Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av en hovråttsbyggnad i Göteborg.
1941-06-17 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1941:195, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av en hovråttsbyggnad i Göteborg.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 195-
1
Nr 195.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1941 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till uppförande av en hovråttsbyggnad i Göteborg.
(3:e avd.)
I propositionen nr 284 har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 16 maj 1941, föreslagit riksdagen att till Uppförande av byggnad
för hovrätten för Västra Sverige för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten
under rubrik Statens allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Enligt lagen den 3 september 1939 (nr 618) om ändrad lydelse av § kap.
3 § rättegångsbalken, vilken lag träder i kraft den 1 oktober 1941 eller den
senare dag Konungen bestämmer, skall jämte de nuvarande hovrätterna
finnas en till Göteborg förlagd hovrätt för Västra Sverige med ett domsområde
omfattande Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län.
I samband med framläggandet för 1939 års lagtima riksdag av förslag till
nyssnämnda lag anhöll Kungl. Majit genom särskild proposition (nr 168)
om riksdagens medgivande att vidtaga erforderliga förberedande åtgärder
för den nya hovrättens inrättande under budgetåret 1941/42. I propositionen
förutsattes, att en förflyttning av Västerbygdens vattendomstol från Vänersborg
till Göteborg skulle komma till stånd och att den nya hovrätten jämte
vattendomstolen skulle inrymmas i samma nybyggnad.
I anledning av nämnda proposition anmälde riksdagen (skr. nr 372), att
riksdagen medgivit Kungl. Majit att vidtaga erforderliga förberedande åtgärder
för den nya hovrättens inrättande. Riksdagen förklarade sig intet ha att
erinra mot en lösning av hovrättens lokalfråga i huvudsaklig överensstämmelse
med det av departementschefen förordade förslaget men framhöll i
anslutning härtill, att den utginge från att tillbörlig hänsyn komme att tagas
till den omständigheten, att slutlig ställning icke tagits till den nya hovrättens
domsområde, utan att framdeles en eventuell utvidgning av detta kunde
komma i fråga. Riksdagen anslöt sig emellertid till en i vissa motioner hävdad
uppfattning, att Västerbygdens vattendomstols kansli borde bibehållas
vid sin förläggning till Vänersborg.
Under erinran örn vad sålunda förekommit har föredragande departementschefen
i det vid förevarande proposition fogade statsrådsprotokollet
framhållit, att sedan med hänsyn till riksdagens ställningstagande planen att
inrymma vattendomstolens kansli i den nya hovrättsbyggnaden i Göteborg
Bihang till riksdagens protokoll 1941. G sami. Nr 195.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
förfallit, hade stadsfullmäktige i Göteborg enligt beslut den 24 augusti 1939
vidhållit tidigare gjort erbjudande att utan ersättning överlåta för bebyggelsen
erforderligt område i stadsdelen Lorensberg. Stadsfullmäktige hade
vidare förklarat staden villig att lämna ett bidrag av 200,000 kronor till gäldandet
av kostnaderna för hovrättsbyggnaden. Beslutet hade i viss del överklagats
men fastställts av regeringsrätten genom utslag den 16 maj 1940.
Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att Kungl. Maj:t den 13 september
1940 antagit de av Göteborgs stad gjorda erbjudandena samt bland annat
anbefallt byggnadsstyrelsen att i samråd med de personer, som chefen
för justitiedepartementet därtill förordnade, verkställa utredning rörande
uppförande av en hovrättsbyggnad å ifrågavarande område. Till att i ärendet
samråda med byggnadsstyrelsen förordnade departementschefen den 2 oktober
1940 hovrättspresidenten Gunnar Bendz och expeditionschefen Carl
Romberg.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Majit den 26 mars 1941 framlagt
resultaten av den dittills verkställda utredningen. Vid skrivelsen lia fogats
dels ett av länsarkitekten i Göteborg E. Friberger upprättat skissförslag
till ifrågavarande byggnad, dels ock en av presidenten Bendz avfattad
promemoria med vissa synpunkter beträffande byggnadens planering m. m.
