Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av vissa riktlinjer för penninglotterivåsendet.

1941-11-28 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:234, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av vissa riktlinjer för penninglotterivåsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 234.

1

Nr 234.

Ankom till riksdagens kansli den 28 november 1941 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande

av vissa riktlinjer för penninglotterivåsendet.

(3:e avd.)

I propositionen nr 328 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 7 november 1941, föreslagit

riksdagen att förklara hinder icke möta för Kungl. Majit att beträffande

penninglotteriväsendet i riket besluta i huvudsaklig överensstämmelse med

de riktlinjer, som i nämnda statsrådsprotokoll tillstyrkts.

Enligt beslut vid 1938 års riksdag omhänderhaves penninglotterirörelsen

i Sverige av Svenska penninglotteriet aktiebolag. Med anledning av proposition

i ämnet (nr 24) godkände samma års riksdag vissa riktlinjer för utövandet

av nämnda rörelse (r. skr. nr 132).

Enligt dessa riktlinjer ankommer det på bolaget att —- med anpassning

efter växlingarna i efterfrågan å lottsedlar -— variera lotteriets omslutning

inom vissa av Kungl. Maj:t tillsvidare för viss tidsperiod angivna gränser.

Kungl. Maj:t fastställer för olika försäljningsalternativ beräknade fasta lotteriplaner,

mellan vilka lotteriets styrelse äger att välja och inom vilka dragningen

skall avse såväl sålda som osålda lotter. De lotteriplaner, som lotteriförvaltningen

sålunda bemyndigas att för de olika dragningarna tillämpa, äro

åtskilda av intervaller om 25,000 lotter och skulle enligt riksdagsbeslutet variera

mellan lägst 250,000 och högst 400,000 lotter. Vid kraftigare rubbningar

i efterfrågan skulle Kungl. Majit kunna medgiva särskilda ändringar uppåt

eller nedåt i fråga örn gränserna för lotteriets omslutning. Dock ansågs, att

lotteridragningar av större omfattning än 500,000 lotter icke borde beviljas.

Vinstplanen upptager bland annat en högsta vinst å 100,000 kronor och därefter

två vinster, vardera örn 50,000 kronor.

Då ett lottantal av 400,000 ej väntades tillgodose efterfrågan, medgav

Kungl. Majit den 24 februari 1939 bolaget att tillsvidare i mån av behov tillhandahålla

lotter vid varje dragning lill ett antal motsvarande högst 500,000

hellotter. Samtidigt fastställde Kungl. Majit vinstplaner alt tillämpas vid det

sålunda medgivna ökade lottantalet.

Bihang till riksdagens protokoll 19A1. G sami. Nr 234—233.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 234.

I skrivelse den 27 oktober 1941 har Svenska penninglotteriet aktiebolag

hemställt, att Kungl. Majit måtte medgiva höjning av lottantalet per dragning

utöver nu fastställt maximum av 500,000 samt i anslutning därtill

fastställa vissa nya vinstplaner för dragningar om 400,000—600,000 lotter,

med rätt dock för bolaget att, vad beträffar dragning med redan förut medgivet

lottantal, fortfarande, om så funnes lämpligt, tillämpa tidigare fastställda

vinstplaner.

Till utveckling av sitt förslag anför bolagets styrelse, att lottantalet sedan

septemberdragningen 1941 uppgått till det högsta medgivna eller 500,000.

Även efter denna höjning av lottantalet hade lottsedlarna liksom förut under

den tid, bolaget bedrivit sin verksamhet, slutsålts inom loppet av en eller ett

par dagar. Med den stegrade efterfrågan, som vid försäljningen av lottsedlar

till de senaste dragningarna gjort sig gällande, hade det framstått såsom

möjligt att försälja ytterligare lottsedlar. I händelse en liknande eller än mer

stegrad efterfrågan skulle göra sig gällande i fortsättningen, borde därför

enligt styrelsens uppfattning bolaget tillförsäkras rätt att efter omständigheterna

höja lottantalet över det nu fastställda maximum, 500,000.

I samband med frågan om en utökning av lottantalet har bolagets styrelse

upptagit till övervägande frågan om en uppdelning av lotterna i två

lika stora serier, serie A och serie B. Dragningsförfarandet borde härvid tillgå

så, att lotthjulet innehölle nummerlappar, motsvarande halva antalet i

dragningen deltagande lotter; och utfallen vinst borde tillkomma innehavare

av lottsedel i såväl A- som B-serien med nummer, motsvarande det å den

utdragna nummerlappen angivna.

Beträffande de skäl bolaget anfört för en sådan uppdelning hänvisas till

propositionen, sid. 4 och 5.

