Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1941-04-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

Nr 88.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 194-1 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående disposition

av två skolhemman i Korpilombolo och Karl

Gustafs socknar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 127 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 28 februari 1941, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit

att meddela beslut rörande dispositionen av hemmanen 1/8 mantal i Teurajärvi

nr 2 i Korpilombolo socken och 1/8 mantal Lappträsk nr 8 i Karl

Gustafs socken i överensstämmelse med vad t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet

i nämnda statsrådsprotokoll förordat; dels ock medgiva,

att statsbidrag till omförmälda byggnadsföretag inom Korpilombolo skoldistrikt

och Karl Gustafs skoldistrikt må, utan hinder av gällande bestämmelser

angående utbetalning av sådant byggnadsbidrag, utbetalas med en

tredjedel vid byggnadsarbetets påbörjande, med en tredjedel, då byggnaden

är under tak, och med återstoden, då byggnaden avsynats och godkänts.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herr S. V. Hansson m. fl. (1:195)

och den andra inom andra kammaren av herr E. Hage m. fl. (II: 264),

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 127 — i

enlighet med vad som föreslagits av flera myndigheter, skolöverstyrelsen,

kammarkollegium m. fl. — måtte besluta, att staten skall ensam bära de

kostnader, som hava sammanhang med överlämnandet till respektive kommuner

av statsfolkskolorna i Teurajärvi och Lappträsk i Norrbotten och

att alltså ingen del av kostnaderna skall påläggas respektive skolkommuner.

a) Dispositionen av skolhemmanen.

Med hänsyn till de svaga ekonomiska villkoren i de finskspråkiga socknarna

i Norrbotten och intresset av att därstädes främja svensk odling och språkkunskap

funno statsmakterna på 1870-talet nödvändigt, att staten påtog

sig större förpliktelser i avseende å folkskoleväsendet därstädes än i övriga

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

17

delar av riket. I första hand avsågs därvid, att staten skulle medverka till

inrättandet av ett tillräckligt antal folk- och småskolor i dessa socknar. För

detta och vissa andra ändamål anvisade riksdagen första gången år 1874

och därefter årligen särskilda anslag.

I enlighet med den av statsmakterna sålunda intagna ståndpunkten beslöt

Kungl. Majit den 2 november 1888, att på statsverkets bekostnad

skulle inrättas folkskolor i vardera Teurajärvi by i Korpilombolo

socken och Lappträsks by i Karl Gustafs socken samt att vid såväl

dessa som vissa andra skolor finge anställas lärare mot avlöning av statsmedel.

Skolorganisationen skulle fastställas och lärarna tillsättas av domkapitlet

i Luleå. Sedermera har Kungl. Majit genom ett flertal särskilda

beslut medgivit inrättande av ytterligare ett stort antal statsfolkskolor samt

i samband därmed beviljat statsmedel till deras upprätthållande m. m.

Sedan skälen för statens särskilda medverkan till upprätthållande av ifrågavarande

skolor i huvudsak successivt bortfallit, skedde den formella avvecklingen

av denna organisationsform genom beslut av Kungl. Majit den

25 oktober 1940. Genom detta beslut förordnades, att de särskilda föreskrifter,

som av Kungl. Majit tidigare meddelats i avseende å anordnandet

av s. k. statsfolkskolor i tretton skoldistrikt i Norrbottens län, däribland

Korpilombolo och Karl Gustafs distrikt, ävensom de särskilda beslut, varigenom

statsmedel anvisats för upprätthållande av statsfolkskolor, skulle

— besluten örn anvisande av anslag i den mån desamma icke redan upphört

att tillämpas — upphöra att gälla för tid efter utgången av budgetåret

1939/40. Med hänsyn härtill skulle bestämmelserna i gällande folkskolestadga

och övriga allmänna föreskrifter beträffande folkskoleväsendet i

riket i full utsträckning äga tillämpning jämväl å de hittillsvarande statsfolkskolorna.

Kungl. Marits förslag innebär, att från ifrågavarande två skolhemman

skulle avstyckas lämpliga skoltomter, vilka jämte befintliga skolbyggnader

skulle överlämnas till skoldistrikten utan ersättning och med full äganderätt.

