Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering för vissa lärare.

1941-03-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering för vissa lärare.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

löneklassplacering för vissa lärare.

(2:a avel.)

I en den 7 februari 1941 dagtecknad proposition, nr 88, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samina dag, föreslagit riksdagen

att medgiva, att i statsrådsprotokollet omförmälda ordinarie lärare vid

allmänt läroverk eller kommunal mellanskola må tillerkännas den löneklassplacering,

som av chefen för ecklesiastikdepartementet i samma

statsrådsprotokoll angivits.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Enligt 1937 års avlöningsreglemente (nr 873) för ordinarie lärare vid

statens undervisningsväsende gällde ifråga om lönetursberäkning vid befordran

följande bestämmelser:

»Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till

ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende

å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

nied eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för

bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för

hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver

tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft

dylik anställning.

Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott

i anställningen, som föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring

vid under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock

avbrott i anställningen intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan

licentiatexamen eller sådant disputationsprov, som är av betydelse för

kompetens såsom lärare, icke utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering

tillgodoräkna anställningstid före avbrottet.»

De anförda bestämmelserna avse föregående anställning i statstjänst.

Beträffande anställning av icke-statlig natur gällde följande bestämmelser:
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62. 5

»I övrigt må för enahanda ändamål lärare, efter prövning av Kungl.

Majit i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid, varunder

han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig

beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning finnes ur

det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av högre

värde än det arbete, han har att utföra å befattningen.»

I specialmotivering till detta moment yttrades, att det torde komma

att ligga i Kungl. Majits hand att på detta område skapa erforderlig

praxis, varvid givetvis borde tillses, att utomstatlig tjänstgöring icke

tillgodoräknades i förmånligare utsträckning än motsvarande statlig

tjänstgöring. 1937 års riksdag förutsatte, att, där lärare vid tillämpning

av de i första och andra momenten givna bestämmelserna skulle äga

att samtidigt räkna sig till godo tjänstgöring i och utom statens tjänst,

den tid, som skulle avräknas, icke finge överstiga tre år.

I anledning av förutnämnda stadgande inkommo till Kungl. Majit eller

till skolöverstyrelsen från åtskilliga lärare vid allmänna läroverk ansökningar

om rätt för dem att tillgodoräkna viss föregående verksamhet

i icke-statlig tjänst, i så gott som alla fall avseende undervisning vid

kommunala eller enskilda läroanstalter. Genom beslut den 23 februari

1940 har Kungl. Majit slutligt prövat ett stort antal dylika ansökningar.

Vid bedömandet av ansökningarna har Kungl. Majit i enlighet

med avlöningsreglementet såsom förutsättning för rätt för lärare att

räkna till godo tjänstgöring vid icke-statlig läroanstalt krävt, att denna

tjänstgöring kunnat anses vara likvärdig med den, som åligger läraren

i den ordinarie statstjänst, i vilken tillgodoräkning skall ske. Härvid

har beträffande läroverksadjunkt (23 lönegraden) tjänstgöring vid högre

folkskola och folkhögskola icke ansetts innebära sådan likvärdighet och

har följaktligen i förekommande fall medfört, att läraren icke kunnat

få tillgodoräkna dylik tjänstgöring. Därjämte har avlöningsreglementets

bestämmelse, att den tillgodoräkningsbara tjänstgöringen skall lia fullgjorts

i en följd, medfört, att tjänstgöring, som fullgjorts före tjänstgöring

vid högre folkskola eller folkhögskola, icke kunnat få tillgodoräknas.

Beträffande högre folkskola har dock det undantaget gjorts,

att lärare, som samtidigt varit läroanstaltens rektor, erhållit rätt att

tillgodoräkna sig tid, under vilken han bestritt båda befattningarna.

Slutligen bör nämnas, att den tid av föregående icke-statlig tjänstgöring,

som lärare fått taga i beräkning, begränsats till nio år, d. v. s. efter

föreskriven frånräkning av tre år netto sex år.

Bland de ansökningar örn tillgodoräkningsrätt, som inkommit till

Kungl. Majit, funnes, framhåller departementschefen, några, som vore

av den art, att bifall till desamma förutsatte avsteg från hår angivna

bedömningsnormer, men beträffande vilka särskilda förhållanden förelåge.

Ifrågavarande ansökningar äro ingivna av adjunkterna vid Vasa realskola

i Stockholm Ivar Valerius Ambjörn, vid högre allmänna läroverket

för gossar å Norrmalm i Stockholm Carl Josua Ernolv, vid högre allmänna

läroverket i Kristinehamn Jacob Edvin Jacobsson, vid högre

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

allmänna läroverket i Landskrona Carl Sigfrid Sterner, vid högre allmänna

läroverket i Kristianstad Otto Wihlborg, vid samrealskolan i

Arvika Johan Evert Ljusterdal samt vid högre allmänna läroverket i

Lund Oscar Elis Palmgren.

