Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1941-04-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1941:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
16
Statsutskottets utlåtande Nr 88.
Nr 88.
Ankom till riksdagens kansli den 23 april 194-1 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående disposition
av två skolhemman i Korpilombolo och Karl
Gustafs socknar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 127 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 28 februari 1941, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit
att meddela beslut rörande dispositionen av hemmanen 1/8 mantal i Teurajärvi
nr 2 i Korpilombolo socken och 1/8 mantal Lappträsk nr 8 i Karl
Gustafs socken i överensstämmelse med vad t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet
i nämnda statsrådsprotokoll förordat; dels ock medgiva,
att statsbidrag till omförmälda byggnadsföretag inom Korpilombolo skoldistrikt
och Karl Gustafs skoldistrikt må, utan hinder av gällande bestämmelser
angående utbetalning av sådant byggnadsbidrag, utbetalas med en
tredjedel vid byggnadsarbetets påbörjande, med en tredjedel, då byggnaden
är under tak, och med återstoden, då byggnaden avsynats och godkänts.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två motioner,
väckta, den ena inom första kammaren av herr S. V. Hansson m. fl. (1:195)
och den andra inom andra kammaren av herr E. Hage m. fl. (II: 264),
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 127 — i
enlighet med vad som föreslagits av flera myndigheter, skolöverstyrelsen,
kammarkollegium m. fl. — måtte besluta, att staten skall ensam bära de
kostnader, som hava sammanhang med överlämnandet till respektive kommuner
av statsfolkskolorna i Teurajärvi och Lappträsk i Norrbotten och
att alltså ingen del av kostnaderna skall påläggas respektive skolkommuner.
a) Dispositionen av skolhemmanen.
Med hänsyn till de svaga ekonomiska villkoren i de finskspråkiga socknarna
i Norrbotten och intresset av att därstädes främja svensk odling och språkkunskap
funno statsmakterna på 1870-talet nödvändigt, att staten påtog
sig större förpliktelser i avseende å folkskoleväsendet därstädes än i övriga
Statsutskottets utlåtande Nr 88.
17
delar av riket. I första hand avsågs därvid, att staten skulle medverka till
inrättandet av ett tillräckligt antal folk- och småskolor i dessa socknar. För
detta och vissa andra ändamål anvisade riksdagen första gången år 1874
och därefter årligen särskilda anslag.
I enlighet med den av statsmakterna sålunda intagna ståndpunkten beslöt
Kungl. Majit den 2 november 1888, att på statsverkets bekostnad
skulle inrättas folkskolor i vardera Teurajärvi by i Korpilombolo
socken och Lappträsks by i Karl Gustafs socken samt att vid såväl
dessa som vissa andra skolor finge anställas lärare mot avlöning av statsmedel.
Skolorganisationen skulle fastställas och lärarna tillsättas av domkapitlet
i Luleå. Sedermera har Kungl. Majit genom ett flertal särskilda
beslut medgivit inrättande av ytterligare ett stort antal statsfolkskolor samt
i samband därmed beviljat statsmedel till deras upprätthållande m. m.
Sedan skälen för statens särskilda medverkan till upprätthållande av ifrågavarande
skolor i huvudsak successivt bortfallit, skedde den formella avvecklingen
av denna organisationsform genom beslut av Kungl. Majit den
25 oktober 1940. Genom detta beslut förordnades, att de särskilda föreskrifter,
som av Kungl. Majit tidigare meddelats i avseende å anordnandet
av s. k. statsfolkskolor i tretton skoldistrikt i Norrbottens län, däribland
Korpilombolo och Karl Gustafs distrikt, ävensom de särskilda beslut, varigenom
statsmedel anvisats för upprätthållande av statsfolkskolor, skulle
— besluten örn anvisande av anslag i den mån desamma icke redan upphört
att tillämpas — upphöra att gälla för tid efter utgången av budgetåret
1939/40. Med hänsyn härtill skulle bestämmelserna i gällande folkskolestadga
och övriga allmänna föreskrifter beträffande folkskoleväsendet i
riket i full utsträckning äga tillämpning jämväl å de hittillsvarande statsfolkskolorna.
