Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m.

1941-04-01 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

1

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 3 april 1941 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till bidrag till driften av förlossningsanstalter

och väntehem m. m.

(3:e avd.)

I anslutning till sin i årets statsverksproposition under femte huvudtiteln

(punkten 132) gjorda framställning har Kungl. Majit i propositionen nr 115,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden den 14 februari 1941, föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen förordade ändrade grunder för statsbidrag till driften

av förlossningsanstalter, dels ock till Bidrag till driften av förlossningsanstalter

och väntehem m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 1,300,000 kronor.

Gällande bestämmelser örn driftbidrag till förlossningsanstalter

och väntehem m. m. återfinnas i kungörelsen den 21 juli 1937 (nr 743)

med däri genom kungörelsen nr 262/1939 vidtagen ändring. Dessa kungörelser

innehålla bland annat följande.

Statsbidrag utgår till landsting, kommun, kommunalförbund, förening eller

stiftelse för driften av barnbördshus, barnbördsavdelning, förlossningshem

och förlossningsrum hos barnmorska ävensom för driften av väntehem för

barnaföderskor i rikets ödemarksområden samt för hemhjälp åt kvinna, som

vistas å dylikt väntehem.

Bidrag till driften av förlossningsanstalt utgår med 3 kronor för dag och

barnaföderska, som vårdas å allmän sal å barnbördshus eller barnbördsavdelning

eller å förlossningshem örn minst sex vårdplatser, samt med 2 kronor

för dag och barnaföderska, som vårdas å förlossningshem örn högst fem vårdplatser

eller å förlossningsrum hos barnmorska, dock i samtliga nu nämnda

fall för högst tio dagar.

Såsom villkor för driftbidrag stadgas bland annat, att vårdavgift å allmän

sal eller därmed likställt rum icke må överstiga för den tid, under vilken

statsbidrag utgår, en krona för dag och barnaföderska jämte barn samt för

tiden därefter den för andra patienter, tillhörande sjukvårdsområdet, för

vård å allmän sal å lasarett respektive sjukstuga fastställda avgiften, ävensom

att särskild förlossningsavgift icke må i något fall avkrävas barnaföderska.

Beviljat statsbidrag utbetalas halvårsvis i efterskott.

Jämlikt lagen den 4 juni 1937 (nr 298) örn anställande av distriktsbarnmorskor

m. m. skall riket för tillgodoseende av barnaföderskors

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 74—75.

TM 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

behov av förlossningshjälp vara indelat i barnmorskedistrikt. Distriktsbarnmorska

är bland annat skyldig att utan särskild ersättning efter anvisning

av barnmorskestyrelsen tjänstgöra å förlossningsanstalt, som drives

av landsting eller stad, som ej deltager i landsting. Distriktsbarnmorska

skall åtnjuta dels kontant lön av minst 1,500 kronor för år jiimte tre ålderstillägg,

vartdera å 100 kronor efter tre, sex och nio års väl vitsordad tjänstgöring,

dels ock kostnadsfritt möblerad bostad jämte värme och lyse eller

ock ersättning för dessa naturaförmåner efter ortens pris. Utöver sålunda

stadgad lön äger distriktsbarnmorska, som under loppet av ett

kalenderår biträtt vid mer än 25 förlossningar i hemmet eller å förlossningsanstalt,

vilken drives av landsting eller stad, som ej deltager i landsting,

åtnjuta lönetillägg med 10 kronor för varje sådan förlossning utöver tjugufem,

dock högst med 300 kronor för kalenderår. Till distriktsbarnmorskas

årliga avlöning bidrager staten enligt kungörelse den 21 juli 1937 (nr 744)

med 1,500 kronor jämte belopp, motsvarande dels till henne utgående ålderstillägg,

dels ock det särskilda lönetillägg å högst 300 kronor, vartill barnmorskan

må vara berättigad. Övriga distriktsbarnmorska tillkommande löneförmåner

bestridas av vederbörande landsting eller stad, som ej deltager i

landsting.

