Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för K. E. Nygren rn. fl. från ersättningsskyldighet.

1941-04-01 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för K. E. Nygren rn. fl. från ersättningsskyldighet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 3 april 1941 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

befrielse för K. E. Nygren rn. fl. från ersättningsskyldighet.

(lia avd.)

l:o) I propositionen nr 120 Ilar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 28 februari 1941, föreslagit riksdagen under punkt l:o medgiva, att

K. E. Nygren och H. A. Ruthström, båda i Holmsund, må, därest de före

den 1 januari 1942 tili arméförvaltningen inbetala ett belopp av 1,440 kronor,

befrias från återstoden av dem jämlikt hovrättens för Övre Norrland dom

den 29 oktober 1940 åliggande betalningsskyldighet till kronan.

Vid upphandling av tälthyddor för arméns räkning under hösten 1939

antogs handelsbolaget med firma Holmsunds presenningsfabrik, innehavare

Karl Erik Nygren och Hilmer Amandus Ruthström, båda i Holmsund, efter

i vederbörlig ordning avgivet leveransanbud till leverantör av 400 tälthyddor

till arméförvaltningens intendenturdepartement. Emellertid visade sig handelsbolaget

icke kunna fullgöra de med upphandlingen förenade villkoren, varför

intendenturdepartementet återkallade antagandet av bolagets anbud. Till

följd liärav måste förnyad upphandling av tälthyddor för intendenturdepartementets

räkning företagas senare under samma höst, varvid upphandlingspriset

blev åtskilligt högre än det av bolaget i förenämnda anbud upptagna. Då bolaget

och dess innehavare måste anses vara ersättningsskyldiga för de merkostnader,

som härigenom uppstodo för kronan för den förnyade upphandlingen,

instämde arméförvaltningens intendenturdepartement å kronans vägnar bolaget

och dess innehavare till Umeå domsagas häradsrätt med yrkande, att bolaget

och dess medparter måtte åläggas att gemensamt eller vilken bäst gälda gitte

i förevarande avseende till kronan utgiva tillhopa 14,400 kronor jämte ränta.

Genom utslag den 3 juli 1940 förpliktade häradsrätten handelsbolaget och

dess medparter att till kronan utgiva nyssnämnda belopp, 14,400 kronor,

jämte fem procent ränta därå från stämningsdagen den 30 januari 1940 tills

betalning skedde ävensom gottgöra kronan för utgifter i målet med 100

kronor.

I häradsrättens utslag sökte handelsbolaget och dess medparter ändring.

Genom dom den 29 oktober 1940, vilken vunnit laga kraft, fann hovrätten

för Övre Norrland ej skäl att göra ändring i häradsrättens utslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 72—73.

701 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

Utskottet.

Uti en den 4 februari 1941 dagtecknad skrift liava Nygren och Ruthström

på anförda skäl anhållit att bliva befriade från eller erhålla avkortning av

betalningsskyldigheten för den skuld, vari de enligt förenämnda hovrättsdom

häftade till kronan.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av arméförvaltning ms intendentur- och

civila departement den 14 och av statskontoret den 22 februari 1941. Myndigheterna

hava därvid med hänsyn till föreliggande omständigheter tillstyrkt,

att Nygren och Ruthström befriades från den ifrågavarande ersättningsskyldigheten,

därest de före utgången av år 1941 till kronan inbetalade ett

belopp av 1,440 kronor, d. v. s. en tiondel av det utdömda skadeståndets

kapitalbelopp.

Departementschefen har med hänsyn till vad som i ärendet upplysts örn

sökandenas ekonomiska förhållanden och angående deras personer funnit

starka billighetsskäl tala för ett bifall till den gjorda hemställan örn skuldens

efterskänkande i enlighet med de i ärendet hörda myndigheternas förslag.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att K. E. Nygren och H. A. Ruthström,

båda i Holmsund, må, därest de före den 1 januari

1942 till arméförvaltningen inbetala ett belopp av 1,440 kronor,

befrias från återstoden av dem jämlikt hovrättens för Övre

Norrland dom den 29 oktober 1940 åliggande betalningsskyldighet

till kronan.

