Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i grunderna för lån från industrilånefonden.

1941-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i grunderna för lån från industrilånefonden.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

9

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss

ändring i grunderna för lån från industrilånefonden.

(lia avd.)

I propositionen nr 86 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 21

februari 1941, föreslagit riksdagen medgiva, att för åtnjutande av torvlån

från industrilånefonden måtte få tillämpas de ändrade grunder, som av departementschefen

i berörda statsrådsprotokoll förordats.

Vid 1940 års urtima riksdag godkändes, med anledning av förslag av

Kungl. Majit (prop. nr 20), vissa ändrade grunder för utlämnande av s. k.

torvlån för industrilånefonden (skrivelse nr 36). Fråga har nu uppkommit

örn ytterligare ändringar i nämnda grunder.

Gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från industrilånefonden

återfinnas i kungörelsen den 13 oktober 1927 (nr 402) med däri genom

kungörelserna den 18 juni 1937 (nr 621) och den 11 oktober 1940 (nr 866)

vidtagna ändringar. Enligt nämnda bestämmelser avses med torvlån lån för

industriella anläggningar, som avse tillgodogörande av landets torvtillgångar

för tillverkning av torvbränsle eller torvströ.

Jämlikt 4 § i kungörelsen utlämnas torvlån av statskontoret sedan låntagaren

dit avlämnat förbindelse å lånesumman samt sådan säkerhet för förbindelsens

behöriga fullgörande, som av statskontoret godkännes. Enligt^ §

skall, om icke för beviljat torvlån inom två månader efter därom erhållet

föreläggande avlämnats säkerhet, som av statskontoret godkännes, rätten till

lånets utbekommande anses förverkad.

I 7 § stadgas att torvlån skall, där ej Kungl. Majit i särskilda fall annorlunda

föreskriver, återbetalas i följande ordning: 1) lån, som avser anläggningskostnader,

skall, sedan det innehafts under 4 år från första lyftningsdagen,

återbetalas under därpå följande högst 12 år; 2) lån, som avser driftkostnader,

skall återbetalas under högst 3 år från lyftningsdagen.

Enligt 9 § skall, därest statskontoret under lånetiden skulle finna den för

torvlån ställda säkerheten icke vidare vara nöjaktig, låninnehavaren inom

två månader efter därom erhållet föreläggande avlämna sådana nya säkerhetshandlingar,

som av statskontoret godkännas.

I skrivelse den 7 december 1940 har Svenska bränntorvsfabrikanters förening

på anförda skäl hemställt bland annat örn bemyndigande för statskon
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

toret att såsom säkerhet för torvlån godkänna fastighetsinteckningar utan

bästa förmånsrätt i de fastigheter, vari lånesökandes rörelse bedrives, eller

förlagsinteckning med bästa förmånsrätt i för rörelsen avsedda lösa inventarier

samt råvaror och frambragta alster.

över berörda framställning hava kommerskollegium den 27 januari och

statskontoret den 13 februari 1941 avgivit infordrade utlåtanden. Vidare har

statens bränslekommission i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 februari 1941

anfört vissa synpunkter på bland annat här ifrågavarande spörsmål.

Kommerskollegium har anfört, bland annat, följande:

Kollegium kunde ej undgå att finna det betänkligt, örn torvlån skulle komma

att utlämnas mot säkerhet av inteckning i fastighet med förmånsrätt

efter dem, som normalt ansages kunna utgöra underlag för kredit. Huruvida

förlagsinteckning skulle godtagas som säkerhet syntes böra bliva beroende

på omständigheterna i det särskilda fallet.

Då det väl närmast vore lån till driftkapital, som föreningen avsett, syntes

det med hänsyn till den för sådana lån stadgade relativt korta amorteringstiden,

högst^ 3 år, vara rimligt om fordringarna på säkerheten sattes

något lägre än då amorteringstiden vore 16 år. Det läge ju dessutom i Kungl.

