Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i lagen örn handel med fodermedel. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 45 i första kammaren av herr Bondeson och nr 73 i andra kammaren av herr Larsson i Karlstad m. fl.

1942-04-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1942:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i lagen örn handel med fodermedel. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 45 i första kammaren av herr Bondeson och nr 73 i andra kammaren av herr Larsson i Karlstad m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1942 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i lagen

örn handel med fodermedel.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 45 i första kammaren av

herr Bondeson och nr 73 i andra kammaren av herr Larsson i Karlstad

m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte

för sin del besluta sådan ändring av lagen den 30 september 1938 om handel

med fodermedel att:

1. säljares deklarationsplikt beträffande blandfodermedels sammansättning

utökas att avse även halten av smältbar äggvita och halten av växttråd

samt innehåll av foderenheter per 100 kg;

2. begränsningen av skyldigheten att avgiva deklaration utgår ur lagen.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för denna hemställan,

får utskottet hänvisa till motionerna.

över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen

föreskriver begärt yttrande från kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och

statens livsmedelskommission, varjämte Sveriges lantbruksförbund, Svenska

lantmännens riksförbund, föreningen Sveriges spannmålsintressenter,

Svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas förening och Sveriges

köpmannaförbund beretts tillfälle att yttra sig över motionerna. Yttranden

hava inkommit från nämnda myndigheter och sammanslutningar med undantag

av Svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas förening.

Kommerskollegium har bilagt från handelskamrarna i riket och kooperativa

förbundet inhämtade yttranden. Lantbruksstyrelsen, som inhämtat

yttranden i ärendet av styrelsen för lantbrukshögskolan och styrelsen för

statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, har överlämnat dessa yttranden.

Det huvudsakliga innehållet i de avgivna yttrandena återgives här nedan i

detta utlåtande.

Lag örn handel med fodermedel utfärdades den 30 september 1938 (nr

611). Lagen äger — med vissa undantag — tillämpning å yrkesmässig handel

med fodermedel, framställda på kemisk eller mekanisk väg och avsedda

Bihang till riksdagens protokoll 19A2. 9 sami. 2 avd. Nr 22. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 22.

för nötkreatur, hästar, får, getter, svin eller fjäderfä (1 §). Säljaren är, evad

köparen det påfordrar eller icke, pliktig att till denne avgiva skriftlig deklaration

rörande den sålda varans sammansättning. Deklaration erfordras

dock icke för vara i lös vikt, understigande 100 kilogram, där fråga är om

fodermedel, vars bruksvärde bestämmes av dess halt av sådana näringsämnen,

som påverka foderenhetsberäkningen (2 §). Deklarationen skall

innehålla uppgifter örn säljarens namn och adress samt varans benämning

ävensom

a) i fråga om fodermedel, vars bruksvärde bestämmes av dess halt av

sådana näringsämnen, som påverka foderenhetsberäkningen: uppgift örn

halten av vatten, råprotein och råfett, allt angivet i procent av varans vikt;

b) i fråga om fodermedel, vars bruksvärde bestämmes av andra ämnen

än under a) sägs: uppgift i de avseenden Konungen för varje särskild vara

bestämmer.

Avser köpet blandning av fodermedel, skola tillika angivas de beståndsdelar,

som ingå i blandningen, samt det procenttal, varmed varje beståndsdel

ingår däri (3 § 1 mom.).

Lagen träder i kraft den dag Konungen förordnar. Sådant förordnande

har emellertid ej utfärdats.

Genom kungörelse den A juli 19A1 (nr 626) har förordnats örn beslag å

samt reglering av handeln med vissa fodermedel m. m.

I motioner vid 1931 års riksdag väcktes förslag om utredning angående

kontroll å handeln med fodermedel och konstgödsel. Sedan vederbörande

utskott avgivit utlåtanden i anledning av motionerna, begärde riksdagen i

skrivelse den 9 maj 1931 (nr 192) utredning, på vilket sätt kontroll å handeln

med fodermedel lämpligast borde ordnas. I anledning härav uppdrog Kungl.