Vid tillämpningen av ovannämnda bestämmelser har tvekan uppstått, huruvida

statsbidrag må utgå till avlöning av distriktsbarnmorska, som biträder

vid sjukstugas förlossningsavdelning, samtidigt med att statsbidrag till driften

av sådan avdelning av landstinget uppbäres.

Med anledning av en av Västerbottens läns landsting gjord framställning,

varöver medicinalstyrelsen yttrat sig, förklarade Kungl. Majit genom beslut

den 21 mars 1940 hinder icke möta för landstinget att tills vidare, till dess

Kungl. Majit annorlunda förordnade, komma i åtnjutande av statsbidrag i enlighet

med bestämmelserna i kungörelsen den 21 juli 1937 (nr 743) angående statsbidrag

till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m. beträffande

sådana vid sjukstugor inrättade förlossningsavdelningar, som inrymde högst

jern vårdplatser, oaktat att där icke funnes anställd annan barnmorska än

distriktsbarnmorska, till vilkens avlöning statsbidrag utginge jämlikt dep

nyssnämnda dag utfärdade kungörelsen (nr 744) angående statsbidrag till avlöning

åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor m. m.

Samtidigt uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen att med beaktande

av sambandet mellan den öppna och slutna förlossningsvården till omprövning

upptaga spörsmålet, efter vilka grunder statsbidrag borde utgå till

driften av förlossningsavdelningar vid sjukstugor samt förlossningshem, där

vården ombesörjdes av en eller flera distriktsbarnmorskor, till vilkas avlöning

statsbidrag utginge enligt kungörelsen den 21 juli 1937 (nr 744), samt

för Kungl. Majit framlägga det förslag, vartill omprövningen kunde föranleda.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 24 oktober 1940 framlagt förslag till

definitiv lösning av ifrågavarande spörsmål och därvid till en början anfört:

På senaste tiden hade vid flera förlossningsanstalter sådana svårigheter

uppstått för erhållande av nödig barnmorskehjälp, att risk förelåge, att vissa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

3

sådana anstalter icke längre på tillfredsställande sätt skulle kunna drivas.

Denna omständighet vore av betydelse vid behandlingen av här ifrågavarande

spörsmål, ty därigenom måste distriktsbarnmorskor i högre utsträckning än

man förut tänkt sig komma till användning å förlossningsanstalterna.

Man syntes i dylikt avseende böra särskilja två olika fall, nämligen dels

fall, då distriktsbarnmorska antingen tillfälligtvis, exempelvis vid semester

eller kortare sjukledighet för den ordinarie barnmorskan, eller också regelbundet

viss dag eller vissa timmar per vecka tjänstgjorde vid förlossningsanstalt,

dels ock fall, då distriktsbarnmorska under längre tid vid dylik anstalt

utförde arbete, för vilket en särskild barnmorska borde vara fast anställd.

I det förra fallet syntes inga särskilda grunder erfordras för statsbidraget,

utan borde detsamma utgå med belopp, som för dag och barnaföderska

angivits i kungörelsen den 21 juli 1937 (nr 743). I det senare

fallet däremot ansåge styrelsen frågan örn fastställande av dylika särskilda

grunder böra övervägas.

Med utgångspunkt härifrån och på grundval av en av styrelsen verkställd

beräkning av kostnaderna vid hithörande anstalter under olika förutsättningar

har styrelsen framlagt följande förslag till reglering av statens bidrag till

förlossningsanstalter i de fall, då distrikts- eller reservbarnmorska utför

arbete därstädes:

Därest vid barnbördsavdelning eller förlossningshem distrikts- eller reservbarnmorska

utfört sådant arbete, för vilket en särskild barnmorska bort vara

anställd, skall för den tid utöver tre månader av ett kalenderår, varunder

denna tjänstgöring varat, statsbidraget nedsättas med en krona för dag och

barnaföderska, dock högst med 2,100 kronor.

