Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1941-03-11 · 44 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avel.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1941/42 har Kungl.

Majit (punkt 1, sid. 1 och 2, av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1941)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1941/42; dels och till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 306,600 kronor.

Enligt förevarande förslag skulle vissa för de i kanslihuset inrymda åtta

departementen gemensamma avlöningsutgifter — däribland främst avlöning

m. m. till expeditionsvakterna i kanslihusets huvudentré —- vilka utgifter för

närvarande förskotteras av kommunikationsdepartementet och sedan budgetårsvis

fördelas å de olika departementen, i sin helhet få slutligt belasta kommunikationsdepartementets

avlöningsanslag. Bortsett härifrån samt från att

anslagsposten till rörligt tillägg — i enlighet med av chefen för finansdepartementet

förordade och av riksdagen numera godkända grunder —- beräknats

efter 15 procent mot 9 procent i gällande stat, innebär förslaget inga andra

ändringar än sådana, som sammanhänga med den beslutade omläggningen av

avlöningsstaternas uppställning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majis förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 6. 48!) 41

Utskott et
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen .................... 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 170,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................ 12,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 67,300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 33,300

Summa kronor 306,600;

b) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budget
-

året 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 306,600 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 2, sid. 2—4) föreslagit riksdagen att till Kommunikationsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 96,700

kronor.

Anslaget till omkostnader för kommunikationsdepartementet föreslås för

nästa budgetår skola uppföras med ett från 40,000 kronor till 96,700 kronor

förhöjt belopp. Höjningen sammanhänger huvudsakligen med att vissa för

de i kanslihuset inrymda åtta departementen gemensamma omkostnader för

kanslihusets telefonväxel, nattbevakning, städning o. s. v., vilka omkostnader

för närvarande efter att hava förskotterats av kommunikationsdepartementet

fördelas å de olika departementens omkostnadsanslag, framdeles avses skola

i sin helhet få slutligt belasta förevarande anslag. Under erinran härom får

utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 96,700

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, sid. 5—12) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1941/42; dels ock till Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 693,800 kronor, därav 346,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag föreslås för nästa budgetår skola uppföras med ett

från 683,800 kronor till 693,800 kronor förhöjt belopp. Anslagshöjningen beror

helt på att anslagsposterna till rörligt tillägg — i enlighet med av chefen

för finansdepartementet förordade och av riksdagen numera godkända grunder

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

-— beräknats efter 15 procent mot 9 procent i gällande stat, vilket medfört en

sammanlagd ökning av dessa anslagsposter å 20,800 kronor. Mot ökningen

av anslagsposterna till rörligt tillägg bör emellertid ställas, att övriga poster

upptagits till belopp, som tillsammantagna understiga motsvarande belopp i

gällande stat med 10,800 kronor. Härvid bör uppmärksammas, att i anslaget

på grund av omreglering av vissa arvoden inräknats å arvodena nu utgående

dyrtidstillägg örn 3,100 kronor.

Departementschefen bar i ärendet anfört bland annat följande:

Det nu rådande krisläget har i skilda avseenden inverkat på väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens olika arbetsområden. Sålunda har styrelsens befattning

med vägdistriktens vägbyggnader och vägunderhåll minskat till följd

av lägre anslag för ändamålet ävensom bristen på flytande drivmedel. Den

civila luftfarten är jämväl av mindre omfattning. Vidare har byggandet av

hamnar med anlitande av de vanliga hamnbyggnadsanslagen ävensom utförandet

av statliga stensättningsarbeten inskränkts. Å andra sidan hava

såsom styrelsen framhållit nya uppgifter tillkommit såsom anläggandet av

för försvaret viktiga vägar och broar, byggandet av Falsterbokanalen, oljelagringsanläggningar

och flygfält. Vissa av de nytillkomna arbetsuppgifterna

äro emellertid av relativt begränsad varaktighet och styrelsens behov av

arbetskrafter för större arbetsföretag tillgodoses därjämte ofta genom anställande

av personal utom styrelsen, vilken avlönas med de för arbetena

särskilt anvisade anslagen. En viss begränsning av styrelsens fast anställda

personal skulle därför enligt min mening i och för sig kunna anses motiverad.

Å andra sidan vill jag här omnämna, att jag har för avsikt förorda, att betydande

anslag, berörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhetsområde,

upptagas å den av chefen för finansdepartementet i finansplanen

berörda tilläggsstaten, varom förslag avses skola framläggas för riksdagen

och å vilken anslag skola upptagas för arbetslöshetens bekämpande. Skulle

utvecklingen å arbetsmarknaden motivera, att de med anslagen avsedda arbetena

igångsättas, kommer styrelsens arbetsbörda åter att ökas. Med hänsyn

huvudsakligen härtill vill jag icke för närvarande förorda någon minskning

i styrelsens fast anställda personal. Jag förutsätter emellertid, att

styrelsen noga beaktar alla föreliggande möjligheter till ett nedbringande

av kostnaderna för styrelsens verksamhet. Särskilt vill jag framhålla angelägenheten

av att styrelsen vid minskat arbete för styrelsens fast anställda

personal söker inskränka anställandet av tillfällig personal genom

att för viss tid överföra för ändamålet lämpliga befattningshavare inom

styrelsen till arbeten, för vilka eljest särskild arbetskraft utom styrelsen

skulle hava anlitats. Härigenom vinnes bland annat den fördelen, att styrelsen

i minskad utsträckning behöver anlita av styrelsen oprövad personal.

Då andra kostnader för ett visst byggnadsföretag lin de, som sammanhänga

med de rent administrativa, principiellt böra bestridas av de för företaget

anvisade medlen, synas avlömngsutgifterna för dem av styrelsens egna befattningshavare,

som anförtros uppgifter vid dylika företag, böra belasta

byggnadsanslagen och motsvarande besparing ske å styrelsens avlöningsanslag.

Jag förutsätter därvid, att de besparingar, som genom dylikt förfarande

uppkomma å sistnämnda anslag, icke komma att av styrelsen tagas

i anspråk.

Departementschefen har ansett sig icke för närvarande böra föreslå någon

minskning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens fast anställda personal. Yad

departementschefen anfört till stöd härför har ej givit anledning till någon

TJtslcottct.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

erinran från utskottets sida. Utskottet förutsätter emellertid i likhet med

departementschefen, att styrelsen noga beaktar alla föreliggande möjligheter

till ett nedbringande av kostnaderna för styrelsens verksamhet. Härvid bör

särskilt uppmärksammas vad departementschefen framhållit angående överflyttning

av personal inom styrelsen till arbeten, för vilka eljest särskild

arbetskraft utom styrelsen anlitas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 247,000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 12,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 158,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 52,000

Säger kronor 469,900

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 113,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 84,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... 25,800

Säger kronor 223,900

Summa kronor 693,800;

b) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 693,800 kronor, därav

346,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har

(punkt 4, sid. 12—18) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

134,000 kronor, därav 67,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag, som för innevarande budgetår uppförts med 156,000

kronor, har för nästa budgetår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits

skola nedsättas dels i vad avser anslagsmedlen till expenser med 1,000 kronor,

motsvarande vad som för löpande budgetår anvisats för vissa engångsutgifter,

dels ock i vad avser anslagsmedlen till publikationstryck med 4,000 kronor

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 5

under förutsättning att styrelsens årsberättelse samt vissa statistiska uppgifter

icke skola tryckas.

Departementschefen har emellertid, med hänsyn till att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet inom åtskilliga delar av styrelsens ämbetsområde

till följd av de rådande förhållandena inskränkts, ansett sig böra förorda

ytterligare beskärning av styrelsens omkostnadsanslag för nästa budgetår.

Sålunda föreslås till reseersättningar för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen

skola på grund av de minskade arbetena inom vägväsendet anvisas ett

från 29,800 kronor till 25,000 kronor nedsatt belopp. Därjämte anses ett i

anslagsposten till reseersättningar för löpande budgetår ingående belopp å

2,000 kronor till utrikesresor för järnvägs- och luftfartsbyråns personal kunna

nedsättas till 1,000 kronor. Slutligen föreslås, att ett nu under anslagsposten

till expenser upptaget belopp å 5,000 kronor för luftfärdsförsäkring av personal

skall uppföras under reseersättningsposten med ett till 3,500 kronor

nedsatt belopp.

I fråga örn anslagsposten till expenser föreslås, att för nästa budgetår icke

skall upptagas något belopp för flygutbildning åt luftfartsinspektörema, varigenom

vinnes en besparing å 2,000 kronor. Vidare har medelsanvisningen

för allmänna expenser genom beskärning av utgifterna för inköp av papper,

bokinköp och bokbindning samt inköp och underhåll av inventarier ansetts

kunna nedsättas med 11,000 kronor till 67,000 kronor.

En sammanfattning av departementschefens beräkning av medelsbehovet

lämnas i efterföljande sammanställning, i vilken för jämförelse även medtagits

motsvarande siffror för löpande budgetår.

Kronor

Sjukvård m. m..........................

1940/41

Prop.

3,300

Resekostnader:

Reseersättningar för väg-, bro- tionen ...............................

och vägtrafikinspek- ............................. 29,800

25,000

Reseersättningar i övrigt ..........

............................. 21,700

20,700

Luftfärdsförsäkring av personal .

............................. 5,000

3,500

Expenser:

Bränsle, lyse och vatten ..........

.............................. 6,500

6,500

övriga expenser:

För eget behov:

Löpande utgifter .............

..............................») 85,000

*) 72,000

Engångsutgifter .............

.............................. 1,000

—

För annat än eget behov ....

.............................. 1,000

1,000

Publikationer ............................

.............................. 6,000

2,000

156,000

134,000

’) Härav 5,000 kronor till geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Förevarande anslag har, samtidigt som till anslaget överförts till 3,300

kronor beräknade utgifter för sjukvård m. m., för nästa budgetår föreslagits

skola nedsättas med 22,000 kronor till 134,000 kronor. Denna beskärning av

anslaget har ansetts möjlig med hänsyn till att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet inom åtskilliga delar av styrelsens ämbetsområde kommit

att inskränkas till följd av de rådande förhållandena. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

134,000 kronor, därav 67,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 18—20) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens

väginstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42; dels ock

till Statens väginstitut för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

200,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Enligt förevarande förslag skulle den i gällande stat för väginstitutet upptagna

anslagsposten till avlöningar till tillfälliga biträden höjas med 3,000

kronor till 33,000 kronor. Höjningen motiveras med att en del av den personal,

som avlönas från denna post, är mera stadigvarande anställd och därför

bör tillerkännas viss löneförhöjning på grund av de ökade levnadskostnaderna.

Bortsett från vad nu sagts och från att anslagsposten till rörligt tillägg —

i enlighet med av chefen för finansdepartementet förordade och av riksdagen

numera godkända grunder — beräknats efter 15 procent mot 9 procent i gällande

stat, innebär förslaget icke andra ändringar än som föranledas av de

nya grunderna för avlönings- och omkostnadsstaternas uppställning.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Yäginstitutets verksamhet, som består i dels praktiska vägstudier och

dels laboratorieforskningar, syftar till att effektivisera och förbilliga olika

åtgärder inom vägväsendets område. Särskilt under nu rådande förhållanden,

då alla ansträngningar måste göras för att i möjligaste mån nedbringa

de avsevärda kostnader, som vägväsendet kräver, är väginstitutets

verksamhet av stor ekonomisk betydelse. Institutets personal, som för närvarande

uppgår till något över 20 personer, torde icke vara större än som

erfordras för att institutet skall kunna motsvara de anspråk, som skäligen

böra ställas å detsamma. En minskning av institutets personal torde därför

enligt min mening icke kunna ske utan allvarlig skada för institutets arbete

och ett eftersättande i större eller mindre omfattning av institutets arbetsuppgifter

och arbetsprogram.

Med hänsyn till här anförda förhållanden anser jag mig icke böra förorda,

att någon annan ändring sker i institutets verksamhet, än att institutet i den

mån så icke redan skett i första hand inriktar sig på sådana undersökningar,

vilka under nuvarande förhållanden äga särskild aktualitet och kunna tänkas

leda till resultat, som snabbt kunna tillgodogöras inom vägväsendet. Jag

förutsätter vidare, att alla föreliggande möjligheter till en minskning av

institutets utgifter av olika slag väl tillvaratagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

1.

2.

3.

4.

Stat.

Avlöningar.

Kronor

Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis...... 13,200

Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 86,400

Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 14,800

Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 33,000

Säger kronor 147,400

1.

2.

3.

4.

5.

Omkostnader.

Sjukvård m. m., förslagsvis.........

Reseersättningar, förslagsvis.......

Expenser, förslagsvis...............

Publikationstryck...................

Övriga utgifter, förslagsvis.........