Kungl. Marits förslag innebär, att från ifrågavarande två skolhemman
skulle avstyckas lämpliga skoltomter, vilka jämte befintliga skolbyggnader
skulle överlämnas till skoldistrikten utan ersättning och med full äganderätt.
Till stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor skulle vidare utan ersättning
överlämnas lämpligt tomtområde till arbetsstuga. Beträffande dispositionen
av återstående delar av skolhemmanen har föredragande departementschefen
icke nu tagit slutlig ställning, enär vissa detaljutredningar erfordrades.
Linder erinran örn fastigheternas relativt ringa värde (taxeringsvärdet
är för hemmanet i Teurajärvi omkring 5,800 kronor och för hemmanet
i Lappträsk omkring 7,400 kronor) har föreslagits, att riksdagen
skulle bemyndiga Kungl. Majit att efter ytterligare utredning besluta örn
försäljning av ifrågavarande fastighetsdelar eller örn deras disposition på
annat sätt. Efter avstyckning av tomter för skoländamål och av tomt för
den tidigare omnämnda arbetsstugan skulle vederbörande myndigheter
erbjuda arbetarsmåbruksnämnden i Karl Gustafs socken hemmanet i Lappträsk
till inköp medan hemmanet i Teurajärvi skulle disponeras på sätt,
som prövades lämpligt, eller eventuellt utbjudas på offentlig auktion.
Därest försäljning till arbetarsmåbruksnämnden icke komme till stånd,
skulle hemmanet i Lappträsk även utbjudas på samma sätt som det andra
hemmanet. Avgivna köpeanbud borde underställas Kungl. Majits pröv
Biliang
till riksdagens protokoll 1041. 6 sami. Nr 8S—88.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 88.
ning. Nuvarande lägenhetshavares rätt borde vinna skäligt beaktande i
samband med försäljningarna.
Det har upplysts, att vederbörande militära myndigheter icke haft någon
erinran mot försäljning av de delar av fastigheterna, som icke erfordras för
skoländamål.
b) Skolbyggnadernas iståndsättande.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ifrågavarande skolanläggningar
icke befinna sig i önskvärt skick. Förslag föreligger till omfattande om- och
^byggnadsarbeten till en beräknad kostnad av 355,000 kronor för skolan
i Lappträsk och 227,500 kronor för skolan i Teurajärvi.
Länsstyrelsen i iMleå har förklarat sig anse, att skolanläggningarna,
innan de överlämnas till skoldistrikten, skola på statens bekostnad iordningställas,
så att de motsvara de fordringar, som numera ställas på moderna
skolanläggningar.
Kammarkollegiet har icke haft något att erinra mot att kostnaderna gäldas
av statsmedel.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att kostnaderna för byggnadsföretagen
skulle i sin helhet gäldas av staten. Till stöd härför har överstyrelsen anfört:
Den kommunala utdebiteringen i Karl Gustafs kommun vore synnerligen
betungande. Hela det kommunala utdebiteringsbehovet på grundval
av 1939 års taxeringar hade uppgått till 45 kronor 20 öre per skattekrona.
I statsbidrag till skattelindring hade kommunen erhållit 26 kronor 8 öre
per skattekrona, vadan ett utdebiteringsbehov av 19 kronor 6 öre per
skattekrona återstått. Kommunens folkmängd hade den 1 januari 1940
uppgått till 3,302 personer. Skattekronornas antal hade år 1939 utgjort
5,580.
Korpilombolo kommun hade den 1 januari 1940 haft en folkmängd av
3,413 personer. Hela det kommunala utdebiteringsbehovet grundat på 1939
års taxeringar hade uppgått till 30 kronor 82 öre per skattekrona. I statsbidrag
till skattelindring hade kommunen erhållit 11 kronor 38 öre per
skattekrona, vadan ett utdebiteringsbehov av 19 kronor 44 öre återstått.
Antalet skattekronor hade uppgått till 6,887.
