Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19jf0/bl till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka.

1941-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:85, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19jf0/bl till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

1

Nr 85.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

19jf0/bl till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka.

(2:a avd.)

I propositionen nr 63 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 7 februari 1941, föreslagit riksdagen att till Vissa skyddsarbeten å

Uppsala domkyrka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 208,000 kronor.

Det av Kungl. Majit äskade anslaget är i främsta rummet avsett till ersättande

av det ovanför södra sidoskeppstaken å Uppsala domkyrka befintliga

strävsystemet med annat, i huvudsaklig anslutning till ett av domkyrkosakkunniga

förordat, av professorn Ragnar Östberg utarbetat förslag.

Domkapitlet i Uppsala har gjort framställning i ämnet, vari bland annat

framhållits såsom nödvändigt att ur det omfattande förslaget till restaurering

av domkyrkans exteriör bryta ut frågan om ombyggnad av de i

sitt nuvarande tillstånd högeligen riskfyllda strävbågarna ovan sidoskeppen.

Denna fråga medgåve intet uppskov. De olycksbådande hastigt förvittrande

strävbågarna måste med det snaraste avlägsnas. Men det räckte

ej enbart med en rivning av dessa. Den tekniska sakkunskapen hade med

bestämdhet gjort gällande, att en ersättning för det rivna strävsystemet

vore ofrånkomligen nödvändig. En ren förnyelse av det Zetterwallska försträvningssystemet

funne domkapitlet ej rimligen kunna ifrågakomma.

Domkapitlet ansåge däremot, att ett av Östberg konstruerat nytt strävmursystem,

vilket efter domkapitlets tillstånd på prov redan utförts beträffande

korets fyra östligaste strävor, förtjänade att anbefallas, detta

framförallt ur konstruktiv och ekonomisk synpunkt, men ock på grund

av dess historiska anknytning till den gestalt, vari domkyrkan framträtt

under inemot 200 år, samt på grund av dess framhävande av byggnadskroppens

monumentalitet. En viss möjlighet till att vidtaga mindre modifikationer,

örn sådana skulle befinnas tjänliga, syntes emellertid böra lämnas

öppen.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 85—88.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

I samband med ombyggnad av strävsystemet borde även ske ett utbyte

av den kleristoriemuren krönande blindarkaden av cement mot en ny tegelfris

ävensom omfogning och annan nödig murbehandling av kleristoriemuren.

Under kalenderåret 1941 borde arbetena å södra sidan utföras, eftersom

strävsystemet å denna sida befunne sig i det mest bristfälliga skicket.

Under kalenderåret 1942 borde motsvarande arbeten å den norra sidan

komma till utförande. För vartdera av dessa båda år torde en summa

av i runt tal 200,000 kronor — under förutsättning av ungefärligen samma

arbets- och materialpriser som för närvarande — vara behövlig.

Riksantikvarieämbetet har tillstyrkt förslaget under framhållande, att

ämbetet ej kunnat underkasta det föreslagna strävsystemets arkitektoniska

utformning någon definitiv prövning. Ämbetet förutsatte, att den

arkitektoniska utformningen skulle bli föremål för en ingående prövning

genom byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet, innan det med anslaget

avsedda byggnadsarbetet bomme till utförande. För ett dylikt bedömande

av det föreslagna strävsystemets verkan vore det emellertid nödvändigt,

att även kapellkransens taklist gjordes till föremål för försöksbehandling

i samband med de redan utförda strävorna å koret. För detta

ändamål erfordrades 8,000 kronor, med vilket belopp den av domkapitlet

begärda anslagssumman sålunda borde ökas.

Byggnadsstyrelsen har i likhet med riksantikvarieämbetet icke funnit

det möjligt att i restaureringsfrågans nuvarande läge taga slutlig ställning

till spörsmålet om den arkitektoniska utformningen av nya strävbågar

över domkyrkans sidoskepp. Då det emellertid på grund av de nuvarande

strävbågarnas synnerligen bristfälliga beskaffenhet måste anses nödvändigt,

att åtgärder snarast vidtoges för bågarnas ombyggande, syntes det styrelsen

påkallat, att anslag för ändamålet anvisades för nästa budgetår.

