Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar i statens allmänna fastiglietsfond och statens utlåningsfonder jämte en i ämnet väckt motion.-

1941-03-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:44, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar i statens allmänna fastiglietsfond och statens utlåningsfonder jämte en i ämnet väckt motion.-

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1941 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar

i statens allmänna fastiglietsfond och

statens utlåningsfonder jämte en i ämnet väckt motion.-

(3:e avd.)

1 :o) Inlösen av vissa byggnader vid statens anstalt för fallandesjuka. I

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1941/42 har Kungl. Majit i avseende å kapitalinvesteringar i statens

allmänna fastighetsfond (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkt 2, sid. 2—4 av ett

vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden den

3 januari 1941) föreslagit riksdagen att till Inlösen av vissa byggnader vid

statens anstalt för fallandesjuka för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 9,000 kronor.

Framställningen avser vissa Jönköpings kristliga ynglingaförening tillhöriga

byggnader och anläggningar å fastigheten Fiskartorpet, som föreningen

på sin tid arrenderat av föreningen Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka. Enligt

arrendekontraktet, som numera utlupit, är jordägaren skyldig att vid

arrendetidens utgång lösa vissa angivna arrendatorn tillhöriga byggnader.

Med övertagandet av Vilhelmsroanstalten har nämnda förpliktelse överflyttats

på staten.

Av det äskade beloppet belöpa 8,000 kronor å byggnader och anläggningar,

beträffande vilka lösenskyldighet sålunda föreligger. Det återstående beloppet,

1,000 kronor, avser vissa byggnader och anordningar, som icke omfattas

av berörda skyldighet, men som ändock ansetts böra inlösas.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inlösen av vissa byggnader vid statens

anstalt för fallandesjuka för budgetåret 1941/42 såsom

kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett reservationsanslag av 9,000 kronor.

2:o) Statens bosättningslånefond. Kungl. Majit har i avseende å kapitalinvesteringar

i statens utlåningsfonder (punkt 5, sid. 5—8) löreslagit riksdagen

att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. G sami. Nr 44.

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Enligt gällande kungörelse om statliga bosättningslån (S. F. S. nr 809/

1937) må sådant lån icke beviljas till högre belopp än ettusen kronor. Såsom

villkor för erhållande av bosättningslån gäller bland annat, dels att de

lånesökande gjort sig kända för skötsamhet och ekonomisk förtänksamhet

ävensom, i den mån betingelser härför förelegat, ådagalagt sparvilja, dels ock

att, där de lånesökande äro äkta makar, låneansökningen avlämnats inom

sex månader från äktenskapets ingående. Bosättningslån skall förräntas

efter fast, vid lånets beviljande bestämd räntefot. Å bosättningslån skall erläggas

amortering i sådan ordning, att lånet är återbetalt senast fem år efter

utlämnandet. Ansökan örn lån prövas av riksbanken, som ock utbetalar beviljade

lån och uppbär förfallen ränta och amortering.

Hittills hava å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till ifrågavarande

ändamål anvisats sammanlagt 17,000,000 kronor.

I skrivelse den 10 oktober 1940 hava fullmäktige i riksbanken dels lämnat

vissa uppgifter beträffande berörda låneverksamhet, dels ock uttalat sig rörande

behovet av anslag för verksamheten under nästa budgetår. Utgående

från den under sistförflutna budgetåret inträdda ökningen av de utestående

lanen hava fullmäktige beräknat medelsbehovet för nästa budgetår vid

oförändrade grunder för låneprövningen till 2,400,000 kronor. Fullmäktige

hava emellertid — i syfte att begränsa statens utgifter —- ifrågasatt en sänkning

av nuvarande lånemaximum, 1,000 kronor, eller också en strängare behovsprövning

än den som hittills förekommit. Från denna utgångspunkt beräknas

de tillgängliga medlen räcka även under hela eller i varje fall större

delen av nästa budgetår. Med anledning härav hava fullmäktige avstyrkt anvisande

för nästa budgetår av ytterligare anslag till bosättningslånefonden.

I sin framställning hava fullmäktige jämväl framhållit, att såsom förutsättning

för erhållande av bosättningslån i princip borde uppställas det villkoret,

att låntagarna vore försäkrade i någon form och då i första hand sjukförsäkrade.

Detta utgjorde nämligen enligt fullmäktiges mening ett kriterium

på vederbörandes förtänksamhet i ekonomiska frågor. Undantag från en sådan

fordran borde dock kunna medgivas, när särskilda förhållanden därtill

föranledde.