Maj:t den 31 juli 1931 åt kommerskollegium och lantbruksstyrelsen att gemensamt

verkställa utredning samt att därmed och med förslag i ämnet

inkomma till Kungl. Maj:t. Den 26 juli 1935 inkommo ämbetsverken med

betänkande jämte förslag till dels lag angående handel med vissa fodermedel,

dels ock kungörelse med föreskifter rörande tillämpningen av och

tillsynen å efterlevnad av lagen angående harrtlel med vissa fodermedel.

Sedan yttranden över nämnda förslag avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar, anbefallde Kungl. Maj:t med anledning av vad i

ärendet förekommit genom beslut den 6 februari 1936 kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen att, efter hörande av inspektören för de kemiska

stationerna, avgiva förnyat utlåtande jämte förslag i ämnet. Ämbetsverken

hava därefter den 18 september 1937 inkommit med nytt förslag till lag och

kungörelse i ämnet. På grundval av de av ämbetsverken framlagda förslagen

och de avgivna yttrandena har därefter utarbetats förslag till lag om

handel med fodermedel, vilket framlagts för 1938 års riksdag genom proposition

nr 254.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 22.

3

Ämbetsverkens förslag den 26 juli 1935 till tillämpningsföreskrifter

innehåller rörande den i lagförslaget föreskrivna uppgiftsplikten

i huvudsak följande.

Uppgiftsplikten skall gälla vid försäljning av fodermedel eller fodermedelsblandning

i sluten förpackning eller i lös vikt i partier om minst 100 kg,

där fråga är om fodermedel, vars bruksvärde bestämmes av dess halt

utav näringsämnen. Vid försäljning av fodermedel eller foderpreparat, vars

bruksvärde bestämmes av andra ämnen, skall uppgift beträffande varan

lämnas oberoende av partiets förpackning eller storlek. Den i lagförslaget

föreskrivna uppgiftsplikten rörande varas bruksvärde skall avse, i fråga

örn fodermedel eller fodermedelsblandning, vars bruksvärde bestämmes av

varans halt utav näringsämnen, dels vatten, råprotein, råfett, kvävefria extraktivämne^

växttråd, aska samt smältbar äggvita, allt angivet i procent av

varans vikt, och dels i fråga örn s. k. foderblandningar antalet beräknade

foderenheter i 100 kg av varan. I fråga örn fodermedel eller foderpreparat,

vars bruksvärde bestämmes av andra ämnen än de nyss nämnda, skall

uppgiftsplikten avse förhållanden, varom lantbruksstyrelsen för varje särskild

vara meddelar föreskrift.

Yttrandena över detta förslag innehöllo bland annat följande.

Beträffande storleken av parti, som skall deklareras,

bar Föreningen Sveriges spannmålsintressenter ansett, att gränsen borde sättas

vid 200 kg i fråga örn fodermedel, vilkas bruksvärde bestämdes av halten

näringsämnen.

I fråga örn innehållet i deklarationen har i ett antal yttranden

framhållits, att deklarationen icke borde ha så vidlyftigt innehåll som

föreslagits. Det har påpekats, att en fullständig analys bleve avsevärt dyrbarare

än en mera inskränkt.

Kooperativa förbundet har i förevarande hänseende anfört:

Det torde kunna ifrågasättas, huruvida man icke gåve lantbrukaren den

bästa upplysningen örn ett fodermedels näringsinnehåll genom att angiva

dess fodervärde uttryckt i foderenheler per 100 kg i stället för alt lämna analysuppgifter.

En uppgift på foderenheten — ett uttryck för fodermedlets

smältbara innehåll av äggvita, fett, kvävefria extraktivämnen och växttråd —

sade mera än en analysuppgift örn fodermedlets rå-innehåll. Foderenheterna

bos normal handelsvara av ifrågavarande slag funnes uträknade i allmänt

kända tabeller. Förutsättningen för ett användande av begreppet foderenhet

i lagstiftningen måste emellertid vara att innebörden av begreppet i fråga

officiellt och siffermässigt fastställdes. För de fodermedel, vilka huvudsakligen

köptes på grund av högt äggviteinnebåll, borde dock förutom antalet

foderenheler även särskild uppgiftsplikt vara föreskriven beträffande halten

av smältbar äggvita. Skyldigheten att för fodermedelsblandningar angiva

mängden av de olika fodermedel, som inginge i blandningen, borde givetvis

kvarstå. Med den sålunda föreslagna anordningen skulle även vinnas den

betydande fördelen, att lantbrukarna ganska snart skulle lära sig att räkna

med olika fodermedels pris per foderenbet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 22.