Adjunkten Ambjörn tjänstgjorde, efter omkring 9 års tjänstgöring

vid folkskola, från och med höstterminen 1923 till och med höstterminen

1925 såsom extra ordinarie lärare vid Uppsala högre folkskolor och, efter

vårterminen 1926 genomgången provårskurs, ånyo vid nämnda högre

folkskolor från och med höstterminen 1926 till och med vårterminen

1929 likaledes som extra ordinarie lärare samt såsom ordinarie lärare

från och med höstterminen 1929 till och med den 30 april 1937, då han

tillträdde ordinarie adjunktsbefattning vid Vasa realskola i Stockholm,

med undantag av tiden den 26 augusti—den 8 oktober 1927, då han

åtnjöt tjänstledighet för studieresa.

Adjunkten Ernolv tjänstgjorde två läsår vid allmänt läroverk, läsåret

1924/25 som extra ordinarie lektor vid kommunala gymnasiet i

Södertälje, från och med höstterminen 1925 till och med vårterminen

1933 såsom ordinarie ämneslärare vid Stockholms stads högre folkskola

för teknisk utbildning samt, sedan denna skola med höstterminen 1933

ombildats till praktisk mellanskola, i samma egenskap vid sistnämnda

skola, intill dess han den 1 juli 1934 tillträdde ordinarie adjunktsbefattning

vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i

Stockholm.

Adjunkten Jacobsson tjänstgjorde vid Högalids folkhögskola från

och med den 3 november 1919 till och med den 17 april 1920 såsom

extra ordinarie lärare samt såsom fast anställd lärare vid Bollnäs folkhögskola

från och med den 20 oktober 1920 till och med den 31 december

1932, varefter han den 1 januari 1933 tillträdde ordinarie adjunktur

vid samrealskolan i Vaxholm. Under nämnda tjänstgöringstid åtnjöt han

tjänstledighet den 25 juni—den 9 juli 1928 för studieresa samt den

7 september—den 15 oktober 1931 för genomgående av provårskurs.

Adjunkten Sterner tjänstgjorde — efter fem års tjänstgöring vid

statliga läroanstalter och vid kommunal mellanskola — från och med

den 1 februari 1924 till och med vårterminen 1938 såsom fast anställd

ämneslärare vid Tornedalens folkhögskola. Den 1 juli 1938 tillträdde

han sin adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket i Landskrona.

Adjunkten Wihlborg tjänstgjorde — efter föregående anställning

bland annat under ett läsår vid kommunala mellanskolan i Ljusdal och

under två läsår vid Lundsbergs skola — från och med höstterminen

1924 till och med den 31 mars 1936 vid J. IL Dahls högre läroanstalt

i Kristianstad (högre folkskola), varefter han den 1 april 1936 tillträdde

ordinarie adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket i Kristianstad.

Adjunkten Ljusterdal tjänstgjorde — efter någon tids anställning

vid folkhögskola — från och med höstterminen 1925 till och med vårterminen

1929 såsom extra ordinarie ämneslärare vid högre folkskolan

i Säter samt från och med den 1 juli 1929 till och med vårterminen

1932 som ordinarie lärare vid högre folkskolan i Munkfors och därefter

vid den kommunala mellanskola i Munkfors, till vilken den högre folk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

7

skolan från och med den 1 juli 1932 ombildades, till dess han den 1 juni

1936 tillträdde sin nuvarande befattning. Under höstterminen 1931 åtnjöt

Ljusterdal tjänstledighet för genomgående av provår.

Adjunkten Palmgren fullgjorde — förutom viss tidigare tjänstgöring,

som ej kan tillgodoräknas honom — tjänstgöring vår- och höstterminerna

1923 vid Solbacka läroverk, var vårterminen 1924 tjänstledig för

studier samt tjänstgjorde ånyo vid samma läroanstalt från och med

höstterminen 1924 intill dess han den 1 oktober 1934 tillträdde ordinarie

adjunktsbefattning vid högre allmänna läroverket i Lund. Under sistberörda

tid var hail tjänstledig för sjukdom under tiden den 14 september—den

16 oktober 1926, höstterminen 1929 för genomgående av

provårskurs och höstterminen 1932 för studier för filosofie licentiatexamen

utan att dock avlägga sådan examen.