2:o) I förevarande proposition har Kungl. Majit under punkt 2:o föreslagit

riksdagen medgiva, att J. V. Marklund må befrias från honom jämlikt

Kungl. Maj:ts utslag den 4 november 1940 åliggande skyldighet att till

kronan utgiva ersättning med 500 kronor.

I april 1940 upptäcktes en skada å ångpannan i Gotlands infanteriregementes

tvättinrättning. Anledningen till skadan synes enligt verkställd utredning

hava varit, att maskinisten vid regementet, Johan Verner Marielund,

underlåtit att i tid föranstalta örn rengöring av ångpannan.

Med anledning av vad sålunda förekommit ställdes Marklund av vederbörande

åklagare under åtal vid regementets fältkrigsrätt. Genom utslag

den 12 juni 1940 förpliktade fältkrigsrätten — jämte det fältkrigsrätten

dömde Marklund, bland annat, för försummelse vid fullgörande av tjänsteplikt

till disciplinstraff av arrest utan bevakning i tre dagar — Marklund att till

statsverket utgiva ersättning för ångpannans reparation med 500 kronor.

Häröver anförde såväl åklagaren som Marklund besvär hos krigshovrätten,

som enligt utslag den 18 juli 1940 fann skäl icke vara av någondera klaganden

anfört, som föranledde ändring i fältkrigsrättens utslag. Sedan Marklund

härefter fullföljt talan genom besvär hos Kungl. Majit, fann Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

3

Maj:t genom utslag den 4 november 1940 ej skäl att göra ändring i krigshovrättens

utslag.

I besvären har Marklund därjämte anhållit att, därest hans talan icke

kunde bifallas, av nåd bliva befriad från den honom ålagda betalningsskyldigheten.

Till stöd härför har Marklund åberopat de vid tillfället rådande

synnerligen svåra arbetsförhållandena samt anfört, att han saknade möjlighet

att erlägga det utdömda skadeståndet på annat sätt än genom att skuldsätta

sig för hela beloppet.

Arméförvaltningens /örtifikationsstyrelse har i utlåtande i ärendet den 3 december

1940 på anförda skäl tillstyrkt bifall till Marklunds framställning,

och i utlåtande den 8 januari 1941 har jämväl statskontoret tillstyrkt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att kronans ifrågavarande fordran

efterskänkes.

Departementschefen har i anslutning till myndigheternas förslag funnit sig

böra tillstyrka, att Marklund befrias från ifrågavarande ersättningsskyldighet

till kronan.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att J. Y. Marklund må befrias från

honom jämlikt Kungl. Maj:ts utslag den 4 november 1940

åliggande skyldighet att till kronan utgiva ersättning med 500

kronor.

3:o) Under punkt 3:o i förenämnda proposition har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att envar av K. Y. E. Birath, Erik Andersson och

Elof Andersson må, därest han inom tid, som av Kungl. Majit må bestämmas,

inbetalar ett belopp av 150 kronor, befrias från återstående betalningsskyldighet

till kronan enligt krigshovrättens utslag den 16 april 1940.

Den 15 januari 1940 ombesörjde furiren vid Karlsborgs luftvärnsregemente

nr 8/1 Karl Viktor Erland Birath med en kronan tillhörig lastautomobil

transport av viss materiel från Kingshamn till Malmö, därvid värnpliktiga

nr 354 46/1939 Erik Andersson och nr 816 46/1939 Elof Andersson tjänstgjorde

såsom förare av bilen. Efter framkomsten till Malmö hade bilens kylarvätska,

som utgjorts av enbart vatten, icke blivit urtappad, med påföljd att

bilens motor på grund av rådande stark kyla under påföljande natt frusit

sönder.

Birath, Erik Andersson och Elof Andersson ålades sedermera, efter

yrkande av åklagare, av krigsrätten vid Södra skånska infanteriregementet

genom utslag den 17 februari 1940, enär de genom vårdslöshet vid handhavandet

av bilen finge anses hava vållat skadorna å densamma, att en för

alla och alla för on ersätta kronan för den därigenom uppkomna skadan

med 1,592 kronor 96 öre.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

Utskottet.