Maj :ts hand att begränsa amorteringstiden ytterligare, om säkerheten ansåges

påkalla detta.

Av hittills inkomna ansökningar om driftslån till bränntorvfabrikör hade

kollegium fått det intrycket, att många av sökandena — isynnerhet sådana

som icke tidigare sysslat med torvhanteringen — icke kunde erbjuda säkerheter

av den art, att de uppfyllde statskontorets vanliga fordringar. Skulle

torvtillverkning i större utsträckning kunna komma till stånd med stöd av

statslån, syntes det därför erforderligt, att kravet på säkerhet sänktes med

hänsyn till betydelsen av det bidrag till landets bränsleförsörjning, som i det

särskilda fallet skulle vinnas. Därvid torde det knappast vara lämpligt, att

statskontoret skulle avväga säkerheten efter nyttan av tillverkningen, utan

syntes avgörandet böra träffas av Kungl. Majit.

Detta skulle påkalla en ändring av § 4 i kungörelsen den 13 oktober 1927

angående allmänna villkor och bestämmelser för lån från industrilånefonden.

Ändring av torvlånevillkoren i detta avseende torde förutsätta riksdagens

hörande.

Kollegium finge därför i anledning av förevarande framställning hemställa

örn sådan ändring av § 4 nämnda kungörelse, att säkerheten fastställdes

av Kungl. Majit.

Statskontoret har framhållit, att av vad kommerskollegium i ärendet anfört

syntes framgå, att den minskning i fråga örn kraven å säkerhet för

torvlån, varom sökandeföreningen nu gjorde framställning, vore av betydelse

endast beträffande lån till driftkapital. Med hänsyn till vad kollegium

därutinnan och i övrigt anfört hade statskontoret icke något att erinra

mot bifall till framställningen på det sätt kollegium föreslagit dock med

det förtydligande, som kunde erfordras i anledning av vad statskontoret

erinrat.

Statens bränslekommission har, såvitt angår frågan örn ändrade villkor

för torvlån, bland annat, anfört, att kommissionen, som beretts tillfälle att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

11

taga elei av kommerskollegii utlåtande, delade kollega uppfattning att under

nuvarande bränslekris även andra synpunkter än de affärsmässiga syntes

böra beaktas vid prövningen av säkerheten för torvlån och ansåge för sin

del lämpligt, att den av kollegium föreslagna ändringen i lånebestämmelserna

genomfördes.

Departement schef en har för egen del i ärendet anfört följande:

Ett effektivt utnyttjande av landets torvtillgångar är, såsom tidigare vid

olika tillfällen framhållits, uppenbarligen av vikt i nuvarande läge. I sin

förenämnda .skrivelse den 11 februari 1941 bär statens bränslekommission

framfört ett flertal förslag till åtgärder i detta syfte. Berörda förslag torde,

i vad de avse andra åtgärder än ändringar i bestämmelserna om torvlån

från industrilånefonden, lämpligen få upptagas till behandling i annat sammanhang,

sedan viss ytterligare beredning av ärendet i dessa delar ägt ruin.

Frågan örn ändrade lånebestämmelser synes däremot vara av beskaffenhet

att kunna lösas omedelbart och för sig.

Stadgandet i 4 § i 1927 års kungörelse i ämnet, enligt vilket för torvlån

skall ställas säkerhet, som av statskontoret godkännes, tillämpas av ämbetsverket

så, att för utlämnande av lån fordras, att säkerheten är betryggande.

En dylik tillämpning torde överensstämma med vad statsmakterna vid stadgandets

tillkomst avsett. Stadgandet syftar givetvis till att förebygga uppkomsten

av förluster för statsverket. Enär betryggande lånesäkerheter ej sällan

i förevarande fall äro svåra att anskaffa, kunna de nuvarande säkerhetskraven

emellertid verka hindrande på en företagsamhet, som ur synpunkten

av vår bränsleförsörjning skulle vara förtjänt att understödjas.