Kronor

................. 300

................. 8,500

................. 21,800

................. 6,000

................. 31,500

Säger kronor 68,100

Summa kronor 215,500

Särskilda uppbördsmedel.

Kronor

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 15,400

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 100

Säger kronor 15,500

Nettoutgift kronor 200,000;

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 200,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 6, sid. 20—27)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat

för vägorganisationen i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42; dels ock till Vägorganisationen i länen för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 918,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin till grund för förevarande förslag

liggande framställning uttalat, att någon reducering av vägingenjörskontorens

personal icke är möjlig under nästa budgetår.

Departementschefen anser det emellertid kunna antagas, att det rådande

krisläget med därav följande begränsningar i de ordinarie anslagsmedlen för

olika vägändamål kommer att medföra en viss minskning i vägingenjörskon
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

törens arbetsbörda, sora icke helt uppväges av nya uppgifter. Han anser sig

därför böra förorda vissa begränsningar i den nuvarande vägorganisationen.

Skulle arbeten å vägväsendets område behöva igångsättas för att bereda

arbetstillfällen åt arbetslösa i sådan omfattning, att på denna grund en förstärkning

av vägingenjörskontorens personal visar sig nödvändig, förutsätter

departementschefen emellertid, att i likhet med vad som i dylika fall hittills

i viss utsträckning ägt rum, avlöningskostnaderna för denna personal få bestridas

av vederbörande byggnadsanslag.

Enligt vad departementschefen i anslutning härtill förordat skulle de nuvarande

fyra vägingenjörsassistenterna med tjänstgöring under året sex månader

i vartdera av två län indragas från och med ingången av nästa budgetår.

Lönen till dessa assistenter beräknas exklusive rörligt tillägg uppgå till 19,350

kronor. Vidare föreslås medelsanvisningen för extra rit- och skrivbiträden

samt för kamerala biträden skola nedsättas med 20,050 kronor till 60,000

kronor.

Mot de sålunda föreslagna besparingarna bör emellertid ställas den anslagshöjning,

som föranletts av att anslagsposten till rörligt tillägg — i enlighet

med av chefen för finansdepartementet förordade och av riksdagen numera

godkända grunder —■ beräknats efter 15 procent mot 9 procent i gällande stat.

I samma riktning verkar, att statsverkets inkomster av vägingenj öremas förrättningar

föreslagits skola upptagas å staten med ett från 275,600 kronor till

125,000 kronor nedsatt belopp. De i olika avseenden vidtagna ändringarna

i anslagets beräkning hava tillsammantagna lett till det resultatet, att anslagets

slutsumma måst höjas med 148,000 kronor till 918,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket innebär en viss, av de rådande

krisförhållandena betingad beskärning av den nuvarande vägorganisationen,

tillstyrkes av utskottet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 248,700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 427,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 90,000

Säger kronor 766,100

Omkostnader. Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... 3,300

2. Reseersättningar, förslagsvis.......................... 175,000

3. Expenser, förslagsvis.................................. 98,600

Säger kronor 276,900

Summa kronor 1,043,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och ersättningar för förrättningar, som verkställts

av vägingenjörerna och deras biträden —

Kronor

125,000

Nettoutgift kronor 918,000;

b) till Vägorganisationen i länen för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 918,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

7:o) Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Majit har (punkt

7, sid. 30—36) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till vägunderhållet på

landet m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 47,700,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen; dels ock godkänna följande

Förslag

till

Förordning

angående statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på landet

under år 1941.

Härigenom förordnas, att utan hinder av vad i 2 § 1 mom. förordningen

den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till den allmänna väghållningen

i riket föreskrives, följande skall äga tillämpning:

Till vägdistrikt skall, i mån av tillgång å därtill anslagna medel, för år

1941 lämnas statsbidrag med åttiofem procent av det belopp, vartill vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen beräknar distriktets kostnad för vägunderhåll

och vinterväghållning under året skäligen böra uppgå. I fråga örn ödebygdsväg

skall bidraget dock, efter i övrigt samma grunder, utgå med nittiofem

procent.

För tilldelning till vägdistrikten av ifrågavarande bidrag till vägunderhållet

på landet m. m. skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgöra en

fördelningsplan. Över det beslut, varigenom denna fördelningsplan fastställes,

må besvär icke anföras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 83,

av friherre A. De Geer m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 128,

av herr O. Werner m. fl., har hemställts, att riksdagen ville bifalla Kungl. Maj:ts

proposition örn bidrag till vägunderhållet på landet m. m. genom anvisande

av ett anslag av 47,700,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen;

men att riksdagen därvid måtto ställa det villkoret att bidraget skall beräknas

utgå med 85 procent å 1941 års verkliga vägunderhållskostnad.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

kammaren, nr 139, av herr M. Svensson m. fl. och den andra inom andra

kammaren, nr 189, av herr E. Lindmark m. fl. hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av det under sjätte huvudtiteln äskade anslaget å 47,700,000

kronor till Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. måtte besluta att med

ändring av Kungl. Maurts förslag,

antingen såsom grund för fördelningen av anslaget lägga de i 2 § 1 mom.

av kungl, förordningen den 30 juni 1936 givna föreskrifterna, samt giva

anslaget förslagsanslags natur,

eller också anvisa dels ett anslag å 40,200,000 kronor, vilket utan hinder

av vad i 2 § 1 mom. förordningen av den 30 juni 1936 stadgas angående

statsbidrag till sommarvägunderhållet på landet, skall i mån av tillgång å

därtill anslagna medel lämnas åt vägdistrikt såsom statsbidrag med 85 procent

— för ödebygdsvägar med 95 procent — av det belopp, vartill väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen beräknar att distriktets kostnad för sommarvägunderhåll

under 1941 skäligen bör uppgå, dels ock ett förslagsanslag av

7,500,000 kronor att användas till statsbidrag med 85 procent — för ödebygdsvägar

95 procent — av distriktets verkliga kostnader för vinterväghållningen

under år 1940.

Slutligen har i en av herr G. Pettersson i Hällbacken m. fl. inom andra

kammaren väckt motion, nr 173, hemställts, att riksdagen måtte besluta att

statsbidraget till vägunderhållet på landet skall, i likhet med vad som

hittills gällt, utgå på de verkliga kostnaderna och för nästa budgetår med

85 procent samt att till ödebygdsväg och vinterväghållning å sådan väg

särskilt bidrag med 10 procent lämnas av statsmedel utöver de 85 procenten

och att för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 47,700,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Enligt de bestämmelser, som godkändes vid 1938 års riksdag, skola — i

mån av tillgång å därtill anslagna medel — till vägdistrikt årligen lämnas

statsbidrag med åttiofem procent av distriktets verkliga kostnad för vägunderhåll

och vinterväghållning under nästföregående år, dock att till kostnader

för underhåll av ödebygdsväg och vinterväghållning å sådan väg särskilt

tilläggsbidrag med tio procent lämnas av statsmedel utöver vad nyss sagts.

Till grund för fastställande av vägdistriktens verkliga kostnader skola läggas

på föreskrivet sätt förda och granskade räkenskaper.

Vid tidpunkten för framläggandet av 1940 års statsverksproposition hade

trafiken med motorfordon till följd av den rådande bristen på flytande

motorbränsle nedgått avsevärt. I fråga om vägunderhållskostnaderna under

år 1940 räknades därför med att desamma skulle bliva icke obetydligt lägre

än under år 1939. Då en tillämpning av de gällande bidragsreglerna, enligt

vilka vägunderhållsbidraget för år 1940 skulle beräknas på den verkliga

kostnaden under år 1939, kunde förväntas medföra, att bidraget i flertalet fall

skulle komma att överstiga åttiofem procent respektive nittiofem procent av

den verkliga kostnaden under år 1940, förordades i 1940 års statsverksproposition,

att statens bidrag till vägunderhållet skulle med bibehållande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

av gällande bidragsprocenttal beräknas å ett belopp av 59.6 miljoner kronor,

motsvarande de uppskattade kostnaderna för 1940 års vägunderhåll. Anslaget

till bidrag för vägunderhållet på landet skulle i enlighet härmed anvisas

med 51 miljoner kronor.

Det av Kungl. Majit i anslutning härtill framlagda förslaget vann emellertid

ej riksdagens bifall. Riksdagen beslöt i stället, att statsbidraget skulle,

efter i huvudsak oförändrade grunder i övrigt, för år 1940 utgå med sjuttiofem

procent, dock att till kostnader för underhåll av ödebygdsväg och vinterväghållning

å sådan väg särskilt tilläggsbidrag med tjugu procent finge

lämnas. Därjämte anvisade riksdagen för ändamålet ett anslag av 51 miljoner

kronor.

I skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat, att styrelsen, med stöd av de hos styrelsens vägunderhållsinspektion

tillgängliga uppgifterna angående vägunderhållet ansett sig kunna beräkna

vägunderhållskostnaderna för år 1940 till i runt tal 56,000,000 kronor,

därav för landsvägar 55,300,000 kronor och för ödebygdsvägar 700,000 kronor.

Räknade man, anför styrelsen, för nästa budgetår med ett statsbidrag av

85 respektive 95 procent, skulle för statsbidrag erfordras tillhopa 47,670,000

kronor; utginge man från samma procentsatser som för år 1940, det vill

säga 75 respektive 95, skulle erfordras tillhopa 42,140,000 kronor.

Styrelsen upplyser vidare, att i vägdistriktens stater för år 1941, vilka

för granskning infordrats av vägunderhållsinspektionen, statsbidrag till vägunderhållet

beräknats till sammanlagt 45,422,000 kronor och att utdebitering

av vägskatt bestämts i anslutning härtill. Därvid vore att märka, att endast

lo vägdistrikt räknat med statsbidrag efter 85 procent till underhållet av

landsvägar; alla andra distrikt hade räknat detta bidrag efter 75 procent.

Departementschefen anför inledningsvis att 1941 års vägunderhållskostnader

icke torde behöva beräknas till högre belopp än 1940 års motsvarande kostnader

eller 56 miljoner kronor. Utgående från här gjorda antagande örn vägunderhållskostnadernas

storlek under år 1941 syntes tre alternativ böra

övervägas i fråga örn principerna för statens bidrag till dessa kostnader,

nämligen antingen ett bibehållande av samma regler, som gällde för år

1940, eller en återgång till de för åren före 1940 gällande bestämmelserna

eller slutligen det av departementschefen nästlidet år förordade förslaget,

innebärande att bidraget skulle utgå med 85 respektive 95 procent å den

kostnad, vartill underhållet redan nu kan beräknas. Med förordande av

sistnämnda alternativ anför departementschefen bland annat följande:

Nästlidet år anförde jag vid anmälan av här ifrågavarande anslag, att den

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bedrivna undersökningen rörande vägunderhållskostnaderna

fortskridit så långt, att av densamma i stort sett framginge

storleken av de underhållskostnader vart och ett vägdistrikt skäligen

borde få nedlägga för att hålla vägarna i ett tillfredsställande skick. Undertiden

efter detta uttalande har vägunderhållsinspektionens utredning kommit

att omfatta ytterligare ett års vägunderhållskostnader, nämligen 1939 års, varjämte

inspektionen numera blivit satt i tillfälle att genom inkommande rapporter

rörande utgifterna för vägunderhållet och genom vägdistriktens till inspek
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJiskctlet.

tionen överlämnade stater för det nästkommande året utöva en fortlöpande

kontroll över vägunderhållskostnaderna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

möjligheter att åstadkomma en i stort sett rättvis uppskattning av vägdistriktens

underhållsutgifter under det löpande året torde därför numera hava ökats

icke obetydligt. Kvar stå visserligen vanskligheterna att på förhand beräkna

kostnaderna för vinterväghållningen. Dessa kostnaders betydelse synes mig

emellertid hava i viss mån överskattats. Variationerna mellan olika års

kostnader för vinterväghållningen äro nämligen i allmänhet av relativt måttlig

storleksordning. Sålunda må nämnas, att dessa kostnader utgjorde i avrundade

tal för åren 1937—1939 7.8, 7.03 respektive 7.7 miljoner kronor.

Dessutom äro vid fördelningen mellan distrikten det ena halvårets vinterväghållningskostnader

i stort sett kända. Vad angår militärtrafikens inverkan

på vägunderhållskostnaderna torde erfarenheterna från år 1940 hava givit

vid handen, att påfrestningarna på underhållet genom denna trafik icke

varit av alltför allvarlig art. I vissa fall har det därjämte förekommit,

att vägunderhållet i viss utsträckning utförts genom de militära myndigheternas

försorg.