Departementschefen har vidare redogjort för en av ordinarie läraren

vid kommunala mellanskolan i Svalöv Erik Alfred Sjöblom gjord ansökning

att få för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid folkhögskola.

Efter tjänstgöring vid enstaka tillfällen vid olika läroanstalter erhöll

Sjöblom från och med den 1 november 1924 anställning som ordinarie

lärare vid folkhögskolan i Svalöv, där han tjänstgjorde, till dess han

den 1 juli 1939 tillträdde sin nuvarande befattning vid kommunala

mellanskolan i Svalöv.

Utlåtanden över ansökningarna lia avgivits av skolöverstyrelsen och

undervisningsväsendets lönenämnd (respektive allmänna lönenämnden).

Departementschefen har för egen del anfört: I

I fråga örn fyra lärare, Ambjörn, Ernolv, Ljusterdal och Wihlborg,

gällde det tjänstgöring vid högre folkskola, beträffande tre, Jacobsson,

Sjöblom och Sterner, tjänstgöring vid folkhögskola, medan i fråga om

den återstående, Palmgren, ett förhållande av annan art förelåge. Redogörelsen

visade, att det i fråga örn Sjöblom gällde en lärare vid kommunal

mellanskola, medan övriga här angivna lärare nu vore anställda vid

allmänna läroverk.

För att lärare skulle kunna för löneklassplacering tillgodoräkna föregående

tjänstgöring fordrades bland annat, dels att densamma kunde

sägas ha varit minst likvärdig med den statliga, dels ock att den ägt

rum i en följd, varvid dock i vissa fall uppehåll i tjänstgöringen ansetts

icke böra utesluta tillgodoräkning av tidigare anställning. Ansökningar

om rätt för läroverksadjunkt att tillgodoräkna tjänstetid vid högre folkskola

hade i åtskilliga fall icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall. Härvid

hade likvärdighet mellan sistnämnda tjänstgöring och tjänstgöring vid

allmänt läroverk ansetts icke föreligga. Även örn departementschefen

alltså i fråga örn Ambjörn, Ernolv och Wihlborg funne uppenbart, att

deras tjänstgöring icke i och för sig kunde anses tillfyllest för att giva

dem rätt att tillgodoräkna densamma, syntes billigheten tala för att en

så lång tjänstgöring som den de fullgjort vid högre folkskola, Ambjörn

mer än 13 år, Ernolv 8 år och Wihlborg mer än 11 5/z år, på något sätt

finge tagas i betraktande i löneturshänseende. Samma uppfattning hyste

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

departementschefen i fråga om Jacobsson, Sjöblom oell Sterner, vilka fullgjort

mer än respektive 10 1/s, 14 och 12 års tjänstgöring vid folkhögskola.

Vad beträffade Ljusterdal, förelåge det förhållandet, att hans övergång

i statstjänst inverkat särskilt ogynnsamt på hans löneklassplacering som

adjunkt. Såvitt kunde bedömas av i ärendet föreliggande handlingar, skulle

Ljusterdal nämligen, om han ej övergått till statsläroverk utan kvarstått

som ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola den 1 januari 1939,

på grund av övergångsbestämmelserna till mellanskollärarnas avlöningsreglemente

fått tillgodoräkna tjänstetid vid högre folkskola och därigenom

kunnat såsom lärare vid kommunal mellanskola placeras i 26

löneklassen från och med sistnämnda dag, medan han nu såsom ordinarie

läroverksadjunkt placerats i 24 löneklassen från och med den 1 juli 1938.

I betraktande härav syntes hans framställning böra i viss utsträckning

förtjäna tillmötesgående.

Palmgrens ansökning slutligen avsåge en avvikelse från de eljest

gällande reglerna av annan art än de nu berörda, nämligen avbrott i

den pågående tjänstgöringen, föranlett av tjänstledighet för bedrivande

av studier, vilka icke utmynnat i avlagd licentiatexamen. Tjänstledigheten

hade omfattat höstterminen 1932. Hade den i stället omfattat vårterminen

samma år, hade ett bemyndigande i ämnet, som Kungl. Maj:t

erhållit av 1935 års riksdag, varit tillämpligt på honom. Väl kunde man

här tala om ett gränsfall, sådant som nästan alltid uppstode, då nya

författningsbestämmelser meddelades. Men beträffande Palmgren vore

gränsfallet sådant, att billigheten syntes motivera ett avsteg från eljest

gällande bedömningsgrunder, då han eljest skulle förlora icke mindre än

16 terminers tjänstgöring, som han bestritt före sin tjänstledighet och

annars syntes ha fått taga i betraktande för löneklassplacering.