Till stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor skulle vidare utan ersättning

överlämnas lämpligt tomtområde till arbetsstuga. Beträffande dispositionen

av återstående delar av skolhemmanen har föredragande departementschefen

icke nu tagit slutlig ställning, enär vissa detaljutredningar erfordrades.

Linder erinran örn fastigheternas relativt ringa värde (taxeringsvärdet

är för hemmanet i Teurajärvi omkring 5,800 kronor och för hemmanet

i Lappträsk omkring 7,400 kronor) har föreslagits, att riksdagen

skulle bemyndiga Kungl. Majit att efter ytterligare utredning besluta örn

försäljning av ifrågavarande fastighetsdelar eller örn deras disposition på

annat sätt. Efter avstyckning av tomter för skoländamål och av tomt för

den tidigare omnämnda arbetsstugan skulle vederbörande myndigheter

erbjuda arbetarsmåbruksnämnden i Karl Gustafs socken hemmanet i Lappträsk

till inköp medan hemmanet i Teurajärvi skulle disponeras på sätt,

som prövades lämpligt, eller eventuellt utbjudas på offentlig auktion.

Därest försäljning till arbetarsmåbruksnämnden icke komme till stånd,

skulle hemmanet i Lappträsk även utbjudas på samma sätt som det andra

hemmanet. Avgivna köpeanbud borde underställas Kungl. Majits pröv
Biliang

till riksdagens protokoll 1041. 6 sami. Nr 8S—88.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

ning. Nuvarande lägenhetshavares rätt borde vinna skäligt beaktande i

samband med försäljningarna.

Det har upplysts, att vederbörande militära myndigheter icke haft någon

erinran mot försäljning av de delar av fastigheterna, som icke erfordras för

skoländamål.

b) Skolbyggnadernas iståndsättande.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ifrågavarande skolanläggningar

icke befinna sig i önskvärt skick. Förslag föreligger till omfattande om- och

^byggnadsarbeten till en beräknad kostnad av 355,000 kronor för skolan

i Lappträsk och 227,500 kronor för skolan i Teurajärvi.

Länsstyrelsen i iMleå har förklarat sig anse, att skolanläggningarna,

innan de överlämnas till skoldistrikten, skola på statens bekostnad iordningställas,

så att de motsvara de fordringar, som numera ställas på moderna

skolanläggningar.

Kammarkollegiet har icke haft något att erinra mot att kostnaderna gäldas

av statsmedel.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att kostnaderna för byggnadsföretagen

skulle i sin helhet gäldas av staten. Till stöd härför har överstyrelsen anfört:

Den kommunala utdebiteringen i Karl Gustafs kommun vore synnerligen

betungande. Hela det kommunala utdebiteringsbehovet på grundval

av 1939 års taxeringar hade uppgått till 45 kronor 20 öre per skattekrona.

I statsbidrag till skattelindring hade kommunen erhållit 26 kronor 8 öre

per skattekrona, vadan ett utdebiteringsbehov av 19 kronor 6 öre per

skattekrona återstått. Kommunens folkmängd hade den 1 januari 1940

uppgått till 3,302 personer. Skattekronornas antal hade år 1939 utgjort

5,580.

Korpilombolo kommun hade den 1 januari 1940 haft en folkmängd av

3,413 personer. Hela det kommunala utdebiteringsbehovet grundat på 1939

års taxeringar hade uppgått till 30 kronor 82 öre per skattekrona. I statsbidrag

till skattelindring hade kommunen erhållit 11 kronor 38 öre per

skattekrona, vadan ett utdebiteringsbehov av 19 kronor 44 öre återstått.

Antalet skattekronor hade uppgått till 6,887.

