Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneställningen för viss till aktiv stat mom försvarsväsendet överförd personal.

1941-03-07 · 6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneställningen för viss till aktiv stat mom försvarsväsendet överförd personal.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

löneställningen för viss till aktiv stat mom

försvarsväsendet överförd personal.

(lia avd.)

I propositionen nr 33 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

3 januari 1941, föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet

med de av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll angivna grunderna

utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid

för uppfattning i högre löneklass för personal, som i anslutning till 1940

års lagtima riksdags beslut örn befälskadrernas utökning överförts från övergångsstat,

reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar

på aktiv stat vid försvarsväsendet.

Frågan örn löneställningen för viss till aktiv stat inom försvarsväsendet

överförd personal sammanhänger närmast med den ökning av befälskadrerna

vid armén, som beslutades av 1940 års lagtima riksdag och innebar, att

omkring 400 officers- och över 200 underofficersbeställningar skulle besättas

med personal, som icke förut tillhörde den aktiva staten, men den gäller

jämväl personal som på samma sätt överförts till aktiv stat vid marinen

och flygvapnet.

Sedan Kungl. Majit, enligt av riksdagen lämnat bemyndigande, fastställt

personalstater för arméns truppförband m. fl. att gälla under budgetåret

1940/41, har ett successivt tillsättande av de nytillkomna beställningarna

ägt rum, så att i närvarande stund större delen av dessa beställningar äro

besatta. Härvid har inplaceringen i tjänsteställning (turberäkning) i vederbörlig

tjänstegrad ägt rum enligt den regeln, att de nya beställningshavarna

från reserven placerats omedelbart efter de i avseende å officerskurs (furirskola)

jämnåriga beställningshavarna å aktiv stat, under det att de från övergångsstat

överförda återfått sin tidigare tjänsteställning.

Löneställningen för ifrågavarande personal bestämmes, därest särskilt

beslut icke meddelas i ämnet, enligt föreskrifterna i det militära avlöningsreglementet

(Sv. förf.-saml. nr 275/1939). De bestämmelser, som härvid närmast

komma i betraktande, innebära i huvudsak följande.

Huvudregeln för löneklassplacering, innefattad i reglementets 7 § 1 morn.,

innebär att beställningsliavare vid tillträdandet av ordinarie beställning inom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

■»

lönegrad, som upptager mer än en löneklass, erhåller lön enligt den för

lönegraden fastställda lägsta löneklassen; enligt 2 mom. i samma paragraf

tillhör han samma löneklass i tre år, innan han kan uppflyttas i den nästa.

I förevarande sammanhang saknas anledning ingå på andra avvikelser från

denna huvudregel än de som avses i reglementets 13 § 1 mom.

Sistnämnda författningsrum stadgar rätt för Kungl. Majit att i vissa fall

medgiva, att beställningshavare placeras i högre löneklass än den, till vilken

han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. skolat hänföras. Detta gäller

enligt 13 § 1 mom. första stycket beträffande beställningshavare, som från

reservstat eller reserv övergår till någon av löneplanerna Oa (officerare) och

UO (underofficerare), örn och i den mån sådan högre löneklassplacering med

hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter prövas skälig. Enligt

författningsrummets andra stycke kan sådant medgivande förekomma,

därest eljest beträffande den som tillträder beställning, tillhörande någon

av nyssnämnda löneplaner, med hänsyn till föregången långvarig statsanställning

och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga för placering

i högre löneklass.

Vidare innehåller det militära avlöningsreglementet (15 §) en särskild bestämmelse

avseende löneklassplacering för möjliggörande i undantagsfall

av förvärvandet (bibehållandet) av särskilt kvalificerad person för viss befattning.

Denna bestämmelse, som emellertid endast är tillämplig beträffande

rekrytering av civilmilitär personal, innebär, att Kungl. Majit i sådant fall

äger att inom vissa gränser bestämma lön enligt högre löneklass än som

följer av de allmänna reglerna.

Karakteristiskt för avlöningsreglementets byggnad är sålunda, då det

gäller lönens bestämmande, att reglementet i fråga örn placering i löneklass

stadgar en bundenhet, som endast i vissa angivna undantagsfall kan av

Kungl. Majit jämkas.

