Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av en hovråttsbyggnad i Göteborg.

1941-06-17 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:195, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av en hovråttsbyggnad i Göteborg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 195-

1

Nr 195.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1941 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till uppförande av en hovråttsbyggnad i Göteborg.

(3:e avd.)

I propositionen nr 284 har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 16 maj 1941, föreslagit riksdagen att till Uppförande av byggnad

för hovrätten för Västra Sverige för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten

under rubrik Statens allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Enligt lagen den 3 september 1939 (nr 618) om ändrad lydelse av § kap.

3 § rättegångsbalken, vilken lag träder i kraft den 1 oktober 1941 eller den

senare dag Konungen bestämmer, skall jämte de nuvarande hovrätterna

finnas en till Göteborg förlagd hovrätt för Västra Sverige med ett domsområde

omfattande Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län.

I samband med framläggandet för 1939 års lagtima riksdag av förslag till

nyssnämnda lag anhöll Kungl. Majit genom särskild proposition (nr 168)

om riksdagens medgivande att vidtaga erforderliga förberedande åtgärder

för den nya hovrättens inrättande under budgetåret 1941/42. I propositionen

förutsattes, att en förflyttning av Västerbygdens vattendomstol från Vänersborg

till Göteborg skulle komma till stånd och att den nya hovrätten jämte

vattendomstolen skulle inrymmas i samma nybyggnad.

I anledning av nämnda proposition anmälde riksdagen (skr. nr 372), att

riksdagen medgivit Kungl. Majit att vidtaga erforderliga förberedande åtgärder

för den nya hovrättens inrättande. Riksdagen förklarade sig intet ha att

erinra mot en lösning av hovrättens lokalfråga i huvudsaklig överensstämmelse

med det av departementschefen förordade förslaget men framhöll i

anslutning härtill, att den utginge från att tillbörlig hänsyn komme att tagas

till den omständigheten, att slutlig ställning icke tagits till den nya hovrättens

domsområde, utan att framdeles en eventuell utvidgning av detta kunde

komma i fråga. Riksdagen anslöt sig emellertid till en i vissa motioner hävdad

uppfattning, att Västerbygdens vattendomstols kansli borde bibehållas

vid sin förläggning till Vänersborg.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har föredragande departementschefen

i det vid förevarande proposition fogade statsrådsprotokollet

framhållit, att sedan med hänsyn till riksdagens ställningstagande planen att

inrymma vattendomstolens kansli i den nya hovrättsbyggnaden i Göteborg

Bihang till riksdagens protokoll 1941. G sami. Nr 195.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 195.

förfallit, hade stadsfullmäktige i Göteborg enligt beslut den 24 augusti 1939

vidhållit tidigare gjort erbjudande att utan ersättning överlåta för bebyggelsen

erforderligt område i stadsdelen Lorensberg. Stadsfullmäktige hade

vidare förklarat staden villig att lämna ett bidrag av 200,000 kronor till gäldandet

av kostnaderna för hovrättsbyggnaden. Beslutet hade i viss del överklagats

men fastställts av regeringsrätten genom utslag den 16 maj 1940.

Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att Kungl. Maj:t den 13 september

1940 antagit de av Göteborgs stad gjorda erbjudandena samt bland annat

anbefallt byggnadsstyrelsen att i samråd med de personer, som chefen

för justitiedepartementet därtill förordnade, verkställa utredning rörande

uppförande av en hovrättsbyggnad å ifrågavarande område. Till att i ärendet

samråda med byggnadsstyrelsen förordnade departementschefen den 2 oktober

1940 hovrättspresidenten Gunnar Bendz och expeditionschefen Carl

Romberg.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Majit den 26 mars 1941 framlagt

resultaten av den dittills verkställda utredningen. Vid skrivelsen lia fogats

dels ett av länsarkitekten i Göteborg E. Friberger upprättat skissförslag

till ifrågavarande byggnad, dels ock en av presidenten Bendz avfattad

promemoria med vissa synpunkter beträffande byggnadens planering m. m.

Beträffande byggnadsföretagets utformning har byggnadsstyrelsen anfört

bland annat följande:

Till grund för det upprättade skissförslaget till nybyggnaden ifråga bär

lagts ett i samråd med ovannämnda två sakkunniga utarbetat program. Enligt

detta har man utgått från att rättegångsförlarandet i hovrätt kommer

att förändras i överensstämmelse med processlagberedningens förslag, vilket

innebär att muntlig förhandling skall komma till användning i större utsträckning

än för närvarande. Full klarhet har icke ansetts föreligga, huruvida

hovrätten skall komma att organiseras på två eller tre divisioner. Då

man emellertid enligt de tillkallade sakkunnigas mening torde kunna förvänta

att redan snart efter hovrättens inrättande behov kommer att föreligga

av tre divisioner har i programmet, för undvikande av omedelbar och

dyr tillbyggnad, räknats med detta antal divisioner. Därvid har dock förutsatts,

att hovrättens plenisal jämväl skulle kunna utnyttjas såsom sessionssal

för en division, varför endast två sessionssalar skulle bliva erforderliga.