Även professor Edin har ansett, att antalet beräknade foderenheter alltid

borde uppgivas.

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet har ansett lämpligt,

att uppgifterna begränsades till de beståndsdelar, som i främsta rummet

bestämde bruksvärdet, t. ex. för oljekakor och mjöl av oljefrukter, råprotein

och fett samt eventuellt aska, för kvarnavfall halten av växttråd,

för melassfoder uppsugningsmedlets art och varans sockerhalt m. m. Beträffande

fodermedelsblandningar vore det av vikt, att särskild uppgiftsskyldighet

stadgades i fråga örn antalet beräknade foderenheter och kilogram

smältbar äggvita per 100 kg av varan.

Utredningsmännen för frågan rörande omorganisation av de kemiska stationerna

ha varit av den uppfattningen, att uppgiftsplikten i fråga örn fodermedel

eller fodermedelsblandning, vars bruksvärde bestämdes av varans halt

av näringsämnen, kunde begränsas till halten av smältbar äggvita angiven i

procent av varant vikt och antalet beräknade foderenheter per 100 kg av

varan.

Svenska lantmännens riksförbund har ansett det vara tillfyllest, om halten

av råprotein, råfett och smältbar äggvita angåves. Föreningen Sveriges spannmålsintressenter

har förordat skyldighet att uppgiva råprotein och råfett samt

beträffande blandningar mängden smältbar äggvita och antalet beräknade

foderenheter.

I ämbetsverkens förslag av den 18 september 1937 har i tillämpningsföreskrifterna

den uppgiftsplikt, som enligt lagförslaget föreligger beträffande

mängden av i varan ingående ämnen, som bestämma dess bruksvärde, förklarats

såvitt angår fodermedel eller fodermedelsblandning, vars bruksvärde

bestämmes av varans halt av vissa näringsämnen, avse allenast vatten,

råprotein och råfett.

I utlåtande över detta förslag har inspektören för de kemiska stationerna

professor A. K. O. Svanberg uttalat sig för att deklaration splikten i fråga

örn fodermedel eller fodermedelsblandning, vars bruksvärde bestämdes av

varans halt av näringsämnen, endast borde avse fuktighet, råfett och råprotein.

Föredragande departementschefen, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, biträdde

på ifrågavarande punkt ämbetsverkens förslag, dock med den ändring

att det skulle ankomma på Kungl. Majit och icke lantbruksstyrelsen

att föreskriva, vad en deklaration skall innehålla i fråga örn fodermedel eller

foderpreparat, vars bruksvärde icke bestämmes av varans halt av näringsämnen,

som påverka foderenhetsberäkningen.

På hemställan av andra lagutskottet (utlåtande nr 53) biföll riksdagen

förevarande proposition.

I sitt över nu ifrågavarande motioner avgivna yttrande har kommerskol
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 22.

5

legium — vilken myndighet såsom förut nämnts inhämtat yttrande från

handelskamrarna och kooperativa förbundet — anfört följande:

Av handelskamrarna tillstyrka Västergötlands och Norra Hallands handelskammare

samt Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare de

i motionerna föreslagna lagändringarna. Östergötlands och Södermanlands

handelskammare är enig med motionärerna, att den föreslagna omarbetningen

av lagen innebär en ökad garanti för köpare av kraftfodermedel.

Handelskammaren påpekar emellertid, att då lagen ännu icke trätt i kraft,

skulle ett bifall till motionen icke innebära någon omedelbar ändring av de

regler, som för närvarande tillämpas vid handel med fodermedel. Förhållandena

på fodermedelsmarknaden hade emellertid avsevärt förändrats

under den tid, som förflutit sedan författningens tillkomst, och det måste

tvivelsutan anses riktigt, att författningen, för den händelse densamma plötsligt

skulle anses böra träda i tillämpning, bleve föremål för en sådan revision,

att densamma motsvarade det förändrade lägets krav.

