Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

1941-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:86, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

5

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag

till uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid

akademiska sjukhuset i Uppsala.

(2:a avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit (kapitalbudgeten, bilaga 4, punkten 1

av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i

Uppsala för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 7 mars 1941 dagtecknad proposition,

nr 164, under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att till Uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska

sjukhuset i Uppsala, i huvudsaklig överensstämmelse nied det av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 7

mars 1941 förordade byggnadsprogrammet, för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

År 1934 beviljade riksdagen ett anslag av 316,375 kronor för uppförande

och inredning av nybyggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset

i Uppsala. De för denna klinik erforderliga byggnadsarbetena hade avsetts

böra etappvis komma till utförande. Det av riksdagen beviljade anslaget

motsvarade hälften av kostnaderna för de till första etappen hörande byggnadsarbetena.

Uppsala läns landsting hade år 1933 anslagit ett lika stort

belopp till byggnadsföretaget att, på samma sätt som tidigare vid liknande

tillfällen ägt rum, utgå i form av räntefritt lån till universitetet.

a) Byggnadsfrågun.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag avser utförande av de till andra

etappen hänförda byggnadsarbetena. Det av departementschefen tillstyrkta

förslaget avser en förlängning av den tidigare uppförda byggnaden med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

fyravåningsbyggnad, vartill skulle fogas en flygel i tre våningar. Nybyggnaden

skulle inrymma barnbördsavdelningar m. m.

Byggnadsprogrammet har uppgjorts av vederbörande universitetsmyndigheter

och sedermera granskats av 19/^0 års civila byggnadsordning,

som föreslagit vissa beskärningar och förenklingar, varigenom med hänsyn

till i mars 1941 rådande prisläge ansetts kunna sparas i runt tal 650,000

kronor i byggnadskostnader för det allmänna. Det av byggnadsutredningen

förordade förslaget, vilket godtagits av universitetsmyndigheterna och departementschefen,

har kostnadsberäknats till i runt tal 2,300,000 kronor,

vartill skulle komma kostnader för utrustning, beräknade till 390,000

kronor på grundval av prisnivån i augusti 1939.

Uppsala läns landsting har för sin del i september 1939 till förevarande

ändamål anvisat 1,437,500 kronor, motsvarande hälften av de då till inalles

2,485,000 kronor beräknade byggnads- och utrustningskostnaderna.

Det anvisade beloppet skulle såsom brukligt utgå såsom räntefritt lån till

universitetet under förutsättning att enahanda belopp konune att av riksdagen

beviljas för ändamålet samt »att för byggnadens påbörjande erforderligt

belopp upptoges på riksstat eller beredskapsstat för budgetåret

1940/41».

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande:

Av den föreliggande utredningen framginge, att behovet av nya lokaler

för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala vore mycket trängande.

Departementschefen hade blivit övertygad om nödvändigheten av

snabba och genomgripande åtgärder för att avhjälpa de nuvarande missförhållandena.

Då ett uppskov med detta byggnadsföretag icke vore tillrådligt,

borde medel för ändamålet anvisas i sådan ordning, att företaget

kunde med det snaraste igångsättas och utan dröjsmål fullbordas.

Departementschefen tillstyrkte, att nybyggnad för sjukhusets kvinnoklinik

skulle uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av civila

byggnadsutredningen framlagda förslaget.

Kostnaderna för anskaffande av erforderliga inventarier hade på sin tid

beräknats till 390,000 kronor. Med hänsyn till de prisstegringar, som därefter

inträffat, torde dessa kostnader numera böra uppskattas till 600,000

kronor. Från klinikens överläkare hade departementschefen emellertid inhämtat,

att kostnaderna med iakttagande av största återhållsamhet vid

inventarieanskaffningen torde kunna vid oförändrade priser nedbringas till

550.000 kronor, med vilket belopp departementschefen ansåge sig böra

räkna.

De sammanlagda kostnaderna kunde alltså beräknas till (2,300,000 -f-f-

550,000 =) 2,850,000 kronor, vilket belopp skulle lika delas mellan staten

och Uppsala läns landsting. Statens andel i kostnaderna bleve sålunda

1.425.000 kronor, vilket belopp trots de betydande prisstegringarna något

understege det av universitetsmyndigheterna ursprungligen äskade.

Av statens andel i byggnads- och utrustningskostnaderna för kvinnokliniken

borde för nästa budgetår anvisas 500,000 kronor. Då av landstingsmedel

ett motsvarande belopp torde komma att stå till förfogande, syntes

anslaget vara tillräckligt för att täcka de byggnadskostnader, som under

nästa budgetår torde komma att gäldas. Därest landstinget med hänsyn till

utformningen av sitt år 1939 fattade beslut i ämnet skulle finna sig nödsakat

fatta nytt beslut, torde Kungl. Majit böra äga efter särskild prov
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

7

ning medgiva, att de av staten anvisade anslagsmedlen finge tagas i anspråk

redan innan sådant beslut förelåge. Såsom av det redan sagda framginge,

vore det angeläget, att byggnadsarbetena med det snaraste igångsattes.