Vid sitt ställningstagande till frågan om den omfattning, i vilken de

här omhandlade lärarna skäligen borde tillgodoses i löneturshänseende,

ansåge departementschefen sig beträffande Ambjörn, Ernolv, Jacobsson,

Sterner och Wihlborg kunna i huvudsak ansluta sig till ett förslag, som

framställts av dåvarande undervisningsväsendets lönenämnd. I enlighet

härmed skulle följande lärare från och med den 1 januari 1938, då de

övergått till ny lönereglering, placeras: Ambjörn i 25 löneklassen, med

rätt att räkna denna placering såsom erhållen från och med den 1 april

1936, samt Ernolv, Jacobsson och Wihlborg i 26 löneklassen. Sterner skulle

från och med den 1 juli 1938, då han tillträdde nyreglerad tjänst, likaledes

placeras i 26 löneklassen. Någon ytterligare tillgodoräkning för sistnämnda

fyra lärare, vilka ju skulle erhålla slutlön, torde numera med

hänsyn till den tid, som förflutit sedan lönenämnden avgav sitt förslag,

icke behöva föreskrivas. Vidare föresloge departementschefen — i anslutning

till de nu nämnda fallen — att Sjöblom skulle, räknat från och

med den 1 juli 1939 då han tillträdde nyreglerad tjänst, få placeras i 25

löneklassen med rätt att räkna denna placering såsom erhållen från och

med den 1 januari 1937.

Beträffande Ljusterdal hade departementschefen med hänsyn till föreliggande

omständigheter ansett sig kunna förorda, att han från och med

den 1 januari 1938, då han övergått till ny lönereglering, placerades i

förmånligare löneklass än som författningsenligt kunnat ske. Departementschefen

funne sig dock icke kunna tillstyrka, att han erhölle högre

placering än i 25 löneklassen, räknat från och med sistnämnda dag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-utskottets utlåtande Nr 62.

9

Vad anginge Palmgren, skulle han, om det ifrågavarande av studier föranledda

avbrottet i hans tjänstgöring inträffat omedelbart före i stället

för omedelbart efter den 1 juli 1932, ha kunnat placeras i 26 löneklassen

från och med löneregleringens ikraftträdande den 1 januari 1938, medan

han nu författningsenligt icke kunnat vid samma tidpunkt placeras

högre än i 24 löneklassen. Departementschefen ansåge skäligt, att han

finge inplaceras i 25 löneklassen, räknat från och med sistnämnda dag.

Samtliga de sju av ifrågavarande åtta lärare, vilka vore utnämnda vid

allmänt läroverk, skulle alltså enligt departementschefens förslag erhålla

förhöjd löneklassplacering i samband med deras inträdande på det före

den 1 juli 1939 gällande avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid

statens undervisningsväsende. Emellertid gällde för dessa lärare numera

sedan den 1 juli 1939 civila avlöningsreglementet. Bifall till förslaget

skulle således medföra omräkning av lärarnas lönetursrätt och därmed

följande retroaktiva löneutbetalningar både enligt förstnämnda särskilda

avlöningsreglemente och enligt civila avlöningsreglementet. Departementschefen

ansåge sig med hänsyn härtill och i anslutning till av

Kungl. Maj:t i vissa andra fall tillämpad praxis böra göra det tillägget

till det förut anförda, att de här avsedda lärarna icke borde på grund

av vad i det föregående föreslagits få uppbära förhöjd avlöning för

tiden före den 1 juli 1939, då nu gällande lönereglering för dem trätt

i kraft.

Med hänsyn till i ovan angivna fall föreliggande särskilda omständigheter

har utskottet icke funnit anledning till erinran mot det av

departementschefen förordade förslaget.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att adjunkterna vid Vasa

realskola i Stockholm Ivar Valerius Ambjörn, vid högre

allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm

Carl Josua Ernolv, vid högre allmänna läroverket i

Kristinehamn Jacob Edvin Jacobsson, vid högre allmänna

läroverket i Landskrona Carl Sigfrid Sterner, vid högre

allmänna läroverket i Kristianstad Otto Wihlborg, vid

samrealskolan i Arvika Johan Evert Ljusterdal samt vid

högre allmänna läroverket i Lund Oscar Elis Palmgren

ävensom ordinarie läraren vid kommunala mellanskolan

i Svalöv Erik Alfred Sjöblom må tillerkännas den löneklassplacering,

som av chefen för ecklesiastikdepartementet

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 7 februari 1941 angivits.

Stockholm den 28 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr fil.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1041. C sand. Nr 61 — 63.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:168 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering för vissa lärare. a1 i texten