Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering för vissa lärare.
1941-03-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1941:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering för vissa lärare.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
Nr 62.
Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1941 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
löneklassplacering för vissa lärare.
(2:a avel.)
I en den 7 februari 1941 dagtecknad proposition, nr 88, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samina dag, föreslagit riksdagen
att medgiva, att i statsrådsprotokollet omförmälda ordinarie lärare vid
allmänt läroverk eller kommunal mellanskola må tillerkännas den löneklassplacering,
som av chefen för ecklesiastikdepartementet i samma
statsrådsprotokoll angivits.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:
Enligt 1937 års avlöningsreglemente (nr 873) för ordinarie lärare vid
statens undervisningsväsende gällde ifråga om lönetursberäkning vid befordran
följande bestämmelser:
»Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till
ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende
å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar
nied eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för
bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för
hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver
tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft
dylik anställning.
Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott
i anställningen, som föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring
vid under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock
avbrott i anställningen intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan
licentiatexamen eller sådant disputationsprov, som är av betydelse för
kompetens såsom lärare, icke utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering
tillgodoräkna anställningstid före avbrottet.»
De anförda bestämmelserna avse föregående anställning i statstjänst.
Beträffande anställning av icke-statlig natur gällde följande bestämmelser:
-
Statsutskottets utlåtande Nr 62. 5
»I övrigt må för enahanda ändamål lärare, efter prövning av Kungl.
Majit i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid, varunder
han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig
beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning finnes ur
det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av högre
värde än det arbete, han har att utföra å befattningen.»
I specialmotivering till detta moment yttrades, att det torde komma
att ligga i Kungl. Majits hand att på detta område skapa erforderlig
praxis, varvid givetvis borde tillses, att utomstatlig tjänstgöring icke
tillgodoräknades i förmånligare utsträckning än motsvarande statlig
tjänstgöring. 1937 års riksdag förutsatte, att, där lärare vid tillämpning
av de i första och andra momenten givna bestämmelserna skulle äga
att samtidigt räkna sig till godo tjänstgöring i och utom statens tjänst,
den tid, som skulle avräknas, icke finge överstiga tre år.
I anledning av förutnämnda stadgande inkommo till Kungl. Majit eller
till skolöverstyrelsen från åtskilliga lärare vid allmänna läroverk ansökningar
om rätt för dem att tillgodoräkna viss föregående verksamhet
i icke-statlig tjänst, i så gott som alla fall avseende undervisning vid
kommunala eller enskilda läroanstalter. Genom beslut den 23 februari
1940 har Kungl. Majit slutligt prövat ett stort antal dylika ansökningar.
Vid bedömandet av ansökningarna har Kungl. Majit i enlighet
med avlöningsreglementet såsom förutsättning för rätt för lärare att
räkna till godo tjänstgöring vid icke-statlig läroanstalt krävt, att denna
tjänstgöring kunnat anses vara likvärdig med den, som åligger läraren
i den ordinarie statstjänst, i vilken tillgodoräkning skall ske. Härvid
har beträffande läroverksadjunkt (23 lönegraden) tjänstgöring vid högre
folkskola och folkhögskola icke ansetts innebära sådan likvärdighet och
har följaktligen i förekommande fall medfört, att läraren icke kunnat
få tillgodoräkna dylik tjänstgöring. Därjämte har avlöningsreglementets
bestämmelse, att den tillgodoräkningsbara tjänstgöringen skall lia fullgjorts
i en följd, medfört, att tjänstgöring, som fullgjorts före tjänstgöring
vid högre folkskola eller folkhögskola, icke kunnat få tillgodoräknas.
Beträffande högre folkskola har dock det undantaget gjorts,
att lärare, som samtidigt varit läroanstaltens rektor, erhållit rätt att
tillgodoräkna sig tid, under vilken han bestritt båda befattningarna.
Slutligen bör nämnas, att den tid av föregående icke-statlig tjänstgöring,
som lärare fått taga i beräkning, begränsats till nio år, d. v. s. efter
föreskriven frånräkning av tre år netto sex år.
Bland de ansökningar örn tillgodoräkningsrätt, som inkommit till
Kungl. Majit, funnes, framhåller departementschefen, några, som vore
av den art, att bifall till desamma förutsatte avsteg från hår angivna
bedömningsnormer, men beträffande vilka särskilda förhållanden förelåge.