Hinder syntes ej heller böra möta för sjukhusledningen att, efter

medgivande av Kungl. Maj:t, redan innan särskilda medel ställts till förfogande

för utrustningskostnadernas bestridande avsluta kontrakt rörande

anskaffning av inventarier m. m., därest så skulle visa sig ur ekonomiska

eller andra synpunkter välbetänkt. En förutsättning vore dock givetvis,

att den sammanlagda anslagsramen, 2,850,000 kronor, icke överskredes.

Den återstående delen av statsbidraget, (1,425,000 — 500,000 =) 925,000

kronor, torde böra anvisas för budgetåret 1942/43.

b) Frågan om formen för landstingets deltagande i kostnader för

nybyggnader vid sjukhuset.

Fråga har uppkommit om ändrad ordning för landstingets deltagande i

finansieringen av nybyggnadsföretag vid akademiska sjukhuset.

Nuvarande förhållanden. Enligt gällande kontrakt mellan universitetet

och landstinget, ingånget år 1900, tillhandahåller universitetet åt landstinget

visst antal vårdplatser på sjukhuset. Härför betalar landstinget en

för varje år bestämd avgift per dag och vårdplats. Av den brist, som uppstår

sedan alla tillgängliga inkomster begagnats, betalar landstinget hälften.

Kontraktet gäller till år 1960. Sist fem år dessförinnan skall överenskommelse

mellan parterna träffas, örn och i sådant fall på vilka villkor förlängning

av kontraktet skall äga rum. Beträffande fördelningen mellan universitetet

och landstinget av kostnader för byggnadsarbeten och dylikt

innehåller kontraktet icke några bestämmelser. I kontraktet medgavs emellertid

landstinget, såsom säkerhet för vissa av landstinget för sjukhusbyggnaderna

beviljade lån, inteckning i sjukhustomten med samtliga därå uppförda

byggnader på villkor att någon ränta icke skulle beräknas på lånebeloppet

samt att detsamma icke heller finge vare sig av universitetet eller

landstinget uppsägas till återbetalning, såvida icke vid kontraktets upphörande

antingen sjukhuset skulle av universitetet avyttras, i vilket fall

länet dock ägde optionsrätt till dess inlösande efter ett värde, som skulle

bestämmas av en på närmare angivet sätt sammansatt nämnd eller ny

överenskommelse emellan universitetet och länet örn sjukvårdens besörjande

av universitetet icke träffades. I båda dessa fall skall hela kapitalet

efter tolv månaders uppsägning till länets landsting återbetalas.

Denna finansieringsform har tillämpats även beträffande senare beviljade

anslag av landstinget till byggnader för akademiska sjukhuset. Frågan örn

ändring härutinnan har emellertid varit föremål för uppmärksamhet.

I samband med frågan örn utförande av de till första byggnadsetappen

hänförda arbetena beträffande den nya kvinnokliniken, vartill 1934 års

riksdag beviljade medel, anförde kanslern för rikets universitet betänkligheter

mot den sedan år 1900 tillämpade finansieringsformen. Riksdagen

framhöll (skrivelsen 1934:304), vikten av att frågan upptoges till övervägande.

Kanslern har sedermera i skrivelse den 5 september 1940 framlagt anbefalld

utredning i denna fråga. Kanslern har därvid icke ansett tillräckliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

skäl föreligga att upptaga förhandlingar med landstinget om ändrade former

för finansieringen av nybyggnader vid sjukhuset. Av utredningen inhämtas

följande:

Uppsala universitets drätselnämnd har efter överläggning med delegerade

representanter för landstingets förvaltningsutskott framhållit, att de räntefria

lån, som landstinget beviljat universitetet i samband med örn- och nybyggnader

för akademiska sjukhuset, numera uppginge till 4,402,921 kronor

36 öre (det år 1939 beslutade lånet för nu ifrågavarande byggnadsföretag

däri ej inräknat). Varje gång landstinget lämnat bidrag i form av

dylika lån, hade universitetet inhämtat Kungl. Maj:ts godkännande av

lånevillkoren. Att landstinget bure en väsentlig del av den ekonomiska

börda, som behovet av nybyggnader skapade, vore självklart. Sjukhuset

vöre universitetets egendom, ehuru landstinget ägde ett avsevärt inflytande

pa förvaltningen av sjukhuset främst genom sina valda ledamöter i direktionen

för. sjukhuset. En utväg, som ur viss synpunkt kunde anses ligga

närmast till hands, vore att söka anordna någon form av samäganderätt

mellan universitetet och landstinget i fråga örn nybyggnad, till vars uppförande

landstinget bidroge. Då tomtmarken vore universitetets, skulle en

sådan ordning dock medföra betydande svårigheter och kunde knappast

tillrådas. En annan lösning vore, att landstinget lämnade sina bidrag som

anslag utan några särskilda villkor. Från landstingets sida torde häremot

med sannolikhet invändas, att då dess andel i nybyggnadskostnaderna numera

uppginge till avsevärda belopp, i regel hälften av kostnaderna, ett

utbyte av den hittills använda formen mot en sådan ny form icke kunde

anses grundat. I främsta rummet torde emellertid som skäl mot en förändring

i förevarande avseende kunna hänvisas till att faran för att universitetet

vid det nu gällande kontraktets utgång bleve nödsakat att inlösa

de ifrågavarande lånen mänskligt att döma icke vore allvarlig.

