Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omläggning av systemet för de värnpliktigas rullföring och redovisning m. m.

1941-03-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:51, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omläggning av systemet för de värnpliktigas rullföring och redovisning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

1

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omläggning

av systemet för de värnpliktigas rullföring

och redovisning m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 39 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 24 januari

1941, föreslagit riksdagen att

dels till Maskinella anordningar för de värnpliktigas redovisning m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under fjärde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;

dels ock till Maskinella anordningar för de värnpliktigas redovisning m. m.

för budgetåret 1941/42 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 730,000 kronor.

I proposition den 16 februari 1940, nr 63, föreslog Kungl. Majit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för införande

snarast möjligt av maskinella anordningar för de värnpliktigas rullföring och

redovisning m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i det

vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden,

dels ock medgiva, att därigenom uppkommande kostnader finge enligt

Kungl. Majits närmare bestämmande bestridas från det å fjärde huvudtiteln

under lantförsvaret upptagna förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstringsoch

färdkostnader m. m.

Till grund för det sålunda framlagda förslaget låg en av chefen för armén

i skrivelse den 5 januari 1940 gjord framställning, däri han hemställt, att

medel måtte ställas till förfogande för bestridande av den för kalenderåret

1940 beräknade kostnaden för en hålkortsanläggning av typ Hollerith. Därest

denna framställning bifölles, vore det chefens för armén avsikt att sedermera

föreslå de åtgärder och bestämmelser, som kunde erfordras för anläggningens

utnyttjande i det i framställningen angivna syftet.

Riksdagen (skrivelse nr 128) biföll Kungl. Majits i förenämnda proposition

gjorda hemställan samt anförde därvid bland annat följande:

I likhet med departementschefen är riksdagen av den uppfattningen, att en

omläggning av det nuvarande systemet för de värnpliktigas rullföring och

redovisning snarast bör ske. Genom en centralisering, på sätt föreslagits, och

införande på ifrågavarande område av moderna maskinella anordningar skulle

även enligt riksdagens mening åstadkommas mera praktiska och effektiva för
Bihang

till riksdagens protokoll 19il■ 6 sami. Nr 51—55. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

hållanden än som för närvarande äro rådande. Riksdagen har därför funnit

sig böra bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för genomförande

på detta område av ett maskinellt redovisningssystem i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen anförts.

I anslutning till vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 19

april 1940 åt chefen för armén att med beaktande av vad i förenämnda proposition

och riksdagsskrivelse i ämnet anförts till Kungl. Majit inkomma med

slutligt förslag angående vidtagande av åtgärder för införande av maskinella

anordningar för de värnpliktigas rullföring och redovisning m. m.

Till åtlydnad härav bar chefen för armén med skrivelse den 23 december

1940 överlämnat förslag till åtgärder för införande av maskinella anordningar

för de värnpliktigas rullföring och redovisning, vilka förslag närmare utformats

i en vid skrivelsen fogad, inom arméstaben upprättad promemoria.

I arméstabens promemoria anföres till en början, att på grund av Kungl.

Majits förberörda uppdrag utförts — förutom närmare undersökningar rörande

lämpligaste sättet för utnyttjande av liålkortsmaskiner -— jämväl undersökningar

för utrönande av s. k. adresseringsmaskiners lämplighet för det

ifrågavarande ändamålet samt beträffande lämpligheten av att använda båda

maskintyperna i förening.

De verkställda undersökningarna hade lämnat till resultat, att såsom

maskinella hjälpmedel för rullföringen och redovisningen av de värnpliktiga

borde anskaffas dels adresseringsmaskiner med uppställning vid fredstruppförbanden,

dels ock en i förhållande till den i förenämnda proposition skisserade

centrala hålkortsanläggningen väsentligt reducerad sådan anläggning för

i huvudsak statistiska ändamål, avsedd att uppställas i anslutning till arméstaben.

Till närmare belysning av utredningsresultatet ävensom av ett på grundval

därav uppbyggt redovisningssystems återverkningar i organisatoriskt avseende

och dess ekonomiska konsekvenser har i promemorian lämnats en ingående

redogörelse, som i huvudsak återgives i propositionen.

Chefen för armén har i sin förenämnda skrivelse den 23 december 1940 till

en början erinrat örn de i arméstabens promemoria gjorda kostnadsberäkningarna

samt därvid framhållit, att mot de beräknade årskostnaderna svarade

besparingar i avseende å nu utgående kostnader, vilka besparingar kunde

uppskattas till, i runt tal, 600,000 kronor. Den årliga merkostnaden för den

nya organisationen kunde därför begränsas till omkring 200,000 kronor. De

betydande fördelar, som kunde vinnas genom omorganisationen, ansåge

emellertid chefen för armén väl motivera såväl engångskostnaden som de

årliga merkostnaderna. — Därest Kungl. Majit funne det framlagda förslaget

höra godtagas, vore det av betydelse att beslut härom fattades i så god tid, att

omorganisationen kunde vara genomförd till årsskiftet 1941—1942.