Såsom grundval för bedömandet av frågan om vinstplanernas utformning

vid högre lottantal har styrelsen ansett sig böra lägga alternativa förslag,

betecknade alt. I, II och III samt avsedda att tillämpas vid dragningar i lotteriet

med 500,000, 525,000, 550,000, 575,000 eller 600,000 lotter. Enligt samtliga

alternativ uppginge liksom nu vinsternas antal till 10 procent av antalet

lotter; och vinsternas sammanlagda värde motsvarade ock liksom nu 66

procent av lotternas sammanlagda värde.

Alt. I hade uppgjorts med utgångspunkt från att lotterna icke uppdelades

i serier.

Alt. II kunde vinna tillämpning såväl vid ett system med lotter i endast

en serie som vid ett system med uppdelning av lotterna i två lika stora serier.

Detta alternativ upptoge en vinst å 100,000 kronor och tre vinster å 50,000

kronor. Vid uppdelning enligt detta alternativ av lotterna i två lika stora

serier borde, när vid dragning högsta vinsten utfölle, särskild lottdragning

verkställas för bestämmande av om innehavare av lott i A- eller B-serien med

det vinnande numret skulle erhålla högsta vinsten 100,000 kronor; innehavaren

av lotten i den härvid förlorande serien borde erhålla vinst å 50,000

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 234.

3

Alt. lil förutsatte en uppdelning av lotterna i två lika stora serier med

samma vinstantal och samma vins t valörer i båda serierna. Detta alternativ

upptoge två vinster å 100,000 kronor och två vinster å 50,000 kronor.

Bolaget, som funnit sig böra obetingat förorda det med alt. III betecknade

förslaget, framhåller, bland annat, att det vore bolagets avsikt, att ur respektive

serier lotter med samma nummer icke skulle försäljas på ett och samma

försäljningsställe.

Därest de sålunda av styrelsen förordade vinstplanerna vunne godkännande,

borde det vid ett lottantal av 500,000 få ankomma på bolaget att bestämma,

huruvida den nya vinstplanen eller den av Kungl. Maj:t den 24 februari

1939 fastställda skulle i visst fall tillämpas. Därest efterfrågan på lottsedlar

framdeles komme att minska, skulle det vara önskvärt att vid ett lottantal

under 500,000 jämväl få tillämpa systemet med två lika stora lottserier.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Såsom förhållandena utvecklat sig finner jag det i likhet med bolaget

lämpligt, att bolaget beredes möjlighet att öka antalet lotter i varje dragning

utöver nuvarande maximum 500,000. En dylik ökning förutsätter fastställande

av nya vinstplaner. Övervägande skäl synas mig tala för, att bolagets

såsom alternativ III betecknade förslag därvid följes. Förslaget innebär,

på sätt framgår av bolagets redogörelse, att lotterna i varje dragning,

därest antalet överstiger 400,000, må uppdelas i två serier med lika antal

vinster och samma vinstvalörer i varje. Vardera serien skulle omfatta en

högsta vinst å 100,000 kronor samt en vinst å 50,000 kronor. I övrigt skulle

vinsterna fördelas i lämpliga värdegrupper enligt i huvudsak samma principer

som de för närvarande tillämpade.

Förslaget medför i viss mån ett frångående av de riktlinjer, vilka godkändes

av 1938 års riksdag. Med hänsyn härtill synes ärendet böra anmälas för

riksdagen. Det torde, därest erinran från riksdagens sida ej möter, sedermera

få ankomma på Kungl. Majit att träffa det avgörande, vartill omständigheterna

vid varje särskild tidpunkt kunna föranleda.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande ökning av antalet lotter i varje dragning

utöver nuvarande maximum, 500,000, finner sig utskottet böra tillstyrka.

Det i samband härmed framställda förslaget örn rätt för bolaget att uppdela

lotterna i två olika serier, därest det i varje dragning deltagande lottantalet

överstiger 400,000, finner utskottet välbetänkt med hänsyn till de

besparingar genom förenkling i dragningsförfarandet, som därigenom kunna

åstadkommas.

En dylik uppdelning nödvändiggör vissa justeringar i vinstplanerna. Enligt

det av bolaget och departementschefen förordade förslaget skulle antalet vid

varje dragning utlottade vinster å 100,000 kronor höjas från en till två,

varigenom full likställighet bleve genomförd för samtliga lotter i de båda

serierna. Även detta förslag tillstyrkes av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 234.

att riksdagen må förklara hinder icke möta för Kungl.

Majit att beträffande penninglotteriväsendet i riket besluta i

huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 7 november

1941 angivits.

Stockholm den 28 november 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Asplund, Bernhard Nilsson, Torsten Ström, Heiding, Andrén, Sven Larsson, Karl Andersson,

Boman, Persson och Ohlin; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Skoglund i Doverstorp, Eriksson

i Stockholm, Svensson i Grönvik, Danielsson, Lindberg i Umeå, Isacsson. Mårtensson,

Lindholm, Lundberg i Hälsingborg, Hansson i Rubbestad och Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:488 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av vissa riktlinjer för penninglotteriväsendet. a1 i texten