De skäl, som nästlidet år föranledde mig att förorda det tredje alternativet,

anser jag alltjämt bärande. Den väsentliga fördelen med en bidragstilldelning,

enligt vilken varje vägdistrikt tilldelas ett till sin storlek på förhand

bestämt belopp, ligger enligt min mening däri, att man skapar ett

starkare motiv för sparsamhet i vägförvaltningen. De vägdistrikt, som iakttaga

återhållsamhet i fråga örn vägunderhållsutgifterna, komma att gynnas,

medan de mindre sparsamma få bära högre kostnader. Det nu tillämpade

systemet innebär däremot, att vägdistrikten kunna göra avsevärda, ofta i

och för sig mindre nödvändiga utgifter i medvetandet örn att i varje fall

en väsentlig del av utgifterna överflyttas till statsbidraget för nästkommande

år.

Vid övervägande av olika på frågan inverkande förhållanden har jag ansett

mig böra vidhålla min förut intagna ståndpunkt. Jag förordar alltså,

att anslaget till statsbidrag till vägunderhållskostnaderna på landet beräknas

på det belopp, vartill 1941 års underhållskostnader redan nu kunna skäligen

beräknas uppgå, och att bidraget utgår med 85 procent, dock att i fråga

örn ödebygdsvägar bidraget må utgå med 95 procent. Fördelningen av det

anslag, som i enlighet härmed bör anvisas, bör ske av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Då anslaget förutsättes skola anvisas med ett bestämt belopp,

följer därav, att emot styrelsens beslut örn fördelningen av anslaget besvär

icke må anföras. Ett överklagande från ett vägdistrikts sida skulle nämligen

medföra, att hela fördelningsplanen icke skulle kunna tillämpas förrän

besvären avgjorts, enär en höjning av ett bidrag skulle kunna medföra,

att ett eller flera andra bidrag måste minskas i motsvarande mån.

1941 års kostnader för vägunderhållet torde i enlighet med vad förut anförts

böra beräknas till 56 miljoner kronor. Av detta belopp kunna 55.3

miljoner kronor anses belöpa å vanliga vägar samt återstoden, 0.7 miljoner

kronor, å ödebygdsvägar. Anslaget skulle i anslutning härtill för nästa

budgetår behöva anvisas med (85/100 X 55,300,000 + 95/100 x 700,000) 47,670,000

kronor eller avrundat 47,700,000 kronor.

Enligt en så sent som vid 1938 års riksdag beslutad omläggning skall till

landets vägdistrikt utgå ett årligt bidrag till vägunderhållet med 85 procent

av de verkliga kostnaderna under nästföregående år. För år 1940 berättigades

alltså vägdistrikten, enligt beslut av 1940 års riksdag, att erhålla dylikt bidrag

— för detta år av besparingsskäl nedsatt till 75 procent — på de underhålls
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

kostnader de redovisade i sina räkenskaper för år 1939. I detta genom sin

enkelhet lätt tillämpbara system föreslås nu av departementschefen ändring,

varvid ånyo upptages ett i nästföregående års statsverksproposition

framlagt men av 1940 års riksdag ej godkänt liknande förslag.

Vid beräkningen av bidraget för 1941 års underhåll, om vilket innevarande

riksdag nu har att besluta, skulle sålunda ej storleken av nästföregående års

d. v. s. 1940 års kostnader vara avgörande för vad ett vägdistrikt för år 1941

erhåller i bidrag. Bestämmande skulle i stället bli en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjord uppskattning av vad underhållet inom vederbörande vägdistrikt

under innevarande år kan komma att kosta. Med avvikelse från hävdvunnen

administrativ ordning förutsättes också att styrelsens beslut i fråga

om bidragstilldelningen icke skall få hos Kungl. Maj:t överklagas.

Då till förmån för denna nya uppskattningsmetod framhålles att den gör

bättre kontroll över underhållsutgifterna möjlig, må häremot erinras, att även

vid nuvarande system med underhållsbidragets beräkning direkt på de faktiskt

havda kostnaderna det förutsättes att endast godkända sådana få medtagas.

Redan nu förutsättes alltså — och detta gäller i all synnerhet beträffande

mera tveksamma eller omfattande underhållsarbeten — ett föregående

samråd mellan å ena sidan vederbörande statsorgan, främst vägingenjörema,

och å andra sidan vägdistrikten, vilka senare eljest löpa risk att för arbetet

i fråga gå miste örn statsbidrag. Även i övrigt är redan nu, såsom allmänt känt

är, den allmänna ekonomiska och tekniska kontrollen över vägdistrikten

mycket ingående; vägingenjörernas inspektioner och rådgivande medverkan

i övrigt ha sålunda alltmera utökats, och distriktens bokföringssystem har

dessutom systematiserats och utvecklats med månadsbokslut och kvartalsrapporter.

Dessa ge en uppmärksam vägingenjör goda möjligheter att rätt

snabbt följa den ekonomiska utvecklingen inom de distrikt han har att övervaka.

Även till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen översändas samma räkenskapshandlingar,

och även denna styrelse har alltså liknande möjligheter till

fortlöpande kontroll och inspektion.

Att det av departementschefen föreslagna systemet med ett fast bidrag som

utgår oberoende av de i verkligheten gjorda utläggen kail medverka till återhållsamhet

med underhållsutgifterna skall ingalunda förnekas. Å andra sidan

ökas dock riskerna för att underhållet kan eftersättas. På grund av krigsförhållandena

ha, såsom bland initierade tämligen känt är, redan betydande inskränkningar

skett i underhållet av landets allmänna vägar. Såsom i detta

avseende synnerligen belysande må anföras, att kostnaderna för grusning och

makadamisering, som år 1938 uppgingo till 22.6 och år 1939 till 21.4 miljoner

kronor, år 1940 minskats till 10.4 miljoner kronor. Kostnadsposten för röjning

och dikesrcnsning hade likaledes nedgått till cirka hälften eller från 9.4

år 1938 och 8.o miljoner kronor år 1939 till 4.2 miljoner kronor år 1940. Då å

underhållet av permanenta och halvpermanenta beläggningar år 1940 nedlagts

allenast 700,000 kronor mot 1,480,000 kronor år 1938 och 1,720,000 kronor år

1939 innebär också detta ett exempel på kostnadsminskningar, som bland fackmän

måste inge betänkligheter, i det att vad som nu inbesparats i direkta ut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

gifter i stället kan ha förlorats i fråga om beläggningarnas framtida hållbarhet.

Ej minst inom vägväsendet gäller nämligen att eftersatt underhåll innebär

dålig ekonomi och att vad som nu förlorats i standard måste framdeles återvinnas,

eventuellt med större kostnader.

Det är ej alls osannolikt att ett distrikt som tillfälligt gör inskränkningar

på underhållet kan tjäna på en tilldelning av ett redan under löpande år fastställt

bidrag på sätt departementschefen tänkt sig. I all synnerhet gäller detta

örn distriktet samtidigt gynnas av god väderlek, mindre trafik än som förutsetts

och andra dylika faktorer, vartill hänsyn ej kunnat tagas vid statsbidragets

beräkning. Motsatta förhållanden måste däremot innebära ett missgynnande

av vederbörande distrikt. Vid nuvarande system utjämnas av sig självt dylika

växlingar mellan olika år. Statsbidraget, som lyftes år 1940, kan visserligen

inom många vägdistrikt skenbart förefalla högt örn det jämföres med 1940 års

i allmänhet — på grund av vidtagna inskränkningar — låga kostnader. I realiteten

utgör emellertid vad som sålunda år 1940 utbetalats ett i efterskott lyft

bidrag för 1939 års verkliga kostnader, vilka i allmänhet äro högre. I stället

kommer nu statsbidraget, som lyftes år 1941, att med nuvarande system bliva

så mycket lägre, då det allenast utgår med 85 procent av 1940 års lägre underhållskostnader.

En alldeles särskild uppmärksamhet förtjänar vinterväghållningen. Vad

åren 1937—1939 beträffar var visserligen denna post för riket i dess helhet

rätt jämn med cirka 7—8 miljoner kronor för vart och ett av dessa tre år, ett

förhållande, som dock ej utesluter att inom de enskilda distrikten — och det

är tilldelningen av statsbidrag till vart och ett av dem det gäller — betydande

årsvariationer förekommit. För år 1940 stego emellertid kostnaderna för vinterväghållet

till 13.8 miljoner kronor. Denna post — som nära dubbelt överstiger

motsvarande siffra för år 1938 — utgör också en högst väsentlig del

av sammanlagda underhållskostnaderna för år 1940, beräknade till 56 miljoner

kronor. Som belysande för vanskligheterna att vid den tillmätning av underhållsbidraget

för innevarande år åt de olika vägdistrikten, som enligt departementschefens

förslag skall ske redan i år, kunna taga rättvis hänsyn till årets

vinterunderhåll må ytterligare nämnas att medan exempelvis kostnaderna för

vinterväghållningen i Blekinge år 1937 utgjorde 29,100 kronor, sagda kostnader

år 1940 uppgingo till 227,000 kronor. I Kronobergs län förete motsvarande

siffror för åren 1939 och 1940 så stora skillnader som 84,200 och 400,000

kronor. Och på Gotland kostade vinterväghållningen år 1938 41,400 kronor,

medan motsvarande siffra år 1940 stegrats ungefär tiofaldigt eller till 410,000

kronor. Även inom ett och samma län variera kostnaderna för vinterväghållningen

högst avsevärt inom de olika distrikten.

Ej endast vad vinterväghållet beträffar utan även i fråga örn andra kostnadsposter

såsom gräsning, dammbindning m. m. är det emellertid för närvarande

synnerligen svårt att beräkna den summa, till vilken 1941 års underhållskostnader

skäligen böra skattas. I varje fall måste det anses uteslutet att redan

nu bestämma det anslagsbelopp som åtgår för en bidragstilldelning med jämnt

85 procent av innevarande års kostnader. Så har emellertid skett i statsverks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

propositionen där anslaget definitivt bestämts till 47.7 miljoner kronor, varvid

man samtidigt utgått ifrån att just denna summa motsvarar 85 procent av

1941 års verkliga underhållskostnader.

överhuvud måste det vid en tillämpning av nya systemet komma att ställa

sig ytterst vanskligt att bestämma underhållsbidraget rättvist och med tillräckligt

förutseende. Ej endast vid själva övergången utan sedan årligen så

länge den nya ordningen tillämpas måste den också medföra ett omfattande

administrativt merarbete. Omfattande förhandsberäkningar och tidsödande

förhandlingar mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelser, vägingenjörer

och landets alla 170 vägdistrikt förutsättas. Hänsyn måste dessutom

— så långt nu detta låter sig göra — tagas till kommande priser på

material, arbetslönernas sannolika höjd, underhållsarbetenas erforderliga omfattning

och andra ovissa faktorer, som dessutom växla inom landets olika vägdistrikt.

En utredning pågår för närvarande örn vägväsendets förstatligande, vilken

utredning kan väntas slutförd under den närmaste tiden. Även detta förhållande

synes utskottet starkt tala för att man nu undviker en så vittutseende

omläggning som den i statsverkspropositionen föreslagna. Normerna för vägunderhållsbidraget

ha visserligen tid efter annan undergått vissa jämkningar.

Den grund, varpå dessa normer varit byggd, har dock under en lång följd av

år varit att vägdistriktens verkliga kostnader avgör statsbidragets storlek. I

jämförelse härmed måste det nya tillvägagångssättet med bidragets tillmätning

efter en skälighetsprövning verka rätt främmande. Även under förutsättning

av en i möjligaste mån objektiv uppskattning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

torde — såsom redan av 1940 års riksdag framhölls — man ej kunna

undgå orättvisor och ojämnheter vid fördelningen med därav följande återverkningar

inom distrikten vid utdebiteringen av den för de väghallningsskyldiga

så betungande vägskatten.

Utskottet anser sig alltså böra föreslå att nu tillämpade grunder för vägunderhållsbidraget

bibehållas oförändrade, varvid dock förutsättes en återgång

till tidigare gällande procentsats av 85 procent, vilken procentsats för övrigt

är gemensam för ej endast samtliga i ämnet väckta motioner utan även Kungl.

Maj :ts förslag. Yad angår själva anslagsberäkningen har utskottet ansett anslaget

kunna bestämmas till jämnt 47 miljoner kronor. Då emellertid totala

anslagsbelastningen ej ännu kan definitivt fastställas bör anslaget ges karaktär

av förslagsanslag, på sätt för övrigt hittills skett.