Jämväl styrelsen förutsatte, att utformningen av det nya strävsystemet

skulle bli föremål för en ingående prövning genom styrelsen och ämbetet,

innan arbetet bomme till utförande. Vidare biträddes riksantikvarieämbetets

förslag, att ett belopp av 8,000 kronor ställdes till förfogande för

komplettering av hittills utförd provmurning. Styrelsen tillstyrkte därför,

att anslagsbeloppet i dess helhet bestämdes till 208,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande:

Det hade givetvis varit önskvärt, om ställning till frågan om den

arkitektoniska utformningen av nya strävbågar över domkyrkans sidoskepp

kunnat tagas i samband med ståndpunktstagande till restaureringsfrågan

i dess helhet. Den verkställda undersökningen hade emellertid

visat, att förstörelsen av de nuvarande strävbågama ovan sidoskeppen vore

så långt framskriden, att ett uppskov med restaureringen i denna del icke

vore tillrådlig, i all synnerhet som det under nuvarande förhållanden torde

vara ovisst, när den av allt att döma omfattande restaureringen av domkyrkan

kunde komma till utförande. Departementschefen delade den av

riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen uttalade uppfattningen att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

3

den arkitektoniska utformningen av det nya strävsystemet skulle bliva

föremål för en ingående prövning, innan arbetena korame till utförande.

Departementschefen hade intet att erinra mot de föreliggande kostnadsberäkningarna.

Det för ifrågavarande arbeten erforderliga beloppet uppskattade

departementschefen således till 208,000 kronor. Det syntes lämpligt,

att vid nämnda omprövning även domkyrkoförsamlingen erhölle tillfälle

giva sin mening tillkänna.

Med hänsyn till arbetenas brådskande natur förordade departementschefen,

att nämnda belopp upptoges på tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår. Departementschefen hade förvissat sig örn att de ytterligare

överväganden, som enligt vad nyss sagts vore erforderliga, icke

skulle nämnvärt försena arbetenas igångsättande. Då arbetena borde utföras

med det allra snaraste, torde anslagsmedlen ej böra bindas av särskilda,

av arbetslöshetsläget motiverade villkor. Det syntes mest ändamålsenligt,

att arbetena ej utbjödes på entreprenad utan utfördes i samma ordning

som gällt beträffande hittills utförda erforderliga skyddsåtgärder. Frågan

om fördelningen av de nu ifrågavarande kostnaderna mellan staten och de

för domkyrkan eljest ansvariga torde icke böra nu avgöras utan upptagas i

samband med prövningen av frågan örn medelsanvisning till de ytterligare

restaureringsarbeten, som prövades vara erforderliga.

Den i förevarande ärende verkställda undersökningen har givit vid handen,

att förstörelsen av de nuvarande strävbågarna ovan domkyrkans sidoskepp

framskridit så långt, att ett uppskov med restaureringen av domkyrkan

i denna del icke kan anses försvarbart. Det nu framlagda restaureringsförslaget

omfattar, förutom vissa smärre restarbeten, vilka icke kunnat

utföras medels av 1939 års urtima riksdag till vissa skyddsarbeten å

domkyrkan anvisade medel, huvudsakligen rivning av strävsystemet ovan

södra sidoskeppstaken och dess ersättande med strävbågar enligt ett av

professor Ragnar Östberg framlagt förslag. De redan nu å koret utförda

strävbågama enligt sistnämnda förslag hava synts utskottet innebära en

i stort sett lycklig lösning av strävsystemets utformning. Utskottet förutsätter

emellertid liksom riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen samt

departementschefen att det nya strävsystemets arkitektoniska utformning

blir föremål för en ingående prövning av nyssnämnda två myndigheter innan

arbetena komma till utförande. De gjorda kostnadsberäkningarna hava

icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker därför, att

å tilläggsstat II för innevarande budgetår anvisas det av Kungl. Majit

äskade beloppet å 200,000 kronor för strävsystemets ombyggnad jämte

8,000 kronor för den nödvändig befunna försöksbehandlingen av kapellkransens

taklist.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört har icke föranlett

någon invändning från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

att riksdagen må till Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

208,000 kronor.

Stockholm den 22 april 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Per Gustafsson, Pauli, Bernhard Nilsson, Heiding, Sven Larsson, Carlström, Karl

Andersson, Berntson och Emil Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson

i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Holmdahl, Andersson i Södergård,

Mårtensson, Wallentheim och Viklund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 till vissa skyddsarb a1 i texten