Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition nied förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937
1942-04-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1942:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition nied förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.
11
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1942 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition nied
förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 §
lagen den 11 juni 1937 (nr 348) om krigsförsäkring
för ombord å fartyg tjänstgörande personer, m. m.
Genom en den 6 mars 1942 dagtecknad proposition, nr 107, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
1) Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937 (nr 348) om
krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 11 juni 1937 örn krigsförsäkring
för ombord å fartyg tjänstgörande personer1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
1 §■
Där inom---bestämmelser gälla.
Vad i — — — utländskt fartyg.
Har inom område och under tid, som i första stycket avses, person som
angives i första eller andra stycket blivit borta samt all underrättelse örn
honom upphört, skall han anses hava omkommit genom olycksfall till följd
av krigsåtgärd, där ej med hänsyn till antaglig tid och plats för försvinnandet
eller andra omständigheter finnes sannolikt, att annan orsak till försvinnandet
förelegat. I fall, varom nu är fråga, skall begravningshjälp icke utgå.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Senaste lydelse se SFS 1941: 540.
12
Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.
2) Förordning
med tillägg till förordningen den 13 april 1940 (ur 213) om ersättning
av statsmedel i vissa täll för skada till följd av olycksfall,
som förorsakats av krigsåtgärd.
Härigenom förordnas, att till förordningen den 13 april 1940 om ersättning
av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall, som förorsakats
av krigsåtgärd, skall fogas en ny paragraf, betecknad 4 §, av följande
lydelse.
4§.
Har inom sådant område oell under sådan tid, att lagen örn krigsförsäkring
för ombord å fartyg tjänstgörande personer är gällande, person som
angives i 1 eller 3 § blivit borta och har all underrättelse om honom upphört,
skall han anses hava omkommit genom olycksfall till följd av krigsåtgärd,
där ej med hänsyn till antaglig tid och plats för försvinnandet eller andra
omständigheter finnes sannolikt, att annan orsak till försvinnandet förelegat.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen framlagda
författningsförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke
lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Gällande författningsbestämmelser.
I 1 § lagen den 11 juni 1937 (nr 348) om krigsförsäkring för ombord å
fartyg tjänstgörande personer föreskrives, att vissa i lagen givna särskilda
bestämmelser skola gälla, örn i lagen avsedd person »till följd av krigsåtgärd
drabbas av olycksfall i eller utom arbetet». Lagens bestämmelser
tillämpas, då det med upprätthållande av vanliga krav på bevisning kan
anses styrkt, att olycksfall till följd av krigsåtgärd föreligger.
Enligt kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 541) angående tillämpning av lagen
örn krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer skall lagen äga
tillämpning tillsvidare inom samtliga farvatten samt, vid vistelse i land,
inom utrikes ort där fartyget befinner sig.
I detta sammanhang må omnämnas, att lagen den 17 juni 1916 (nr 235)
örn försäkring för olycksfall i arbete i 26 § innehåller bestämmelser, enligt
vilka kravet på bevisning rörande vad som inträffat är mindre starkt än i
krigsförsäkringslagen. I paragrafen avses bland annat det fall, att fartyg
förlist och sjöman omkommit, utan att man därom kunnat erhålla under
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 17. 13
rättelse. Livränta till anhörig skall utgå, då det > kan skäligen antagas»
att den som blivit borta omkommit till följd av olycksfall i arbete.
Särskilda bestämmelser om ersättning, då olycksfall förorsakats av krigsåtgärd,
finnas även i andra författningar. Enligt kungörelsen den 27 oktober
1939 (nr 755) om höjning av vissa ersättningar enligt förordningen den 11 juni
1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till
följd av olycksfall skall till ersättning, som på grund av försäkring enligt
bestämmelserna i förordningen utgår såsom sjukpenning, livränta eller begravningshjälp,
utgivas ett tillägg motsvarande 50 procent av ersättningen
för den händelse att olycksfall, som avses i förordningen, förorsakats av
krigsåtgärd. — Slutligen stadgas i 1 § förordningen den 13 april 1940 (nr
213) om ersättning av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall,
som förorsakats av krigsåtgärd, att, om svenskt fartyg genom sjöolycka utom
riket går förlorat eller efter sådan sjöolycka förklaras icke vara iståndsättligt
och person, som varit tjänstgörande ombord å fartyget, under å fartyg företagen
hemresa till Sverige drabbas av olycksfall till följd av krigsåtgärd
inom sådant område och under sådan tid, att lagen örn krigsförsäkring för
ombord å fartyg tjänstgörande personer är gällande, så skall, där nämnda
lag dock icke är tillämplig å olycksfallet, ersättning utgivas av statsmedel.