Beträffande de under denna och ett flertal andra punkter i förevarande utlåtande

upptagna anslagen hemställer utskottet, i överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag, att anslagen skola avräknas mot automobilskattemedlen,

på sätt tidigare skett. Då emellertid automobilskattemedlen för nästa

budgetår i statsverkspropositionen upptagits till allenast 25 miljoner kronor

är det uppenbart att de icke förslå till täckning av hithörande utgifter. Om

från don beräknade intäkten av automobilskattemedcl under detta och

följande budgetår med tillägg av behållningen i automobilskattcmedlens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

fond dragés den beräknade belastningen på redan anvisade väganslag för

detta budgetår och de anslag till vägväsendet som äskas av årets lagtima

riksdag, erhålles, såsom i statsverkspropositionen (Inkomsterna, sid. 22 och

23) erinras, ett beräknat underskott på upp till 200 miljoner kronor. Täckning

av denna brist skulle emellertid, enligt vad i statsverkspropositionen föreslås,

bokföringsmässigt sett få beredas över budgetutjämningsfonden i avvaktan på

bristens framtida täckning från automobilskattemedlen.

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av de i ämnet väckta motionerna

I: 83 och 139 samt II: 128, 173 och 189, må

a) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående

statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på landet

under år 1941, besluta att nämnda statsbidrag skall, efter i

huvudsak oförändrade grunder i övrigt, för detta år utgå med

åttiofem procent, dock att till kostnader för underhåll av ödebygdsväg

och vinterväghållning å sådan väg särskilt tilläggsbidrag

med tio procent må lämnas;

b) till Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 47,000,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 8, sid. 36—

38) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av broar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag, som för vart och ett av budgetåren 1937/38—1940/41

var upptaget med 3.5 miljoner kronor, föreslås nu nedsatt till 2.5 miljoner

kronor. Med tillstyrkande av denna anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av broar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 38 och 39) och under erinran att förslaget

allenast avser att bereda täckning för vissa merkostnader för broföretaget,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bro mellan Sverige och Norge över

Svinesund för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit har (punkt 10, sid. 39—41)

föreslagit riksdagen att till Stensättning av vägar för budgetåret 1941/42 an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17

visa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 85,

av herr G. Björkman m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 127, av

herr G. Persson i Falla m. fl. har hemställts, att riksdagen med ändring av

Kungl. Majlis förslag måtte till Stensättning av vägar för budgetåret 1941/42

å ordinarie riksstat anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

För stensättning av vägar anvisade 1934 och 1935 års riksdagar tillhopa

9 miljoner kronor. Med dessa medel hava stensatts omkring 21.3 mil vägar,

och härför hava använts bland annat kvarvarande lager av den gatsten, som

för statens räkning tillverkades under åren 1931—1933. Dessa lager äro helt

tömda.

Sedan staten från och med år 1936 ånyo börjat uppköpa gatsten samt

riksdagen härför för budgetåren 1936/37—1940/41 anvisat tillhopa 20 miljoner

kronor, hava till och med september månad 1940 för statens räkning tillverkats

och upplagrats cirka 4,000,000 kvadratmeter smågatsten. Den totala

tillverkningen för statens räkning av dylik sten beräknas den 1 juli 1941

komma att uppgå till cirka 4,600,000 kvadratmeter.

Ifrågavarande smågatsten är i huvudsak avsedd att komma till användning

vid statliga stensättningsarbeten. På grund härav hava för vart och

ett av budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats ett anslag av 3 miljoner kronor

samt för budgetåret 1940/41 ett anslag av 4 miljoner kronor för fortsatta

statliga stensättningsarbeten. Dessa arbeten avse en väglängd av cirka 30

mil, därav cirka 22.5 redan äro färdiga och återstoden beräknas avslutad

under år 1941. Den för arbetena erforderliga mängden smågatsten beräknas

uppgå till cirka 2,000,000 kvadratmeter.

Lagerbehållningen av smågatsten skulle alltså den 1 juli 1941 uppgå till

i runt tal 2,600,000 kvadratmeter.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen har hemställt, att till stensättning av

vägar för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag måtte anvisas å 4 miljoner

kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Med hänsyn till de betydande lager av gatsten, som staten redan innehar

och vilka komma att ytterligare ökas under innevarande budgetår och — vid

bifall till vad jag i det följande ämnar föreslå i fråga örn anslag till inköp

av ytterligare gatsten — även under nästa budgetår, torde det vara motiverat,

att ett relativt stort anslag anvisas jämväl för nästa budgetår till stensättning

av vägar. Jag vill därför icke motsätta mig väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag, att anslaget bestämmes till 4,000,000 kronor.

Utskottet har ej ansett sig kunna föreslå någon nedsättning i det äskade

anslagsbeloppet. Önskligt är nämligen, att statens stenlager inom rimlig tid

kunna nyttiggöras. Utefter betydande vägsträckor har vägbanan också redan

iordningställts för stenbeläggning. Beaktas bör vidare att på grund av anskaffningssvårigheter

och i varje fall prisstegringar beträffande asfalt, cement och

Bihang till riksdagens protokoll 1941. G sami. Nr 6. 48S 4i 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

arineringsjärn all konkurrens från asfalt- ock betongbeläggningama för närvarande

är praktiskt taget utesluten. Under erinran till sist att enligt gällande

direktiv för stensättningsarbetena samråd skall ske med vederbörande länsarbetsnämnd

i syfte bland annat att anskaffning av arbetskraft till skogs- ock

jordbruket ej förhindras, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Med avstyrkande

alltså av den motionsvis påyrkade anslagssänkningen hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ock med

avslag å motionerna I: 85 ock II: 127, må till Stensättning av

vägar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

4,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

ll:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Beträffande

förevarande anslag (punkt 11, sid. 41—47), som för innevarande budgetår är

uppfört med 151,000 kronor men på grund av förefintlig reservation nu av

departementschefen föreslagits nedsatt till 12,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 12,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.

Majit har (punkt 12, sid. 47—50) föreslagit riksdagen att till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För ifrågavarande ändamål var för budgetåret 1940/41 anvisat 250,000

kronor.

Departementschefen har anfört följande:

_ Jämväl för nästa budgetår torde medel för här angivna ändamål böra beviljas.

Mot storleken av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härför

föreslagna beloppet av 100,000 kronor har jag icke något att erinra.

Enligt de hittills utfärdade bidragsbestämmelserna har statsbidrag endast

kunnat utgå till redan färdigställda anläggningar. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit har i anledning härav någon prövning icke

kunnat ske ur synpunkten, huruvida en utförd säkerhetsanordning varit den

i olika hänseenden mest lämpliga. För att de bidragsprövande myndigheterna

skola kunna erhålla en dylik förhandskontroll, synes det därför böra

föreskrivas såsom villkor för att en anordning över huvud skall kunna ifrågakomma

till erhållande av statsbidrag, att innan densamma påbörjas arbetsplaner

och kostnadsberäkningar för anläggningen godkänts av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Ett dylikt godkännande bör emellertid i och för

sig icke berättiga till erhållande av statsbidrag, enär frågan härom i sista

hand måste vara beroende av huruvida medel finnas för ändamålet disponibla.

För att sådana anordningar, som påbörjats efter den 31 december

1939 men innan kungörelse utfärdats örn statsbidrag från det av mig nyss

förordade anslaget, skola kunna bliva berättigade till statsbidrag, bör det

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

förenämnda villkoret om godkännande anknytas endast till sådana anläggningar,

som påbörjats efter kungörelsens ikraftträdande.

Enligt nu gällande bestämmelser för statsbidrag kan bidrag utgå endast

för kostnader för sådana anordningar vid järnvägskorsningarna, som vidtagits

på grund av 1933 års säkerhetskungörelse. Vissa fall kunna emellertid

tänkas, då samma syfte som avses med en i nämnda kungörelse angiven

säkerhetsanordning kan uppnås genom vidtagande av vissa åtgärder utmed

järnvägen, varigenom sikten så förbättras, att någon särskild anordning över

huvud icke erfordras eller endast en sådan av mindre dyrbar beskaffenhet

kräves, eller i fråga örn vägar, som icke äro allmänna, genom en mindre vägomläggning.

Kostnaderna för dylika åtgärder synas principiellt icke böra vara

undantagna från bidrag. I här avsedda fall bör dock bidraget i allmänhet icke

få uppgå till högre belopp än som skulle utgått, därest anordningar enligt säkerhetskungörelsen

vidtagits vid järnvägskorsningen. Den bidragskungörelse,

som det torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera utfärda, därest

riksdagen beviljar anslag för ifrågavarande ändamål, torde böra utformas i

anslutning till vad jag här anfört.

Med hänsyn till att i nuvarande statsfinansiella läge högre anslag än det

av mig nyss förordade icke synes böra komma ifråga, anser jag, att anslaget

för att komma till största gagn i sin helhet bör disponeras för bidrag till

säkerhetsanordningar endast vid allmänna eller allmänneligen befarna vägar.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot de modifikationer i

bidragsvillkoren som av departementschefen föreslagits och vilka avse bland

annat att möjliggöra en bättre kontroll över säkerhetsanordningarnas lämplighet.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 13, sid. 50) och under erinran att, såsom

departementschefen anfört, någon annan avsättning till automobilskattemedelsfonden

under nuvarande förhållanden givetvis icke kan ifrågakomma

än ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

14:o) Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Kungl. Majit har

(punkt 14, sid. 50—52) föreslagit riksdagen att till Bidrag till väg- och gatuarbeten

i städerna för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

7,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget har för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats med 12,265,000

kronor respektive 11,679,000 kronor, av vilket sistnämnda anslag ett belopp

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Vtikottet.

20 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

av 2,500,000 kronor emellertid enligt beslut av 1939 års urtima riksdag ej fått

tagas i anspråk.

Departementschefen bar anfört följande:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar förutsatt, att de i fördelningsplanen

upptagna städerna under åren 1942 och 1943 skulle erhålla återstoden av

det statsbidrag, som avsetts i den av Kungl. Majit fastställda fördelningsplanen,

därvid minst två tredjedelar skulle utgå under år 1942. Enligt styrelsens

beräkningar skulle härför — inräknat städernas ordinarie andel —

för nästa budgetår erfordras ett anslag av 9,500,000 kronor. Med hänsyn

till angelägenheten av att nedbringa statsutgifterna och då en fördelning av

bidragen med lika belopp under de två åren icke torde komma att medföra

alltför stora olägenheter, anser jag mig böra förorda en nedsättning av det

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet till 7,500,000 kronor.

Av departementschefen har föreslagits en nedsättning av förevarande anslag

till 7.5 miljoner kronor. Med hänsyn särskilt till nedgången i bilskatteintäkterna

har utskottet ansett sig böra lämna förslaget utan erinran. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 7,500,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 15, sid. 52 och 53) örn beräknande av ett anslag på 3,510,000 kronor till

vägskatteutjämningsbidrag — i vilket avseende särskild proposition (nr 130)

avlåtits —■ kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket härigenom

anmäles.

16:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Kungl. Majit har (punkt

16, sid. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till Bidrag till nyanläggning av

landsvägar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom andra kammaren av herr E. Petersson i Gäddvik väckt motion,

nr 112, har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa

örn sådan ändring i kungörelsen den 31 maj 1931 (nr 207) angående

statsbidrag till allmänna vägars byggande m. m., att statsbidrag för lösen av

mark till nybyggnad av landsväg, vanlig bygdeväg och enkel bygdeväg måtte

få utgå efter enahanda grunder som för omläggning och grundförbättring av

nämnda allmänna vägar.

Till bidrag till nyanläggning av landsvägar har för vartdera av budgetåren

1937/38 och 1938/39 anvisats ett anslag av 7,000,000 kronor. För budgetåren

1939/40 och 1940/41 har anslaget utgått med 6,000,000 kronor respektive

5,000,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Av innevarande budgetårs anslag till bidrag till nyanläggning av landsvägar

ha 446,000 kronor ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande

för att användas till vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar.

Det återstående beloppet har fördelats å de olika länen. Av detta belopp

har större delen disponerats för att täcka av vederbörande vägdistrikt förskotterade

statsbidrag för redan utförda arbeten. Till nya vägföretag torde

hava disponerats endast omkring 1,000,000 kronor. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

redogörelse framgår emellertid, att avsevärda belopp, å

vilka statsbidrag skola utgå, alltjämt återstå. Jämväl det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för nästa budgetår äskade anslaget å 4,000,000 kronor

torde därför endast till en mindre del kunna avses för nya företag. Med

hänsyn till önskvärdheten av att utbetalandet av statsbidrag för redan utförda

arbeten, till vilka bidrag skola utgå, icke skjutes alltför långt fram

i tiden, vill jag icke ifrågasätta någon nedsättning av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskade anslaget.

I likhet med departementschefen vill ej utskottet ifrågasätta någon nedsättning

i det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till nya landsvägsbyggnader

begärda beloppet 4 miljoner kronor.

I den i ämnet väckta motionen har erinrats, att vid ny anläggning ar av

vägar statsbidrag för lösen av mark endast må utgå, då så av Kungl. Maj:t

prövas av allmänna samfärdselhänsyn önskligt och fråga är örn mark, vars

förvärvande skulle ställa sig i särskilt hög grad betungande, såsom åker, trädgård

eller tomtmark (svensk författningssamling 1936:451). Av motionären

yrkas nu, att bidragsrätten för dessa nya väganläggningar skall göras lika

allmän som den numera är i fråga örn vägomläggningar och vägförbättringar.

