Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändringar i lagen om fastighetsbildning i stad och förordningen med närmare föreskrifter örn fastighetsregister för stad.

1942-04-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1942:19, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändringar i lagen om fastighetsbildning i stad och förordningen med närmare föreskrifter örn fastighetsregister för stad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andrei lagutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändringar i lagen

om fastighetsbildning i stad och förordningen med närmare

föreskrifter örn fastighetsregister för stad.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

174, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Holmbäck hemställt,

att riksdagen ville dels antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 7 kap. 11 § lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn fastighetsbildning

i stad.

Härigenom förordnas, att 7 kap. 11 § lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning

i stad skall erhålla följande lydelse:

II §. Fastighet skall upptagas i fastighetsregistret under särskild registerbeteckning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1943.

dels hos Kungl. Maj:! anhålla om sådana förändringar i förordningen den

12 maj 1917 (nr 281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister för

stad, att registerbeteckningar för stadsägor, som tillkomma efter fastighetsregisters

uppläggande, åsättas av registerföraren.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande,

får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

begärt yttrande från lantmäteristyrelsen, varjämte svenska stadsförbundet

bereus tillfälle att yttra sig över motionen. Det av lantmäteristyrelsen

med anledning härav avgivna yttrandet har fogats vid förevarande

utlåtande såsom bilaga, till vilken utskottet får hänvisa. Vad angår

svenska stadsförbundet har yttrande avgivits av dess styrelse, i vilket ulan

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 9 sami. 2 avd. Nr 19. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

närmare motivering uttalas, att styrelsen tunne den föreslagna författningsändringen

i hög grad av praktiska skäl påkallad och lämplig.

Gällande bestämmelser örn fastighetsregister för stad äro meddelade i 7

kap. lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning i stad ävensom i förordningen

samma dag med närmare föreskrifter örn fastighetsregister förstad.

Härtill ansluta sig i ämnet utfärdade tillämplighetsföreskrifter.

Enligt nämnda kapitel i fastighetsbildningslagen skall för varje stad finnas

ett fastighetsregister, bestående av två avdelningar, nämligen tomtbok

för tomterna och stadsägobok för övriga fastigheter inom staden (1 §).

Registret upplägges och föres av registerförare, som på framställning avstaden

förordnas av länsstyrelsen (4 §). Arbetet står under överinseende av

lantmäteristyrelsen, under det att den närmare tillsynen därå för varje

stad åligger dess magistrat eller, i Stockholm, Överståthållarämbetet. 1

stad, som lyder under landsrätt, utövas magistratens befattning med fastighetsregistret

av länsstyrelsen eller den Konungen därtill förordnar (14 och

§§)•

De för fastighetsregistrering i stad givna bestämmelserna kunna, efter

förordnande av Konungen, vinna tillämpning jämväl i vissa samhällen å

landet. I sådant fall är överlantmätaren registerförare, så framt ej samhället

förklarat sig vilja bekosta registerföringen (17 §).

Vad angår registerbeteckning stadgas i 7 kap. 11 § fastighetsbildningslagen

i dess nu gällande lydelse, att fastighet skall upptagas i

fastighetsregistret under särskild registerbeteckning samt att sådan beteckning

åsättes av magistraten. Såsom ovan nämnts fullgöres magistratens åliggande

i Stockholm av Överståthållarämbetet och i stad, som lyder under

landsrätt, av länsstyrelsen eller den Konungen förordnat. Sistnämnda regel

tillämpas ock i fråga om samhälle å landet, för vilket upprättats fastighetsregister

enligt för stad gällande bestämmelser.

Av fastighetsregisterförordningen framgår, att de fastigheter — tomter

såväl som stadsägor — vilka upptagas såsom enheter i fastighetsregistret,

skola betecknas med nummer, eventuellt med tillägg av littera. Beträffande

tomter sker numreringen särskilt för varje byggnadskvarter

eller, där sådana kvarter ej finnas, i löpande följd för staden i dess helhet

eller för viss större del därav (församling, rote eller dylikt). Om ny tomt

bildas, erhåller denna nästa lediga nummer. Förordningen anvisar ock den

utvägen att vid delning av tomt låta varje nybildad tomt behålla den odelade

tomtens nummer med tillägg av littera (A, B, C och så vidare) samt

att vid sammanläggning av tomter till en beteckna denna med de förutvarande

tomternas nummer i förening (t. ex. nr 1 + 2). Tomtbeteckningen

gör även tjänst såsom registerbeteckning, där numreringen skett i en följd

för staden i dess helhet. I annat fall utgöres registerbeteckningen av tomtens

nummer, fogat vid namn eller annan beteckning å den del av staden,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

3

för vilken numreringen skett, sålunda kvarter, rote, församling eller dylikt.