Jämlikt föreskrifterna i Kungl. Maj:ts beslut den 25 oktober 1940 ålåge

det skoldistrikten att efter utgången av budgetåret 1939/40 handhava vården

även av de förutvarande statsfolkskolorna. Skoldistrikten kunde fördenskull

anses pliktiga att med bidrag av statsmedel, som enligt gällande

bestämmelser kunde utgå, anskaffa för skolornas verksamhet erforderliga

lokaler. Emellertid syntes frågan örn skolanläggningarnas försättande i ett

tillfredsställande skick på grund av skoldistriktens svaga ekonomi icke

kunna lösas på annat sätt än att staten i samband med skolornas överlämnande

till skoldistrikten bestrede samtliga de med byggnadsföretagen förenade

kostnaderna. Överstyrelsen funne en sådan åtgärd rimlig även med

hänsyn till det förhållandet, att staten tidigare funnit det nödvändigt att

ikläda sig särskilda kostnader för folkundervisningens behöriga upprätthållande

i dessa bygder. De motiv, som föranlett statsmakterna att intaga

denna ståndpunkt, syntes i huvudsak allt fortfarande och särskilt under

nuvarande allmänna förhållanden äga giltighet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

19

Från överstyrelsens beslut har t. f. undervisningsrådet Andersson varit

skiljaktig och på anförda skäl uttalat sig för ett statsbidrag för ändamålet

av 85 procent av byggnadskostnaderna.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka, att kostnaderna för

ifrågavarande byggnadsföretag i sin helhet bestridas av statsmedel.

Statskontoret kunde icke finna, att de av kammarkollegiet och överstyrelsen

åberopade skälen vore tillräckligt bärande. De särskilda omständigheter,

som tidigare föranlett statsmakterna att med avseende å statsbidrag

för folkskoleväsendet bevilja större förmåner åt vissa skoldistrikt i

rikets nordligaste gränsorter än som normalt gällde, syntes numera få anses

hava väsentligt bortfallit. Vad särskilt skattetrycket anginge, torde icke

kunna göras gällande, att dessa distrikt intoge någon särställning. Med hänsyn

härtill och då det förhållandet, att skoldistrikten i fråga under 50 års

tid haft tillgång till av staten bekostade undervisningslokaler och tjänstebostadshus,

icke syntes utgöra skäl för att staten nu skulle ställa förstklassiga

skolanläggningar till distriktens förfogande utan kostnad för dessa,

kunde statskontoret icke tillstyrka överstyrelsens hemställan. Därest nybyggnad

av skollokaler erfordrades, syntes statsbidrag principiellt böra

utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen den 6 mars 1936 (nr 45) angående

statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet. I detta sammanhang

ville statskontoret framhålla, att 1939 års riksdag — om ock med stor

tvekan — ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till modifikation

i fråga om utbetalningen av statsbidrag enligt berörda kungörelse för ett

skolbyggnadsföretag i Tännäs skoldistrikt. Då förhållandena i förevarande

skoldistrikt såväl med hänsyn till antalet skattekronor per invånare som

utdebiteringsbehovet per skattekrona syntes likartade med dem i Tännäs,

ansåge sig statskontoret kunna tillstyrka, att — med riksdagens medgivande

— ifrågakommande statsbidrag finge utbetalas med en tredjedel

vid arbetenas påbörjande, med en tredjedel, då byggnaderna vore under

tak, och med återstoden, då byggnaderna avsynats och godkänts.

Vissa brister syntes emellertid vidlåda de nuvarande skolanläggningarna.

Då dessa brister syntes hava bort avhjälpas redan före den 1 juli 1940,

kunde det icke anses rimligt, att byggnaderna överlämnades till distrikten i

befintligt skick. Statskontoret ansåge sig därför kunna förorda, att —

utöver det statsbidrag, som kunde utgå i författningsenlig ordning — särskilda

medel ställdes till skoldistriktens förfogande. Dessa medel borde dock

givetvis avse allenast nödiga iståndsättningsarbeten å skolanläggningarna

i fråga. För sådant ändamål syntes för skolanläggningen i Lappträsk ett

belopp av högst 20,000 kronor och för skolanläggningen i Teurajärvi ett

belopp av högst 13,000 kronor vara tillfyllest, vilka belopp torde kunna

anvisas från förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter.