I anledning härav vill utskottet erinra, att den sålunda gjorda åtskillnaden

mellan ny väg och vägomläggningar tillkommit efter ingående överväganden

av 1929 års vägsakkunniga (se statsutskottets utlåtande 1931: nr 6, punkt 10).

Till grund för den starkare begränsningen i fråga örn nybyggnaderna anfördes

av de sakkunniga, att nya vägföretag torde huvudsakligen förekomma endast i

skogstrakter samt att en utsträckning av bidragsrätten säkerligen skulle för

vägstyrelserna försvåra de uppgörelser örn kostnadsfria markupplåtelser, som

vore en förutsättning för vägföretagets ekonomiska genomförbarhet och som

dessutom vore från vederbörande markägares sida i allmänhet skälig med hänsyn

till den nytta, han finge av den nya vägen. Under åberopande härav får

utskottet avstyrka motionen.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Bidrag till nyanläggning av landsvägar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att den i ämnet väckta motionen II: 112 ej må av riksdagen

bifallas.

17:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs,

Gävleborgs och Värmlands län. Kungl. Maji har (punkt 17, sid. 54 och 55)

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

föreslagit riksdagen att till Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Yästerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av

Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till anläggande av ödebygdsvägar har riksdagen från och med år 1919 anvisat

årliga anslag. För budgetåren 1936/37—1940/41 hava anslagen anvisats

med 1,600,000 kronor, 1,800,000 kronor, 1,900,000 kronor, 2,100,000 kronor

respektive 2,000,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemmställt örn ett anslag för nästa

budgetår å 1,800,000 kronor. Styrelsen anmäler i detta sammanhang, att beträffande

det i styrelsens regi bedrivna arbetet med vägen Kvikkjokk—Årrenjarka,

vilken utgör tillfartsväg till inlandsbanan, uppkommit viss kostnadsökning

på grund av de nuvarande tidsförhållandena. Detta har, meddelar styrelsen,

medfört behov av ökat statsbidrag med 125,000 kronor. Bidrag till

nämnda kostnadsökning förutsätter styrelsen skola bestridas med här ifrågavarande

anslag. I enlighet härmed torde, uttalar styrelsen, av anslaget ett

belopp örn 125,000 kronor böra ställas till styrelsens förfogande.

Departementschefen har anfört följande:

Vissa av de vägarbeten, som under den senare tiden i stor omfattning

utförts i syfte att stärka riksförsvaret, kunna sägas i viss mån tillgodose samma

ändamål som de s. k. ödebygdsvägarna. Vid dylikt förhållande och då jag

har för avsikt att under nästa punkt förorda anvisande av ytterligare medel

till utförande av för riksförsvaret betydelsefulla vägar synes mig i nuvarande

statsfinansiella situation skäligt, att anslaget till ödebygsvägar nedsättes.

Enligt vad jag inhämtat av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle för statsbidrag

till redan utförda vägföretag ett belopp erfordras av omkring 500,000

kronor. Det belopp, som bör avses för påbörjande av nya företag eller

fortsättande av pågående, anser jag böra utan olägenheter kunna begränsas

till 1,000,000 kronor. Anslaget skulle i enlighet härmed böra anvisas med

1,500,000 kronor.

Vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit rörande bestridandet av

vissa merkostnader för vägen Kvikkjokk—Årrenjarka har icke givit mig anledning

till erinran.

Med tagen hänsyn till att vissa av de på sista tiden till försvaret utförda

vägarna till gagnet nära motsvara ödebygdsvägarna har utskottet funnit den

av departementschefen föreslagna nedsättningen av anslaget skälig. Att ett

belopp av 125,000 kronor disponeras till vägen Kvikkjokk—Årrenjarka har

utskottet ej velat motsätta sig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands

län för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

18:o) Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, sid. 55—57)

föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande och förbättring av vissa för

riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 3,790,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag avser att möjliggöra ur militär synpunkt önskvärda

kompletteringar av landets vägnät. Under erinran att planerna härför uppgjorts

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samråd med överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter, får utskottet tillstyrka förslaget. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och förbättring av

vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 3,790,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt

19, sid. 57—59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 84,

av herr C. P. V. Gränebo m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 169,

av herr A. Gustafsson i Lekåsa m. fl., har hemställts, att riksdagen må såsom

bidrag till byggande av enskilda »utfartsvägar» för budgetåret 1941/42 anvisa

ett belopp av 900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 138, av herr M. Svensson m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 188, av herr E. Lindmark m. fl. hemställts, att till Bidrag till byggande av

enskilda vägar för budgetåret 1941/42 må anvisas ett reservationsanslag av

900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Med bifall till Kungl. Maj :ts i proposition, nr 212, den 3 mars 1939 framlagda

förslag anvisade riksdagen till bidrag till byggande av enskilda vägar

ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor. För innevarande budgetår har riksdagen

till samma ändamål anvisat ett till 300,000 kronor minskat anslag. Nedsättningen

av anslaget berodde på att vid ingången av budgetåret en reservation

å anslaget av omkring 700,000 kronor beräknades föreligga.

Främst med tanke på att uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt

för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att själva bryta väg

fram till de allmänna trafiklederna har alltsedan år 1918 statsbidrag lämnats

till byggande av enskilda vägar (utfartsvägar). Anslaget var ursprungligen

förbehållet de fyra nordligaste länen men har efterhand utsträckts att örn
-

Utskottet.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

fatta hela landet. Av 1939 års riksdag fattades beslut om bidrag jämväl till

underhållet, varom utskottet avger förslag under nästkommande punkt.

Som allmänt motiv för denna efter hand vidgade anslagsram har främst

kunnat åberopas motortrafikens utveckling, vilken medfört att även det enskilda

vägnätet i en alltjämt fortgående stegring börjar indragas i den allmänna

trafiken. Såsom riksdagen tidigare i anslutning till väckta motioner

framhållit, kan härvidlag också förtjäna erinras örn behovet av bättre rättvisa

mellan den befolkning, som utan egna uppoffringar blir delaktig av riksvägsnätets

fördelar, och dem, som vid sidan av sin anpart i bördorna för det allmänna

vägväsendet också hava att — ej sällan med stora uppoffringar -— åstadkomma

förbindelserna från sina egna byar och gårdar till nämnda vägnät.

Byggnadsbidrag med högst femtio procent av beräknad kostnad utgår allenast

under förutsättning att anläggningen är för väghållarna synnerligen betungande.

Med beaktande av anslagets behjärtansvärda syfte tillstyrker utskottet, att

anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till 700,000 kronor, vilket

innebär en höjning med 200,000 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.

För att emellertid anslagen till vägväsendet det oaktat må kunna hållas inom

den i statsverkspropositionen angivna anslagsramen föreslår utskottet under

punkt 21 :o) en motsvarande sänkning å 200,000 kronor av anslaget till vägförbättringsarbeten

å landsbygden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 84 och 138 samt II: 169 och 188, må till Bidrag till byggande

av enskilda vägar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, sid. 59—61) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av enskilda vägar

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

21:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Maj:t

har (punkt 21, sid. 61 och 62) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 13,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För budgetåren 1939/40 och 1940/41 har anslaget till bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden anvisats med 21,715,200 kronor respektive

20,057,500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt örn ett anslag av 15,000,006

kronor för budgetåret 1941/42.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

Departementschefen har anfört följande:

Ehuru onekligen mycket stora behov av medel för vägförbättringsarbeten

föreligga, anser jag dock, att en viss begränsning av anslaget för nästa

budgetår bör ske, därvid i första hand minskningen torde böra avse vägbeläggningsarbetena.

Jag förordar för min del, att anslaget anvisas med 13,000,000

kronor.

Med hänsyn till den under punkt 19:o) föreslagna höjningen med 200,000

kronor av anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar föreslår utskottet

nu en motsvarande sänkning av vägförbättringsanslaget. Med tillstyrkande

alltså att sistnämnda anslag bestämmes till 12.8 miljoner kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

12,800,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, sid. 63 och 64), vilket avser anvisande av

samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 8,000

kronor.

23:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 64 och 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

24:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 65—67) och under erinran

att ifrågavarande anslag är avsett till underhållet och driften av bland annat

Sotenkanalen i Bohuslän samt den under byggnad varande kanalen genom

Falsterbonäset, som beräknas kunna öppnas för trafik instundande sommar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 85,000 kronor.

25:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Kungl. Maj:t har (punkt 25, sid. 67—69) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

I en inom andra kammaren av herr G. Skoglund m. fl. väckt motion, nr 190,

har hemställts, att riksdagen ville besluta, att det för Bidrag till byggande

och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar uppförda reservationsanslaget

av 100,000 kronor måtte höjas till 500,000 kronor.

Väg- och vattenby g gnadsstyr elsen har föreslagit att förevarande anslag upptages

med oförändrat belopp, 100,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Jag anser, att jämväl under nästa budgetår medel böra stå till förfogande

för bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget finner jag mig ej böra förorda

någon ökning av anslaget. Detsamma torde därför böra för nästa budgetår

anvisas med oförändrat belopp av 100,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förutsatt, att, därest här ifrågavarande

anslag anvisades med oförändrat belopp, anslaget till bidrag till

byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder skulle för nästa

budgetår anvisas med 500,000 kronor. Syftet med sistnämnda anslag, som

funnits upptaget a riksstaten sedan budgetåret 1935/36 och som avräknats

mot automobilskattemedlen, är att såsom en kollektiv restitution för den

bensinskatt, som erlagts vid inköp av bensin för motorbåtar, disponera någon

del av automobilskattemedlen. Under nästa budgetår torde emellertid såvitt

nu kan bedömas någon dylik skatt icke komma att erläggas för drivmedel

till motorbåtar. Vid dylikt förhållande synes skäl icke föreligga, att för

nästa budgetår anslag anvisas till ändamålet.

Trots de stora kapitalbelopp, som under de gångna åren nedlagts å fiskehamnsbyggnader,

återstå tvivelsutan stora behov av dylika hamnanläggningar

att tillfredsställa. Av arbetspolitiska skäl bedrivas dock alltjämt vissa fiskehamnbyggnadsarbeten,

vilka finansieras med anslag till bekämpande av arbetslösheten.

Då i motionen framhålles, att icke många av de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

planerade hamnanläggningarna ligga »inom distrikt med

större arbetslöshet» må häremot erinras, att styrelsens plan ensamt inom Bohuslän

upptager inemot ett femtontal fiskehamnar, kostnadsberäknade till

sammanlagt nära 5 miljoner kronor.

Även örn nu ifrågavarande anslag till fiskehamnsbyggnader vad nästa

budgetår beträffar får anses knappt tillmätt, anser sig utskottet med hänsyn

till nyss angivna omständigheter och i betraktande också av det hårt ansträngda

budgetära läget ej kunna förorda någon höjning av anslagsbeloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen II: 190, må till Bidrag till byggande och underhåll

av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Vägtrafikväsendet.

26:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Majit har (punkt 26, sid. 70—72)

föreslagit riksdagen att till Besiktning av motorfordon för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 625,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

Inkomsterna av avgifter för besiktning av motorfordon hava av chefen för

finansdepartementet föreslagits skola å riksstaten för nästa budgetår upptagas

med 700,000 kronor eller med samma belopp som för löpande budgetår. Med

utgångspunkt från angivna inkomstbelopp har förevarande anslag av chefen

för kommunikationsdepartementet ansetts böra i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag uppföras med ett från 700,000 kronor till 625,000

kronor nedsatt belopp, med följande fördelning på olika poster:

Kronor

Besiktningsmännens behållna andelar av de under året redovisade avgifterna

.................................................................. 52o,000

Ersättning till besiktningsmän, som innehava egen automobil ...... 55,000

Arvoden till länsbesiktuingsmän ........................................ 17,300

Arvoden för tillfälliga biträden åt besiktningsmän (samt utfyllnad av

vikariatsarvoden)........ 20,000

Arvoden och reseersättningar för särskilda uppdrag.................. 7,700

Summa kronor 625,000

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 625,000 kronor.

27:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 27, sid. 72 och 73), vilket avser anvisande av samma belopp som för

nu löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

28:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Maj :t har (punkt

28, sid. 73) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

De utgifter, som bestridas av ifrågavarande anslag, utgöras förutom av

statsbidrag till anordningar för beredande av skjuts och härbärge åt resande

bland annat av bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland,

av medel till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder

samt av statsbidrag till bestridande av kostnaderna för vissa anordningar

för vinterväg, då vägen ej är att hänföra till allmän väg.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett belopp

av 25,000 kronor, varav emellertid 10,000 kronor hänföra sig till ett å

tilläggsstaten av särskild anledning beviljat tilläggsanslag. Då inga odisponerade

medel beräknas komma att förefinnas å anslaget vid ingången av nästa

budgetår, föreslås även för detta budgetår skola anvisas ett belopp av 25,000

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamal

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 25,000

kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

29:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Statens biltrafiknämnd: Omkostnader.