I skrivelse den 20 maj 1940 har chefen för armén gjort framställning

rörande bland annat löneställningen för den ifrågavarande, i särskild ordning

till aktiv stat överförda personalen och därvid anfört, bland annat, att

det för att erhålla väl kvalificerad personal vore nödvändigt, att personal

som överflyttades till aktiv stat erhölle en lämplig tjänsteställning i förhållande

till sin ålder och tillförsäkrades lön motsvarande denna tjänsteställning,

varvid bestämmelserna i 13 § militära avlöningsreglementet borde

så tillämpas, att officer, underofficer eller furir, som överflyttades till beställning

på aktiv stat inom någon av löneplanerna Oa eller UO, hänfördes

till löneklass som icke vore lägre (högre) än den, som innehades av beställningshavare,

vilken inom samma lönegrad komme att i tjänsteställning

stå närmast efter (före) den sålunda överflyttade. Med anledning av det

anförda hemställde chefen för armén, att i samband med överflyttning till

aktiv stat av i skrivelsen omförmälda personal dels bestämmelserna i 13 §

militära avlöningsreglementet så tillämpades att officer, underofficer eller

furir, som överflyttades till beställning på aktiv stat inom någon av löne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40. a

planerna Oa eller UO hänfördes till löneklass, som icke vore lägre (högre)

än den som innehades av beställningshavare, vilken inom samma lönegrad

komme att i tjänsteställning stå närmast efter (före) den sålunda

överflyttade; dels den för uppfattning till högre löneklass stadgade tiden

i den lägre löneklassen räknades från och med den dag, som i detta avseende

gällde för i tjänsteställning inom lönegraden närmast efter stående

beställningshavare, eller eljest från och med dagen för överflyttningen till

aktiv stat.

Över framställningen hava arméförvaltningens civila departement, statskontoret

och försvarsväsendets lönenämnd avgivit utlåtanden.

Arméförvaltningens civila departement har framhållit, att det ur synpunkten

att på enklaste sätt kunna verkställa en inplacering i löneklasser av de beställningshavare,

som komme att överflyttas till aktiv stat, i och för sig

icke syntes vara något att erinra mot det framställda förslaget. Enligt

detta skulle emellertid den ur militära synpunkter verkställda inplaceringen

av beställningshavarna i en viss tjänsteställning och turberäkning komma

att bliva bindande även i fråga örn löneklassplaceringen. För ernående av

önskvärd enhetlighet och kontroll syntes det därför önskvärt, att normerande

regler av Kungl. Majit meddelades i fråga om vederbörandes turberäkning

eller ock att beslut därom i varje särskilt fall meddelades av Kungl. Majit

även beträffande innehavare av beställning, som tillsattes av underordnad

myndighet.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka, att ifrågavarande till

aktiv stat överflyttade personal genom en generell föreskrift bereddes fördelaktigare

ställning i löneliänseende än som skulle hava tillkommit densamma

med tillämpning av de »allmänna» tillgodoräkningsreglerna (7 § 1

morn.). Ett medgivande av sådan omfattning skulle nämligen enligt statskontorets

mening kunna leda till betänkliga konsekvenser. Genom stadgandet

i 13 § 1 mom. förefunnes emellertid redan nu möjlighet för Kungl. Majit att

för visst fall medgiva beställningshavare, som övergått från reservstat eller

reserv till aktiv stat rätt att erhålla förmånligare löneklassplacering än som

med tillämpning av de allmänna lönetursreglerna i 7 § 1 mom. kunde äga

rum. Då möjlighet syntes böra hållas öppen för Kungl. Majit att, där det

med hänsyn till omständigheterna funnes skäligt, medgiva dylik förmån för

hela den i framställningen avsedda personalen, funne sig statskontoret böra

föreslå, att det Kungl. Majit i 13 § 1 mom. 1 stycket avlöningsreglementet givna

bemyndigandet utsträcktes att omfatta jämväl beställningshavare, som överflyttades

från beställning på övergångsstat eller över stat.

Försvarsväsendets lönenämnd har, efter redogörelse för förslagets innebörd

och bestämmelserna i förenämnda 13 § 1 morn., uttalat, att lönenämnden

icke kunde tillstyrka utfärdandet av generella bestämmelser utan ansåge,

att frågor av förevarande slag borde prövas i varje särskilt fall i anslutning

till bestämmelserna i 13 § gällande militära avlöningsreglemente.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Statsutskottets utlåtande Nr 40.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen Lava genom beslut

vid 1940 års lagtima riksdag ett betydande antal nya militära beställningar,

avsedda att tillsättas under innevarande budgetår, tillförts arméns befälskadrer.