Ifrågavarande ansökningar äro ingivna av adjunkterna vid Vasa realskola
i Stockholm Ivar Valerius Ambjörn, vid högre allmänna läroverket
för gossar å Norrmalm i Stockholm Carl Josua Ernolv, vid högre allmänna
läroverket i Kristinehamn Jacob Edvin Jacobsson, vid högre
6
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
allmänna läroverket i Landskrona Carl Sigfrid Sterner, vid högre allmänna
läroverket i Kristianstad Otto Wihlborg, vid samrealskolan i
Arvika Johan Evert Ljusterdal samt vid högre allmänna läroverket i
Lund Oscar Elis Palmgren.
Adjunkten Ambjörn tjänstgjorde, efter omkring 9 års tjänstgöring
vid folkskola, från och med höstterminen 1923 till och med höstterminen
1925 såsom extra ordinarie lärare vid Uppsala högre folkskolor och, efter
vårterminen 1926 genomgången provårskurs, ånyo vid nämnda högre
folkskolor från och med höstterminen 1926 till och med vårterminen
1929 likaledes som extra ordinarie lärare samt såsom ordinarie lärare
från och med höstterminen 1929 till och med den 30 april 1937, då han
tillträdde ordinarie adjunktsbefattning vid Vasa realskola i Stockholm,
med undantag av tiden den 26 augusti—den 8 oktober 1927, då han
åtnjöt tjänstledighet för studieresa.
Adjunkten Ernolv tjänstgjorde två läsår vid allmänt läroverk, läsåret
1924/25 som extra ordinarie lektor vid kommunala gymnasiet i
Södertälje, från och med höstterminen 1925 till och med vårterminen
1933 såsom ordinarie ämneslärare vid Stockholms stads högre folkskola
för teknisk utbildning samt, sedan denna skola med höstterminen 1933
ombildats till praktisk mellanskola, i samma egenskap vid sistnämnda
skola, intill dess han den 1 juli 1934 tillträdde ordinarie adjunktsbefattning
vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i
Stockholm.
Adjunkten Jacobsson tjänstgjorde vid Högalids folkhögskola från
och med den 3 november 1919 till och med den 17 april 1920 såsom
extra ordinarie lärare samt såsom fast anställd lärare vid Bollnäs folkhögskola
från och med den 20 oktober 1920 till och med den 31 december
1932, varefter han den 1 januari 1933 tillträdde ordinarie adjunktur
vid samrealskolan i Vaxholm. Under nämnda tjänstgöringstid åtnjöt han
tjänstledighet den 25 juni—den 9 juli 1928 för studieresa samt den
7 september—den 15 oktober 1931 för genomgående av provårskurs.
Adjunkten Sterner tjänstgjorde — efter fem års tjänstgöring vid
statliga läroanstalter och vid kommunal mellanskola — från och med
den 1 februari 1924 till och med vårterminen 1938 såsom fast anställd
ämneslärare vid Tornedalens folkhögskola. Den 1 juli 1938 tillträdde
han sin adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket i Landskrona.
Adjunkten Wihlborg tjänstgjorde — efter föregående anställning
bland annat under ett läsår vid kommunala mellanskolan i Ljusdal och
under två läsår vid Lundsbergs skola — från och med höstterminen
1924 till och med den 31 mars 1936 vid J. IL Dahls högre läroanstalt
i Kristianstad (högre folkskola), varefter han den 1 april 1936 tillträdde
ordinarie adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket i Kristianstad.
Adjunkten Ljusterdal tjänstgjorde — efter någon tids anställning
vid folkhögskola — från och med höstterminen 1925 till och med vårterminen
1929 såsom extra ordinarie ämneslärare vid högre folkskolan
i Säter samt från och med den 1 juli 1929 till och med vårterminen
1932 som ordinarie lärare vid högre folkskolan i Munkfors och därefter
vid den kommunala mellanskola i Munkfors, till vilken den högre folk
-
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
7
skolan från och med den 1 juli 1932 ombildades, till dess han den 1 juni
1936 tillträdde sin nuvarande befattning. Under höstterminen 1931 åtnjöt
Ljusterdal tjänstledighet för genomgående av provår.
Adjunkten Palmgren fullgjorde — förutom viss tidigare tjänstgöring,
som ej kan tillgodoräknas honom — tjänstgöring vår- och höstterminerna
1923 vid Solbacka läroverk, var vårterminen 1924 tjänstledig för
studier samt tjänstgjorde ånyo vid samma läroanstalt från och med
höstterminen 1924 intill dess han den 1 oktober 1934 tillträdde ordinarie
adjunktsbefattning vid högre allmänna läroverket i Lund. Under sistberörda
tid var hail tjänstledig för sjukdom under tiden den 14 september—den
16 oktober 1926, höstterminen 1929 för genomgående av
provårskurs och höstterminen 1932 för studier för filosofie licentiatexamen
utan att dock avlägga sådan examen.