Kungl. Majit har (punkterna 29 och 30, sid. 74 och 75) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1941/42 såsom förslagsanslag att avräknas mot

automobilskattemedlen anvisa dels till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar

63,000 kronor; dels ock till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader 26,000

kronor.

Till statens biltrafiknämnd, å vilken det ankommer att såsom central myndighet

verka för ett ändamålsenligt ordnande av den yrkesmässiga automobiltrafiken,

beviljades för nu löpande budgetår ett avlöningsanslag å 36,000 kronor

och ett omkostnadsanslag å 20,000 kronor, båda anslagen av förslagsanslags

natur, därvid nämnden förutsattes skola börja sin verksamhet den 1 januari

1941. Då erfarenheter ännu saknas rörande kostnaderna för nämndens verksamhet,

anses för beräkningen av kostnaderna för nästa budgetår de för innevarande

budgetår anvisade anslagen i huvudsak kunna läggas till grund.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 såsom förslagsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen, anvisa

a) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar 63,000 kronor;

b) till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader 26,000 kronor.

Byggnadsväsende^

30:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 31, sid.

76—82) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1941/42; dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 709,500 kronor.

Enligt förevarande förslag skulle, i anslutning till vad byggnadsstyrelsen

själv förordat, vissa icke-ordinarie befattningar hos styrelsen indragas. Lönen

för de till indragning föreslagna befattningarna, vilka fördela sig på flertalet

av styrelsens byråer, beräknas uppgå till omkring 30,000 kronor. Angivna besparing

uppväges mer än väl av den anslagshöjning, som föranletts av att

anslagsmedlen till rörligt tillägg — i enlighet med av chefen för finansdepartementet

förordade och av riksdagen numera godkända grunder — beräknats

efter 15 procent mot 9 procent i gällande stat. Vidare har i anslaget på grund

av omreglering av arvodet till kamreraren å styrelsens intendentsbyrå inräknats

å detta arvode nu utgående dyrtidstillägg. Sammanlagt äskas för nästa

budgetår ett belopp, som överstiger det för styrelsen å innevarande budgetårs

riksstat uppförda avlöningsanslaget med 11,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 29

Såsom byggnadsstyrelsen anfört är omfattningen av styrelsens arbetsuppgifter

nära beroende av de uppdrag, som av Kungl. Maj:t anförtros styrelsen,

samt av de ärenden i övrigt, som underställas styrelsens prövning

och avgörande. Vid dylikt förhållande äro givetvis styrelsens möjligheter

att i besparingssyfte beskära sin personalorganisation i viss mån begränsade.

Det av styrelsen nu framlagda förslaget till avlöningsanslag för nästa budgetår

innebär emellertid, att viss personalminskning skulle ske. I sin skrivelse

har styrelsen dock framhållit, att, därest av arbetslöshets- eller andra skäl

den statliga och kommunala byggnadsverksamheten ånyo skulle igångsättas,

styrelsens arbetsuppgifter med säkerhet komme att ökas i sådan omfattning,

att ny personal finge anställas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, och då jag icke anser mig böra förorda

någon ändrad organisation för styrelsen, vill jag icke ifrågasätta, att

styrelsens personalorganisation begränsas i större omfattning än styrelsen

själv föreslagit. Jag förutsätter emellertid, att styrelsen tillvaratager alla

uppkommande möjligheter att ytterligare minska kostnaderna för styrelsens

verksamhet. Särskilt synes därvid böra beaktas, att den tillfälliga personal,

som avlönas av särskilda anslag vid sidan av avlöningsans] aget, icke hålles

större än som förhållandena vid varje tidpunkt oundgängligen kräva.

Utskottet har i likhet med departementschefen ansett sig icke böra ifrågasätta,

att beslut nu meddelas örn begränsning av byggnadsstyrelsens personalorganisation

i större omfattning, än styrelsen själv föreslagit. Utskottet vill

emellertid understryka vad departementschefen anfört angående angelägenheten

av att styrelsen tillvaratager alla uppkommande möjligheter att ytterligare

minska kostnaderna för styrelsens verksamhet. Med tillstyrkande alltså

av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

.................................................. 323,700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................... 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 180,900

4. Itörligt tillägg, förslagsvis.............................. 75,700

Säger kronor 581,500

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 61,700

2. Itörligt tillägg, förslagsvis ............................ 9,300

Säger kronor 71,000

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslags- Kronor

vis ...................................................... 21,300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 28,800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 6,900

Säger kronor 57,000

Summa kronor 709,500;

b) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 709,500 kronor.

31:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förevarande förslag

(punkt 32, sid. 82—84), vilket — örn hänsyn tages till att till ifrågavarande

anslag överförts till 3,000 kronor beräknade sjukvårdskostnader —

i verkligheten innebär en anslagsminskning å 1,000 kronor, tillstyrkes av

utskottet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 87,000 kronor.

32:o) Omändring för vedeldning av vissa under statens förvaltning

stående värmeanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, sid. 84 och 85) föreslagit

riksdagen att till Omändring för vedeldning av vissa under statens förvaltning

stående värmeanläggningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Medel anses under nästa budgetår böra stå till byggnadsstyrelsens förfogande

för utbyte, där så befinnes behövligt eller eljest visar sig ekonomiskt

fördelaktigt, av kokspannor mot vedpannor i sådana värmeanläggningar, som

stå under statens förvaltning, samt till bestridande av kostnaderna för vissa

av övergång till vedeldning betingade smärre anordningar eller omändringar

vid dylika anläggningar. Det antages, att av det för ändamålet under rubriken

Vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m. under nionde huvudtiteln

för budgetåret 1937/38 anvisade anslaget en relativt stor reservation

kommer att förefinnas vid detta budgetårs utgång och att denna reservation

kommer att vara tillräcklig för att bestrida här ifrågavarande utgifter under

nästa budgetår. Vid dylikt förhållande anses endast ett formellt belopp av

100 kronor böra för ändamålet anvisas för nästa budgetår och beslut förutsättes

sedermera skola meddelas, att reservationen å anslaget för budgetåret

1937/38 skall överföras till det nya anslaget. Med hänsyn till det ändamål,

som detta anslag skall tillgodose, anses det lämpligen böra anvisas å sjätte

huvudtiteln.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omändring för vedeldning av vissa under

statens förvaltning stående värmeanläggningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

33:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj.t bar (punkt

34, sid. 85—89) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1941/42; dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 710,000 kronor.

Den föreslagna avlöningsstaten för länsarkitektsorganisationen har beräknats

med utgångspunkt från att personalen vid organisationen under nästa

budgetår icke skall minskas.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

På grund av att såväl den statliga som den kommunala byggnadsverksamheten

till följd av det rådande krisläget är starkt begränsad, skulle det

givetvis kunna ifrågasättas, huruvida icke avlöningsanslaget till länsarkitektsorganisationen

för nästa budgetår borde kunna något minskas. Den post i

avlöningsstaten, som i dylikt fall närmast synes böra nedsättas, är posten

avlöningar till tillfälliga biträden. Häremot kan emellertid anföras, att länsarkitektsorganisationen

till stor del själv bär de med organisationen förenade

kostnaderna genom de inkomster, som organisationen tillför statsverket. En

beskärning av personalen skulle sålunda med sannolikhet komma att medföra

en minskning av inkomsterna med belopp, som i stort sett skulle motsvara

besparingen på avlöningsanslaget. I detta sammanhang må även

erinras, att den förutnämnda posten till avlöningar till tillfälliga biträden

icke får av byggnadsstyrelsen tagas i anspråk utan medgivande av Kungl.

Maj:t och att för postens disponerande förutsättes, att utgiften, såvida icke

särskilda förhållanden till annat föranleda, skall kunna beräknas bliva täckt

av ökade inkomster från vederbörande arkitektkontors verksamhet. Jag vill

slutligen framhålla, att omfattningen av organisationens arbetsuppgifter kan

förväntas öka avsevärt, därest av arbetspolitiska skäl en statlig eller kommunal

byggnadsverksamhet skulle komma att igångsättas. På grund av här

angivna förhållanden anser jag mig därför icke böra förorda någon minskning

av anslaget till länsarkitektsorganisationen.

Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

Arvoden till 21 länsarkitekter........................ 252,400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 309,000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 100,000

4. Körligt tillägg, förslagsvis ............................ 48,600

Summa kronor 710,000;

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 710,000 kronor.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

34:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förevavarande

förslag (punkt 35, sid. 89 och 90) — vilket jämfört med medels

anvisningen för ifrågavarande ändamål för nu löpande budgetår icke innebär

annan ändring än att till anslaget överförts sjukvårdskostnader till ett belopp

av 1,200 kronor — tillstyrkes av utskottet. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 86,200

kronor.

35:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Maj:t bar

(punkt 36, sid. 90—92) föreslagit riksdagen att till Underhåll av vissa historiska

byggnader m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

60,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 75,000 kronor. Vid beviljandet av detta anslag räknades med att

förefintligt överskott å visningsavgifter för vissa historiska byggnader å i

runt tal 40,000 kronor även skulle få tagas i anspråk för ändamålet. Medelsbehovet

beräknades alltså till sammanlagt 115,000 kronor. Enahanda belopp

anses behöva ställas till förfogande även under nästa budgetår. Beloppet

förutsättes emellertid till 55,000 kronor skola kunna täckas medelst vid ingången

av nästa budgetår kvarstående anslagsreservation samt förefintligt

överskott å visningsavgifter. Med hänsyn härtill föreslås anslaget skola uppföras

med ett till 60,000 kronor nedsatt belopp.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

60,000 kronor.

Diverse.

36:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, sid. 93) angående

anslag till ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna

fastighetsfond — i vilket avseende särskild proposition förebådats —

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

härigenom

anmäles.

37:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Utskottet, som tillstyrker

att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

38, sid. 93) uppföres med oförändrat belopp, hemställer,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

att riksdagen må till Ersättning åt statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

5,000 kronor.

38:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Majit

har (punkt 39, sid 93 och 94) föreslagit riksdagen att till Postavgifter för

tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 10,500,000 kronor.

Förevarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med 6,900,000

kronor. Postverket för samma budgetår tillkommande ersättning för befordran

av tjänsteförsändelser m. m. beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen

komma att uppgå till omkring 12,400,000 kronor, varför anslaget

skulle komma att överskridas med 5,500,000 kronor. För nästa budgetår beräknas

motsvarande ersättning preliminärt till 10,500,000 kronor med följande

fördelning på olika poster:

Kronor

Tjänsteförsändelser i allmänhet ...................................... 5,200,000

Tjänsteförsändelser från kristidsorganen ............................ 800,000

Militärbrev.............................................................. 3,500,000

Bestyret med kronoskatteuppbörden ................................ 1,000,000

Summa kronor 10,500,000

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Postavgifter för tjänstebrev och dylika

försändelser för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

10,500,000 kronor.

39:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt

40, sid. 94 och 95) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens

järnvägar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 350,000

kronor.

Medel till genomförande av försvarsberedskapen vid statens järnvägar —

vilken bland annat omfattar anskaffning av flyttbara omformaraggregat m. m.

till de elektrifierade järnvägslinjerna samt reparation av avställda ånglok —

hava av riksdagen anvisats å kapitalbudgeten, medan förevarande anslag är

avsett för de årliga kostnaderna för vård och underhåll av ifrågavarande

materiel. Anslaget föreslås för nästa budgetår med hänsyn till beredskapsorganisationens

ytterligare utbyggnad skola uppföras med ett från 325,000

kronor till 350,000 kronor förhöjt belopp. Med tillstyrkande av förslaget hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 350,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 6. 48u 41 3

Utskottet.

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

40:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Utskottet tillstyrker, att

förevarande anslag för nästa budgetår i enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 41, sid. 95—97) uppföres med ett från 3,000 kronor till 2,000 kronor

nedsatt belopp. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. m.

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2,000 kronor.

41 :o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Utskottet tillstyrker, att

förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 97)

uppföres med oförändrat belopp samt hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vid eldsläckning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

42:o) Understöd åt privatflyget. Kungl. Majit har (punkt 43, sid. 97—

103) föreslagit riksdagen att till Understöd åt privatflyget för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

Till understöd åt privatflyget har för innevarande budgetår anvisats ett

anslag å 193,000 kronor, varav avsetts 72,000 kronor till premier för förvärvande

av A: 2-certifikat, 26,000 kronor till premier för fortsatt flygträning

och 95,000 kronor till bidrag för inköp av skolflygplan. De för anslagets användning

fastställda grunderna innebära i huvudsak följande.