Krigshovrätten, där Birath, Erik Andersson och Elof Andersson anfört

besvär över krigsrättens utslag, fann genom utslag den 16 april 1940 skäl

ej vara av någon av klagandena anfört, som föranledde ändring i överklagade

utslaget.

Uti en av inspektören för artilleriet, jämte såväl eget yttrande som yttrande

av chefen för Karlsborgs luftvärnsregementes depå, den 30 maj 1940

överlämnad skrift hava Birath, Erik Andersson och Elof Andersson — under

åberopande av att gäldandet av den ådömda skadeersättningen skulle medföra

betydande ekonomiska svårigheter — anhållit örn befrielse från skadestånds

skyldigheten.

Chefen för Karlsborgs luftvärnsregementes depå har tillstyrkt bifall till ansökningarna.

Arméförvaltningens tyg- och civila departement hava jämväl tillstyrkt, att

sökandena helt måtte befrias från dem ålagd ersättningsskyldighet.

Statskontoret har i utlåtande den 25 september 1940 anfört, att den i förevarande

fall uppkomna skadan finge anses hava föranletts av en jämförelsevis

grov vårdslöshet hos sökandena. Ämbetsverket ansåge sig icke kunna

förorda helt efterskänkande av skadeståndsskyldigheten utan ville för sin

del föreslå att envar av sökandena, därest han inom viss angiven tid inbetalade

ett belopp av 150 kronor, måtte befrias från återstoden av honom

åvilande ersättningsskyldighet.

Departementschefen har ansett sig böra i anslutning till statskontorets

yttrande föreslå, att envar av Birath, Erik Andersson och Elof Andersson

mot inbetalande av 150 kronor befrias från sin därefter återstående ersättningsskyldighet

till statsverket. Det borde få ankomma på Kungl. Majit

att bestämma den tidpunkt, inom vilken ifrågavarande betalningsskyldighet

skall vara fullgjord.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört, får hemställa,

att riksdagen må medgiva, att envar av K. Y. E. Birath,

Erik Andersson och Elof Andersson må, därest han inom tid,

som av Kungl. Majit må bestämmas, inbetalar ett belopp av 150

kronor, befrias från återstående betalningsskyldighet till kronan

enligt krigshovrättens utslag den 16 april 1940.

4:o) Under punkt 4:o i förenämnda proposition har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att B. A. Ekeberg må befrias från honom jämlikt

särskilda krigsrättens för kustflottan utslag den 5 april 1940 åliggande skyldighet

att till kronan utgiva skadestånd med 570 kronor.

Den 24 februari 1940 utförde värnpliktige nr 32 233/1935 Kolf Axel

Ekeberg enligt order en körning från Yitså brygga till Västerhaninge station

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

5

i Stockholms län med en för marinens räkning förhyrd, av Ekeberg omhänderhavd

lastautomobil. Ekeberg hade därvid underlåtit att i förväg tillse

att förrådet av olja i motorn varit tillräckligt, med den påföljd att motorn

på grund av oljebrist allvarligt skadades.

Efter åtal vid särskilda krigsrätten för kustflottan dömdes Ekeberg genom

krigsrättens utslag den 5 april 1940 för vårdslöshet i fullgörande av tjänsteplikt

jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten att undergå disciplinstraff

av vaktarrest i tre dagar samt förpliktades att ersätta kronan kostnaden för

reparation av motorn med 450 kronor ävensom till bilens ägare utbetalt belopp

för den tid bilen reparerats med 120 kronor, tillhopa 570 kronor.

Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.

Hos Kungl. Majit har sedermera Ekeberg under framhållande av sin svaga

ekonomiska ställning anhållit örn befrielse från den honom sålunda ålagda

ersättningsskyldigheten.

Marinförvaltningen har i utlåtande den 2 augusti 1940 tillstyrkt bifall

till Ekebergs ansökning.