Beträffande byggnadsföretagets utformning har byggnadsstyrelsen anfört
bland annat följande:
Till grund för det upprättade skissförslaget till nybyggnaden ifråga bär
lagts ett i samråd med ovannämnda två sakkunniga utarbetat program. Enligt
detta har man utgått från att rättegångsförlarandet i hovrätt kommer
att förändras i överensstämmelse med processlagberedningens förslag, vilket
innebär att muntlig förhandling skall komma till användning i större utsträckning
än för närvarande. Full klarhet har icke ansetts föreligga, huruvida
hovrätten skall komma att organiseras på två eller tre divisioner. Då
man emellertid enligt de tillkallade sakkunnigas mening torde kunna förvänta
att redan snart efter hovrättens inrättande behov kommer att föreligga
av tre divisioner har i programmet, för undvikande av omedelbar och
dyr tillbyggnad, räknats med detta antal divisioner. Därvid har dock förutsatts,
att hovrättens plenisal jämväl skulle kunna utnyttjas såsom sessionssal
för en division, varför endast två sessionssalar skulle bliva erforderliga.
Däremot har föreslagits tre divisionsordföranderum, förlagda intill plenisalen
respektive sessionssalarna. Vidare har räknats med ett behov av 12 arbetsrum
för ledamöter å de olika divisionerna. I detta avseende får styrelsen
framhålla, att ovannämnda sakkunniga bestämt framhållit, att såsom
förhållandena numera gestalta sig, man måste räkna med att hovrättens ledamöter
skola utföra sitt huvudsakliga arbete inom hovrättsbyggnaden och
därför måste beredas tillgång till särskilda arbetsrum inom densamma. Ledamotsrummen
hava emellertid ansetts kunna givas en ringa storlek, 12 å 9
kvadratmeter, under det att divisionsordförandenas rum, vilka tillika äro
avsedda att användas såsom överläggningsrum för respektive divisioner, givits
en golvyta av omkring 18 kvadratmeter. Slutligen får byggnadsstyrelsen
framhålla att man i programmet utgått ifrån att även med iakttagande
av nödig sparsamhet vissa krav måste ställas på en byggnad av denna art
ifråga om monumentalitet och värdig utformning.
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
3
Styrelsen har tillagt, att förslaget på grund av den förhållandevis korta tid,
som efter programmets upprättande stått länsarkitekten Friberger till buds,
icke kunnat i alla avseenden slutgiltigt ulformas samt att det torde kunna
förutsättas att vissa modifikationer i förslaget kunde bliva påkallade.
Kostnaderna för uppförandet av en hovrättsbyggnad i enlighet med det
föreliggande skissförslaget lia av byggnadsstyrelsen beräknats till 600,000
kronor. Skulle byggnaden givas en med hänsyn till sitt ändamål och förutsebara
långa livslängd bättre inredning och utsmyckning, borde kostnaderna
enligt byggnadsstyrelsen beräknas till 650,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har
för sin del föreslagit, att sistnämnda belopp anvisades. Då Göteborgs stad
förklarat sig villig att till byggnadsföretaget lämna ett bidrag av 200,000
kronor, skulle sålunda enligt styrelsens förslag av statsmedel för ändamålet
erfordras ett belopp av 450,000 kronor.
Efter remiss har 1950 års civila byggnadsordning den 7 maj 1941 avgivit
utlåtande i ärendet. Utredningen har därvid anfört bland annat, att
en granskning av byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar ådagalagt, att kostnaderna
i vissa delar angivits i överkant. Genom en av tidsförhållandena
betingad förenkling av material och utförande kunde byggnadskostnaderna
enligt utredningens mening begränsas till 535,000 kronor. Byggnadsutredningen
har emellertid utarbetat ett nytt förslag till ifrågavarande byggnad,
innefattande bland annat en betydande minskning av åtskilliga lokalutrymmen.
Kostnaderna för detta förslag, vilket av utredningen förordats, uppskattas
till 410,000 kronor.
En av byggnadsutredningens ledamöter, byggnadsrådet Sven Markelius,
har avgivit särskilt yttrande och däri uttalat bland annat, att det krav på en
mot byggnadens ändamål svarande värdig och representativ utformning, som
med skärpa framhållits av de av chefen för justitiedepartementet förordnade
sakkunniga, icke torde kunna tillgodoses inom ramen av det reducerade belopp,
som angivits i byggnadsutredningens skrivelse.