Vad stadsägorna angår utgöres registerbeteckningen för varje enhet

av nummer. I det fall att numrering skett särskilt för viss ägotrakt, ingår

i registerbeteckningen jämväl namnet å denna ägotrakt. Vid bildande

av nya stadsägor tilldelas dessa närmast lediga nummer. Emellertid skall

som regel, då stadsäga delas eller därifrån avstyckas område, varje ny fastighet

betecknas med den äldre stadsägans nummer jämte en eller flera

bokstäver. Vidare skola under närmare angivna förutsättningar vid sammanläggning

av stadsägor för den nya fastigheten begagnas de sammanlagda

fastigheternas nummer i förening eller, där samma nummer ingår i stadsägornas

beteckning, detta nummer vanligen med tillägg av närmast lediga

littera.

I fråga örn ordningen för registerbeteckningarnas åsättande kunna två

fall särskiljas. Här åsyftas, att beslut rörande registerbeteckningar kan

meddelas antingen vid fastighetsregisters uppläggande eller ock utan sammanhang

därmed. I det förra fallet fastställer magistraten eller motsvarande

myndighet på en gång fastighetsindelningen samt registerbeteckningar

för samtliga tomter och stadsägor. Beslut härom föregås bland annat

av kungörelse i ändamål att lämna sakägare tillfälle till yttrande. Vad

angår det fall, att fråga örn åsättande av registerbeteckning eller örn ändring

däri uppkommer efter det att fastighetsregistret upplagts, föreskrives bland

annat, att magistraten, innan beslut i ärendet meddelas, skall bereda registerföraren

och vederbörande ägare samt, så vitt fråga är om mark, som

ingår i tomtindelning, jämväl byggnadsnämnden tillfälle att yttra sig.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår upplägges och föres

fastighetsregister för stad av därtill särskilt förordnad registerförare. Emellertid

ankommer det jämlikt stadgande i 7 kapitlet 11 § lagen om fastighetsbildning

i stad å magistraten att såväl i fråga om tomt som stadsäga åsätta

den registerbeteckning, under vilken fastigheten skall upptagas i fastighetsregistret.

På grund av särskild bestämmelse i nämnda lag skall vad sålunda

i princip åligger magistraten fullgöras i Stockholm av Överståthållarämbetet

samt, där magistrat ej finnes, av länsstyrelsen eller för ändamålet förordnad

person. En ingående reglering av förfarandet vid åsättande av registerbeteckningar

lämnas i förordning med närmare föreskrifter örn fastighetsregister

för stad.

I förevarande motion liemställes örn sådan ändring av nu angivna bestämmelser,

att det skall ankomma på den för samhället förordnade registerföraren

att i stället för magistral eller därmed jämställd myndighet fastställa

registerbeteckningar för stadsägor, som tillkomma efter fastighetsregistrets

uppläggande.

Enligt utskottets mening kan den ordning, som teir närvarande tillämpas

beträffande städer och vissa stadsliknande samhällen för fastställande av fas
-

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

tighets registerbeteckning, ofta föranleda onödig omgång. Att åsätta dylik

beteckning synes -— åtminstone i av motionären åsyftade fall -— vara en åtgärd

av så enkel och rutinmässig beskaffenhet, att det knappast torde möta

några betänkligheter att för dessa fall tillerkänna registerföraren behörighet

att själv verkställa densamma. Utskottet finner därför skäl tala för en ändring

av ifrågavarande bestämmelser i nu antydd riktning.

Lantmäteristyrelsen, som avgivit yttrande över motionen, har jämväl förklarat

sig tillstyrka författningsändring i motionens syfte. Enligt styrelsens

åsikt borde dock den ifrågasatta ändringen avse icke blott, såsom motionären

föreslagit, stadsägor utan även tomter. Emellertid har lantmäteristyrelsen

ansett, att nu förevarande spörsmål icke måtte lösas för sig utan upptagas

till avgörande i samband med en av styrelsen i skrivelse till Kungl.