Därest vid barnbördsavdelning eller förlossningshem örn minst sex vårdplatser

två distrikts- eller reservbarnmorskor samtidigt utfört sådant arbete,

för vilket två särskilda barnmorskor bort vara anställda, skall för den tid

utöver tre månader av ett kalenderår, varunder denna tjänstgöring varat, statsbidraget

nedsättas med en krona 50 öre för dag och barnaföderska, dock högst

med 4,200 kronor.

Statsbidrag enligt nu nämnda bestämmelser till driften av barnbördsavdelning

vid lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning må utgå endast

för så vitt medicinalstyrelsen, efter därom av vederbörande gjord framställning,

medgivit, att arbetet, i vad det avser tid utöver tre månader av ett

kalenderår, får utföras av distrikts- eller reservbarnmorska.

Då styrelsen räknat med möjligheten, att den nu föreliggande bristen på

barnmorskor inom en icke alltför avlägsen framtid blir avhjälpt, har styrelsen

föreslagit, att bestämmelsernas giltighet begränsas till viss tid, förslagsvis

fem år. Av praktiska skäl föreslås bestämmelserna träda i kraft den 1 januari

visst år.

över medicinalstyrelsens förslag hava yttranden avgivits av statskontoret

och styrelsen för svenska landstingsförbundet. Angående innehållet i dessa

yttranden får utskottet hänvisa till propositionen, sid. 9—12.

I anslutning härtill har anmälts en från landstingets förvaltningsutskott

i Skaraborgs län den 9 januari 1941 inkommen framställning örn statsbidrag

till förlossningshemmet i Tidaholm.

Detta förlossningshem, som är fristående och inrymmer sex vårdplatser,

började sin verksamhet den 1 maj 1940 men blev först den 15 oktober

samma år besiktigat och godkänt'' av medicinalstyrelsen. Genom beslut

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr ?4.

den 6 december 1940 förklarade medicinalstyrelsen landstinget berättigat att

jämlikt föreskrifterna i kungörelsen'' den 21 juli 1937 (nr 743) komma i åtnjutande

av statsbidrag till hemmets drift från och med den dag efter den

15 oktober 1940, då landstinget styrkt, att en barnmorska, som icke vore

distrikts- eller reservbarnmorska, fast anställts vid hemmet.

I anledning av detta medicinalstyrelsens beslut har förvaltningsutskottet

anhållit, att Kungl. Majit måtte, med upphävande av medicinalstyrelsens

beslut, medgiva, att statsbidrag med 3 kronor för dag och patient

hnge irtgå till förlossningshemmet räknat från och med den 1 maj 1940,

oaktat barnmorska, som icke vore distrikts- eller reservbarnmorska, ej anställts

vid hemmet. Därest reducering av statsbidraget ansåges böra äga rum,

har förvaltningsutskottet hemställt, att bidraget ej må sättas lägre än till

2 kronor för dag och patient, dock att reduktionen icke må överstiga 2,100

kronor för helt år räknat.

Departementschefen har för egen del anfört:

Ett av liuvudsydtena med 1937 års reform i fråga örn förlossningsvården

var, såsom landstingsförbundets styrelse framhållit, att åvägabringa en vidgad

samverkan mellan den öppna och slutna förlossningsvården. Därvid förutsattes,

att distrikts- och reservbarnmorskorna skulle i viss omfattning tagas i

anspråk för tjänstgöring å förlossningsanstalter, vilket ock kommit till uttryck

i 4 och 10 §§ lagen örn anställande av distriktsbarnmorskor m. m. I dessa lagrum

föreskrives nämligen skyldighet för distrikts- och reservbarnmorska att

utan särskild ersättning efter anvisning av barnmorskestyrelsen tjänstgöra å

förlossningsanstalt, som drives av landsting eller stad utanför landsting.