Byggnadsutredningens och byggnadsrådet Markelius’ yttranden hava såsom
bilagor (Bilaga A och B) fogats till statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 13 maj 1941 bar byggnadsstyrelsen avgivit förnyat utlåtande
i ärendet. Styrelsen har därvid överlämnat en av presidenten Bendz
och expeditionschefen Romberg upprättad promemoria i anledning av byggnadsutredningens
förslag. I denna promemoria hava de sakkunniga uttalat,
att om byggnaden uppfördes i enlighet med vad byggnadsutredningen
förordat, byggnaden icke skulle — åtminstone vad anginge lokalerna för
offentlig rättsförhandling — på ett fullt tillfredsställande sätt kunna fylla
sin uppgift. De sakkunniga lia även framhållit, att örn det med hänsyn
till det statsfinansiella läget skulle befinnas nödvändigt att reducera byggnadsprogrammet
för den planerade hovrätten så väsentligt som byggnadsutredningen
föreslagit, det enligt deras bestämda uppfattning vore bättre
att låta med byggnadsfrågan anstå till dess förhållandena så ändrats, att en
fullt ändamålsenlig och värdig byggnad kunde beredas den nya hovrätten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
Byggnadsstyrelsen har för egen del anfört bland annat:
Styrelsen funne det uppenbart, att en hovrättsbyggnad borde till form
och utförande i övrigt planeras med hänsyn till att en av rikets överrätter
där skulle lia sitt säte och att det i övrigt gällde en byggnad, som kunde
förutses äga bestånd länge och som dagligen skulle mottaga en rättssökande
allmänhet. Byggnaden borde därför givas en värdig, mot sitt ändamål
svarande utformning, och material och konstruktioner bolde väljas med
tanke på undvikande av kostsamt underhåll. Dessa synpunkter hade uppenbarligen
också varit bestämmande för Göteborgs stad vid avvägandet av
dess bidrag till byggnadens uppförande, vilket bidrag, om värdet av den
erbjudna, centralt och vackert belägna tomten uppskattades till 100,000
kronor, utgjorde 300,000 kronor. Att tillgodose dessa enligt byggnadsstyrelsens
mening ofrånkomliga krav inom den av civila byggnadsutredningen
angivna kostnadsramen av 410,000 kronor läte sig icke göra. Byggnadsstyrelsens
förslag innebure en betydande nedprutning ifråga om ursprungligen
framförda anspråk på utrymmen och utförande. Däremot hade styrelsen
ansett det föga förenligt med ekonomisk förtänksamhet att planera
en från början för knappt tilltagen byggnad eller att till den använda material,
som icke erbjöde betryggande motståndskraft mot förslitning. Byggnadsstyrelsen,
som hade för avsikt att vid ett vidare utarbetande av det av
styrelsen framlagda skissförslaget noga tillse, att alla möjligheter till besparingar
iakttoges, kunde icke finna att vad civila byggnadsutredningen
anfört motiverade ett frångående av den plan för byggnadsföretaget, som
detta förslag innebure. Med hänsyn såväl till behovet av ifrågavarande nybyggnad
som till arbetslöshetsläget i Göteborg funne styrelsen, att ett fullföljande
av företaget enligt av styrelsen uppgjort program skulle bäst stå i
överensstämmelse med det allmännas intresse.
Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:
Då år 1939 beslut fattades om inrättande av en hovrätt för Västra Sverige,
var avsikten att den nya hovrätten skulle träda i verksamhet under
budgetåret 1941/42. Härför förutsattes att en hovrättsbyggnad bleve uppförd
i Göteborg. Vissa förberedande åtgärder för byggnadsfrågans lösande
lia såsom framgår av det föregående vidtagits. Sålunda har Kungl. Maj:t
beslutat antaga Göteborgs stads erbjudande att utan ersättning upplåta
erforderligt markområde för ifrågavarande byggnad samt bidraga till kostnaderna
med ett belopp av 200,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har sedermera
efter uppdrag låtit utarbeta ett preliminärt förslag till en hovrättsbyggnad.
Det torde av olika skäl icke vara möjligt att fullfölja den ursprungliga
planen att låta den nya hovrätten träda i verksamhet under nästa budgetår.
Ur rättsskipningens synpunkt är det emellertid angeläget att uppskovet icke
blir längre än som är oundgängligen nödvändigt. Från stadens sida har
framhållits, att byggnadsföretagets snara igångsättande synes önskvärt jämväl
med hänsyn till i Göteborg rådande arbetslöshet. Enligt vad jag inhämtat
anser även arbetsmarknadskommissionen det vara angeläget att byggnadsföretaget
kommer till stånd under den närmaste framtiden. Såsom
byggnadsstyrelsen anfört är byggnadsföretaget av betydelse även för att
bereda en i hög grad önskvärd arbetstillgång för stenindustrien. På grund
härav får jag tillstyrka att medel nu ställas till förfogande för liovrättsbyggnadens
uppförande.
Byggnaden bör vara av en sådan storlek, att den kan inrymma tre hovrättsdivisioner.
