Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/ 42 till särskilda taxeringsundersökningar m. m.

1941-12-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:248, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/ 42 till särskilda taxeringsundersökningar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 248.

1

Nr 248.

Ankom till riksdagens kansli den IG december 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/

42 till särskilda taxeringsundersökningar m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 351 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 28 november 1941,

föreslagit riksdagen att till Särskilda taxeringsundersökningar å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 300,000 kronor.

De senaste årens utveckling på skatteväsendets område har medfört skärpta

krav på beskattningsmyndigheterna. Tillkomsten av nya skatter har lett

till en väsentlig ökning av arbetsbördan. 1 samma riktning ha vissa ändringar

i skattebestämmelserna verkat. Samtidigt har med stegringen av skattetrycket

följt, att ett behov av skärpt övervakning av deklarationspliktens riktiga

fullgörande blivit alltmer framträdande.

Även oavsett krisförhållandena föreligga omfattande spörsmål rörande beskattningsmyndigheternas

organisation, vilka kräva en lösning. En utredning

i syfte att på området nå fram till förbättrade förhållanden har jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1941 uppdragits åt särskilda

sakkunniga (beskattningsorganisationssakkunniga). Som förhållandena

utvecklat sig har det emellertid blivit nödvändigt att taga under övervägande

provisoriska åtgärder i syfte att för den närmaste framtiden fylla vissa

omedelbara behov av organisationsförbättring. De åtgärder, som härutinnan

satts i fråga, avse i huvudsak dels en ändring i organisationen av taxeringsnämndernas

arbete jämte en effektivisering av landskontorens övervakning

av taxeringsarbetet i allmänhet, dels ock en skärpning i vissa särskilda hänseenden

av kontrollen å avgivna deklarationer.

Förslag till särskilda organisationsåtgärder avseende 1942 års taxering har

framlagts av beskattningsorganisationssakkunniga i en den 11 november 1941

dagtecknad skrivelse. Häröver ha yttranden införskaffats- från Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna i samtliga län, statskontoret, kammarrätten,

svenska stadsförbundet, svenska landstingsförbundet, svenska landskommunernas

förbund och taxeringsnämndsordförandenas riksförbund.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 saini. Nr 248—249.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 248.

Vidare har förslag rörande provisoriska åtgärder till förstärkande av deklarationskontrollen

framlagts i en på chefens för finansdepartementet uppdrag

av t. f. underståthållaren K. G. A. Sandström utarbetad promemoria.

Från landskamrerarna i samtliga län lia infordrats yttranden med de synpunkter

och förslag i fråga örn åtgärder för skattekontrollens effektivisering,

som kunde föranledas av promemorians innehåll.

I sin förenämnda skrivelse ha beskattningsorganisationssakkunniga framlagt

förslag om provisorisk förstärkning under år 1942 av landskontorens arbetskrafter.

Vidare ha de sakkunniga föreslagit, att taxeringen av aktiebolag

och övriga juridiska personer med undantag för oskifta dödsbon under år

1942 anförtros särskilda taxeringsnämnder, tillsatta oberoende av den lokala

indelningen i taxeringsdistrikt.

Rörande innebörden av dessa förslag ävensom innehållet av däröver avgivna

yttranden, hänvisas till propositionen, sid. 2—7.

Enligt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen må, där Kungl. Majit det medgiver,

i bokföring sakkunnig person anställas vid länsstyrelse med uteslutande

uppgift att under landskamrerarens ledning året om verkställa utredningsarbete

för taxeringarna. Villkoren för anställningen bestämmas enligt författningsrummet

för varje fall av Kungl. Majit. Beslut om anställning vid länsstyrelserna

av dylika sakkunniga, vanligen benämnda taxeringsrevisorer, pläga

meddelas för budgetår eller kortare tid. I allmänhet finnes numera en sakkunnig

för varje län. Inom en del län finnes även biträdande sakkunnig anställd,

och dessutom lia i viss utsträckning medel anvisats till skrivhjälp och

annat arbetsbiträde åt de sakkunniga. Taxeringsrevisorerna fungera mestadels

jämväl såsom konsulenter enligt bestämmelserna om krigskonjunkturskatt.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål bestridas från det under sjunde huvudtiteln

anvisade förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering.

Önskemål om åvägabringande av en fastare organisation av den ifrågavarande

verksamheten lia i olika sammanhang framförts. Styrelsen för föreningen

Sveriges landskamrerare har i skrivelse den 17 november 1941 gjort

framställning i detta ämne, innefattande bl. a. förslag om lönereglering för

taxeringsrevisorerna.