Handelskammaren för örebro och Västmanlands län samt Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare tillstyrka, att den i lagen fastställda

deklarationsplikten utvidgas att beträffande blandfodermedels sammansättning

avse även halten av smältbar äggvita och halten av växttråd

samt innehåll av foderenheter per 100 kg men avstyrka förslaget, att begränsningen

av skyldigheten att avgiva deklaration skall utgå ur lagen.

Handelskammaren i Göteborg tillstyrker, att den i lagen fastställda deklarationsplikten

utvidgas att för blandfoder även omfatta smältbar äggvita

och växttråd men avstyrker de av motionärerna i övrigt föreslagna ändringarna.

Kooperativa Förbundet delar motionärernas uppfattning, att den enskilde

förbrukaren med nuvarande bestämmelser icke kan lia någon riktig föreställning

örn varje foderblandnings speciella värde och anser motionen ur

förevarande synpunkt berättigad, men påpekar, att de föreslagna bestämmelserna

skulle kunna leda till ett för nuvarande förhållanden alltför vidlyftigt

och ekonomiskt betungande kontrollsystem.

Handelskammaren i Karlstad är mycket tveksam, huruvida tiden är lämplig

för en ökad deklarationsplikt.

Stockholms handelskammare, Smålands och Blekinge handelskammare,

Gotlands handelskammare, Skånes handelskammare samt handelskammaren

i Gävle avstyrka de föreslagna lagändringarna under framhållande av att

handeln med fodermedel numera står under kontroll av Statens Livsmedelskommission.

Stockholms handelskammare uttalar vidare, att, innan lagen

blivit i praktiken prövad, det inte torde vara lämpligt att utan starkt vägande

skäl vidtaga en ändring av lagens bestämmelser, vilka på sin tid tillkommit

efter noggrann prövning. Handelskammaren påpekar även, att i betraktande

av nu rådande ringa tillgång på egentliga fodermedel endast en jämförelsevis

liten kvantitet kraftfoderblandningar tillföres marknaden ävensom att

det för närvarande helt läge i statens hand att genom Livsmedelskommissionen

utfärda nödiga föreskrifter till reglerande av lodermedelsförsäljningen.

För egen del får Kollegium anföra följande.

Såsom påpekats i ett flertal av yttrandena, har förevarande lag ännu icke

bringats i tillämpning. Då kontrollen av fodermedelshandeln under nuvarande

krisförhållanden utövas genom Livsmedelskommissionen, torde Hagan

örn lagens ikraftträdande icke heller för närvarande vara aktuell. Med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 22.

hänsyn härtill och då det torde vara svårt att bedöma hur förhållandena

inom fodermedelshandelns område framdeles kunna komma att gestalta sig,

synes det Kollegium icke lämpligt att nu vidtaga någon ändring av lagen.

Kollegium anser sig sålunda icke kunna biträda motionärernas förslag.

Lantbruksstyrelsen har anfört i huvudsak följande:

Den 1 oktober 1938 anmodades Lantbruksstyrelsen av chefen för Kungl.

Jordbruksdepartementet att till departementet inkomma med förslag till de

föreskrifter, som erfordrades för tillämpningen av berörda lag. Sedan Lantbruksstyrelsen

hade verkställt vissa förberedande arbeten i nämnda ärende,

utbröt det ännu pågående stormaktskrig, vilket snart bragte fodermedelsmarknaden

i ett i väsentliga avseenden onormalt läge. Med hänsyn härtill

och till att handeln med fodermedel har ställts under statens livsmedelskommissions

kontroll har Lantbruksstyrelsen ansett, att med lagens ikraftträdande

borde anstå, tills mera normala förhållanden på fodermedelshandelns

område hade inträtt. I anslutning härtill har Styrelsen ännu icke funnit

sig böra slutligt handlägga omförmälda ärende angående förslag till

föreskrifter rörande tillämpningen av lagen om handel med fodermedel.