Närmare bestämmelser rörande omfattningen och innebörden av denna

skyldighet hava icke meddelats. I den grundläggande propositionen i ämnet

(nr 39/1937) hava emellertid vissa riktlinjer för samarbetet angivits. Såsom en

lämplig form för samverkan mellan den öppna och slutna förlossningsvården

i mera glest befolkade trakter förordades sålunda inrättande av s. k. förlossningsrum

hos barnmorskor örn högst två vårdplatser, där distriktsbarnmorska

regelmässigt skulle ansvara för vården jämsides med att hon biträdde vid förlossningar

ute i distriktet.

För andra delar av landet rekommenderades anordnande av mindre, fristående

förlossningshem örn 3—5 vårdplatser, vid vilka två distriktsbarnmorskor

skulle stationeras med skyldighet att tjänstgöra jämväl i den öppna

vården. Genom användande av denna samarbetsform beräknades bland annat

det totala antalet tjänstebarnmorskor kunna nedbringas. I nämnda proposition

tillrådde jag emellertid viss försiktighet beträffande denna anstaltstyp,

främst med hänsyn till att den kunde leda till alltför stora rayoner med därav

följande olägenheter för barnaföderskorna.

Härjämte avsågos distrikts- och reservbarnmorskorna skola i män av behov

biträda å större förlossningshem (örn minst sex vårdplatser) samt å barnbördsavdelningar

vid lasarett och sjukstugor. Därvid förutsattes som regel, att

särskild barnmorska skulle vara fast anställd vid hemmet eller avdelningen,

dock ej i fråga om sjukstugeavdelningarna, vilka ofta på grund av sin belägenhet

i glest befolkade trakter icke lämpligen kunde göras så stora, att anstäl

lande av en särskild barnmorska vore motiverat. I dessa fall finge det alltså

bli beroende på omständigheterna, hur barnmorskehjälpen borde ordnas.

Beträffande de ekonomiska förhållandena innebar nyssnämnda proposition,

att statens bidrag till driften av samtliga förlossningsanstalter skulle utgå

med 2 kronor per dag och patient. Med hänsyn till detta relativt låga bidrags
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande iXr i i.

h

belopp ansåg jag mig icke böra ifrågasätta någon begränsning av statens

driftbidrag i de fall, då distrikts- eller reservbarnmorska anlitades vid förlossningsanstalt,

i synnerhet som propositionen jämväl föreslog en sänkning av

statens bidrag till avlöning åt distrikts- och reservbarnmorska i förhållande

till vad befolkningskommissionen förordat. I anledning av väckta motioner

(1:208 och 11:415), vari hänvisades till de relativt drygare kostnaderna för

driften av barnbördsavdelningar vid lasarett och sjukstugor, höjde emellertid

riksdagen driftbidraget vid dylika avdelningar samt fristående förlossningshem

örn minst ses vårdplatser till 3 kronor för vårddag. Härigenom synes

mig läget hava något förändrats. Det torde nämligen knappast kunna bestridas,

att de drygare driftkostnaderna vid sistnämnda anstalter bland annat

hava sin grund däri, att å desamma som regel kräves en heltidsanställd barnmorska

för att vården skall bliva tillfredsställande. Vid sådant förhållande

kan det givetvis med visst fog ifrågasättas, huruvida icke statens bidrag till

driften av dessa anstalter bör något begränsas i de fall, då distrikts- eller

reservbarnmorska, till vilkas avlöning statsbidrag utgår i annan ordning,

under ej alltför kort tid anlitas för arbetsuppgifter å förlossningsanstalt, för

vilkas tillgodoseende eljest krävts en särskild barnmorska. För egen del finnér

jag, i likhet med medicinalstyrelsen och statskontoret, en dylik begränsning

rimlig, varför jag i princip tillstyrker, att åtgärder i detta syfte vidtagas. Självfallet

böra härvid sådana åtgärder undvikas, som äro ägnade att förhindra

eller försvåra en vidgad samverkan mellan den öppna och slutna förlossningsvården.