I den av t. f. underståthållaren Sandström avgivna promemorian har föreslagits

en tillfällig personalförstärkning — utöver för närvarande anställda

taxeringsrevisorer — för möjliggörande av en intensifierad kontroll av rörelseidkares

räkenskaper och av de anteckningar, som föras av utövare av s. k.

fria yrken. Vidare har föreslagits en viss utvidgning av kontrollen över jordbrukares

deklarationer. En redogörelse för promemorians innehåll ävensom

landskamrerarnas däröver avgivna yttranden lämnas i propositionen å sid.

7—13.

I anslutning till denna redogörelse har i statsrådsprotokollet även erinrats

om att fullmäktige i Sveriges riksbank i skrivelse den 21 november 1941, i

vilken fullmäktige behandlat olika åtgärder åsyftande en i rådande penning
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 248.

3

politiska läge önskvärd sterilisering av köpkraft, gått in på frågan om en

effektivisering av taxeringsväsendet. Fullmäktige lia sålunda pekat på svårigheten

att med vanliga penningpolitiska medel komma åt den köpkraft,

som härrör från de fria inkomsterna och från rörelsevinster från vissa kategorier

av självständiga företag, samt i anslutning därtill uttalat, att det enligt

fullmäktiges mening skulle vara av stort värde ur penningpolitisk synpunkt,

om en effektivisering av taxerings- och uppbördsförfarandet skedde i syfte

att åstadkomma en riktig beskattning av ifrågavarande inkomster.

Av Iliand annat de skäl, fullmäktige sålunda framhållit, har Kungl. Majit

den 28 november 1941 bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla

sakkunniga för utredning av frågan örn skärpt bestraffning av falskdeklaration.

Departementschefen har för egen del i huvudsak anfört följande.

De föreliggande förslagen avse att genom provisorisk förstärkning av taxeringsorganisationen

sätta denna i stånd att möta de påfrestningar, som föranledas

av de senaste årens utveckling av skatteväsendet, samt att åvägabringa

en temporär skärpning av kontrollen över vissa delar av deklarationsmaterialet.

Organisationsspörsmålen inom skatteväsendet lia till följd av krisförhållandena

kommit i ett allvarligt läge, och skyndsamma åtgärder måste vidtagas

för att till den instundande taxeringsperioden åstadkomma så verksamma

förbättringar i organisationen som omständigheterna medgiva. Detta är

av stor vikt även ur andra synpunkter än de rent finansiella; bland annat

kan erinras om den betydelse en effektiv taxering i nuvarande läge äger såsom

stöd för penningpolitiken. Att även betydande kostnader för förbättringar

av taxeringsväsendet komma att mångfaldigt uppvägas av de ökade

skatteintäkter, som därigenom tillförsäkras staten, torde vara ställt utom

tvivel.

Vad först angår förslaget örn förstärkning av landskontorens arbetskrafter,

innebär detta, att medel skola ställas till förfogande för anställning under

år 1942 vid varje landskontor av en eller, i några fall, två extra länsbokhållare.

Syftet därmed är att möjliggöra, att lämpliga befattningshavare å

landskontoren till motsvarande antal skola kunna avdelas för att ägna sig

helt åt taxeringsarbetet. Årskostnaden härför har beräknats till 150,000

kronor.

Beskattningsorganisationssakkunnigas uttalanden om behovet av en förstärkning

av taxeringsorganisationen i denna del lia till fullo bekräftats genom

remissyttrandena. För egen del förordar jag, att medel ställas till förfogande

för dylik förstärkning i den omfattning de sakkunniga föreslagit.

Det närmare sättet för genomförande av personalökningen bär bli beroende

på ytterligare prövning. Det bör sålunda undersökas, i vad mån förhållandena

vid de olika landskontoren kräva ökning av juristpersonalen eller

behovet i stället kan med en lämplig fördelning av göromålen effektivt

tillgodoses genom anställning av lägre avlönad arbetskraft. Det torde böra

överlämnas till länsstyrelserna att på sätt som finnes lämpligast avdela den

eller de befattningshavare, som erfordras för taxeringsgöromålen, samt förordna

örn därav betingade ändringar i arbetsfördelningen. Möjligheten att i

della hänseende handla eller de lokala förhållandena bör icke begränsas genom

uppställande av några fasta regler. Någon särskild ersättning till av
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 248.

delad befattningshavare eller till ersättare för honom torde i regel icke böra

beräknas. Huruvida biträdande landskamrerare enligt taxeringsförordningen

fortfarande skall lörordnas, bör bli beroende på prövning i vanlig ordning.