Statskontoret har i utlåtande den 14 augusti 1940 anfört, att, då uppgifter

rörande Ekebergs ekonomiska ställning saknades och i övrigt intet förebragts

av beskaffenhet att böra för Ekeberg medföra befrielse från eller

nedsättning av det honom ådömda skadeståndsbeloppet, ämbetsverket icke

kunde tillstyrka bifall till ansökningen.

Marinförvaltningen har härefter ånyo yttrat sig i anslutning till införskaffad

utredning angående Ekebergs ekonomiska ställning samt därvid vidhållit

sitt förut uttalade tillstyrkande av bifall till ansökningen.

Departementschefen har med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna

funnit sig böra tillstyrka framställningen örn befrielse från

ersättningsskyldigheten.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att K. A. Ekeberg må befrias från

honom jämlikt särskilda krigsrättens för kustflottan utslag den

5 april 1940 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd

med 570 kronor.

5:o) I förenämnda proposition har Kungl. Majit under punkten 5:o föreslagit

riksdagen medgiva, att E. Malmström må befrias från honom jämlikt

flygkrigsskolans krigsrätts utslag den 26 februari 1940 åliggande skyldighet

att till kronan utgiva skadestånd med 200 kronor.

Den 19 februari 1940 företog sig korpralen vid flygkrigsskolan Ebbe

Malmström att i strid mot gällande bestämmelser köra ett honom i egenskap

av gruppmekanikor anförtrott flygplan för egen motor in till hangaren.

Härvid råkade han köra mot hangarporten, varvid flygplanets propeller skadades.

Enligt Malmströms egen uppgift lindo han ägt kännedom örn att

Utskottet■

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

Utskottet.

han icke ägt rätt att framföra flygplanet för egen motor på marken; att han

det oaktat gjort detta hade berott på att han icke hade haft tillräckligt med

personal för att draga in flygplanet i hangaren.

Sedan Malmström med anledning härav ställts under tilltal vid flygkrigsskolans

krigsrätt, fann krigsrätten i utslag den 26 februari 1940 rättvist

jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten döma Malmström att för oförstånd

i fullgörande av tjänsteplikter undergå disciplinstraff av vaktarrest i fem dagar,

varjämte Malmström förpliktades ersätta statsverket med 200 kronor.

Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.

Uti en av chefen för flygvapnet, jämte eget yttrande, den 2 april 1940

överlämnad skrift har Malmström — under åberopande bland annat, att han

icke ägde andra tillgångar än den honom tillfallande lönen samt vissa å

sparbanksbok obligatoriskt insatta avlöningsmedel — anhållit örn befrielse

från skadeståndsskyldigheten.

Flygförvaltningen har i utlåtande i ärendet den 31 maj 1940 på anförda

skäl hemställt, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen

medgiva, att kronans fordran hos Malmström, 200 kronor, må efterskänkas

och berörda belopp ur flygförvaltningens räkenskaper avskrivas.

Statskontoret har i utlåtande den 10 juli 1940 med viss tvekan tillstyrkt,

att Kungl. Majit i proposition till riksdagen måtte föreslå, att kronans

fordran hos Malmström, 200 kronor, måtte i sin helhet efterskänkas.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Med hänsyn till att Malmström, därest han ägt rätt att föra ifrågavarande

flygplan, jämlikt 33 § strafflagen för krigsmakten kunnat befrias från skadeståndsskyldighet,

och i betraktande av övriga föreliggande omständigheter

vill jag tillstyrka, att Malmström befrias från ifrågavarande ersättningsskyldighet

å 200 kronor.

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställa,

att riksdagen må medgiva, att E. Malmström må befrias från

honom jämlikt flygkrigsskolans krigsrätts utslag den 26 februari

1940 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd

med 200 kronor.

6:o) I förenämnda proposition har Kungl. Majit under punkt 6:o slutligen

föreslagit riksdagen medgiva, att S. H. Pettersson må befrias från

honom jämlikt stationskrigsrättens vid Stockholms örlogsstation utslag den

12 april 1940 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med

688 kronor.