En viss uppmjukning av säkerhetskraven torde därför i nuvarande läge

vara motiverad. Såsom i ärendet framhållits torde riskerna av en dylik åtgärd

vara mindre beträffande lån för driftkostnader, där amorteringstiden

är fastställd till högst 3 år, lin i fråga om lån för anläggningskostnader, för

vilka avsevärt längre amorteringstid i allmänhet medgives. Omständigheterna

torde emellertid kunna vara sådana, att även beträffande lån för anläggningskostnader

möjlighet borde finnas till lindring av de nuvarande säkerhetskraven.

En ändring i här angiven riktning av gällande lånebestämmelser torde,

på sätt som föreslagits, böra förutsätta, att prövningen av lånesäkerheten

överflyttas på Kungl. Majit. Närmare föreskrifter beträffande de grunder,

efter vilka denna prövning skall äga rum, synas icke böra fastställas. Vissa

allmänna riktlinjer må emellertid här angivas. En ovillkorlig förutsättning

för minskade säkerhetskrav torde sålunda vara, att det för landels bränsleförsörjning

är av betydelse, att det företag, tor vilket länet sökes, blir i stand

att på avsett sätt bedriva sin verksamhet. Då fråga är örn lan till anläggningskostnader

torde, därest kraven på betryggande säkerhet eftergivas, amorteringstiden

böra avsevärt nedsättas under den enligt författningen medgivna

maximitiden av tö år. Den amorteringsiria tiden av 4 ar torde likaledes böra

i regel minskas vid utlåning under nuvarande förhållanden. Vad särskilt beträffar

fabrikationen av bränntorv torde förhållandena både kräva och möjliggöra

en hastig amortering av anläggningskostnaderna. Då Kungl. Maji

redan med nuvarande lydelse av iörfattningsbestämmelserna på området har

tillfälle att i dessa hänseenden besluta efter omständigheterna, torde någon

ändring i nämnda bestämmelser icke erfordras för uppnående av bär angivna

syfte. En allmän förutsättning för erhållande av Ian bör naturligtvis vara, ali

sökanden besitter nödiga törutsättningar att på avsett sätt nyttiggöra länet,

att tekniska oell ekonomiska förutsättningar för en sund utveckling av före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

taget föreligga samt att omständigheterna jämväl i övrigt tala för att låntagaren

har vilja och förmåga att fullgöra sina förpliktelser. Vid bedömandet av

sistberörda spörsmål torde storleken av det enskilda kapital, som investeras i

företaget, böra^ tillmätas betydelse. De utredningar, som sålunda och eljest

påkallas vid låneansökningarnas prövning, torde kunna verkställas genom

kommerskollegium samt av statens bränslekommission.

Den ändring, som enligt vad här föreslagits föranledes i 4 § i 1927 års

kungörelse, torde medföra vissa jämkningar i 5 och 9 §§ samma författning.

Det torde få ankbmma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens beslut meddelats,

^ få vidtaga de ändringar i gällande författningsbestämmelser i ämnet,

som sålunda och i övrigt kunna finnas erforderliga. I detta sammanhang må

framhållas, att ändringar av mindre principiell innebörd torde kunna meddelas

av Kungl. Maj:t utan riksdagens hörande.

vulcottet. Utskottet har med hänsyn till vikten av ett ökat utnyttjande i nuvarande

läge av landets torvtillgångar funnit sig böra tillstyrka av departementschefen

förordade ändringar i gällande lånebestämmelser för åtnjutande av torvlån

från industrilånefonden. Utskottet förutsätter emellertid, att låneverksamheten

så handhaves, att förluster för statsverkets vidkommande i möjligaste

mån undvikas. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för åtnjutande av torvlån

från industrilånefonden må tillämpas de ändrade grunder,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 21 februari 1941 förordats.

Stockholm den 21 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 55.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i grunderna för lån från industrilånefonden. s. 1 i texten