Från nu angivna utgångspunkter torde anledning saknas att till omprövning

upptaga frågan örn en begränsning av driftbidraget till sådana fristående

förlossningshem, vilka inrymma högst fem vårdplatser. Beträffande dessa

har, såsom av det anförda framgår, redan från början räknats med att bammorskevården

skulle helt eller delvis ombesörjas av distrikts- eller reservbarnmorskor,

vilka jämväl skulle tjänstgöra i den öppna vården. För dessa

hem gäller dessutom, liksom för förlossningsrummen hos barnmorskor, det

lägre statsbidragsbeloppet av 2 kronor för vårddag, vilket med hänsyn till

de senare årens prisstegringar icke torde böra underskridas. Spörsmålet begränsar

sig därmed till att avse storleken av driftbidraget till förlossningshem

örn minst sex vårdplatser samt barnbördsavdelningar vid lasarett och

sjukstugor i de fall, då distrikts- eller reservbarnmorska uppehåller bammorskebefattning

därstädes.

Barnbördsavdelningar vid lasarett skola enligt gällande statsbidragsbestämmelser

inrymma ett så stort antal vårdplatser, att minst en barnmorska kan

beräknas där erhålla full sysselsättning i förlossningsvård. Även vid förlossningshemmen

örn minst sex vårdplatser torde som regel fast anställd heltidsbarnmorska

erfordras. På av medicinalstyrelsen anförda skäl torde man emellertid

under nuvarande förhållanden böra räkna med att distrikts- eller reservbarnmorskor,

till vilkas avlöning statsbidrag utgår, komma att i anstaltsbarnmorskas

ställe handhava vården vid vissa anstalter av denna typ. En sådan

anordning kan även framdeles visa sig erforderlig och ändamålsenlig. I dessa

fall synes det naturligt, att driftbidraget reduceras med ett belopp, som per

vårddag räknat motsvarar kostnaden för en heltidsanställd anstaltsbarnmorska,

dock att avdraget icke bör överstiga statens bidrag till avlöning åt en distriktseller

reservbarnmorska. I betraktande av det genomsnittliga antal vårddagar,

som kan beräknas belöpa å en heltidsanställd anstaltsbarnmorska — omkring

2,000 per år och anstalt — förefaller det härvid vara en godtagbar lösning att

i enlighet med medicinalstyrelsens förslag bestämma avdraget till 1 krona

per vårddag, dock högst 2,100 kronor för år.

Skulle två eller flera distrikts- eller reservbarnmorskor inkallas å samma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 7 i.

anstalt för att fullgöra två anstaltsbarnmorskors arbete, borde i konsekvens

härmed avdrag ske med 2 kronor per vårddag intill ett belopp av 4,200 kronor

för år. Vissa skäl tala emellertid för att i dessa fall, som torde komma att

höra till undantagen, tillämpa en något mildare reduceringsregel. Jag anser

mig därför böra biträda medicinalstyrelsens förslag härutinnan, enligt vilket

avdraget skidle begränsas till 1 krona 50 öre per vårddag, dock högst 4,200

kronor per år.

Vad jag nu förordat beträffande förlossningshem örn minst sex vårdplatser

och förlossningsavdelning vid lasarett torde böra äga tillämpning även å sådan

förlossningsavdelning vid sjukstuga, som inrymmer minst sex vårdplatser. Vad

åter angår sjukstugeavdelning, som inrymmer högst fem vårdplatser, torde sådan

avdelning i förevarande hänseende kunna i stort sett jämställas med de

mindre förlossningshemmen. Behov av en särskild anstaltsbarnmorska föreligger

sålunda som regel icke å dessa avdelningar, och övriga utgifter för avdelningarnas