Såsom jag anfört i det förslag till rättegångsbalk, som av
Kungl. Maj:t den 14 februari 1941 godkänts såsom grundval för process
-
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
5
lagberedningens fortsatta verksamhet, torde man nämligen preliminärt böra
räkna med tre avdelningar i hovrätten för Västra Sverige. Riksdagen har
också, såsom framgår av det föregående, uttalat att vid lösningen av den
nya hovrättens lokalfråga borde beaktas, att slutlig ställning icke tagits till
hovrättens domsområde och att framdeles en utvidgning av detta kunde ifrågakomma.
Vad angår byggnadens utformning är uppenbart, att denna framför allt
måste bliva beroende av att byggnaden skall innehålla lokaler för offentlig
rättsförhandling av tillräcklig storlek för detta ändamål. Enligt byggnadsstyrelsens
förslag skulle i den större sessionssalen kunna beredas plats för
fyrtio åhörare och i var och en av de båda mindre för sexton. Någon minskning
av dessa lokaler torde svårligen kunna ske utan att deras användbarhet
äventyras och grundsatsen om offentlighet vid rättsförhandlingar åsidosättes.
Beträffande övriga lokaler torde samma normer böra följas som i
motsvarande fall för närvarande tillämpas vid statliga byggnadsföretag.
Vissa krav i fråga om en värdig utformning av byggnaden böra även upprätthållas
såväl beträffande byggnadens yttre som beträffande de lokaler
som skola tagas i anspråk för rättsförhandlingar. Göteborgs stad torde ock
vid sitt erbjudande av en värdefull tomt och ett betydande kostnadsbidrag
lia förutsatt, att hovrättsbyggnaden skulle erhålla ett utseende och en utformning
i övrigt, som motsvarar dess ändamål och dess läge i närheten av
flera av stadens främsta monumentalbyggnader.
Vid byggnadsföretagets utförande böra alla de besparingsåtgärder vidtagas,
som ur teknisk synpunkt äro möjliga och ändamålsenliga. Härvid böra
givetvis beaktas de anvisningar om besparingar, vilka lämnats av civila
byggnadsutredningen och äro förenliga med de i det föregående angivna
kraven på byggnaden. Med hänsyn till vad härom anförts torde byggnadskostnaderna
icke böra beräknas till högre belopp än 500,000 kronor, varav
300,000 kronor skola bestridas av statsmedel.
Anslag till byggnadens uppförande torde böra äskas å kapitalbudgeten för
nästa budgetår. Med frågan örn medelsanvisning lill inköp av inventarier
och annan utrustning kan tills vidare anstå. Sedan anslag beviljats och
Kungl. Maj :t tagit slutlig ställning till frågan om byggnadens utformning,
böra förhandlingarna med Göteborgs stad rörande markförvärvet slutföras.
På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka,
att medel anvisas för uppförande av en byggnad för den tidigare beslutade
hovrätten i Göteborg under nästa budgetår.
I fråga örn byggnadens storlek och utformning finner utskottet välbetänkt,
att byggnaden redan från början så planeras, att den kan inrymma tre samtidigt
arbetande divisioner och ett härför avpassat antal lokaler för offentliga
rättsförhandlingar. Med avseende å sistnämnda lokalers omfattning har utskottet,
i anslutning till vad departementschefen anfört, icke kunnat undgå
att hysa betänkligheter mot att i någon mera avsevärd mån frångå del förslag,
som framlagts av byggnadsstyrelsen. Beträffande övriga lokaler synes
utskottet däremot hinder icke föreligga att i huvudsak följa samina normer,
som av civila byggnadsutredningen tillämpats vid granskning av dem underställda
ritningar till andra ämbetsbyggnader.
Utskottet, som jämväl finner befogat att vissa krav på värdighet upprätthållas
beträffande byggnadens yttre utformning, ansluter sig alltså i allt väBihang
till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 195. 2
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
sentligt till de av departementschefen skisserade riktlinjerna för byggnadens
utförande. Från denna utgångspunkt och under förutsättning, att inom ramen
för dessa riktlinjer alla förefintliga möjligheter till besparingar tillvaratagas,
anser sig utskottet ävenledes kunna godtaga den av departementschefen beräknade
kostnaden för byggnadens uppförande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppförande av byggnad för hovrätten
för Västra Sverige för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering
i statens allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Stockholm den 17 juni 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Asplund,
Per Gustafsson, Bernhard Nilsson, Torsten Ström, Bäcklund, Björkman, Bäckström, Gustaf
Iwar Anderson, Gillström och Persson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Svensson i
Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Andersson i
Malmö, Bergström, Mårtensson, Hansson i Rubbestad och Eriksson i Frägsta.
Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
412188
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:429 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av en hovrätts. byggnad i Göteborg. a1 i texten