För rekrytering av dessa nytillkomna beställningar har avsetts och,

i. den mån beställningarna tillsatts, tagits i anspråk huvudsakligen personal

överflyttad från arméns reserver och övergångsstat. De från reserven överflyttade

beställningshavarna hava i allmänhet fått genomgå viss utbildning

och provtjänstgöring. Härmed har givetvis åsyftats att efter urval åstadkomma

en fullgod rekrytering, så att de överflyttade skola kunna anses likvärdiga

med motsvarande beställningshavare å aktiv stat. Vid utnämning

till de nytillkomna beställningarna har också, såsom förut nämnts, den regeln

följts, att från reserven överförd personal i tjänsteställning placerats närmast

efter sina jämnåriga å aktiv stat, under det att beställningshavare från övergångsstat

återfått sin tidigare tjänsteställning.

Det. spörsmål, som bär föreligger, rör de överflyttades löneställning.

Enligt de allmänna lönetursreglerna i det militära avlöningsreglementet

som i detta avseende överensstämmer med de andra statliga avlöningsreglementena

— inplaceras. den utnämnde beställningshavaren i den lägsta

löneklassen inom vederbörlig lönegrad. För uppflyttning i högre löneklass

erfordras att hava tillhört löneklassen i tre år. De modifikationer, som

beröra dessa allmänna regler örn löneklassplacering och tillgodoräknande

av tid för uppflyttning i högre löneklass, sakna i förevarande sammanhang

betydelse.

Av det sagda följer, att vid en tillämpning av de allmänna lönetursreglerna

de här avsedda nytillkomna beställningshavarna — utan avseende

å ålder eller tjänsteställning — i fråga om löneställning skulle komma att

placeras i den lägsta löneklassen av den lönegrad, som motsvarar den beställning

de genom utnämningen erhållit. Till belysande av denna löneklassplacerings

ekonomiska innebörd må framhållas, att differensen mellan

lönebeloppen i högsta och lägsta löneklasserna (3—7) inom den lönegrad,

som i förevarande fall torde vara den mest aktuella, lönegraden Oa 2 ''(löjtnant),

uppgår till icke mindre än 2,580 kronor örn året (å I-ort).

Vid bedömande av frågan, huruvida en fördelaktigare löneställning än

den, som följer av de allmänna lönetursreglerna, bör beredas ifrågavarande

beställningshavare, synes avseende böra fästas därvid, att från statens sida

särskilda åtgärder vidtagits för att stimulera till övergång till de nya beställningarna,

villia åtgärder haft sin grund i ett statens intresse att snabbt

och. på . ett tillfredsställande sätt få beställningarna besatta. Härigenom

skilja sig de nu föreliggande fallen från tidigare fall av övergång till aktiv

stat, något som också synes förringa värdet av den jämförelse, vissa myn

digheter gjort med tidigare praxis. ''Med hänsyn till motiven och sättet för

den rekrytering, som här skett, synes det mig icke tilltalande att låta åtskilhga

av de nytillkomna beställningshavarna intaga en väsentligt sämre

stallning i lönehänseende än jämnåriga eller i många fall yngre kamrater.

Detta skulle, säkerligen för mången framstå som en orättvisa, något som även

ur psykologisk synpunkt mäste anses betänkligt. I betraktande av den

levnadsålder, i vilken, dessa nytillkomna beställningshavare befinna sig, och

försörjningsskyldighet, sorn åvilar flertalet av dem, tala uppenbarligen,

allmänt sett, även starka billighetsskäl för att dem medgives en fördelaktigare

löneställning än de skulle erhålla vid en tillämpning av endast de

allmänna lönetursreglerna.

Såsom från vissa myndigheters sida framhållits lärer en tillämpning av

13 § 1 mom. allenast hava varit avsedd att ifrågakomma vid prövning i enskilda

fall av uppkommande frågor örn löneklassplacering vid övergång från reserv

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40. •

eller reservstat till beställning å aktiv stat. En sådan individuell prövning beträffande

den nu ifrågavarande personalen skulle — även om den vore möjlig att

utföra — icke gärna kunna leda till tillfredsställande resultat. Jag anser det

därför nödvändigt, att det förevarande spörsmålet örn löneklassplaceriug löses

efter linjer som kunna generellt tillämpas beträffande samtliga i detta sammanhang

tili aktiv stat överflyttade beställningshavare. Chefen för armén har uttalat

sig för en sådan lösning av frågan, att tjänsteställningen borde vara avgörande

för löneturen och att vederbörande beställningshavare sålunda borde erhålla

den löneklassplacering, som innehades av den närmast före eller närmast

efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställningshavaren

inom vederbörande lönegrad. En lösning i huvudsak efter

denna linje skulle onekligen vara ägnad att på ett enkelt och enligt mm

mening ur olika synpunkter tillfredsställande sätt avväga lönestallningen föl

personalen ifråga.

