredde täckning för ett belopp motsvarande skälig avskrivning

under avtalstiden av kostnaderna för anskaffning av torvverk.

Avvägningen av priset borde grunda sig å vederhäftiga genomsnittskalkyler

rörande produktionskostnaderna, varvid möjlighet dock borde föreligga att

i särskilda fall göra avvikelser. Vid prisbestämningen borde hänsyn tagas

till de eftergifter i fråga örn krigskonjunkturskatt som kunde komma att

lämnas företagen, örn bemyndigande lämnades bränslekommissionen att enligt

av Kungl. Majit fastställda grunder ingå dylika avtal, syntes en fullt lika

kraftig stimulans kunna beredas torvtillverkarna som enligt kommissionens

förslag.

I praktiken torde detta förfarande komma att medföra att åt staten komme

att hembjudas stora partier torv, vilka genom statens försorg skulle placeras

å marknaden. Så länge nuvarande svårigheter för bränsleförsörjningen kvarstode,

syntes avsättning av den ökade torvproduktionen kunna ske utan olägenheter,

främst till industrier och andra större förbrukare. I den mån åter

normala förhållanden inträdde å bränslemarknaden och avsättning av torvproduktionen

mötte svårigheter, kunde staten bli tvungen att till fullgörande

av de ingångna avtalen inlösa hembjudna torvpartier, varvid medel

måste finnas tillgängliga för partiernas inlösen. Något behov av medel för

detta ändamål syntes icke bliva aktuellt förrän tidigast under budgetåret

1942/43. Frågan örn anvisande av medel härför torde således tills vidare

kunna skjutas åt sidan.

Med hänsyn till angelägenheten av att erforderliga åtgärder för den ökade

torvbrytningen snabbt bleve genomförda vore det synnerligen önskvärt, att

bränslekommissionen snarast möjligt sökte träffa avtal som nyss nämnts

med intresserade torvmosseägare, så att överblick erhölles över antalet torvverk,

som behövde nyanskaffas. Genom en samlad beställning av ett stort antal

torvverk torde, i motsats till örn beställningar gjordes successivt, en serietillverkning

kunna upptagas, varigenom produktionskostnaderna kunde nedbringas

och snabbare leverans erhållas.

Den nu ifrågasatta anordningen torde böra kompletteras med åtgärder i

syfte att bereda de enskilda företagarna vidgade möjligheter att erhålla lån

av statsmedel för utförande av erforderliga anläggningar. Storleken av detta

medelsbehov syntes kunna uppskattas till det av bränslekommissionen för

anskaffning av torvmaskiner angivna beloppet av 9 000 000 kronor. De avsedda

medlen skulle antingen bilda en särskild fond för detta speciella ändamål

eller också tillföras någon redan befintlig fond, närmast då industrilånefonden,

från vilken redan nu torvlån beviljades. Att bilda en ny fond med

uppgifter, som i väsentliga delar skulle sammanfalla med dem, som ankomme

å den redan befintliga industrilånefonden, syntes innebära en dua
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

7

lism, som kunde framkalla olägenheter vid handläggningen av uppkommande

lånefrågor, i synnerhet örn det skulle anses erforderligt att fastställa

olika villkor för lån från den ena eller den andra fonden. Det lämpligaste

tillvägagångssättet torde därför vara att industrilånefonden tillfördes ökade

medel, vilka helt avsåges för lån åt torvnäringen.

Följden härav skulle givetvis bliva, att de nu gällande bestämmelserna

för torvlån måste tillämpas generellt för lån med syfte att underlätta maskinanskaffning

för torvbrytning. Det kunde emellertid ifrågasättas, huruvida

dessa bestämmelser med nuvarande innebörd kunde anses giva Kungl.

Majit tillräcklig rörelsefrihet vid fastställandet av villkor för torvlån av det

slag, varom här kunde bliva fråga. Såsom förut framhållits måste villkoren

för statsunderstöd vara mycket gynnsamma, för mossägaren, därest statsåtgärderna

verkligen skulle bidraga till det avsedda syftet. Föreskrifterna om

beviljade låns maximibelopp syntes icke medgiva nödig rörelsefrihet för

Kungl. Majit. Det syntes därför erforderligt, att Kungl. Majit erhölle befogenhet,

att, därest så skulle befinnas påkallat i särskilda fall, göra avsteg

från de allmänna bestämmelserna om torvlån i här berörda avseende. Avsikten

vore därvid, att maximigränsen för statslånet i intet fall skulle överstiga

80 procent av anläggningskostnaden. Kungl. Maj :ts befogenhet i här angivna

hänseende syntes åtminstone tills vidare kunna inskränkas att avse lån, som

beviljades åren 1941 och 1942.