Däremot har föreslagits tre divisionsordföranderum, förlagda intill plenisalen

respektive sessionssalarna. Vidare har räknats med ett behov av 12 arbetsrum

för ledamöter å de olika divisionerna. I detta avseende får styrelsen

framhålla, att ovannämnda sakkunniga bestämt framhållit, att såsom

förhållandena numera gestalta sig, man måste räkna med att hovrättens ledamöter

skola utföra sitt huvudsakliga arbete inom hovrättsbyggnaden och

därför måste beredas tillgång till särskilda arbetsrum inom densamma. Ledamotsrummen

hava emellertid ansetts kunna givas en ringa storlek, 12 å 9

kvadratmeter, under det att divisionsordförandenas rum, vilka tillika äro

avsedda att användas såsom överläggningsrum för respektive divisioner, givits

en golvyta av omkring 18 kvadratmeter. Slutligen får byggnadsstyrelsen

framhålla att man i programmet utgått ifrån att även med iakttagande

av nödig sparsamhet vissa krav måste ställas på en byggnad av denna art

ifråga om monumentalitet och värdig utformning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 195.

3

Styrelsen har tillagt, att förslaget på grund av den förhållandevis korta tid,

som efter programmets upprättande stått länsarkitekten Friberger till buds,

icke kunnat i alla avseenden slutgiltigt ulformas samt att det torde kunna

förutsättas att vissa modifikationer i förslaget kunde bliva påkallade.

Kostnaderna för uppförandet av en hovrättsbyggnad i enlighet med det

föreliggande skissförslaget lia av byggnadsstyrelsen beräknats till 600,000

kronor. Skulle byggnaden givas en med hänsyn till sitt ändamål och förutsebara

långa livslängd bättre inredning och utsmyckning, borde kostnaderna

enligt byggnadsstyrelsen beräknas till 650,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har

för sin del föreslagit, att sistnämnda belopp anvisades. Då Göteborgs stad

förklarat sig villig att till byggnadsföretaget lämna ett bidrag av 200,000

kronor, skulle sålunda enligt styrelsens förslag av statsmedel för ändamålet

erfordras ett belopp av 450,000 kronor.

Efter remiss har 1950 års civila byggnadsordning den 7 maj 1941 avgivit

utlåtande i ärendet. Utredningen har därvid anfört bland annat, att

en granskning av byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar ådagalagt, att kostnaderna

i vissa delar angivits i överkant. Genom en av tidsförhållandena

betingad förenkling av material och utförande kunde byggnadskostnaderna

enligt utredningens mening begränsas till 535,000 kronor. Byggnadsutredningen

har emellertid utarbetat ett nytt förslag till ifrågavarande byggnad,

innefattande bland annat en betydande minskning av åtskilliga lokalutrymmen.

Kostnaderna för detta förslag, vilket av utredningen förordats, uppskattas

till 410,000 kronor.

En av byggnadsutredningens ledamöter, byggnadsrådet Sven Markelius,

har avgivit särskilt yttrande och däri uttalat bland annat, att det krav på en

mot byggnadens ändamål svarande värdig och representativ utformning, som

med skärpa framhållits av de av chefen för justitiedepartementet förordnade

sakkunniga, icke torde kunna tillgodoses inom ramen av det reducerade belopp,

som angivits i byggnadsutredningens skrivelse.

Byggnadsutredningens och byggnadsrådet Markelius’ yttranden hava såsom

bilagor (Bilaga A och B) fogats till statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 13 maj 1941 bar byggnadsstyrelsen avgivit förnyat utlåtande

i ärendet. Styrelsen har därvid överlämnat en av presidenten Bendz

och expeditionschefen Romberg upprättad promemoria i anledning av byggnadsutredningens

förslag. I denna promemoria hava de sakkunniga uttalat,

att om byggnaden uppfördes i enlighet med vad byggnadsutredningen

förordat, byggnaden icke skulle — åtminstone vad anginge lokalerna för

offentlig rättsförhandling — på ett fullt tillfredsställande sätt kunna fylla

sin uppgift. De sakkunniga lia även framhållit, att örn det med hänsyn

till det statsfinansiella läget skulle befinnas nödvändigt att reducera byggnadsprogrammet

för den planerade hovrätten så väsentligt som byggnadsutredningen

föreslagit, det enligt deras bestämda uppfattning vore bättre

att låta med byggnadsfrågan anstå till dess förhållandena så ändrats, att en

fullt ändamålsenlig och värdig byggnad kunde beredas den nya hovrätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 195.