Åv de olika alternativ för ett genomforande av det utav chefen för armen

framförda uppslaget, vilka vid frågans behandling underkastats prövning,

har jag funnit det lämpligaste vara, att den överflyttade beställningshavaren

— där han icke erhållit lägsta tjänsteställningen bland lönegraden tillhörande

beställningshavare vid samma förband, personalkår etc. i fråga

örn löneklass och beräknande av tid för uppfiyttning i högre löneklass likställes

med den närmast efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv

stat tillhörande beställningshavaren inom lönegraden. I sak skulle detta

innebära, att beställningshavaren som regel komme att i löneturshänseende

vara placerad ett år efter sina redan förut aktiv stat tillhörande jämnåriga.

En sådan generell inplacering lärer icke kunna ske med stöd av avlöningsreglementets

bestämmelser utan torde förutsätta ett bemyndigande flan liksdagens

sida. De speciella förhållanden som föreligga i de ifrågavarande

fallen synas mig motivera, att löneställningsfrågan löses i sådan särskild

ordning. Uppenbarligen kunna de regler, som här med hänsyn till särskilda

omständigheter förordats, icke med fog åberopas, då fråga eljest inom statsförvaltningen

uppkommer örn befattningshavares inplacering i högre löneklass.

Bemyndigandet synes böra begränsas till att avse de utökningar av

befälskadreriia vid samtliga försvarsgrenar som beslötos av 1940 års lagtima

riksdag. Skulle motsvarande åtgärder komma att framdeles vidtagas, torde

frågan örn utverkande av bemyndigande av liknande slag få upptagas till

särskild prövning. ,

Ja^ anser mig i enlighet med det anförda böra föreslå, att riksdagens

bemyndigande utverkas till att inplacering i lönetur av ifrågavarande till

aktiv stat överflyttade beställningshavare må.äga rum i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer jag sålunda angli it.

Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av behovet att kunna utan prövning i

varje särskilt fall, vilket gällande militära avlöningsreglemente förutsätter,

bestämma löneklassplaceringen för officerare och underofficerare, vilka i samband

med genomförandet av den år 1940 beslutade större krigsorganisationen

övergått eller komma att övergå till beställningar på aktiv stat från,

bland annat, anställningar i reserverna,. Departementschefen har i sådant

syfte förordat, att bestämmelser måtte utfärdas därom, att till aktiv stat

Överflyttad beställningshavare i fråga örn löneklass och beräknande av tid

för uppfiyttning till högre löneklass skall likställas med den närmast efter

honom i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställningshavaren

inom lönegraden.

Utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

De av departementschefen förordade bestämmelserna innebära ett avsevärt

avsteg från gällande avlöningsreglementens regler för bestämmande av

löneklassplaceringen vid tillträdande av ny beställning eller befattning, men

då det här gäller att säkerställa en kvalitativt tillfredsställande rekrytering

av de nya officers- och underofficersbeställningarna, finner sig utskottet

kunna tillstyrka departementschefens förslag. Härvid förutsätter utskottet,

att Kungl. Majit, därest behov därav visar sig förefinnas, skall äga enligt

samma grunder bestämma löneklassplacering för flaggkorpraler, vilka avlönas

enligt manskapsavlöningsreglementet och under enahanda förhållanden som

officerare och underofficerare överförts till beställningar på aktiv stat. Kungl.

Maj:t torde jämväl böra äga befogenhet att vidtaga jämkningar i de av

departementschefen föreslagna reglerna för lönebestämningen, då detta med

hänsyn till särskilda förhållanden kan befinnas erforderligt.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 januari 1941 angivna grunderna utfärda

bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid

för uppflyttning i högre löneklass för personal, som i anslutning

till 1940 års lagtima riksdags beslut örn befälskadrernas

utökning överförts från övergångsstat, reservstat och reserv

till officers- och underofficersbeställningar på aktiv stat vid

försvarsväsendet.

Stockholm den 7 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i

Malmö, Asplund, Per Gustafsson, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Heiding,

Bäcklund, Boman, Gillström och Nisser-, samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Bergström, Mårtensson,

Staxäng, Bergvall, Efriksson i Frägsta och Olsson i Kullenbergstorp.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anvisande av medel för utlämnande av krislån. s. 1 i texten