Vid beslut i enlighet med det avgivna förslaget syntes engångskostnaderna

höra beräknas med 1,000,000 kronor för innevarande budgetår och återstoden

för budgetåret 1941/42. Årskostnaderna borde beräknas från och med sistnämnda

budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

3

Departementschefen Ilar leir egen del i ärendet antori följande:

Såsom inledningsvis anförts har det redan tidigare stall klart, att en omläggning

av det nuvarande systemet för de värnpliktigas rullföring oell redovisning

snarast borde ske. I enlighet nied denna uppfattning fattades också

vid 1940 års lagtima riksdag ett principbeslut i frågan, innebärande bemyndigande

för Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för genomförande

på detta område av ett maskinellt redovisningssystem i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som anfördes i propositionen nr 63 till nämnda riksdag.

Härvid förutsattes, såsom i det föregående närmare utvecklats, att en central

hålkortsanläggning skulle inrättas såsom huvudsakligt hjälpmedel för ett

reformerat redovisnings- och rullföringssystem. Vid de fortsatta undersökningar,

som erfordrades för utrönande av den lämpligaste typen för maskinaggregaten,

förutsattes emellertid jämväl skola utredas frågan, huruvida en

till lokala myndigheter decentraliserad maskinell utrustning av enklare slag

skulle kunna medföra en godtagbar lösning inom en rimlig kostnadsram.

De fortsatta undersökningar, som i förevarande hänseenden bedrivits inom

arméstaben, lia nu resulterat i föreliggande förslag om en i förhållande till

det tidigare, i propositionen nr 63/1940 L skisserade förslaget på väsentliga

punkter avvikande organisation av de värnpliktigas rullföring och redovisning.

Den nu föreslagna organisationen, för vars innebörd och konsekvenser

i olika hänseenden närmare redogörelse lämnats i det föregående, innebär en

kombination av adresseringsmaskiner och en central hålkortsanläggning,

därvid adresseringsmaskinerna avses skola uppställas vid truppförband och

vissa andra formationer och anstalter, medan hålkortsanläggningen skulle

uppställas i arméstaben och därstädes komma till användning för i huvudsak

statistiska ändamål. För betjänande av maskinanläggningarna och för

utförande av de arbetsuppgifter i övrigt, som den nya organisationen beräknas

medföra, erfordras civil biträdespersonal till avsevärt antal, vartill

komma nya arvodesbefattningar för officerare och underofficerare. Vidare

erfordras i åtskilliga fall örn- och tillbyggnadsarbeten vid förläggningarna

för inrymmande av de nya maskinerna och den för rullförings- och redovisningsväsendet

erforderliga personalen.

För min dol har jag funnit den nu i ärendet förebragta utredningen giva

vid handen, att ett system för redovisning av de värnpliktiga, vilket på sätt

i promemorian föreslås anknytes till de särskilda fredsförbanden, ur effektivitetssynpunkt

är avgjort överlägset det i propositionen nr 63/1940 L skisserade

redovisningssystemet. Sistnämnda system, vilket innebar en fullständig

centralisering av de värnpliktigas redovisning, skulle enligt vad de fortsatta

övervägandena utvisat icke medgiva det ständiga å jour-hållande av redovisningen,

vilket är en förutsättning för att de värnpliktigas inkallelser och fördelning

på mobiliseringsförband m. m. skola kunna ske med önskvärd .snabbhet

och säkerhet. Att förberedelserna för värnpliktsinkallelserna äga rum vid

de fredsförbund, som hava att ombesörja de värnpliktigas inkallande och

emottagande vid mobilisering, måste också enligt sakens natur innebära påtagliga

fördelar, .lag finner mig därför böra i princip himna förslaget örn

införande av maskinella anordningar vid truppförbanden och vissa därmed

jämförliga organisationer min tillstyrkan.

Med detta sländpunktstagandc har jag icke tagit någon slutlig .ställning

till de frågor av lagstiftningsnatur, som i arméstabens promemoria ansetts

sammanhänga med genomförandet av det nya redovisningssystemet, nämligen

dels förslaget om upphävande av den sedan gammalt i värnpliktslagen stadgade

skillnaden mellan beväring oell landstorm, dels frågan örn införande av

vissa rättsliga garantier flir orderinkallelsers effektiva funktionerande. Dessa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

frågor tarva ett väsentligt grundligare övervägande än som hittills varit möjligt.