Byggnadsstyrelsen har för egen del anfört bland annat:

Styrelsen funne det uppenbart, att en hovrättsbyggnad borde till form

och utförande i övrigt planeras med hänsyn till att en av rikets överrätter

där skulle lia sitt säte och att det i övrigt gällde en byggnad, som kunde

förutses äga bestånd länge och som dagligen skulle mottaga en rättssökande

allmänhet. Byggnaden borde därför givas en värdig, mot sitt ändamål

svarande utformning, och material och konstruktioner bolde väljas med

tanke på undvikande av kostsamt underhåll. Dessa synpunkter hade uppenbarligen

också varit bestämmande för Göteborgs stad vid avvägandet av

dess bidrag till byggnadens uppförande, vilket bidrag, om värdet av den

erbjudna, centralt och vackert belägna tomten uppskattades till 100,000

kronor, utgjorde 300,000 kronor. Att tillgodose dessa enligt byggnadsstyrelsens

mening ofrånkomliga krav inom den av civila byggnadsutredningen

angivna kostnadsramen av 410,000 kronor läte sig icke göra. Byggnadsstyrelsens

förslag innebure en betydande nedprutning ifråga om ursprungligen

framförda anspråk på utrymmen och utförande. Däremot hade styrelsen

ansett det föga förenligt med ekonomisk förtänksamhet att planera

en från början för knappt tilltagen byggnad eller att till den använda material,

som icke erbjöde betryggande motståndskraft mot förslitning. Byggnadsstyrelsen,

som hade för avsikt att vid ett vidare utarbetande av det av

styrelsen framlagda skissförslaget noga tillse, att alla möjligheter till besparingar

iakttoges, kunde icke finna att vad civila byggnadsutredningen

anfört motiverade ett frångående av den plan för byggnadsföretaget, som

detta förslag innebure. Med hänsyn såväl till behovet av ifrågavarande nybyggnad

som till arbetslöshetsläget i Göteborg funne styrelsen, att ett fullföljande

av företaget enligt av styrelsen uppgjort program skulle bäst stå i

överensstämmelse med det allmännas intresse.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:

Då år 1939 beslut fattades om inrättande av en hovrätt för Västra Sverige,

var avsikten att den nya hovrätten skulle träda i verksamhet under

budgetåret 1941/42. Härför förutsattes att en hovrättsbyggnad bleve uppförd

i Göteborg. Vissa förberedande åtgärder för byggnadsfrågans lösande

lia såsom framgår av det föregående vidtagits. Sålunda har Kungl. Maj:t

beslutat antaga Göteborgs stads erbjudande att utan ersättning upplåta

erforderligt markområde för ifrågavarande byggnad samt bidraga till kostnaderna

med ett belopp av 200,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har sedermera

efter uppdrag låtit utarbeta ett preliminärt förslag till en hovrättsbyggnad.

Det torde av olika skäl icke vara möjligt att fullfölja den ursprungliga

planen att låta den nya hovrätten träda i verksamhet under nästa budgetår.

Ur rättsskipningens synpunkt är det emellertid angeläget att uppskovet icke

blir längre än som är oundgängligen nödvändigt. Från stadens sida har

framhållits, att byggnadsföretagets snara igångsättande synes önskvärt jämväl

med hänsyn till i Göteborg rådande arbetslöshet. Enligt vad jag inhämtat

anser även arbetsmarknadskommissionen det vara angeläget att byggnadsföretaget

kommer till stånd under den närmaste framtiden. Såsom

byggnadsstyrelsen anfört är byggnadsföretaget av betydelse även för att

bereda en i hög grad önskvärd arbetstillgång för stenindustrien. På grund

härav får jag tillstyrka att medel nu ställas till förfogande för liovrättsbyggnadens

uppförande.

Byggnaden bör vara av en sådan storlek, att den kan inrymma tre hovrättsdivisioner.

Såsom jag anfört i det förslag till rättegångsbalk, som av

Kungl. Maj:t den 14 februari 1941 godkänts såsom grundval för process
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 195.