T. f. departementschef em har för egen del anfört huvudsakligen följande:

T likhet med de hörda myndigheterna ansåge departementschefen det

rimligt, att staten påtoge sig en större del av kostnaderna för iståndsättande

av dessa skolanläggningar än enligt gällande bestämmelser bomme

i fråga. 1 vilken omfattning statsbidrag borde utgå har varit föremål för

olika meningar. A ena sidan ansåge flertalet myndigheter, att staten borde

ikläda sig samtliga kostnader icke endast flir vissa erforderliga reparations-

och underhållsarbeten i de befintliga skolbyggnaderna utan även för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

byggnadernas modernisering och skolanläggningarnas utbyggande med

hänsyn till numera föreliggande eller för den närmaste framtiden uppkommande

lokalbehov. Å andra sidan holle statskontoret före, att staten

borde gälda allenast kostnaderna för avhjälpande av vissa redan före den

1 juli 1940 föreliggande brister samt att statsbidrag till uppförande av nya

undervisningslokaler vid de båda skolorna borde utgå enligt gällande

grunder, dock med en i och för sig betydelsefull modifikation beträffande

byggnadsbidragens utbetalande. Då bidrag enligt nämnda grunder ej kunde

utgå till uppförande av nya tjänstebostäder m. m., skulle statsbidrag

enligt statskontorets förslag alltså utgå endast till kostnaderna för uppförande

av nya undervisningslokaler.

Kammarkollegiets och skolöverstyrelsens förslag innebure, att hela kostnaden

för det nu föreliggande byggnadsprogrammets genomförande stannade

på statsverket, medan bifall till statskontorets förslag syntes medföra,

att staten skulle gälda ungefär hälften av denna kostnad.

För egen del ville t. f. departementschefen föreslå, att kostnaderna för

anskaffande av nya undervisningslokaler i vanlig ordning skulle bestridas

från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till byggnadsbidrag

för nya undervisningslokaler, dock med den ändringen att ifrågakommande

byggnadsbidrag skulle utbetalas på sätt statskontoret förordat.

Det tillskott av statsmedel, som härutöver med hänsyn till de föreliggande

särskilda omständigheterna syntes vara befogat, borde bestridas från det

under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter, vilket anslag stöde till

Kungl. Maj:ts fria förfogande för bestridande av utgifter, som främjade

anslagets ändamål. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter närmare

övervägande bestämma huru stor del av kostnaderna, som borde

gäldas från sistnämnda anslag. Härvid förutsattes, att åtminstone 10 procent

av kostnaderna för de byggnadsarbeten, till vilkas utförande bidrag

kunde utgå jämlikt gällande bestämmelser om statsbidrag till anskaffande

av nya undervisningslokaler, skulle bestridas av skoldistriktet men att

detta jämväl borde erhålla bidrag till bestridande av kostnaden för uppförande

av tjänstebostäder och för andra jämlikt nyssnämnda kungörelse

icke bidragsberättigade arbeten med belopp, som efter prövning av samtliga

på frågan inverkande omständigheter kunde befinnas skäligt.

Ehuru de av skolöverstyrelsen förordade byggnadsprogrammen i stort

sett syntes vara väl avpassade med hänsyn till föreliggande lokalbehov,

syntes dock böra ytterligare undersökas, huruvida icke vissa beskärningar

och förenklingar kunde vara möjliga att vidtaga. Innan ärendet slutligt

avgjordes, borde 1940 års civila byggnadsutredning sättas i tillfälle att

granska byggnadsplanerna.

Till stöd för det i motionerna gjorda yrkandet har i motionen II: 264

anförts bland annat:

Det framginge icke fullt klart av propositionen, vilka kostnader, som

skulle komma att läggas på de bägge skolkommunerna. Det kunde emellertid

antagas — då kostnaderna för vissa här berörda arbeten i propositionen

upptagits till 460,000 kronor tillsammans för bägge platserna, vartill

komme de kostnader, som följde av en pågående prisfördyring — att skoldistriktets

kostnader kunde bli nog så kännbara, då det här gällde två

kommuner med en mycket fattig befolkning och ett mycket ringa antal

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 88. 21

skattekronor samt med en uttaxering, som stöde främst i raden bland de

allra hårdast skattetyngda kommunerna i hela landet.