Premie för A: 2-certifikat (privatflygarcertifikat, internationellt giltigt och

berättigande att medtaga passagerare) utgår med högst 1,200 kronor, därest

flygeleven icke är över 24 år, och med högst 1,000 kronor för det fall att

eleven befinner sig i en ålder av 25—29 år. Vidare kan premie utgå med

högst 450 kronor till flygelev, som tidigare innehar A: 1-certifikat (privatflygarcertifikat,

giltigt endast över Sverige och ej medförande rätt att medtaga

passagerare), för den kompletterande utbildningen till A: 2-certifikat.

Premie för fortsatt flygträning utgår med högst 650 kronor, därvid förutsättes,

att flygarens ålder icke överstiger 32 år. Anslagsbeloppet har beräknats

efter ett antal certifikatpremier av 60 med ett premiebelopp av 1,200

kronor och ett antal premier för fortsatt flygträning av 40 med ett premiebelopp

av 650 kronor. Bidrag till inköp av skolflygplan kan utgå med 60

procent av inköpskostnaden, dock högst 15,800 kronor per flygplan.

Enligt föreliggande förslag skulle, med hänsyn till rådande inskränkningar

i den civila flygutbildningsverksamheten samt en på grund härav påräknelig

reservation å innevarande budgetårs anslag, antalet premier för A: 2-certifikat

för nästa budgetår minskas från 60 till 50. Å andra sidan skulle, med hänsyn

till det relativt stora antal flygare, som utgå från flygvapnets flygreservskola,

och till betydelsen av att dessa flygare i möjligaste mån bibehålla sin förvärvade

flygskicklighet efter genomgång av skolan, premierna för fortsatt

flygträning ökas från 40 till 150. Bidraget till inköp av skolflygplan skulle

beräknas efter ett antal av två flygplan i stället för tidigare sju. I anslutning

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 35

härtill äskas för nästa budgetår ett anslag å 190,000 kronor, beräknat på

följande sätt:

Kronor

50 premier för förvärvande av A: 2-certifikat å 1,200 kronor... kronor 60,000

150 premier för fortsatt flygträning å 650 kronor ............... » 97,500

60 procent av den till 54,000 kronor beräknade inköpskostnaden

för två skolflygplan ................................ » 32,500

Summa kronor 190,000

De skäl, huvudsakligen av militär natur, som tidigare motiverat anvisande

av anslag till ett stödjande av privatflygning med motorplan, torde såsom

departementschefen framhållit alltjämt äga giltighet. Utskottet tillstyrker därför,

att anslag för ändamålet även anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen,

hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt privatflyget för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

43:o) Statens brandskola. Beträffande Kungl. Majrts förslag (punkt 44,

sid. 103) angående anslag till statens brandskola — i vilket avseende särskild

proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

44:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Majlis förslag (punkt 45, sid. 103—105) tillstyrker utskottet, att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med ett från 3,000 kronor till 2,000

kronor nedsatt belopp. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 2,000 kronor,

45:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 105 och 106), vilket jämfört med medelsanvisningen

för ifrågavarande ändamål för nu löpande budgetår innebär en anslagsminskning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 2,000 kronor.

46:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Majit har (punkt 47, sid. 106—110) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1941/42

anvisa ett anslag av 50,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

TJtakoitet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

StaUutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, som på initiativ

av dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet bildades den 15 november

1934, har för vartdera av budgetåren 1935/36 och 1936/37 anvisats

statsbidrag av 50,000 kronor. För vart och ett av budgetåren 1937/38—1939/40

har anslaget utgått med 100,000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget

anvisat med ett till 75,000 kronor nedsatt belopp. Samtliga anslag hava

avräknats mot automobilskattemedlen.

Departementschefen har anfört följande:

Genom de nu rådande svårigheterna att erhålla flytande drivmedel har

trafiken i viss mån ändrat karaktär. Sålunda har motortrafiken nedgått icke

oväsentligt, särskilt å landsbygden. Å andra sidan har cykeltrafiken undergått

en mycket stark ökning. Sett ur trafiksäkerhetssynpunkt hava de ändrade

trafikförhållandena medfört gynnsamma verkningar. Antalet svårare trafikolyckor

har under den senare tiden sålunda märkbart minskat. Detta förhållande

synes mig emellertid icke böra motivera, att trafiksäkerhetspropagandan

minskas i en däremot svarande omfattning.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande synes mig alltjämt böra

betraktas såsom det centrala organet för den verksamhet, vars syfte är att

genom individernas fostran höja trafiksäkerheten på vägar och gator. För

att föreningen skall kunna bedriva sin verksamhet under nästa budgetår

erfordras emellertid, att staten alltjämt ekonomiskt stöder föreningen. Jag

vill därför tillstyrka, att statsbidrag beviljas föreningen. Med hänsyn till

nödvändigheten att i nuvarande läge i möjligaste mån begränsa statsutgifterna

anser jag mig emellertid böra förorda en nedsättning av anslaget för nästa

budgetår till 50,000 kronor. De av föreningen framlagda riktlinjerna för

bidragets användning synas mig i stort sett ägnade att läggas till grund för

det fortsatta arbetet för trafiksäkerhetens höjande.

I ett den 17 december 1940 av en inom kommunikationsdepartementet tillkallad

utredningsman, Lode Wistrand, avgivet principbetänkande i trafiksäkerhetsfrågan

har framställts vissa erinringar mot bland annat ifrågavarande

förenings verksamhet. Betänkandet har utsänts på remiss till länsstyrelserna

och ett flertal andra myndigheter samt vissa sammanslutningar, däribland

ifrågavarande förening.

Utskottet, som sålunda äger kännedom örn de erinringar som gjorts av

utredningsmannen, förutsätter att Kungl. Majit ägnar frågan sin uppmärksamhet.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag

av 50,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

47:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Under erinran,

att förevarande anslag avser utgifterna för Sveriges bidrag till den ständiga

internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den

internationella luftfartskommissionen, får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Majlis förslag (punkt 48, sid. 110) hemställa,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

runi, må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

48:o) Inköp av gatsten. Kungl. Majit har (punkt 49, sid. 110—116) föreslagit

riksdagen att till Inköp av gatsten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Till inköp av gatsten har under en lång följd av år anvisats anslag. För

vart och ett av budgetåren 1937/38—1939/40 beviljades till detta ändamål

4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

För innevarande budgetår har under sjätte huvudtiteln till inköp av gatsten

beviljats ett anslag av 3,000,000 kronor, att utgå av skattemedel i allmänhet.

Departement selie j en har, under åberopande av skrivelser från statens steninköpskommitté

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, anfört bland annat

följande:

Av den lämnade redogörelsen framgår, att i jämförelse med förhållandena

motsvarande tid förra året en ganska betydande nedgång av den inom gatstensindustrien

sysselsatta arbetsstyrkan numera ägt rum. Vid slutet av år

1939 uppgick sålunda denna arbetsstyrka till 2,700 å 2,800 man mot omkring

1,700 man i september 1940. Denna nedgång beror i huvudsak därpå, att det

lyckats steninköpskommittén att i samarbete med statens arbetsmarknadskommission

överflytta en del av stenarbetarna till andra arbetsområden.

Ytterligare överföring av stenarbetare, åtminstone i någon nämnvärd utsträckning,

torde emellertid för närvarande icke vara att räkna med. De

arbetare, som nu sysselsättas inom gatstensindustrien, äro nämligen till större

delen bofasta, äldre familjeförsörjare och därjämte ofta egnahemsägare, vilka

till följd av ålder, nedsatt arbetsförmåga eller andra förhållanden icke kunna

beredas något annat för dem lämpligt arbete.

Därest från statens sida särskilda åtgärder icke vidtagas, komma under

nästa budgetår de gatstensarbetare, vilka icke bliva sysselsatta med stenbeställningar

från andra förbrukare än staten, att sakna arbete. För undvikande

härav torde icke någon annan utväg stå till buds, än att staten jämväl

under nästa budgetår genom stenbeställningar lämnar ökade arbetstillfällen.

Statens steninköpskommitté har beräknat antalet arbetare inom gatstensindustrien,

vilka icke kunna överföras till andra yrken under nästa budgetår,

till 1,700 ä 1,800 man.

Ehuru på grund av rådande utrikespolitiska förhållanden någon export av

gatsten — i allt fall av sådan omfattning, att den kan nämnvärt inverka på

bedömandet av nu förevarande spörsmål — icke är att påräkna under nästa

budgetår, förutsätter dock kommittén, att 500 å 600 stenarbetare skola kunna

erhålla arbete med andra stenbeställningar än statliga och att sålunda endast

omkring 1,200 man skola behöva sysselsättas med statliga beställningar.

Steninköpskommitténs antaganden rörande sysselsättningen synas böra läggas

till grund för anslagsberäkningen. Enligt kommittén skulle för att under

nästa budgetår bereda sysselsättning åt omkring 1,200 man erfordras ett

belopp av i runt tal 3 miljoner kronor. Mot anvisande av detta belopp har jag

icke något att erinra. Jag förutsätter emellertid, att kommittén i samarbete

med arbetsmarknadskommissionen undersöker alla föreliggande möjligheter

att överföra ytterligare stenarbetare till nya verksamhetsområden för att

därigenom begränsa antalet stenarbetare, som eljest skulle behöva syssel
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

sättas med statliga beställningar. Skulle å andra sidan statsbeställningar i

större omfattning än som här förutsatts oundgängligen erfordras för att undvika

arbetslöshet bland stenarbetarna, förutsätter jag, att medel härför må

jämväl under nästa budgetår få disponeras av anslag, som kan komma att

anvisas till arbetslöshetens bekämpande.

Beträffande arbetslösheten inom Bohuslän och Blekinge, till vilka landskap

gatstensindustrien som bekant i huvudsak är lokaliserat har utskottet från

statens arbetsmarknadskommission inhämtat följande uppgifter.

Antalet hjälpsökande arbetslösa uppgick den 31 januari 1941 i Göteborgs

och Bohus län (utom Göteborgs stad) till 2,912 och i Blekinge län till 443;

antalet hjälpsökande arbetslösa per 1,000 invånare var i respektive län 14.2

och 3.i och i hela riket 4.8. Högre siffror än Bohuslän uppvisade endast Göteborgs

stad (22.4) och Malmö stad (14.7).

Av de sålunda i Bohuslän (utom Göteborg) den 31 januari 1941 anmälda

2 9121) arbetslösa vörö 1,996 hjälpta, därav 1,001 efter arbetslinjen och 995

efter understödslinjen. I här anförda siffror ingå ej de arbetare, som äro sysselsatta

inom gatstensindustrien.

Gatstensindustrien är en jämförelsevis ung industri, som från begynnelsen

var så gott som helt inriktad på export. Hedan långt före det nuvarande

kriget utestängdes den emellertid från sina tidigare exportmarknader genom

olika statsingrepp i importländerna.

Örn än till sina verkningar ej så vidsträckta som de tidigare exportsvårigheterna

för exempelvis det svenska jordbrukets produkter hava, såsom redan

tidigare av riksdagen framhållits, vanskligheterna för gatstensindustrien

uppenbarligen varit av sådan säregen och samhälleligt djupt ingripande art

att de ej kunnat lämnas av statsmakterna obeaktade. Ett alldeles särskilt

starkt verkande motiv har varit gatstensindustriens starka av granitbrottens

förekomst betingade lokalisering till \ ästkustens och Blekinges mest karga

kusttrakter och till ett flertal därvarande även tidigare rätt fattiga kommuner.

\ ad särskilt Bohuslän beträffar måste läget betraktas som mer än vanligt

allvarligt. Oaktat de arbetstillfällen som stenbeställningarna alltjämt lämna,

utgjorde antalet hjälpsökande arbetslösa därstädes Göteborg oräknat den 31

januari i år inemot 3,000, varav cirka 2,000 hjälpta efter understödslinjen eller

genom andra arbeten än stenbeställningar. Procentuellt sett uppvisade endast

Göteborg och Malmö högre arbetslöshetssiffror.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden anser sig utskottet böra tillstyrka

förslaget örn anslag till fortsatta steninköp med 3 miljoner kronor. I

överensstämmelse med vad som uttalades av 1940 års lagtima riksdag förutsätter

utskottet att steninköpsanslaget icke bör tagas i anspråk i vidsträcktare

omfattning än som är betingad av behovet att skaffa arbete i de orter,

varom här är fråga. I anslutning härtill får utskottet dock uttala, att i händelse

arbetarna inom stenindustrien icke kunna beredas annat lämpligt arbete,

stenindustrien då, efter Kungl. Maj:ts prövning, kan beredas möjlighet att

uppehålla verksamheten i större utsträckning än departementschefen förut
-

*) Motsvarande siffror den 31 januari 1939 och 1940 voro 2,209 och 1,857.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

39

satt med hänsyn till anslagets storlek. Under sådana förhållanden förutsätter

utskottet, att eventuellt fyllnadsanslag kan överföras från anslag till

statliga beredskapsarbeten eller annat liknande anslag för ytterligare tillverkning

av sten för statens räkning.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av gatsten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

49:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Utskottet tillstyrker

att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

50, sid. 116) uppföres med oförändrat belopp. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

65,000 kronor.

50:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51,

sid. 116 och 117), som innebär oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor, dock att i anslaget

må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av

huvudtitelns slutsumma.

51:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Kungl. Majit

har (punkt 52, sid. 117) föreslagit riksdagen att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslagav

70,000 kronor.

Förevarande anslag har i enlighet med vad som i avseende å för flera

huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar föreslagits av Kungl. Majit i

fråga om dyrtidstillägg och numera godkänts av riksdagen beräknats på

grundval av en från 174 till 188 förhöjd levnadskostnadsindex. Före denna

uppräkning av anslaget har emellertid det för innevarande budgetår upptagna

anslagsbeloppet å 53,200 kronor i anslutning till Kungl. Majits av utskottet

i det föregående tillstyrkta förslag angående omreglering av vissa vid vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen utgående arvoden kunnat

minskas med 4,600 kronor. Anslagets höjning har därför kunnat begränsas

till 16,800 kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 70,000 kronor.

Viskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

52:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Kungl.

Majit har (punkt 53, sid. 117) föreslagit riksdagen att till Barntillägg åt vissa

befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 16,600 kronor.

Förevarande anslag, som för innevarande budgetår utgår med 17,800

kronor, föreslås med hänsyn till barntilläggens successiva bortfallande skola

uppföras med ett till 16,600 kronor nedsatt belopp å riksstaten för nästa

budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

16,600 kronor.

53:o) Kristillägg. Kungl. Majis förevarande framställning (punkt 54,

sid. 117), vilken ansluter sig till vad som i avseende å för flera huvudtitlar

gemensamma anslagsberäkningar föreslagits av Kungl. Maji ifråga örn kristilläggens

bestridande och numera godkänts av riksdagen, tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

Stockholm den 11 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Asplund, Bernhard Nilsson, Lindström, Heiding, Sven Larsson, Karl

Andersson, Bäckström, Boman, friherre De Geer och Sundberg; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Andersson i

Prästbol, Ward, Persson i Falla, Isacsson, Bergström, fru Alvén, herrar Hansson

i Rubbestad, Åkerström, Bergvall och Eriksson i Frägsta.

Reservationer:

1) vid punkten 7:o) (Bidrag till vägunderhållet på landet m. m.) av herrar

Joh. Nilsson i Malmö, Lindström, Sven Larsson, Bäckström, Boman, Sundberg,

Ward, Persson i Falla, Bergström och Bergvall, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

»Den utveckling som vägväsendet under de senaste årtiondena undergått

Ilar som bekant kraftigt återverkat ej endast å kostnaderna för själva vägbyggnaderna

utan även å utgifterna för underhållet av landets vägar. Från

att tidigare kunnat begränsas till rätt obetydliga kontanta utlägg ha underhållskostnaderna

efterhand stegrats. De totala kostnaderna för vägunderhållet

uppgingo sålunda år 1939 till i runt tal 70 miljoner kronor, vilken utgift till

övervägande del bestriddes av staten från automobilskattemedlen.

Alla de tekniska och ekonomiska spörsmål som sammanhöra med underhållet

av de allmänna vägarna ha i och med denna utveckling också fått en helt

annan räckvidd än tidigare, då vägarnas lagning och grusning m. m. utfördes

direkt av omkringliggande jordbruksfastigheters innehavare genom underhåll

in natura. Numera verkställes underhållet i stor utsträckning maskinellt av

särskilt anställda arbetare under ledning av tekniska tjänstemän, vägmästare,

överhuvud måste hithörande göromål numera ske efter mera tekniskt utvecklade

metoder, vilkas tillämpning fordrar ett stort mått av fackmässig sakkunskap.

I detta avseende har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och dess

tjänstemän i länen, vägingenjörerna, en stor uppgift att fylla. Den direkta

bestämmanderätten över underhållsarbetena utövas dock av vägdistrikten och

ehuru staten i sista hand är den som till alldeles övervägande del har att bestrida

kostnaderna för underhållsarbetena är dess inflytande över ifrågavarande

arbeten endast mera sekundärt. För vad ett vägdistrikt under ett

visst år enligt godkända räkenskaper utgett för underhållet av vägarna inom

distriktet är det sålunda — oavsett det mått av ekonomisk och praktisk omtanke,

varmed arbetena utförts —- berättigat att erhålla statsbidrag med fastställd

procentsats 85 procent (för 1939 års kostnader 75 procent av besparingsskäl)

.

Mot detta system för underhållsbidragets utbetalning har anmärkts

att staten blir satt i efterhand och ej får tillräcklig kontroll över hushållningen

med de väldiga miljonbelopp vägunderhållet numera drager.

Visserligen utbetalas de statliga underhållsbidragen endast i den mån underhållskostnaderna

styrkts genom granskade räkenskaper. Denna granskning

infaller dock först sedan utgiften skett, och en betalningsvägran kan väl i

allmänhet endast ske på mera formella grunder. Att exempelvis bedöma huruvida

ett visst arbete bör betraktas såsom kantförstärkning och såsom sådant

hänföras till underhållet eller om det skall anses såsom en vägförbättrande

breddning är ofta en omdömessak.

En efterhandskontroll sådan som den hittills tillämpade måste givetvis ge

staten mindre möjlighet att inverka på vägunderhållsutgifterna än om staten

redan på förhand får viss bestämmanderätt över desamma. Departementschefen

har därför föreslagit att statsbidraget tillmätes efter en fördelningsplan,

som på förhand uppgjorts under samverkan mellan å ena sidan statens

fackkunniga myndigheter och å andra sidan vägdistrikten och som är bindande

för statsbidragsberäkningcn. Genom att vägdistrikten bli hänvisade

till en på förhand fastställd stat anses de bli tvingade att så planlägga och

rationalisera vägunderhållet, att sparsamheten främjas.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 6. 489 4i 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I detta sammanhang må framhållas, att de inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

av väginspektionen verkställda undersökningarna rörande vägunderhållskostnaderna

numera omfatta 1938, 1939 och 1940 års underhållskostnader.

Därjämte har inspektionen satts i tillfälle att genom inkommande

rapporter rörande utgifterna för vägunderhållet och genom vägdistriktens

till inspektionen överlämnade stater för det nästkommande året utöva en

fortlöpande kontroll över vägunderhållskostnaderna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har sålunda till sitt förfogande material för en i stort sett

rättvis uppskattning av vägdistriktens underhållsutgifter under det löpande

året, varför eventuella farhågor för ett oriktigt bedömande i förevarande hänseende

måste anses mindre befogade.

Det har invänts att en dylik på förhand bestämd tilldelning kan vålla

svårighet, när det gäller sådana starkt växlande utgifter som kostnaderna för

vinterväghållningen, och i motionerna I: 139 och II: 189, i vilka i första hand

yrkats att de nuvarande bidragsprinciperna skola bibehållas, har även alternativt

föreslagits, att de av Kungl. Maj:t föreslagna nya grunderna skulle tilllämpas

beträffande kostnaderna för sommarvägunderhållet och härför anslås

40.2 miljoner kronor, medan statsbidraget för vintervägunderhållet under 1941

skulle utgå med 85 procent — för ödebygdsvägarna 95 procent — av vägdistrikts

verkliga kostnader för vinterväghållningen under 1940 samt ett

förslagsanslag å 7.5 miljoner kronor anvisas för detta ändamål. Utskottet inser

i likhet med motionärerna, att svårigheter kunna erbjuda sig att på förhand

beräkna kostnaden för vintervägunderhållet, men anser dock dessa icke vara

sådana att de nödvändiggöra tillämpning av två olika beräkningsgrunder för

statsbidrag till vägunderhållet. Inom norrlandslänen, där vinterväghållningen

självfallet är mera omfattande, äro ifrågavarande utgifter ganska konstanta.

De största växlingarna framträda på Öland och Gotland samt inom kustlänen

i Götaland, men i dessa trakter pläga som bekant de mera betydande snöfallen

inträffa under årets första månader, varför de alltså till stor del äro

kända vid tiden för ett beräknande av statsbidrag härför. Riskerna för att

vägdistrikten skola oskäligt betungas med kostnader för vintervägunderhållet

torde därför icke vara allt för stora. De kunna emellertid väsentligt neutraliseras

genom att visst belopp — förslagsvis 1 miljon kronor -— av de av

Kungl. Majit begärda medlen reserveras för tillskott till vägdistrikt, vilka

på grund av särskilt ogynnsamma förhållanden — starkt snöfall, svårartade

tjälskjutningar, vattenskador och dylikt — fått bära en oproportionerligt stor

kostnad för sitt vägunderhåll.

Med förutsättning att ett sådant utjämningsförfarande vinner tillämpning,

vill utskottet tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Ett särskilt bärande

skäl för de föreslagna nya grunderna finner utskottet ligga i det förhållandet,

att automobilskattemedlen numera endast förslå att täcka en mindre del av

statens kostnader för vägväsendet och att automobilskattefonden också är

helt förbrukad. Större delen av vägkostnaderna komma alltså i realiteten att

belasta skattebudgeten. I nuvarande ytterst svåra statsfinansiella läge med

det redan mycket höga skattetrycket — förhållanden som kunna beräknas

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

43

kvarstå många år framåt — synes det välbetänkt, att utan dröjsmål införa ett

bidragssystem, som lämnar största möjliga garanti för sparsamhet med allmänna

medel.

Utskottet får alltså föreslå att på budgeten anvisas ett som erforderligt

ansett bestämt anslag av 47.7 miljoner kronor.

Beträffande de under ---- — täckning från automobilskattemedlen.

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å de i ämnet väckta motionerna I: 83 och 139 samt II: 128,

173 och 189, må

a) godkänna det av föredragande departementschefen framlagda

förslaget till förordning angående statsbidrag till vägunderhåll

och vinterväghållning på landet under år 1941;

b) till Bidrag till vägunderhållet gå landet m. m. för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 47,700,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen;»

2) vid punkten 10:o) (Stensättning av vägar) av herr Persson i Falla;

3) vid punkten 25:o) (Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnsbyggnader) av herrar Joh. Nilsson i Malmö, Törnkvist och

Åkerström, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava

följande lydelse:

»Trots de stora kapitalbelopp, som under de gångna åren nedlagts å fiskehamnsbyggnader,

återstå tvivelsutan stora behov av dylika hamnanläggningar

att tillfredsställa. De hamnbyggnader, som utföras med arbetslöshetsmedel,

torde i regel utgöras av större sådana. Högst få om ens något sådant byggnadsföretag

torde vara att påräkna efter större delen av ostkusten. Behovet

av fiskehamnar — särskilt mindre sådana — är på grund av bristen på drivmedel

för fiskebåtarna nu större än eljest. Det synes därför utskottet lämpligt,

att ett något större belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna eller 200,000

kronor anvisas för nu ifrågavarande ändamål, varvid utskottet förutsätter att

anslaget företrädesvis användes för understödjande av mindre hamnbyggnadsföretag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionen II: 190 må till Bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 200,000 kronor;»

4) vid punkten 48:o) (Inköp av gatsten) av herrar Johan Bernhard Johansson,

Bernhard Nilsson, Sundberg och Persson i Falla, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

»Utan att underskatta det särskilt i Bohuslän svårartade arbetslöshetsläge.

som den sedan många år tillbaka rådande depressionen inom stenindustrin

dragit med sig, måste dock utskottet finna fog föreligga för en nedsättning av

ifrågavarande anslag med 500,000 kronor i förhållande till vad som anvisats

för innevarande budgetår och nu av Kungl. Majit ånyo begärts. Redan de

vanskligheter och vittutseende ekonomiska konsekvenser i form av fortsatta

anslag till stenbeläggningar m. m., som de alltjämt växande statliga stenlagren

draga med sig, synas göra en dylik reduktion motiverad. För erforderlig

hjälp till de arbetslösa torde få utfinnas andra utvägar, varvid man främst

måste taga sikte på att skaffa arbete inom andra sysselsättningsgrenar, där

brist på arbetskraft råder.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp av gatsten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.»

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter a1 i texten
  2. Rskr. 1941:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en personlig professur vid tekniska högskolan i Stockholm för professor s. 1 i texten
  3. Rskr. 1941:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Ma.j:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1941/42 under riksstate s. 1 i texten