5

lagberedningens fortsatta verksamhet, torde man nämligen preliminärt böra

räkna med tre avdelningar i hovrätten för Västra Sverige. Riksdagen har

också, såsom framgår av det föregående, uttalat att vid lösningen av den

nya hovrättens lokalfråga borde beaktas, att slutlig ställning icke tagits till

hovrättens domsområde och att framdeles en utvidgning av detta kunde ifrågakomma.

Vad angår byggnadens utformning är uppenbart, att denna framför allt

måste bliva beroende av att byggnaden skall innehålla lokaler för offentlig

rättsförhandling av tillräcklig storlek för detta ändamål. Enligt byggnadsstyrelsens

förslag skulle i den större sessionssalen kunna beredas plats för

fyrtio åhörare och i var och en av de båda mindre för sexton. Någon minskning

av dessa lokaler torde svårligen kunna ske utan att deras användbarhet

äventyras och grundsatsen om offentlighet vid rättsförhandlingar åsidosättes.

Beträffande övriga lokaler torde samma normer böra följas som i

motsvarande fall för närvarande tillämpas vid statliga byggnadsföretag.

Vissa krav i fråga om en värdig utformning av byggnaden böra även upprätthållas

såväl beträffande byggnadens yttre som beträffande de lokaler

som skola tagas i anspråk för rättsförhandlingar. Göteborgs stad torde ock

vid sitt erbjudande av en värdefull tomt och ett betydande kostnadsbidrag

lia förutsatt, att hovrättsbyggnaden skulle erhålla ett utseende och en utformning

i övrigt, som motsvarar dess ändamål och dess läge i närheten av

flera av stadens främsta monumentalbyggnader.

Vid byggnadsföretagets utförande böra alla de besparingsåtgärder vidtagas,

som ur teknisk synpunkt äro möjliga och ändamålsenliga. Härvid böra

givetvis beaktas de anvisningar om besparingar, vilka lämnats av civila

byggnadsutredningen och äro förenliga med de i det föregående angivna

kraven på byggnaden. Med hänsyn till vad härom anförts torde byggnadskostnaderna

icke böra beräknas till högre belopp än 500,000 kronor, varav

300,000 kronor skola bestridas av statsmedel.

Anslag till byggnadens uppförande torde böra äskas å kapitalbudgeten för

nästa budgetår. Med frågan örn medelsanvisning lill inköp av inventarier

och annan utrustning kan tills vidare anstå. Sedan anslag beviljats och

Kungl. Maj :t tagit slutlig ställning till frågan om byggnadens utformning,

böra förhandlingarna med Göteborgs stad rörande markförvärvet slutföras.

På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka,

att medel anvisas för uppförande av en byggnad för den tidigare beslutade

hovrätten i Göteborg under nästa budgetår.

I fråga örn byggnadens storlek och utformning finner utskottet välbetänkt,

att byggnaden redan från början så planeras, att den kan inrymma tre samtidigt

arbetande divisioner och ett härför avpassat antal lokaler för offentliga

rättsförhandlingar. Med avseende å sistnämnda lokalers omfattning har utskottet,

i anslutning till vad departementschefen anfört, icke kunnat undgå

att hysa betänkligheter mot att i någon mera avsevärd mån frångå del förslag,

som framlagts av byggnadsstyrelsen. Beträffande övriga lokaler synes

utskottet däremot hinder icke föreligga att i huvudsak följa samina normer,

som av civila byggnadsutredningen tillämpats vid granskning av dem underställda

ritningar till andra ämbetsbyggnader.

Utskottet, som jämväl finner befogat att vissa krav på värdighet upprätthållas

beträffande byggnadens yttre utformning, ansluter sig alltså i allt väBihang

till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 195. 2

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 195.

sentligt till de av departementschefen skisserade riktlinjerna för byggnadens

utförande. Från denna utgångspunkt och under förutsättning, att inom ramen

för dessa riktlinjer alla förefintliga möjligheter till besparingar tillvaratagas,

anser sig utskottet ävenledes kunna godtaga den av departementschefen beräknade

kostnaden för byggnadens uppförande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppförande av byggnad för hovrätten

för Västra Sverige för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering

i statens allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Asplund,

Per Gustafsson, Bernhard Nilsson, Torsten Ström, Bäcklund, Björkman, Bäckström, Gustaf

Iwar Anderson, Gillström och Persson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Svensson i

Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Andersson i

Malmö, Bergström, Mårtensson, Hansson i Rubbestad och Eriksson i Frägsta.

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

412188

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:429 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av en hovrätts. byggnad i Göteborg. a1 i texten