Har person, som varit tjänstgörande ombord å svenskt fartyg, i annat än i
1 § avsett fall under hemresa till Sverige drabbats av olycksfall till följd
av krigsåtgärd, äger Kungl. Majit, örn skäl därtill äro, jämlikt 3 § besluta,
att ersättning i anledning av olycksfallet skall utgivas av statsmedel.
Framställning'' om lagändring.
I skrivelse den 6 december 1941 hava Sveriges redareförening, Sveriges
fartygsbefälsförening, svenska maskinbefälsförbundet, svenska sjöfolksförbundet
och svenska stewartsföreningen hemställt örn sådan ändring av 1937
års krigsförsäkringslag, att densamma skulle bliva tillämplig även i de fall,
då det icke kunde avgöras, huruvida inträffat olycksfall hade sin grund i
krigsåtgärd eller ej.
Yttranden i anledning av organisationernas
framställning.
Över organisationernas skrivelse hava yttranden avgivits av riksförsäkringsanstalten,
kommerskollegium och de ömsesidiga socialförsäkringsbolagens
förening. Därefter har försäkringsrådet yttrat sig över samtliga handlingar
i ärendet. Sveriges radiotelegrafistförening har erhållit tillfälle att
avgiva yttrande men icke begagnat sig därav. Beträffande innehållet i de
avgivna yttrandena får utskottet hänvisa till propositionen sid. 5—7.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har anfört, att den verkställda
utredningen syntes hava bestyrkt, att författningsändringar borde
vidtagas för att möjliggöra ersättning även i fall, beträffande vilka det
visserligen icke kunde påvisas, att inträffad skada förorsakats av krigsåt
-
Utskottet.
14 Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.
gärd, men i fråga om vilka skäl med större eller mindre sannolikhet talade
för att så varit förhållandet. Vidare har departementschefen anfört följande:
»I ett nytt tredje stycke av 1 § lagen örn krigsförsäkring för ombord å fartyg
tjänstgörande personer synes sålunda böra föreskrivas, att, örn inom område
och under tid, som nämnas i paragrafens första stycke, person som avses i
paragrafen blivit borta samt all underrättelse örn honom upphört, han skall
anses hava omkommit genom olycksfall till följd av krigsåtgärd, där ej med
hänsyn till antaglig tid och plats för försvinnandet eller andra omständigheter
finnes sannolikt, att annan orsak till försvinnandet förelegat. I nu
ifrågavarande fall synes begravningshjälp ej böra utgå. Uttrycklig bestämmelse
härom synes erforderlig. Försäkringsinrättning bör vara berättigad
att av anhörig, till vilken livränta enligt lagens regler bör utgå, såsom villkor
för utbetalning därav fordra förklaring på heder och samvete, att den anhörige
saknar varje underrättelse örn den försäkrade. I fråga örn omyndig
torde sådan förklaring böra infordras från förmyndaren. Vidare synes böra
gälla, att rätten till livränta enligt krigsförsäkringslagen skall upphöra, därest
den försäkrade finnes vara vid liv eller hava avlidit av annan orsak än
olycksfall till följd av krigsåtgärd. Bestämmelser av nu angiven innebörd
återfinnas i 26 § andra och tredje styckena lagen om försäkring för olycksfall
i arbete. Försäkringsrådet har föreslagit, att i nu förevarande sammanhang
i krigsförsäkring slagen bör införas föreskrift, motsvarande innehållet i
nämnda stycken. Vad i desamma stadgas synes emellertid — sedan det
förklarats, att försvinnande, varom nu är fråga, skall anses såsom olycksfall
på grund av krigsåtgärd — gälla på grund av föreskriften i 1 § första
stycket krigsförsäkringslagen, att stadgandena i 1916 års olycksfallsförsäkringslag
i princip skola tillämpas. Särskild föreskrift i ämnet synes därför
vara onödig.
Stadganden motsvarande de sålunda av mig beträffande krigsförsäkringslagen
föreslagna synas böra införas även i 1940 års förordning örn ersättning
av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall, som förorsakats''av
krigsåtgärd, samt i 1939 års kungörelse örn höjning av vissa ersättningar
enligt förordningen den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare
avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall.»
Lagrådet, som yttrat sig över förslaget till lag angående ändrad lydelse
av 1 § lagen örn krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer,
har lämnat detsamma utan erinran.
Vid granskning av de nu till behandling föreliggande förslagen har utskottet
ej funnit anledning till erinran. Utskottet får därför hemställa,
att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.
Stockholm den 16 april 1942.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.
15
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från -första kammaren: herrar Norman, Linder*, Löfvander, Olof Carlsson, Sten,
Beck-Friis och Näslund;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, fröken Andersson, herrar Olovson i
Västerås, Hallagård, Hermansson, Holm, fru Johansson* och herr Lundgren.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:151 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående viss ändring i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar. a1 i texten