Den 8 mars 1940 inträffade vid Koslagens flygflottilj en sammanstötning

mellan två på flottiljens uppställningsplats befintliga flygplan, förorsakad

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 72. 7

av att värnpliktige nr 159 55/1939 Sven Harald Pettersson, som varit sysselsatt

med att varmköra motorn å det ena flygplanet, satt detta i gång och

företagit en sväng å uppställningsplatsen för att förflytta planet till i höjd

med andra å platsen uppställda flygplan och därvid bakifrån påkörde ett

av dessa. Härvid skadades propellern å det av Pettersson omhänderhavda

planet.

Efter åtal vid stationskrigsrätten vid Stockholms örlogsstation dömdes

Pettersson genom stationskrigsrättens utslag den 12 april 1940 för vad han

sålunda låtit komma sig till last jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten

att undergå disciplinstraff av vaktarrest i åtta dagar samt förpliktades att

ersätta kronan den å flygplanet uppkomna skadan med 688 kronor. Krigsrättens

utslag har vunnit laga kraft.

Uti en av chefen för flygvapnet, jämte såväl eget yttrande som yttrande

av flygförvaltningen, den 18 juli 1940 överlämnad skrift har Pettersson anhållit

örn befrielse från skadeståndsskyldigheten.

Chefen för flygvapnet har tillstyrkt bifall till ansökningen.

Flygförvaltningen har funnit billighetskäl tala för att Pettersson vinner befrielse

från den honom ådömda ersättningsskyldigheten till kronan.

Statskontoret har i yttrande den 3 augusti 1940, då i ärendet icke meddelats

några uppgifter angående sökandens ekonomi, funnit sig kunna förorda

bifall till den gjorda ansökningen endast under den fortsättning, att

gäldandet av det Pettersson ådömda skadeståndet skulle för honom bliva

alltför betungande.

I anledning härav har flygförvaltningen den 20 september 1940 avgivit förnyat

utlåtande i ärendet och därvid anfört följande:

Pettersson, vilken från och med den 27 april 1940 inkallats till tjänstgöring

under förstärkt försvarsberedskap, uppbär för närvarande terminslön

med 15 kronor per lönetermin. I sitt civila yrke är Pettersson handelsbiträde

med en lön av 30 kronor per vecka i ett för allt. Han äger icke

några privata sparmedel och resterar för oguldna utskylder med omkring

100 kronor. Hans övriga skulder torde för närvarande belöpa sig till 75

kronor. Pettersson är ogift och bosatt hos sina föräldrar. Dessa leva i

små ekonomiska omständigheter. Fadern är brädgårdsarbetare och måste

tidvis gå arbetslös. Pettersson har sex s3rskon, av vilka två äro inkallade

till tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap. Något familjebidrag utgår

icke. — Med hänsyn till föreliggande omständigheter finner flygförvaltningen

att gäldandet av det Pettersson ådömda skadeståndet skulle för honom

bliva alltför betungande.

Departementschefen har med hänsyn såväl till vad i ärendet blivit upplyst

rörande Petterssons ekonomiska förhållanden som ock till övriga föreliggande

omständigheter tillstyrkt, att Pettersson befrias från ifrågavarande

ersättningsskyldighet å 688 kronor.

I anslutning till vad departementschefen anfört i ärendet hemställer utskottet,

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

att riksdagen må medgiva, att S. H. Pettersson må befrias

från honom jämlikt stationskrigsrättens vid Stockholms örlogsstation

utslag den 12 april 1940 åliggande skyldighet att till

kronan utgiva skadestånd med 688 kronor.

Stockholm den 1 april 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Tor sien Ström, Lindström, Heiding, Sven Larsson, Garlström, Karl Andersson, Bäckström,

Boman, friherre De Geer och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Bergström, Mårtensson,

Staxäng, Hansson i Rubbestad, Bergvall och Eriksson i Frägsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående befrielse för K. E. Nygren m. fl. från ersättningsskyldighet. s. 2 i texten