Departementschefen har vidare redogjort för en av ordinarie läraren
vid kommunala mellanskolan i Svalöv Erik Alfred Sjöblom gjord ansökning
att få för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid folkhögskola.
Efter tjänstgöring vid enstaka tillfällen vid olika läroanstalter erhöll
Sjöblom från och med den 1 november 1924 anställning som ordinarie
lärare vid folkhögskolan i Svalöv, där han tjänstgjorde, till dess han
den 1 juli 1939 tillträdde sin nuvarande befattning vid kommunala
mellanskolan i Svalöv.
Utlåtanden över ansökningarna lia avgivits av skolöverstyrelsen och
undervisningsväsendets lönenämnd (respektive allmänna lönenämnden).
Departementschefen har för egen del anfört: I
I fråga örn fyra lärare, Ambjörn, Ernolv, Ljusterdal och Wihlborg,
gällde det tjänstgöring vid högre folkskola, beträffande tre, Jacobsson,
Sjöblom och Sterner, tjänstgöring vid folkhögskola, medan i fråga om
den återstående, Palmgren, ett förhållande av annan art förelåge. Redogörelsen
visade, att det i fråga örn Sjöblom gällde en lärare vid kommunal
mellanskola, medan övriga här angivna lärare nu vore anställda vid
allmänna läroverk.
För att lärare skulle kunna för löneklassplacering tillgodoräkna föregående
tjänstgöring fordrades bland annat, dels att densamma kunde
sägas ha varit minst likvärdig med den statliga, dels ock att den ägt
rum i en följd, varvid dock i vissa fall uppehåll i tjänstgöringen ansetts
icke böra utesluta tillgodoräkning av tidigare anställning. Ansökningar
om rätt för läroverksadjunkt att tillgodoräkna tjänstetid vid högre folkskola
hade i åtskilliga fall icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall. Härvid
hade likvärdighet mellan sistnämnda tjänstgöring och tjänstgöring vid
allmänt läroverk ansetts icke föreligga. Även örn departementschefen
alltså i fråga örn Ambjörn, Ernolv och Wihlborg funne uppenbart, att
deras tjänstgöring icke i och för sig kunde anses tillfyllest för att giva
dem rätt att tillgodoräkna densamma, syntes billigheten tala för att en
så lång tjänstgöring som den de fullgjort vid högre folkskola, Ambjörn
mer än 13 år, Ernolv 8 år och Wihlborg mer än 11 5/z år, på något sätt
finge tagas i betraktande i löneturshänseende. Samma uppfattning hyste
8
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
departementschefen i fråga om Jacobsson, Sjöblom oell Sterner, vilka fullgjort
mer än respektive 10 1/s, 14 och 12 års tjänstgöring vid folkhögskola.
Vad beträffade Ljusterdal, förelåge det förhållandet, att hans övergång
i statstjänst inverkat särskilt ogynnsamt på hans löneklassplacering som
adjunkt. Såvitt kunde bedömas av i ärendet föreliggande handlingar, skulle
Ljusterdal nämligen, om han ej övergått till statsläroverk utan kvarstått
som ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola den 1 januari 1939,
på grund av övergångsbestämmelserna till mellanskollärarnas avlöningsreglemente
fått tillgodoräkna tjänstetid vid högre folkskola och därigenom
kunnat såsom lärare vid kommunal mellanskola placeras i 26
löneklassen från och med sistnämnda dag, medan han nu såsom ordinarie
läroverksadjunkt placerats i 24 löneklassen från och med den 1 juli 1938.
I betraktande härav syntes hans framställning böra i viss utsträckning
förtjäna tillmötesgående.
Palmgrens ansökning slutligen avsåge en avvikelse från de eljest
gällande reglerna av annan art än de nu berörda, nämligen avbrott i
den pågående tjänstgöringen, föranlett av tjänstledighet för bedrivande
av studier, vilka icke utmynnat i avlagd licentiatexamen. Tjänstledigheten
hade omfattat höstterminen 1932. Hade den i stället omfattat vårterminen
samma år, hade ett bemyndigande i ämnet, som Kungl. Maj:t
erhållit av 1935 års riksdag, varit tillämpligt på honom. Väl kunde man
här tala om ett gränsfall, sådant som nästan alltid uppstode, då nya
författningsbestämmelser meddelades. Men beträffande Palmgren vore
gränsfallet sådant, att billigheten syntes motivera ett avsteg från eljest
gällande bedömningsgrunder, då han eljest skulle förlora icke mindre än
16 terminers tjänstgöring, som han bestritt före sin tjänstledighet och
annars syntes ha fått taga i betraktande för löneklassplacering.