Kostnaderna för ifrågavarande provisoriska förstärkning av taxeringsorganisationen

torde böra bestridas från det under sjunde huvudtiteln anvisade

förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering. Därest ej riksdagen

däremot framställer erinran, torde jag framdeles få underställa Kungl. Majit

förslag om anvisande av medel för personalförstärkning under första halvåret

1942 från nämnda anslag. Kostnaderna för tiden därefter böra beaktas

vid bestämmandet av taxeringsanslaget för nästa budgetår.

Som ett led i förstärkningen av taxeringsorganisationen ingår enligt de sakkunnigas

förslag inrättandet under år 1942 av särskilda taxeringsnämnder

för aktiebolag och andra juridiska personer med undantag av oskifta dödsbon.

Vad de sakkunniga i detta avseende föreslagit anser jag böra läggas till

grund för proposition till riksdagen i ämnet. Jag torde senare i dag fä underställa

Kungl. Majit denna fråga och därvid närmare redogöra för detaljerna

i de sakkunnigas förevarande förslag och däröver avgivna yttranden. Statens

kostnader för de särskilda taxeringsnämnderna böra bestridas i samma ordning

som motsvarande kostnader för de lokala taxeringsnämnderna. Några

särskilda medel behöva således icke äskas för detta ändamål.

I den av t. f. underståthållaren Sandström utarbetade promemorian har

föreslagits en temporär utvidgning av bokföringsgranskningen i samband med

taxeringarna, innebärande att under åren 1942 och 1943 skulle, utöver redan

anställda taxeringsrevisorer, anlitas ett femtiotal bokföringsgranskare för kontroll

å deklarationer avgivna av rörelseidkare och utövare av fria yrken. Kostnaderna

härför ha i promemorian beräknats till minst 550,000 kronor för

vartdera året.

I yttrandena över promemorian har behovet av förstärkning av bokföringskontrollen

över deklarationsmaterialet vitsordats. Otvivelaktigt föreligger i

detta hänseende en i nuvarande läge kännbar brist i beskattningsorganisationen.

Jag anser för egen del ofrånkomligt, att genomgripande åtgärder vidtagas

i syfte att vinna en så effektiv förstärkning av denna, som förhållandena

medgiva, och förordar således, att medel ställas till förfogande även för

detta ändamål.

Vad beträffar den närmare utformningen av den ifrågavarande temporära

granskningsverksamheten är det icke möjligt att på förhand uppdraga några

bestämda riktlinjer, utan man torde till en början få pröva sig fram. Mycket

beror^ på möjligheterna att anskaffa lämplig personal för granskningsarbetet.

Farhågor för vissa svårigheter i detta avseende lia yppats såväl i promemorian

som i yttrandena. För att alla till buds stående möjligheter skola kunna

tillvaratagas, bör Kungl. Majit äga en vidsträckt befogenhet att förfara efter

omständigheterna vid användande av de medel, som anvisas för ändamålet.

I promemorian har det erforderliga antalet bokföringsgranskare beräknats

fördelat på de olika länen. Emellertid har samtidigt ifrågasatts en viss

rörlighet i organisationen, så att personalen, oberoende av fördelningen på

länen, skall kunna placeras där de största svårigheterna yppa sig. Även i

detta avseende bör möjlighet hållas öppen att organisera verksamheten på

olika sätt. Åtminstone en del av bokföringsgranskarna böra, även om de utplaceras

vid länsstyrelserna, stå till förfogande för den centrala ledningen —

tills vidare utövad av Kungl. Majit — för att kontrollverksamheten skall

kunna koncentreras på vissa områden, örn så finnes påkallat. Granskningen

bör vidare kunna anknytas icke blott till taxeringen för inkomst och förmo
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 248.

5

genhet utan även till annan beskattningsverksamhet, såsom taxeringen till

omsättningsskatt.

Det i promemorian beräknade koslnadsbeloppet av 550,000 kronor för

vartdera året motsvarar en årskostnad av 10,000 kronor för varje granskare.

Denna beräkning förutsätter, att genomgående högt kvalificerad personal anställes.

I den mån så ej blir fallet, bör avlöningsnivån sänkas. Därvid bör

emellertid möjlighet finnas att i stället öka antalet anställda. Under dessa

förutsättningar synes man kunna lägga promemorians beräkningar till grund

vid fastställande av kostnadsramen för verksamheten.

Såsom i det föregående omnämnts, föreligger jämväl förslag om en reglering

av anställningsförhållandena för de nuvarande taxeringsrevisorerna.

Frågan örn en dylik reglering får efter vederbörlig remissbehandling upptagas

till avgörande i annat sammanhang.

Utöver avlöningskostnaderna för granskningspersonalen torde få räknas

med vissa kostnader dels för instruktionskurser för anställd personal, dels

för skrivhjälp och annat arbetsbiträde, dels ock för reseersättningar och expenser.