En minoritet inom fullmäktige har — under hänvisning bland annat till

att det återflöde i form av amorteringar till fonden, som man eljest hade att

räkna med, på grund av militära inkallelser och andra orsaker torde komma

att väsentligt nedgå — ansett, att ett anslag av 3,000,000 kronor borde

anvisas för nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Förevarande låneverksamhet synes mig vara av den beskaffenhet, att densamma

bör fullföljas jämväl under nu rådande statsfinansiella läge. Givetvis

är det emellertid angeläget, att verksamheten handhaves med stor sparsamhet.

Sålunda bör tillses, att lån icke utlämnas lill högre belopp än som

i varje fall befinnes verkligen erforderligt. Tillräckliga skäl att nedsätta nuvarande

lånemaximum synas mig däremot icke föreligga. Det i fullmäktiges

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

3

skrivelse framlagda förslaget att i regel för erhållande av lån skulle fordras,

att låntagarna äro i någon form försäkrade, i första hand sjukförsäkrade,

anser jag mig höra biträda. Då erfarenheten givit vid handen, att det någon

gång kan möta svårigheter för äkta makar att ingiva låneansökan inom den

föreskrivna tiden av sex månader från äktenskapets ingående, förordar jag

vidare, att riksbanken erhåller bemyndigande att i särskilt ömmande fall

lämna lån, även örn ansökan ingivits efter det sagda tid förflutit.

Vad angår frågan, huruvida anslag för nästa budgetår bör anvisas för

förstärkning av bosättningslånefonden, är jag av den uppfattningen, att denna

fråga bör besvaras jakande, främst med hänsyn därtill att man lärer hava

att räkna med en avsevärd nedgång i de belopp, som i form av amorteringar

komma att under innevarande och nästa budgetår inflyta till fonden. Att

närmare uppskatta det föreliggande anslagsbehovet erbjuder uppenbarligen

vissa svårigheter. Det synes mig emellertid lämpligt, att anslaget — på det

sätt en minoritet inom fullmäktige förordat -— för budgetåret 1941/42 bestämmes

till 3,000,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

upptagit en inom andra kammaren av herrar W. Sundström i

Skövde och J. A. Persson i Tidaholm väckt motion, nr 1, vari hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att det täcktes

Kungl. Majit vidtaga sådan ändring av § 5 stycket 5 i Kungl. Majits kungörelse

den 30 september 1937 om statliga bosättningslån (S. F. S. nr 809/

1937), att vid beräkning av den tid, som förflutit mellan äktenskapets ingående

och ansökans ingivande, den tid, under vilken den manlige sökanden

varit inkallad till värnpliktstjänstgöring eller förstärkt försvarsberedskap, ej

därvid skall tagas i betraktande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till

motionen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att ifrågavarande låneverksamhet

bör fullföljas jämväl under rådande statsfinansiella läge, därvid

utskottet utgår från såsom självfallet, att lån icke utlämnas till högre belopp

än som i varje särskilt fall befinnes erforderligt. I likhet med departementschefen

finner utskottet vidare motiverat, att för erhållande av lån i regel

kräves, att låntagarna äro i någon form försäkrade, i första hand sjukförsäkrade.

Utskottet har icke heller något att erinra mot att riksbanken bemyndigas

att i ömmande fall lämna lån till äkta makar, även om ansökan ingivits,

sedan sex månader förflutit efter äktenskapets ingående. Ett dylikt bemyndigande

inrymmer enligt utskottets uppfattning tillräckliga möjligheter alt

beakta de svårigheter i förevarande hänseende, som berörts i motionen lill

och som sammanhänga med inkallelse till värnpliktstjänstgöring eller förstärkt

försvarsberedskap. Vid sådant förhållande synes utskottet anledning

icke föreligga alt hos Kungl. Majit påkalla ändring av gällande kungörelse

i ämnet av det innehåll, varom i motionen hemställts.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits beräkning av anslagsbehovet

icke givit utskottet anledning lill erinran, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 44

a) att riksdagen må till Statens bosättningslånefond för

budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i statens utlåningsfonder

anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor;
b)

att motionen II: 1 må anses besvarad genom vad utskottet

anfört.

Stockholm den 14 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Bergman,

Lindström, Sven Larsson, Karl Magnusson, Bäcklund, Björkman, friherre De Geer,

Nisser och Persson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Holmdahl, Bergström, Wallentheim,

Viklund, fru Alvén och herr Hansson i Rubbestad.

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner,

411075

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:112 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Magit i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvesteringar i statens all s. 7 i texten