Ur rent ''principiella utgångspunkter kunde man hävda, att det vore

oriktigt att begära, att kommunerna här skulle taga på sig någon del av

här nämnda kostnader. Man kunde nämligen av propositionen icke få

någon annan uppfattning än den, att de byggnads- och reparationsarbeten,

som det här vore fråga örn, borde — örn respektive skolor skulle hållas i ett

fullt undervisningsvärdigt skick — hava till sin större del skett under den

tid, då skolorna varit statsfolkskolor och då alltså staten haft att helt taga

de ekonomiska konsekvenserna av skolornas drivande. Det torde väl även

hava varit denna omständighet — tillsammans med kommunernas hårda

skattebelastning — som utgjort motivet för att skolöverstyrelsen, kammarkollegium

m. fl. hävdat uppfattningen, att staten borde helt ansvara för

samtliga här nämnda kostnader.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att från ifrågavarande

två skolhemman, belägna det ena i Teurajärvi by i Korpilombolo socken

och det andra i Lappträsks by i Karl Gustafs socken avstyckas lämpliga

skoltomter, vilka jämte befintliga skolbyggnader skulle överlämnas till

vederbörande skoldistrikt utan ersättning och med full äganderätt. Utskottet

tillstyrker jämväl förslaget att till stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor

utan ersättning med äganderätt överlämnas lämplig tomt för

arbetsstuga. Kostnaderna för denna tomts avstyckning torde böra gäldas

av stiftelsen.

Vidare har utskottet icke något att invända mot att bemyndigande

lämnas Kungl. Maj:t att efter ytterligare erforderlig utredning besluta örn

försäljning av återstående delar av nämnda skolhemman eller om deras

disposition på annat sätt.

Vad åter beträffar frågan i vilken utsträckning staten bör påtaga sig

kostnaderna för iståndsättande av omförmälda skolanläggningar, har utskottet

med hänsyn till vad av skolöverstyrelsen och kammarkollegiet

samt i motionerna I: 195 och II: 264 anförts funnit övervägande skäl tala

för att kostnaderna helt bestridas av statsmedel. Utskottet tillstyrker

alltså att staten ikläder sig samtliga kostnader icke endast för vissa erforderliga

reparations- och underhållsarbeten i de befintliga skolbyggnaderna

utan även för byggnadernas modernisering och skolanläggningarnas

utbyggande med hänsyn till numera föreliggande eller för den närmaste

framtiden uppkommande lokalbehov, däri inbegripet även tjänstebostäder

och andra jämlikt i kungörelsen 1936: 45 icke bidragsberättigade arbeten,

allt i den utsträckning Kungl. Maj:t kan finna skäligt. Kostnaderna hava

av skolöverstyrelsen beräknats till sammanlagt 582,500 kronor. 1940 ars

civila byggnadsutredning har enligt vad utskottet inhämtat beretts tillfälle

att närmare granska byggnadsplanerna i syfte att undersöka huruvida

genom vissa beskärningar och förenklingar utgifterna för ifrågavarande

ändamål kunna nedbringas. Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbe
Bihang

till riksdagens protokoll 19//1. G sami. Nr 85 88. 3

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

ten m. m. torde böra bestridas av de under åttonde huvudtiteln uppförda

förslagsanslagen till byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler och till

folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter enligt den

fördelning Kungl. Maj:t framdeles kan finna lämplig. Det torde böra ankomma

på Kungl. Majit att godkänna vederbörliga byggnadsritningar och

i samband därmed fastställa det belopp, som bör utgå för respektive skolanläggnings

iordningställande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och motionerna 1:195 och II: 264,

a) bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut rörande

dispositionen av hemmanen 1/8 mantal i Teurajärvi nr 2 i

Korpilombolo socken och 1/8 mantal Lappträsk nr 8 i Karl

Gustafs socken i överensstämmelse med vad föredragande

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 28 februari 1941 förordat;

b) medgiva, att omförmälda byggnadsföretag inom Korpilombolo

skoldistrikt och Karl Gustafs skoldistrikt må

med iakttagande av vad utskottet här ovan anfört helt bestridas

av statsmedel.

Stockholm den 22 april 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 85.

Stockholm 1941. Ivar Hffiggströms Boktryckeri A. B.

411656

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m. jämte i äm s. 8 i texten