Då jag det oaktat anser mig nu kunna hemställa örn principbeslut i fråga

örn värnpliktsredovisningen vid truppförbanden, beror detta på att de nämnda

lagfrågorna enligt min mening icke så intimt sammanhänga med reformens

genomförande sorn i promemorian gjorts gällande; de synas utan större

olägenhet kunna lösas i andra sammanhang.

En bidragande orsak till att jag redan nu anser mig böra föreslå, att frågan

örn införande av det nya redovisningssystemet vid truppförbanden upptages

till principiellt avgörande, ligger däri, att ett uppskjutande av ett sådant avgörande

kan befaras avsevärt förskjuta tidpunkten för den nya organisationens

genomförande, vilket därest principbeslut nu fattas anses kunna äga

rum vid årsskiftet 1941—1942. Jämväl med hänsyn till önskvärdheten att

snarast kunna träffa avtal angående de för organisationen erforderliga maskinleveranserna

framstår ett beslut i ärendet redan nu såsom önskvärt.

Vad jag nu anfört gäller tillsvidare endast den föreslagna organisationens

huvuddel eller den till truppförbanden och därmed jämställda organ förlagda

redovisningen av de värnpliktiga. I fråga örn den föreslagna, centralt anordnade

hålkortsanläggningen innehåller arméstabens promemoria icke tillräckliga

hållpunkter för bedömande av de uppgifter som med densamma

skulle tillgodoses. Jag är därför icke beredd att utan ytterligare utredning i

denna del tillstyrka förslaget. Därest en dylik central anläggning befinnes

vara erforderlig för statistikändamål, lärer denna fråga kunna lösas för sig.

Av promemorian synes för övrigt framgå, att lokaler för en dylik anläggning

icke lämpligen kunna anordnas i militärslabsbyggnaden annat än i samband

med beredande av nya lokaler för krigsarkivet, en fråga som ännu är helt

olöst.

I anslutning till ett principbeslut om införande av ett redovisningssystem

med adresseringsmaskiner synes i delta sammanhang böra till närmare behandling

upptagas allenast frågan om de därmed direkt förbundna engångskostnaderna,

frånsett kostnaderna för lokaler. Lokalkostnaderna tarva enligt

min mening en ytterligare utredning, innan slutligt förslag därutinnan kan

framläggas. Likaså är det nödvändigt att underkasta de i förslaget upptagna

personalkostnaderna en grundlig översyn, syftande till att i möjligaste mån

nedbringa desamma. Personalfrågorna torde därför icke kunna upptagas

förrän tidigast i samband med behandlingen av de ur statsverkspropositionen

utbrutna avlöningsanslagen för de olika försvarsgrenarnas personal. Del

bör därvid även närmare övervägas, huruvida icke i samband med reformens

genomförande den nuvarande rullföringsorganisationen skall kunna ytterligare

nedbringas i förhållande till vad sorn i förslaget förutsatts eller eventuellt

jämte landstormsområdesorganisationen helt upphöra.

I promemorian har räknats med ett sammanlagt behov av 83 anläggningar

för adresseringsmaskiner, fördelade på olika typer alltefter den erforderliga

kapaciteten. Utgångspunkten har därvid varit, att en maskinanläggning skulle

finnas dels vid samtliga nu befintliga fredsförband vid armén, nämligen

21 infanteriregementen, 4 kavalleriregementen, 10 artilleriregementen, 1 luftvärnsdetaebement,

3 ingenjörkårer, 2 signalförband, 4 trängkårer och 3 intendenturkompanier,

dels vid generalfälttygmästarens, generalintendentens och

generalfältläkarens expeditioner, dels vid samtliga 5 militärområdesstaber,

dels vid örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona, dels vid Vaxholms

och Karlskrona kustartilleriregementen samt vid Gotlands kustartillerikår,

dels ock vid samtliga nu befintliga 10 flygflottiljer ävensom

vid den föreslagna s. k. basorganisationen i övre Norrland. Detta skulle

sammanlagt innebära ett behov av 72 anläggningar. Därutöver har emellertid

räknats med att i en blivande ny försvarsordning skulle tillkomma

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

5

vissa nya enheter av skilda slag, så att antalet anläggningar skulle uppgå

till 83. Å andra sidan har icke räknats med några maskinaggregat i reserv.