Jämlikt föreskrifterna i Kungl. Maj:ts beslut den 25 oktober 1940 ålåge
det skoldistrikten att efter utgången av budgetåret 1939/40 handhava vården
även av de förutvarande statsfolkskolorna. Skoldistrikten kunde fördenskull
anses pliktiga att med bidrag av statsmedel, som enligt gällande
bestämmelser kunde utgå, anskaffa för skolornas verksamhet erforderliga
lokaler. Emellertid syntes frågan örn skolanläggningarnas försättande i ett
tillfredsställande skick på grund av skoldistriktens svaga ekonomi icke
kunna lösas på annat sätt än att staten i samband med skolornas överlämnande
till skoldistrikten bestrede samtliga de med byggnadsföretagen förenade
kostnaderna. Överstyrelsen funne en sådan åtgärd rimlig även med
hänsyn till det förhållandet, att staten tidigare funnit det nödvändigt att
ikläda sig särskilda kostnader för folkundervisningens behöriga upprätthållande
i dessa bygder. De motiv, som föranlett statsmakterna att intaga
denna ståndpunkt, syntes i huvudsak allt fortfarande och särskilt under
nuvarande allmänna förhållanden äga giltighet.
Statsutskottets utlåtande Nr 88.
19
Från överstyrelsens beslut har t. f. undervisningsrådet Andersson varit
skiljaktig och på anförda skäl uttalat sig för ett statsbidrag för ändamålet
av 85 procent av byggnadskostnaderna.
Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka, att kostnaderna för
ifrågavarande byggnadsföretag i sin helhet bestridas av statsmedel.
Statskontoret kunde icke finna, att de av kammarkollegiet och överstyrelsen
åberopade skälen vore tillräckligt bärande. De särskilda omständigheter,
som tidigare föranlett statsmakterna att med avseende å statsbidrag
för folkskoleväsendet bevilja större förmåner åt vissa skoldistrikt i
rikets nordligaste gränsorter än som normalt gällde, syntes numera få anses
hava väsentligt bortfallit. Vad särskilt skattetrycket anginge, torde icke
kunna göras gällande, att dessa distrikt intoge någon särställning. Med hänsyn
härtill och då det förhållandet, att skoldistrikten i fråga under 50 års
tid haft tillgång till av staten bekostade undervisningslokaler och tjänstebostadshus,
icke syntes utgöra skäl för att staten nu skulle ställa förstklassiga
skolanläggningar till distriktens förfogande utan kostnad för dessa,
kunde statskontoret icke tillstyrka överstyrelsens hemställan. Därest nybyggnad
av skollokaler erfordrades, syntes statsbidrag principiellt böra
utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen den 6 mars 1936 (nr 45) angående
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet. I detta sammanhang
ville statskontoret framhålla, att 1939 års riksdag — om ock med stor
tvekan — ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till modifikation
i fråga om utbetalningen av statsbidrag enligt berörda kungörelse för ett
skolbyggnadsföretag i Tännäs skoldistrikt. Då förhållandena i förevarande
skoldistrikt såväl med hänsyn till antalet skattekronor per invånare som
utdebiteringsbehovet per skattekrona syntes likartade med dem i Tännäs,
ansåge sig statskontoret kunna tillstyrka, att — med riksdagens medgivande
— ifrågakommande statsbidrag finge utbetalas med en tredjedel
vid arbetenas påbörjande, med en tredjedel, då byggnaderna vore under
tak, och med återstoden, då byggnaderna avsynats och godkänts.
Vissa brister syntes emellertid vidlåda de nuvarande skolanläggningarna.
Då dessa brister syntes hava bort avhjälpas redan före den 1 juli 1940,
kunde det icke anses rimligt, att byggnaderna överlämnades till distrikten i
befintligt skick. Statskontoret ansåge sig därför kunna förorda, att —
utöver det statsbidrag, som kunde utgå i författningsenlig ordning — särskilda
medel ställdes till skoldistriktens förfogande. Dessa medel borde dock
givetvis avse allenast nödiga iståndsättningsarbeten å skolanläggningarna
i fråga. För sådant ändamål syntes för skolanläggningen i Lappträsk ett
belopp av högst 20,000 kronor och för skolanläggningen i Teurajärvi ett
belopp av högst 13,000 kronor vara tillfyllest, vilka belopp torde kunna
anvisas från förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter.