5. Fråga om anvisande av medel såsom bidrag till anläggningar för torv
kolning

m. m.

Bränslekommissionen har även berört frågan om kolugnsanläggningar

för tillverkning av torvkol och torvtjära.

De genom kommissionen bedrivna undersökningarna beträffande torvkolens

duglighet som gengasbränsle vore ännu icke avslutade men syntes löftesrika.

Samtidigt påginge på andra håll inom landet försök att vid framställning

av torvkol i ugn såsom biprodukt utvinna en tjära, som kunde användas

såsom motorbränsle. Ingenstädes bedreves emellertid dessa försök i

fullstor skala.

Enligt kommissionens mening vore det synnerligen angeläget, att nämnda

försök fullföljdes i större skala, icke minst därför att torvtjäran, örn den

kunde användas såsom motorbränsle, borde bliva av betydelse för möjligheterna

att under rådande förhållanden tillverka fabrikstorv inom landet.

Kommissionen hade på grund därav i ärendet samrått med Aktiebolaget

Svensk Torvförädling om fortsatta undersökningar i syfte att utröna möjligheterna

både för att utvinna tjära vid torvkolning och för att använda den

utvunna tjäran såsom motorbränsle. Kommissionen ansåge för sin del, att

undersökningarna lämpligen borde omhändertagas av bolaget, som förklarat

sig efter fortsatt utredning ämna till Kungl. Majit ingå med framställning i

ärendet.

Ehuru det sålunda för närvarande icke vore möjligt att bedöma, huruvida

torvkol och torvtjära kunde under innevarande år i större omfattning framställas

inom landet eller enligt vilken metod sådan produktion lämpligast

borde ske, bolle bränslekommissionen likväl för sannolikt, att det inom en

förhållandevis kori tidrymd .skulle bliva möjligt att finna en rationell tillverkningsmetod

för ifrågavarande produkter, vilken med hänsyn lill pro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

dukternas stora betydelse för bränsleförsörjningen i sådant fall fortast möjligt

borde föranleda till upptagande av drift i stor skala.

I öredragande statsrådet har för egen del anfört.

Ben föreliggande utredningen syntes icke giva tillräckliga hållpunkter för

eU bedömande av förevarande fråga. En icke obetydlig försöksverksamhet

påginge inom detta område. Enligt vad statsrådet inhämtat hade denna försöksverksamhet,

såvitt bränslekommissionen anginge, avsett undersökning

av torvkolens användbarhet såsom gengasbränsle samt konstruktion av kolugnar

för kolning av torv. Det hade därvid visat sig att av maskintorv utvunnet

torvkol kunde bli ett fullt användbart gengasbränsle under vissa förutsättningar.

Ugnar av kommissionens konstruktion vore under uppförande.

Genom försorg av Aktiebolaget Svensk Torvförädling undersöktes möjligheterna

att utvinna tjära och andra biprodukter vid torvkolning. Undersökningarna

syntes hittills ha haft ett gynnsamt förlopp.

Det vöre givet att det i nuvarande läge vore ett statsintresse att medverka

till en ökad produktion av olika slags ersättningsbränslen. En dylik medverkan

från statens sida torde emellertid icke böra komma till stånd, förrän

påtagliga resultat av de olika försöken förelåge. Resultaten av den pågående

försöksverksamheten syntes emellertid ännu icke kunna överblickas, och därmed

följde även att någon säker kunskap om produktionsvillkoren ej kunnat

vinnas. Emellertid syntes det icke osannolikt, att försöksverksamheten inom

en nära framtid kröntes med framgång. Under dylik förutsättning torde

Kungl. Majit äga att med användande av tillgängliga fullmakter träffa erforderliga

anstalter för en statlig medverkan till främjande av framställning av

torvkol och torvtjära och andra biprodukter från torvkolning.

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet det i hög grad ange
läget

att en kraftig utökning av torvproduktionen nästa år kommer till stånd.

Den produktionsstegring, som enligt av bränslekommissionen uppgjorda pla
ner

erfordras för ernående av en sammanlagd produktion av fabriksfolk

under år 1942 å 1 000 000 ton, torde såsom statsrådet framhållit icke kunna

genomföras utan att långt gående statliga åtgärder vidtagas för att främja

en ökad torvframställning. Utskottet är ense med statsrådet örn nödvändigheten

av statens medverkan för uppnående av nämnda syfte och om önskvärdheten

av att den av kommissionen angivna torvmängden utvinnes under

nästa år.