För min del anser jag, att man vid bedömande av det erforderliga

antalet anläggningar bör utgå från de förband som nu finnas eller beträffande

vilka förslag redan framlagts eller med säkerhet kan väntas. Med

tillämpning härav bör antalet erforderliga anläggningar beräknas till den

nämnda siffran 72 med tillägg dels av 3 för nya luftvärnsdetachement, dels

l för en kustartillerikår flir Älvsborgs fästning och dels 2 för de föreslagna

nya flygflottiljerna i Nyköping och Kalmar. I enlighet därmed skulle antalet

uppgå till 78. Emellertid torde det vara nödvändigt att räkna med en viss

reserv, vilken icke torde böra sättas lägre än till 7, varför antalet anläggningar

som på en gång bör beställas torde böra bestämmas till 85. Därmed

har jag emellertid icke tagit slutlig ståndpunkt till frågan, huruvida adressmaskinanläggningar

behövas vid samtliga organisationer, som i promemorian

föreslagits. Exempelvis bör frågan om anordnande av dylika anläggningar

vid en var av generalfälttygmästarens, generalintendentens och generalfältläkarens

expeditioner underkastas ytterligare prövning. Emot den för anläggningarna

föreslagna typen, det amerikanska fabrikatet Addressograph,

torde intet vara att erinra.

Kostnaderna för anskaffning av 85 maskinanläggningar av nämnda typ

kunna enligt under hand lämnade uppgifter jämlikt föreliggande anbud beräknas

till sammanlagt 1,536,030 kronor, inklusive frakter till respektive uppställningsplatser

ävensom uppmontering. Härtill komma kostnaderna för

vissa tillbehör — Tamar, plåtar, ryttare och skyltkort — vilka med hänsyn

till att mängden av dessa tillbehör torde böra något ökas utöver vad som i

arméstabens promemoria beräknats böra upptagas med 365,000 kronor. Kostnaderna

för erforderliga skåp och lådor för plåtar och register uppgå enligt

föreliggande anbud till 163,040 kronor. För oförutsedda utgifter för täckande

av uppkommande merkostnader för transporter, försäkringar och eventuella

ändringar i tullsatser m. m. torde böra beräknas ett för slutsiffrans avjämnande

till 30,930 kronor upptaget belopp. Slutligen tillkommer allmän omsättningsskatt

å den ifrågavarande leveransen, vilken helt ombesörjes av aktiebolaget

Systema; den av skatten förorsakade prisförhöjningen torde kunna

beräknas till 105,000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle kostnaderna för anskaffningen av

adresseringsmaskinerna jämte tillbehör beräknas på följande sätt:

Maskinutrustning (inklusive frakt m. m.) .............. kronor 1,536,030

Tillbehör .......................................... » 365,000

Skåp och lådor .................................... '' 163,040

Oförutsedda merkostnader m. lii..................... » 30,930

Allmän omsättningsskatt ...................... > 105,000

Summa kronor 2,200,000.

Till sistnämnda summa torde, i anslutning till vad i arméstabens promemoria

föreslagits, böra läggas ett belopp av 30,000 kronor, avsett dels för

hyra av reservmaskiner under uppsättningstiden och dels för anordnande av

kurser för utbildning av den personal, som i första hand måste bibringas

kunskap örn den nya organisationen och adresseringsmaskinernas funktionerande.

Det belopp som i detta sammanhang bör äskas av riksdagen uppgår i enlighet

med det anförda lill (2,200,000 + 30,000 =) 2,230,000 kronor. Av detta

belopp torde 1,500,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår oell återstoden (dier 730,000 kronor å riksstaten för budgetåret

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

1941/42. Anslagen torde böra upptagas å fjärde huvudtiteln, för innevarande

budgetår under avdelningen G. Gemensamma utgifter och för nästkommande

budgetår under avdelningen E. Diverse.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat fattades vid 1940 års lagtima riksdag

principbeslut i fråga om en omläggning av det nuvarande systemet för de

värnpliktigas rullföring och redovisning, vilket åsyftade att i vissa avseenden

åstadkomma en fullständig centralisering på ifrågavarande område.

Det förslag, som departementschefen nu efter verkställd ytterligare utredning

i ärendet framlagt, innebär en i förhållande till ovannämnda förslag

på väsentliga punkter avvikande organisation. Det förebragta utredningsresultatet

har givit även utskottet vid handen, att ett system för redovisning

av de värnpliktiga, vilket anknytes till de särskilda fredsförbanden,

torde innebära påtagliga fördelar. Utskottet finner sig därför kunna i princip

tillstyrka förslaget om den ifrågasatta reformens genomförande i enlighet

med av departementschefen nu angivna riktlinjer.

Vad beträffar valet av maskinutrustning synes utskottet kostnaderna för

densamma vara höga, men då det är angeläget att den nya organisationen

snarast genomföres och då utrustningen ifråga vitsordats vara den för ändamålet

tekniskt lämpligaste, anser sig utskottet böra godtaga Kungl. Maj:ts

förslag jämväl i denna del.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Maskinella anordningar för de värnpliktigas redovisning

ni. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor;

b) till Maskinella anordningar för de värnpliktigas redovisning

m. m. för budgetåret 1941/42 under fjärde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 730,000 kronor.

Stockholm den 21 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se linder utlåtandet nr 55.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omläggning av systemet för de värnpliktigas rullföring och redovisning m. m. a1 i texten