Majit den 8 juli 1939 väckt fråga örn ändrade villkor för kompetens såsom

registerförare. Enligt vad utskottet inhämtat är nämnda framställning, som

varit föremål för remiss, ännu beroende på Kungl. Majits prövning.

Utskottet finner i likhet med lantmäteristyrelsen, att frågan örn, i vilken

utsträckning det bör anförtros åt registerförare att fastställa registerbeteckningar,

lämpligen kan tagas under övervägande i samband med det av styrelsen

till Kungl. Majit hänskjutna ärendet om kompetensvillkor för registerförare.

Utskottet vill alltså icke tillstyrka, att riksdagen för närvarande antager

en författningsändring i motionens syfte. I stället anser utskottet det

lämpligare att — sedan samtliga hithörande frågor varit föremål för Kungl.

Majits prövning — Kungl. Majit för riksdagen framlägger förslag om de ändringar,

som befinnas befogade, rörande ordningen för åsättande av registerbeteckningar.

Utskottet förutsätter emellertid, att härigenom lösningen av

det genom motionen väckta spörsmålet icke förorsakas dröjsmål av någon

betydelse.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, i anledning av motionen I: 174, måtte i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville låta

verkställa utredning angående förenkling av förfarandet vid

åsättande av registerbeteckningar å fastigheter i stad samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda; samt

B. att motionen, i den mån den icke blivit besvarad genom

vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 april 1942.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

5

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Löfvander, Forslund*, Olof

Carlsson, Sten, Beck-Friis och Näslund;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson, herrar

Olovson i Västerås, Hallagård, Pettersson i Hällbacken*, Larsson i Östersund och

Jansson i Hällefors.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bilaga.

Till Riksdagens andra lagutskott.

I enlighet med utskottets anhållan har Kungl. Maj:t den 6 nästlidna

februari anbefallt lantmäteristyrelsen att avgiva och till utskottet överlämna

yttrande över en vid årets riksdag väckt motion, nr 174 i första kammaren,

angående vissa ändringar i lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning

i stad samt förordningen samma dag med närmare föreskrifter

om fastighetsregister för stad.

I anledning härav får lantmäteristyrelsen anföra följande.

Enligt ovanberörda lag och förordning gäller, i vad nu kan vara fråga

i huvudsak följande.

För varje stad skall finnas ett fastighetsregister, upplagt och fört enligt

vissa bestämda regler. Fastighetsregister enligt de för stad gällande bestämmelser

föres enligt Konungens förordnande även för vissa samhällen

å landet. I stad samt "köping, som själv vill bekosta registerföringen, skall

finnas särskilt förordnad registerförare. För övriga samhällen föras registren

på statens bekostnad genom överlantmätarna.

I fastighetsregistren redovisas två slag av fastigheter, tomter och stadsägor.

Registerbeteckningen för tomt utgöres av byggnadskvarters namn

samt tomtens nummer, i visst särskilt fall åtföljt av bokstav. Dessutom kan

undantagsvis till kvartersnamnet fogas namn å stadsdel eller rote samt

kvarteret vara numrerat inom sådan del av staden. För stadsäga är registerbeteckningen

nummer med tillägg i vissa fall av littera.

Registerbeteckning för såväl tomt som stadsäga i stad åsättes enligt det i

motionen åberopade lagrummet av magistraten, där sådan finnes (i Stockholm

Överståthållarämbetet). I stad, som lyder under landsrätt, samt i samhällen

å landet åsätlas registerbeteckningarna av länsstyrelsen, dock att i

siad under landsrätt befogenheten kan tillkomma den Konungen särskilt

förordnat att fullgöra magistrats åliggande beträffande fastighetsregistreringen.

Sådant förordnande har i några fall lämnats vederbörande kommunalborgmästare.

Vid fastighetsregisters uppläggande fastställer magistraten eller ovan angivna

myndighet på en gång fastighetsindelningen samt registerbetecknin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilaga.

gar för samtliga tomter och stadsägor. Dylikt uppläggande förekommer

fortfarande för med städer införlivade områden samt för städer, köpingar

och municipalsamhälle!!, som äro nytillkomna eller för vilka tidigare förts

jordregister men bestämts att fastighetsregistreringen skall ske enligt de

för stad gällande bestämmelserna. I motionen åsyftas icke någon ändring

rörande befogenheten att fastställa registerbeteckningar i dylikt sammanhang.