drift synas icke så väsentligt skilja sig från de mindre förlossningshemmens,

att de motivera ett högre driftbidrag. Enligt tillgängliga statistiska

uppgifter för år 1938 —- det senaste år, för vilket officiella siffror föreligga

— uppgick sålunda medeldriftkostnaden vid sjukstugorna, frånsett utgifter

för nybyggnader och nyanskaffning, till 5 kronor 89 öre för vårddag,

medan motsvarande kostnad för tolv mindre fristående förlossningshem, vilka

ägdes av kommun eller röda korset, utgjorde 5 kronor 72 öre per vårddag. I de

fall, då distrikts- eller reservbarnmorskor helt ombesörja barnmorskevården

å ifrågavarande avdelningar, torde därför konsekvensen fordra, att driftbidraget

även till dessa avdelningar begränsas till 2 kronor för vårddag.

Såsom en gemensam förutsättning för att avdrag skall ske har jag utgått

från att distrikts- eller reservbarnmorskans tjänstgöring å anstalten icke skall

vara av tillfällig karaktär eller eljest hava kortare varaktighet. Av praktiska

skäl synes det mig härvid lämpligt att, på sätt medicinalstyrelsen förordat,

bestämma en viss minimitid, för vilken avdrag icke behöver verkställas.

Ehuru den av styrelsen i detta hänseende föreslagna gränsen, tre månader av

kalenderåret, för flertalet anstalter kan synas onödigt vid, har jag likväl ansett

mig böra godtaga densamma utom i de fall, då barnmorskevården regelmässigt

året runt ombesörjes av distrikts- eller reservbarnmorskor. I sistnämnda fall

synes mig någon bärande grund för avdragsfrihet under viss tid icke föreligga.

Med hänsyn till önskvärdheten av att särskild barnmorska såvitt möjligt

finnes anställd å barnbördsavdelning vid lasarett har medicinalstyrelsen

ansett, att såsom villkor för statsbidrags utgående utöver tre månader i de

fall, då distrikts- eller reservbarnmorska anlitas i anstaltsbarnmorskas ställe å

dylik avdelning, bör fordras medicinalstyrelsens medgivande till anordningen.

Häremot har landstingsförbundets styrelse ställt sig tveksam, framför allt

med tanke på förhållandena vid hastigt påkommande sjukdomsfall. Onekligen

kunna i dylika fall vissa olägenheter uppstå, därest medicinalstyrelsens tillstånd

till barnmorskebefattnings uppehållande genom distrikts- eller reservbarnmorska

skall i förväg inhämtas. Enligt min mening torde den av medicinalstyrelsen

åsyftade kontrollen lika väl kunna vinnas genom att vederbörande

ålägges anmälningsskyldighet i de fall, då distrikts- eller reservbarnmorska

under längre tid än tre månader uppehåller barnmorskebefattning å

ifrågavarande lasarettsavdelningar. Jag förordar därför, att medicinalstyrelsens

förslag på denna punkt modifieras på sätt jag här antytt.

De av mig sålunda förordade grunderna innebära såsom allmän regel att, då

distrikts- eller reservbarnmorska under längre tid än tre månader per år anlitas

för handhavande av barnmorskevården å förlossningsanstalt, statsbidraget

utgår med 2 kronor för vårddag, medan detsamma, där särskild barnmorska

är anställd och sådan är av behovet påkallad, statsbidraget utgör 3 kronor

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

7

per vårddag. Det kan givetvis tänkas, att man, i stället för reglering av nu

ifrågavarande driftbidrag, verkställde en motsvarande reducering av statens

bidrag till distrikts- eller reservbarnmorskas avlöning för den tid, som lion

fullgjorde anstaltsbarnmorskas tjänst. Ett dylikt förfaringssätt låter sig

emellertid med fördel endast användas i de fall, då distrikts- eller reservbarnmorska

är belt tjänstledig för fullgörande av anstaltsbarnmorskas åligganden.