T. f. departementschef em har för egen del anfört huvudsakligen följande:
T likhet med de hörda myndigheterna ansåge departementschefen det
rimligt, att staten påtoge sig en större del av kostnaderna för iståndsättande
av dessa skolanläggningar än enligt gällande bestämmelser bomme
i fråga. 1 vilken omfattning statsbidrag borde utgå har varit föremål för
olika meningar. A ena sidan ansåge flertalet myndigheter, att staten borde
ikläda sig samtliga kostnader icke endast flir vissa erforderliga reparations-
och underhållsarbeten i de befintliga skolbyggnaderna utan även för
20
Statsutskottets utlåtande Nr 88.
byggnadernas modernisering och skolanläggningarnas utbyggande med
hänsyn till numera föreliggande eller för den närmaste framtiden uppkommande
lokalbehov. Å andra sidan holle statskontoret före, att staten
borde gälda allenast kostnaderna för avhjälpande av vissa redan före den
1 juli 1940 föreliggande brister samt att statsbidrag till uppförande av nya
undervisningslokaler vid de båda skolorna borde utgå enligt gällande
grunder, dock med en i och för sig betydelsefull modifikation beträffande
byggnadsbidragens utbetalande. Då bidrag enligt nämnda grunder ej kunde
utgå till uppförande av nya tjänstebostäder m. m., skulle statsbidrag
enligt statskontorets förslag alltså utgå endast till kostnaderna för uppförande
av nya undervisningslokaler.
Kammarkollegiets och skolöverstyrelsens förslag innebure, att hela kostnaden
för det nu föreliggande byggnadsprogrammets genomförande stannade
på statsverket, medan bifall till statskontorets förslag syntes medföra,
att staten skulle gälda ungefär hälften av denna kostnad.
För egen del ville t. f. departementschefen föreslå, att kostnaderna för
anskaffande av nya undervisningslokaler i vanlig ordning skulle bestridas
från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till byggnadsbidrag
för nya undervisningslokaler, dock med den ändringen att ifrågakommande
byggnadsbidrag skulle utbetalas på sätt statskontoret förordat.
Det tillskott av statsmedel, som härutöver med hänsyn till de föreliggande
särskilda omständigheterna syntes vara befogat, borde bestridas från det
under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter, vilket anslag stöde till
Kungl. Maj:ts fria förfogande för bestridande av utgifter, som främjade
anslagets ändamål. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter närmare
övervägande bestämma huru stor del av kostnaderna, som borde
gäldas från sistnämnda anslag. Härvid förutsattes, att åtminstone 10 procent
av kostnaderna för de byggnadsarbeten, till vilkas utförande bidrag
kunde utgå jämlikt gällande bestämmelser om statsbidrag till anskaffande
av nya undervisningslokaler, skulle bestridas av skoldistriktet men att
detta jämväl borde erhålla bidrag till bestridande av kostnaden för uppförande
av tjänstebostäder och för andra jämlikt nyssnämnda kungörelse
icke bidragsberättigade arbeten med belopp, som efter prövning av samtliga
på frågan inverkande omständigheter kunde befinnas skäligt.
Ehuru de av skolöverstyrelsen förordade byggnadsprogrammen i stort
sett syntes vara väl avpassade med hänsyn till föreliggande lokalbehov,
syntes dock böra ytterligare undersökas, huruvida icke vissa beskärningar
och förenklingar kunde vara möjliga att vidtaga. Innan ärendet slutligt
avgjordes, borde 1940 års civila byggnadsutredning sättas i tillfälle att
granska byggnadsplanerna.
Till stöd för det i motionerna gjorda yrkandet har i motionen II: 264
anförts bland annat:
Det framginge icke fullt klart av propositionen, vilka kostnader, som
skulle komma att läggas på de bägge skolkommunerna. Det kunde emellertid
antagas — då kostnaderna för vissa här berörda arbeten i propositionen
upptagits till 460,000 kronor tillsammans för bägge platserna, vartill
komme de kostnader, som följde av en pågående prisfördyring — att skoldistriktets
kostnader kunde bli nog så kännbara, då det här gällde två
kommuner med en mycket fattig befolkning och ett mycket ringa antal
Statsutskottets utlåtande Nr 88. 21
skattekronor samt med en uttaxering, som stöde främst i raden bland de
allra hårdast skattetyngda kommunerna i hela landet.