Någon sådan ändring är, enligt lantmäteristyrelsens mening, ej heller

påkallad eller lämplig.

Fråga örn åsättandet av nya eller ändrade registerbeteckningar för tomter

utan sammanhang med uppläggandet av registret förekommer i regel

endast i samband nied fastställande av ändrad eller ny tomlindelning.

Tomtindelning fastställes av länsstyrelsen. I de fall då länsstyrelsen har att

fullgöra den magistrat eljest tillkommande befogenhet i fråga örn fastighetsregistret,

torde hinder icke föreligga mot att länsstyrelsen i samma

resolution fastställer såväl tomtindelningen som även de registerbeteckningar

vilka till följd av tomtindelningen må erfordras. Denna utväg att

vinna tid och spara expedition torde i praktiken mångenstädes utnyttjas.

Registerföraren får då från länsstyrelsen på en gång: tomtindelningsakten,

fastställelseresolutionen å tomtindelningen och beslutet örn registerbeteckningar.

Där denna ordning icke praktiseras, måste registerföraren, sedan

han erhållit tomtindelningsbeslutet, hos länsstyrelsen särskilt hemställa örn

Fastställelse å registerbeteckningarna. I magistratsstäder däremot har länsstyrelsen

att underrätta magistraten om tomtindelningsbeslutet, varefter

magistraten har att meddela beslut örn registerbeteckningar och underrätta

registerföraren härom. Detsamma gäller städer under landsrätt, där kommunalborgmästaren

förordnats att fullgöra magistrats befogenhet i fråga

örn fastighetsregistret.

För att ovan angivna förfarande hos länsstyrelse med samtidig fastställelse

å tomt indelning och registerbeteckningar skall kunna utnyttjas, förutsattes

(9 § sista stycket FRF) att registerförare, markägare och byggnadsnämnd

blivit hörda rörande registerbeteckningarna. Detta brukar i praktiken

ske på det sätt, att samtidigt som tomtindelningsförslaget av byggnadsnämnden

utställes så jämväl sker med förslag till nya beteckningar samt

alt registerförarens yttrande jämte byggnadsnämndens egel jämväl i fråga

örn registerbeteckningarna nied tomtindelningsärendet redovisas till länsstyrelsen.

Ehuru, som av det förestående framgår, tidsutdräkt och omgång vid

fastställandet av registerbeteckningar å tomter i vissa fall kan undvikas,

mäste dock i andra fall gällande ordning föranleda arbetsåtgång och tidsutdräkt.

som kunde undgås därest registerföraren ägde att åsätta beteckningarna.

Emellertid torde tidsutdräkten när del gäller av tomtindelning

föranledda registerbeteckningar sakna särskild betydelse, då något osäkerhetsmoment

tor inskrivningsväsendet därigenom icke torde uppkomma.

Motionen avser ej heller dessa registerbeteckningar.

b råga örn nya registerbeteckningar a stadsägor torde i de flesta fallen

uppkomma då område avskiljes medelst avstyckning. Fastställelsemyndighet

i fråga örn avstyckning är magistrat, Överståthållarämbetet ebelia

åsättande. För städer under landsrätt kan Konungen jämväl förordna särskild

person att handlägga avslyckningsärendcn. Detta har dock skett en
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10; bilaga.

7

dast i något enstaka fall. Till skillnad från tomtindelning är det alltså i

fråga örn avstyckning så gott som alltid samma myndighet som har att

pröva avstyckningen och fastställa därå blivande nya registerbeteckningar.

För att undgå den tidsutdräkt, som följde därav att sedan avstyckning

fastställts registerföraren måste göra särskild framställning hos vederbörande

myndighet om åsättande av registerbeteckningar — en tidsutdräkt

som utom annat kunde hindra att registerbeteckningen inflöt i lagfartsresolutionen

å det avstyckade området — gjordes redan 1925 (K. K. den

11 september 1925, nr 399) det tillägg till 30 § fastighetsregisterförordningen,

som nu återfinnes i 1 mom. 4 st. sagda paragraf. Genom denna bestämmelse

har alltså tydligt medgivits, att registerbeteckningen får fastställas

samtidigt med att fastställelse meddelas å den förrättning (avstyckning

eller annan), genom vilken fastigheten bildats. Enligt vad lantmäterislyrelsen

har sig bekant utnyttjas denna möjlighet ganska allmänt. Förutsättningen

är dock, alt jordägaren och registerföraren bereus tillfälle att

yttra sig (9 § sista stycket FRF). Vad angår jordägaren och även byggnadsnämnden

brukar detta enklast ske vid avstyckningsförrättningen, varvid

anteckning härom göres i förrättningsprotokollet.