Däremot skulle det medföra svårigheter, därest distrikts- eller reservbarnmorska

samtidigt hade att tjänstgöra i såväl öppen som sluten vård, vilket

oftast torde bli fallet vid sjukstugeavdelningarna, Jag har därför icke upptagit

detta förfaringssätt till närmare prövning.

De nya grunderna torde böra lända till efterrättelse från och med den 1

januari 1941 och i enlighet med medicinalstyrelsens, av landstingsförbundets

styrelse utan erinran lämnade förslag, gälla för en tid av fem år. I de fall, då

statsbidrag sökts men ännu icke beviljats för tid före den 1 januari 1941,

synas de av Kungl. Maj:t den 21 mars 1940 meddelade bestämmelserna

böra för nämnda tid tillämpas å sjukstugeavdelningar och förlossningshem

örn högst fem vårdplatser, medan för övriga förlossningsanstalter de nya

grunderna böra vinna tillämpning. Därigenom skulle likställighet vinnas

mellan sjukstugeavdelningarna i Norrbottens och Västerbottens län, samtidigt

som en tillfredsställande lösning av frågan om statsbidrag till förlossningshemmet

i Tidaholm skulle möjliggöras. Jag förutsätter i båda fallen,

att statsbidrag enligt dessa grunder kommer att utgå från och med dagen

för anstaltens öppnande.

Vad slutligen angår medelsbehovet för nästa budgetår, har medicinalstyrelsen

förordat en höjning av ifrågavarande anslag från nuvarande

1,300,000 till 1,525,000 kronor. Enligt min mening föreligga emellertid för närvarande

icke tillräckliga hållpunkter för en dylik höjning. Jag förordar därför,

att anslaget i anslutning till belastningen för sistförflutna budgetår uppföres

med oförändrat belopp.

Av statsrådsprotokollet framgår, att vid tillämpningen av gällande bestämmelser

angående statsbidrag till förlossningsvården tvekan uppstått örn rätta

innebörden av dessa bestämmelser i vissa fall, då distrikts- eller reservbarnmorska

uppehåller bammorskebefattning vid förlossningsanstalt. Kungl.

Maj:ts förslag avser att undanröja denna tvekan och samtidigt få till stånd en

sådan reglering av driftbidraget till förlossningsanstalterna, att en ändamålsenlig

samverkan mellan den öppna och slutna förlossningsvården befordras

utan att statens understöd dubbleras.

Utskottet, som anser det vara av vikt att samarbetet mellan förlossningsvårdens

båda grenar i möjligaste mån underlättas, har för sin del funnit de

av departementschefen förordade statsbidragsgrunderna rimligt avvägda och

ägnade att befrämja nämnda syfte. Genom dessa grunder komma nämligen

vederbörande huvudmäns rörelsefrihet på ifrågavarande område att utvidgas

och möjliggöra ett mera rationellt ordnande av förlossningsvården än hittills

varit fallet. Utskottet förutsätter, att huvudmännen skola utan onödigt dröjsmål

fullgöra den dem enligt förslaget ålagda anmälningsskyldigheten i de fall,

då distrikts- eller reservbarnmorska under längre tid än tre månader anlitas

för uppehållande av bammorskebefattning å barnbördsavdelning vid länslasarett

eller därmed jämförlig sjukvårdsinrättning.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

Kungl. Marits beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till driften

av förlossningsanstalter, som av föredragande departementschefen

förordats,

b) till Bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem

m. m. för budgetåret 1941/42 under femte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

Stockholm den 1 april 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Torsten Ström, Lindström, Heiding, Sven Larsson, Garlström, Karl

Andersson, Bäckström, Boman, friherre De Geer och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholn!.

Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Isacsson, Persson i

Tidaholm, Staxäng, fru Alvén, herrar Hansson i Rubbestad och Eriksson i Frägsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m. s. 4 i texten