Ur rent ''principiella utgångspunkter kunde man hävda, att det vore
oriktigt att begära, att kommunerna här skulle taga på sig någon del av
här nämnda kostnader. Man kunde nämligen av propositionen icke få
någon annan uppfattning än den, att de byggnads- och reparationsarbeten,
som det här vore fråga örn, borde — örn respektive skolor skulle hållas i ett
fullt undervisningsvärdigt skick — hava till sin större del skett under den
tid, då skolorna varit statsfolkskolor och då alltså staten haft att helt taga
de ekonomiska konsekvenserna av skolornas drivande. Det torde väl även
hava varit denna omständighet — tillsammans med kommunernas hårda
skattebelastning — som utgjort motivet för att skolöverstyrelsen, kammarkollegium
m. fl. hävdat uppfattningen, att staten borde helt ansvara för
samtliga här nämnda kostnader.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot att från ifrågavarande
två skolhemman, belägna det ena i Teurajärvi by i Korpilombolo socken
och det andra i Lappträsks by i Karl Gustafs socken avstyckas lämpliga
skoltomter, vilka jämte befintliga skolbyggnader skulle överlämnas till
vederbörande skoldistrikt utan ersättning och med full äganderätt. Utskottet
tillstyrker jämväl förslaget att till stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor
utan ersättning med äganderätt överlämnas lämplig tomt för
arbetsstuga. Kostnaderna för denna tomts avstyckning torde böra gäldas
av stiftelsen.
Vidare har utskottet icke något att invända mot att bemyndigande
lämnas Kungl. Maj:t att efter ytterligare erforderlig utredning besluta örn
försäljning av återstående delar av nämnda skolhemman eller om deras
disposition på annat sätt.
Vad åter beträffar frågan i vilken utsträckning staten bör påtaga sig
kostnaderna för iståndsättande av omförmälda skolanläggningar, har utskottet
med hänsyn till vad av skolöverstyrelsen och kammarkollegiet
samt i motionerna I: 195 och II: 264 anförts funnit övervägande skäl tala
för att kostnaderna helt bestridas av statsmedel. Utskottet tillstyrker
alltså att staten ikläder sig samtliga kostnader icke endast för vissa erforderliga
reparations- och underhållsarbeten i de befintliga skolbyggnaderna
utan även för byggnadernas modernisering och skolanläggningarnas
utbyggande med hänsyn till numera föreliggande eller för den närmaste
framtiden uppkommande lokalbehov, däri inbegripet även tjänstebostäder
och andra jämlikt i kungörelsen 1936: 45 icke bidragsberättigade arbeten,
allt i den utsträckning Kungl. Maj:t kan finna skäligt. Kostnaderna hava
av skolöverstyrelsen beräknats till sammanlagt 582,500 kronor. 1940 ars
civila byggnadsutredning har enligt vad utskottet inhämtat beretts tillfälle
att närmare granska byggnadsplanerna i syfte att undersöka huruvida
genom vissa beskärningar och förenklingar utgifterna för ifrågavarande
ändamål kunna nedbringas. Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbe
Bihang
till riksdagens protokoll 19//1. G sami. Nr 85 88. 3
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 88.
ten m. m. torde böra bestridas av de under åttonde huvudtiteln uppförda
förslagsanslagen till byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler och till
folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter enligt den
fördelning Kungl. Maj:t framdeles kan finna lämplig. Det torde böra ankomma
på Kungl. Majit att godkänna vederbörliga byggnadsritningar och
i samband därmed fastställa det belopp, som bör utgå för respektive skolanläggnings
iordningställande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och motionerna 1:195 och II: 264,
a) bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut rörande
dispositionen av hemmanen 1/8 mantal i Teurajärvi nr 2 i
Korpilombolo socken och 1/8 mantal Lappträsk nr 8 i Karl
Gustafs socken i överensstämmelse med vad föredragande
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 28 februari 1941 förordat;
b) medgiva, att omförmälda byggnadsföretag inom Korpilombolo
skoldistrikt och Karl Gustafs skoldistrikt må
med iakttagande av vad utskottet här ovan anfört helt bestridas
av statsmedel.
Stockholm den 22 april 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 85.
Stockholm 1941. Ivar Hffiggströms Boktryckeri A. B.
411656
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m. jämte i äm s. 8 i texten