Med tillägg härav bör den sammanlagda årskostnaden beräknas till

minst 600,000 kronor. Då det rör sig örn temporära anordningar av stor omfattning,

torde ifrågavarande kostnader icke böra bestridas från förslagsanslaget

till kostnader för årlig taxering utan från särskilt krisanslag. Detta

torde böra erhålla reservationsanslags natur. För innevarande budgetår torde

nu dylikt anslag, benämnt Särskilda taxeringsundersökningar, böra äskas å

tilläggsstat under sjunde huvudtiteln med ett belopp av 300,000 kronor, motsvarande

halva den beräknade årskostnaden.

I promemorian ha även föreslagits åtgärder för ett allmännare införskaffande

av uppgifter från vissa rörelseidkare till ledning vid granskning av

jordbrukares deklarationer. I yttrandena har tillstyrkts, att åtgärder i sådant

syfte vidtagas. Emellertid ha olika meningar yppats beträffande frågan, huruvida

uppgifterna böra, såsom hittills i viss utsträckning skett, införskaffas

genom att landskontorens personal får taga del av rörelseidkarnas bokföring

eller örn det bör åläggas rörelseidkarna att själva utarbeta och insända uppgifterna.

Det har framhållits, att den förstnämnda metoden innebär en icke

obetydlig arbetsbörda för landskontoren.

För egen del är jag icke beredd att nu förorda införande i taxeringsförordningen

av bestämmelser örn utvidgad uppgiftsskyldighet för rörelseidkarna.

Jag anser det emellertid vara angeläget, att den i promemorian förordade

utvidgningen av kontrollen å jordbrukares deklarationer inom ramen av de

gällande bestämmelserna genomföres så långt förhållandena medgiva, även

örn delta innebär en ökning av landskontorens arbete. Örn det skulle bli

nödvändigt att av sådan anledning utverka förstärkning av till länsstyrelserna

anvisade anslagsmedel, torde frågan därom senare få upptagas till särskild

prövning.

Med hänsyn till de senaste årens utveckling på skatteväsendets område anser

utskottet det vara synnerligen angeläget, att åtgärder vidtagas till provisorisk

förstärkning av taxeringsorganisationen. Enligt det nu föreliggande förslaget

till dylika åtgärder skulle under år 1942 vid varje landskontor anställas en

eller, i några fall, två extra länsbokhållare. Kostnaden härför, beräknad till

150,000 kronor för år, skulle bestridas från förslagsanslaget till kostnader för

årlig taxering. Vad sålunda föreslagits oell vad departementschefen i denna

fråga anfört, har icke givit utskottet anledning lill erinran.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 248.

Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att ställa medel till förfogande

för en temporär skärpning av kontrollen över vissa delar av deklarationsmaterialet.

Utöver redan anställda taxeringsrevisorer skulle sålunda anlitas

ett antal bokföringsgranskare för kontroll å deklarationer avgivna av rörelseidkare

och utövare av fria yrken. Några bestämda riktlinjer för denna verksamhet

har dock icke uppdragits. Kungl. Majit har ansetts böra äga en vidsträckt

befogenhet att förfara efter omständigheterna vid användande av de

medel som anvisas för ändamålet.

En dylik skärpt övervakning av deklarationspliktens riktiga fullgörande

torde även enligt utskottets mening vara av behovet påkallad. Vad departementschefen

anfört rörande ifrågavarande verksamhet har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet vill emellertid framhålla, att ett insiktsfullt

utövande av denna kontroll är angeläget även för undvikande av konflikter

mellan taxeringsmyndigheter och skattskyldiga, och att, i den mån yngre eller

eljest oerfaren personal kommer att anlitas, denna bör ställas under erfaren

ledning.

Medelsbehovet har beräknats till 600,000 kronor för helt år, varvid _

utöver avlöningskostnaderna för granskningspersonalen — medräknats vissa

kostnader dels för instruktionskurser för anställd personal, dels för skrivhjälp

och annat arbetsbiträde, dels ock för reseersättningar och expenser.

Utskottet tillstyrker, att den nu ifrågavarande medelsanvisningen för ett halvt

budgetår enligt förslaget bestämmes till 300,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda taxeringsundersökningar å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Stockholm den 16 december 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Asplund,

Bergman, Heiding, Andrén, Sven Larsson, Karl Andersson, Björkman, Boman, Gustaf

Iwar Anderson och friherre De Geer; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson

i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Isacsson, Persson i Tidaholm,

Viklund, Lindholm, Lundberg i Hälsingborg och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:517 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 till särskilda taxering s. 15 i texten