Emot Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande dels å tilläggsstat II för budgetåret

1940/41 av 35 000 kronor till Upplysnings- och instruktionsverksamhet

på torvområdet, dels för budgetåret 1941/42 av ej mindre 2 500 000 kronor

till Anskaffande av maskinutrustning för torvtäkt å statliga torvmossar, än

även 1 500 000 kronor till Förberedande arbeten å torvmossar i enskild ägo

har utskottet icke funnit anledning till erinran. Vad föredragande statsrådet

i förevarande sammanhang anfört har icke heller föranlett någon invändning

från utskottets sida.

Utskottet delar föredragande statsrådets betänkligheter mot bränslekommissionens

förslag om anvisande avI * * * * * 7 9 000 000 kronor för anskaffande genom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

9

statens försorg av maskinutrustning för torvfabrikation å torvmossar i enskild

ägo och anser de av statsrådet anvisade utvägarna för ernående av en

utökad maskinell tillverkning av torv vara att förorda. Utskottet tillstyrker

sålunda att medgivande lämnas Kungl. Maj:t att bemyndiga bränslekommissionen

eller annan statlig myndighet att, efter de av statsrådet närmare

angivna riktlinjerna, med enskilda torvtillverkare träffa avtal av innebörd,

att avsättning tryggas till visst pris för den utökade torvproduktionen under

en tid framåt. Likaså tillstyrker utskottet statsrådets förslag att i industrilånefonden

investeras ett kapitalbelopp av 9 000 000 kronor, i syfte att bereda

enskilda företagare vidgade möjligheter att erhålla lån av statsmedel

för utförande av erforderliga anläggningar. Med hänsyn till vad föredragande

statsrådet i ämnet anfört anser utskottet sig jämväl böra biträda förslaget

örn att bemyndigande lämnas Kungl. Majit att vid beviljande under

åren 1941 och 1942 av torvlån från industrilånefonden i särskilda fall medgiva

undantag från gällande lånebestämmelser. Såsom statsrådet framhållit

vöre avsikten därvid, att maximigränsen för dylika lån i intet fall skulle

överstiga 80 procent av anläggningskostnaden.

Vad slutligen beträffar anvisande av medel såsom bidrag till anläggningar

för tillverkning av torvkol och torvtjära delar utskottet föredragande statsrådets

uppfattning, att medverkan från statens sida till en ökad produktion

av olika slag av ersättningsbränslen icke synes böra komma till stånd, förrän

påtagliga resultat av pågående försöksverksamhet föreligga. Resultaten av

försöksverksamheten synas ännu icke kunna överblickas. Därest denna verksamhet

emellertid skulle krönas med framgång, torde — framhåller statsrådet

— Kungl. Majit äga att med användande av tillgängliga fullmakter

träffa erforderliga anstalter för statlig medverkan till främjande av framställning

av torvkol och torvtjära samt andra biprodukter från torvkolning.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit med största uppmärksamhet följer

utvecklingen på förevarande område.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) anvisa till Upplysnings- och instruktionsverksamhet på

torvområdet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av

35 000 kronor,

b) anvisa till Anskaffande av maskinutrustning för torvtäkt

å statliga torvmossar för budgetåret 1941/42 under elfte

huvudtiteln ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor,

c) anvisa till Förberedande arbeten ä torvmossar i enskild

ägo för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln ett

reservationsanslag av 1 500 000 kronor,

d) anvisa till Industrilånefonden för budgetåret 1941/42

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

såsom kapitalinvestering i statens utlåningsfonder ett reservationsanslag

av 9 000 000 kronor,

e) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för den 9 maj

1941 anförts vid beviljande under 1941 och 1942 av torvlån

från industrilånefonden i särskilda fall medgiva undantag

från gällande lånebestämmelser,

f) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga statens bränslekommission

eller annan myndighet att med torvtillverkare

träffa avtal angående avsättning för torvproduktionen av den

innebörd som i nämnda statsrådsprotokoll angivits.

Stockholm den 17 juni 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Asplund,

Per Gustafsson, Pauli, Bernhard Nilsson, Bergman, T orsten Ström, Heiding,

Andrén, Bäcklund och Berntson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i

Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla,

Mårtensson, Viklund, Lindholm, Hansson i Rubbestad och Eriksson i Frägsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv m. m. s. 6 i texten