Ehuru sålunda viss möjlighet föreligger och jämväl utnyttjas till undvikande

av tidsförlust mellan fastställelse å jorddelning och åsättande av

registerbeteckningar, är ju dock uppenbart, att sådan tidsförlust ej sällan

förekommer samt att arbetsåtgång och tid kunde sparas, örn beträffande

nya stadsägor registerbeteckningarna finge åsätlas av registerföraren samtidigt

som han inför fastigheten i fastighetsregistret. Nya stadsägor tillkomma

jämväl utan samband med jorddelning i vanlig mening, exempelvis

expropriation, sammanläggning m. m., varvid registerföraren alltid

måste göra särskild framställning örn registerbeteckningars åsättande.

Beträffande möjliga och av vederbörande myndigheter anvisade åtgärder

för att meddelade fastställelse!'' å avstyckningar och därav föranledda

registerbeteckningar bringas till inskrivningsdomarens kännedom omedelbart

och framförallt före nästkommande inskrivningsdag torde kunna hänvisas

till Svensk Juristtidning 1934, sid. 56 o. f. samt 87 samt Fastighets

registerkommissionens meddelanden XXIX s. 61 och 62.

Lantmäteristyrelsen tillstyrker lagändring i motionens syfte, men anser

alt tillräcklig anledning saknas, varför icke ändringen bör avse jämväl befogenheten

att fastställa registerbeteckningar å tomter. I sistnämnda registerbeteckning

ingår visserligen kvartersnamn. Men sådana namn bestämmas

enligt praxis av stadsfullmäktige eller annan kommunal myndighet.

Namn å stadsdel eller rote äro också på förhand givna. Vid fastställandet

av registerbeteckning kommer därför åtgärden i sak att avse endast

tomtnumret. Det bleve endast i det fall, att stadens myndighet skulle lia

bestämt eli kvartersnamn eller annat namn på sådant sätt, att detsamma

icke kail ingå i registerbeteckning, som åsättandet av registerbeteckningen

skulle komma ali avse jämväl namnet. Sådana fall torde dock icke förekomma.

Dessutom skall byggnadsnämnden enligt gällande bestämmelser

alltid beredas tillfälle all avge yttrande rörande registerbeteckningar för

tomter.

Emellertid är lantmäteristyrelsen av den meningen all frågan örn befogenhet

för registerförare alt fastställa registerbeteckningar icke bör avgöras

för sig utan upplagas i samband med en av lantmäteristyrelsen hos

Kungl. Maj:! väckt fråga rörande bestämmelser örn särskild kompetens för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilaga.

registerförare. I skrivelse till Kungl. Majit den 8 juli 1939 har styrelsen på

anförda skäl och på grund av vunnen erfarenhet ansett, att bestämmelsen

i 7 kap. 4 § fastighetsbildningslagen örn registerförare borde ändras därhän,

att, örn stad till registerförare föreslagit i dess tjänst anställd mätningsman

med styrkt erfarenhet i fastighetsregistrering eller ock ledamot

av magistrat, han skall därtill förordnas, samt att, om annan person föreslagits,

länsstyrelsen skall, efter lantmäteristyrelsens hörande, pröva örn

registerföringen kan åt honom anförtros.

I samband med sålunda ifrågasätta lagändringar torde böra övervägas

örn icke bestämmelsen att markägare före fastställandet av registerbeteckningar

skall beredas tillfälle att avge yttrande (FRF 9 § sista stycket) borde

borttagas. Bestämmelsen medför ej sällan tidsutdräkt och arbete för delgivningsmyndigheten

till synes onödigt. Arten av registerbeteckningar enligt

fastighetsregisterförordningen är ju sådan, att en markägares yttrande

därå icke kan ha något inflytande. En annan sak är fråga örn sådant särskilt

namn å stadsäga, varom förmäles i 8 § fastighetsregisterförordningen.

Men sådant namn ingår icke i registerbeteckningen.

Stockholm den 11 mars 1942.

HARALD MALMBERG.

T. Ågren.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1942

241237

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.