Enligt kanslerns mening vore den praktiserade lånefonden visserligen

föga rationell, men den syntes icke medföra några särskilda komplikationer

i mellanhavandet mellan universitetet och landstinget. Skulle en avveckling

av samarbetet äga rum vid avtalstidens utgång -— vilket ju vore föga

sannolikt — torde omfattande förhandlingar därom påkallas, varvid avtalets

bestämmelser i nu ifrågavarande punkt endast bleve ett moment i förhandlingarna.

På grund av det anförda och under hänvisning till vad drätselnämnden

yttrat ansåge kanslern tillräckliga skäl icke föreligga att upptaga

förhandlingar med landstinget örn andra former för finansieringen av

nybyggnader vid sjukhuset än de enligt kontraktet stipulerade och i hittillsvarande

praxis anlitade.

_ Statskontoret har ifrågasatt sådan ändring beträffande formen för finansieringen

av landstingets andel i kostnaderna för byggnader vid akademiska

sjukhuset, att landstinget icke skulle vara berättigat att efter uppsägning

av ifrågavarande lån återfå större kapital än som motsvarade hälften av

sjukhusbyggnadernas värde å lånebeloppets förfallodag.

I samtliga de fall, då efter det 1900 års kontrakt ingåtts landstinget bidragit

till finansieringen av nybyggnadsarbeten vid sjukhuset, hade bidragen

lämnats i form av räntefria lån till universitetet emot rätt till inteckning

i sjukhustomten med därå befintliga byggnader. Det sammanlagda

lånebeloppet uppginge för närvarande till 4,402,921 kronor 36 öre, medan

enligt specifikationen av statens allmänna fastighetsfonds fastighets- och

värdeminskningskonton m. m. för budgetåret 1938/39 fastighetsvärdet för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86. 9

sjukhuset per den 30 juni 1939 uppinge till 8,632,250 kronor, därav markvärde

181,000 kronor och byggnadsvärde 8,451,250 kronor. Av en jämförelse

framginge, att lånebeloppet vid sagda tidpunkt uppgått till mer än

50 procent av byggnadsvärdet.

Därest jämväl i fortsättningen landstingets bidrag till byggnadskostnaderna

skulle lämnas i form av räntefria lån, torde kunna förutses, att det

sammanlagda lånebeloppet bomme att avsevärt överstiga hälften av byggnadsvärdet.

Helt uteslutas kunde icke, att lånebeloppet vid tidpunkten för

kontraktets utlöpande komme att sammanfalla med eller överstiga byggnadsvärdet.

Den situationen skulle således kunna tänkas uppkomma vid

kontraktets upphörande, att staten bleve pliktig till landstinget utbetala

ett kapitalbelopp, som överstege sjukhusets värde vid samma tidpunkt. Ett

dylikt resultat framstode enligt statskontorets mening som orimligt. En

omreglering i förevarande hänseende syntes därför böra komma till stånd,

och förhandlingar således upptagas med landstinget om ändrade former

för finansieringen av kommande nybyggnader vid sjukhuset.

Departementschefen har yttrat, att då spörsmålet till sina praktiska konsekvenser

— kontraktet utlöpte år 1966 — icke nu syntes vara av större

betydelse, skäl icke torde föreligga att låta med den föreliggande byggnadsfrågans

lösning anstå till dess förhandlingarna avsatt ur statens synpunkt

godtagbart resultat. Däremot vore det önskvärt, att förslag till överenskommelse

förelåge i så god tid, att riksdagen kunnat slutligt pröva frågan,

innan riksdagen anvisade anslag till ytterligare byggnadsarbeten vid sjukhuset.

Inom en näraliggande framtid torde från universitetets sida framkomma

förslag om anvisande av medel till byggnadsarbeten inom andra

delar av akademiska sjukhuset.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

har icke funnit vad departementschefen i ärendet anfört giva utskottet

anledning till erinran eller yttrande. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Uppförande av byggnad för kvinnokliniken

vid akademiska sjukhuset i Uppsala, i huvudsaklig

överensstämmelse med det av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 7 mars 1941 förordade byggnadsprogrammet, för budgetåret

1941/42 såsom kapitalinvestering i statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Stockholm den 22 april 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 85.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsal a1 i texten