Vid sitt ställningstagande till frågan om den omfattning, i vilken de
här omhandlade lärarna skäligen borde tillgodoses i löneturshänseende,
ansåge departementschefen sig beträffande Ambjörn, Ernolv, Jacobsson,
Sterner och Wihlborg kunna i huvudsak ansluta sig till ett förslag, som
framställts av dåvarande undervisningsväsendets lönenämnd. I enlighet
härmed skulle följande lärare från och med den 1 januari 1938, då de
övergått till ny lönereglering, placeras: Ambjörn i 25 löneklassen, med
rätt att räkna denna placering såsom erhållen från och med den 1 april
1936, samt Ernolv, Jacobsson och Wihlborg i 26 löneklassen. Sterner skulle
från och med den 1 juli 1938, då han tillträdde nyreglerad tjänst, likaledes
placeras i 26 löneklassen. Någon ytterligare tillgodoräkning för sistnämnda
fyra lärare, vilka ju skulle erhålla slutlön, torde numera med
hänsyn till den tid, som förflutit sedan lönenämnden avgav sitt förslag,
icke behöva föreskrivas. Vidare föresloge departementschefen — i anslutning
till de nu nämnda fallen — att Sjöblom skulle, räknat från och
med den 1 juli 1939 då han tillträdde nyreglerad tjänst, få placeras i 25
löneklassen med rätt att räkna denna placering såsom erhållen från och
med den 1 januari 1937.
Beträffande Ljusterdal hade departementschefen med hänsyn till föreliggande
omständigheter ansett sig kunna förorda, att han från och med
den 1 januari 1938, då han övergått till ny lönereglering, placerades i
förmånligare löneklass än som författningsenligt kunnat ske. Departementschefen
funne sig dock icke kunna tillstyrka, att han erhölle högre
placering än i 25 löneklassen, räknat från och med sistnämnda dag.
Stats-utskottets utlåtande Nr 62.
9
Vad anginge Palmgren, skulle han, om det ifrågavarande av studier föranledda
avbrottet i hans tjänstgöring inträffat omedelbart före i stället
för omedelbart efter den 1 juli 1932, ha kunnat placeras i 26 löneklassen
från och med löneregleringens ikraftträdande den 1 januari 1938, medan
han nu författningsenligt icke kunnat vid samma tidpunkt placeras
högre än i 24 löneklassen. Departementschefen ansåge skäligt, att han
finge inplaceras i 25 löneklassen, räknat från och med sistnämnda dag.
Samtliga de sju av ifrågavarande åtta lärare, vilka vore utnämnda vid
allmänt läroverk, skulle alltså enligt departementschefens förslag erhålla
förhöjd löneklassplacering i samband med deras inträdande på det före
den 1 juli 1939 gällande avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid
statens undervisningsväsende. Emellertid gällde för dessa lärare numera
sedan den 1 juli 1939 civila avlöningsreglementet. Bifall till förslaget
skulle således medföra omräkning av lärarnas lönetursrätt och därmed
följande retroaktiva löneutbetalningar både enligt förstnämnda särskilda
avlöningsreglemente och enligt civila avlöningsreglementet. Departementschefen
ansåge sig med hänsyn härtill och i anslutning till av
Kungl. Maj:t i vissa andra fall tillämpad praxis böra göra det tillägget
till det förut anförda, att de här avsedda lärarna icke borde på grund
av vad i det föregående föreslagits få uppbära förhöjd avlöning för
tiden före den 1 juli 1939, då nu gällande lönereglering för dem trätt
i kraft.
Med hänsyn till i ovan angivna fall föreliggande särskilda omständigheter
har utskottet icke funnit anledning till erinran mot det av
departementschefen förordade förslaget.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att adjunkterna vid Vasa
realskola i Stockholm Ivar Valerius Ambjörn, vid högre
allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm
Carl Josua Ernolv, vid högre allmänna läroverket i
Kristinehamn Jacob Edvin Jacobsson, vid högre allmänna
läroverket i Landskrona Carl Sigfrid Sterner, vid högre
allmänna läroverket i Kristianstad Otto Wihlborg, vid
samrealskolan i Arvika Johan Evert Ljusterdal samt vid
högre allmänna läroverket i Lund Oscar Elis Palmgren
ävensom ordinarie läraren vid kommunala mellanskolan
i Svalöv Erik Alfred Sjöblom må tillerkännas den löneklassplacering,
som av chefen för ecklesiastikdepartementet
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 7 februari 1941 angivits.
Stockholm den 28 mars 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr fil.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1041. C sand. Nr 61 — 63.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:168 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering för vissa lärare. a1 i texten