Lantbruksstyrelsen hyser den uppfattningen, att livsmedelskommissionens

kontroll över handeln med fodermedel bör utövas, så länge krisförhållandena

äro rådande, och att det under denna tid torde vara olämpligt såväl

att sätta förevarande lag i kraft som att vidtaga ändring av densamma.

Statens livsmedelskommission yttrar huvudsakligen följande:

Lagen om handel med fodermedel, vilken utfärdades den 30 september

1938, skall träda i kraft den dag Konungen förordnar. Något dylikt promulgeringsbeslut

har ännu icke meddelats. Att under nu rådande förhållanden

sätta lagen i kraft torde knappast ifrågakomma. Knappheten på

olika slag av fodermedel och råvaror för framställning av dylika skulle

medföra att särskilda svårigheter komme att möta, då det gällde att iakttaga

de i berörda lag givna föreskrifterna. Vidare är att bemärka att, i anslutning

till lagda beslag å olika fodermedel och reglering av handeln med

deni, en ganska ingående kontroll i förevarande hänseende för närvarande

utövas av livsmedelskommissionen och de kommissionen underordnade

kristidsmyndigheterna ävensom av det halvstatliga regleringsorganet, Svenska

spannmålsaktiebolaget.

Vad beträffar de i förevarande motioner under 1. framställda förslagen

till ändring av lagen om handel med fodermedel synas vissa skäl tala för

att de göras till föremål för närmare utredning.---Vad åter angår

det i motionerna under 2. angivna yrkandet torde detta närmast hänföra

sig till den nu föreliggande krissituationen. Då emellertid, såsom förut påpekats,

lagen i fråga icke torde böra sättas i kraft under rådande förhållanden,

synes det härutinnan uttalade önskemålet icke böra tillmätas större

betydelse.

Svenska lantmännens riksförbund yttrar:

Då den av motionärerna åberopade lagen av den 30 september 1938 ännu

icke har trätt i kraft, saknas erfarenhet örn den praktiska tillämpningen av

denna lag. Motionärerna anse tydligen, att just den nuvarande situationen

särskilt starkt motiverar en justering av lagen, varför det förutsättes, att

Kungl. Maj:t skyndsammast möjligt låter lagen träda i kraft.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 22.

7

All tillverkning av kraftfoderblandningar sker emellertid f. n. uteslutande

för Svenska Spannmålsaktiebolagets räkning, och så torde efter allt att

döma komma att ske, så länge den nuvarande krisen varar. Det av motionärerna

avsedda syftet skulle därför enklare kunna nås genom att Statens

Livsmedelskommission föreskreve, under vilka villkor tillverkningen och

försäljningen av Svenska Spannmålsaktiebolagets kraftfoderblandningar

skulle ske.

Beträffande lämpligheten av en sådan åtgärd ställer sig Riksförbundet

dock synnerligen tveksamt. Tillgången på oljekraftfoder är som bekant f. n.

starkt begränsad. Endast en mindre del av vårt normala oljekaksbehov kan

erhållas importvägen, och tillskottet från den inhemska oljeväxtodlingen är

i varje fall än så länge utan någon större betydelse för försörjningen.

Vid importen har man icke heller möjlighet att välja de kaksorter, som

ur svensk synpunkt vore mest önskvärda, utan man får nöja sig med vad

resp. exportländer vilja ställa till förfogande. Härtill kommer, att tillförseln

av naturliga skäl är mycket ojämn, varför det är omöjligt att — som

under normala tider — hålla en sådan sortering av oljekakor, att en konstant

sammansättning av blandningen kan upprätthållas. Deklarationsplikt

rörande blandningens sammansättning, kompletterad med uppgifter om

smältbar äggvita och växttråd, skulle därför i nuvarande läge vara förenad

med stora tekniska svårigheter.

Motionärernas farhågor, att mindervärdiga kraftfoderblandningar skulle

tillhandahållas, torde man under nuvarande förhållanden kunna anse vara

obefogade. Dels utövar Svenska Spannmålsaktiebolaget en fortlöpande kontroll

över blandningarna, dels ha tillverkarna intet som helst intresse av att

fuska vid tillverkningen. Tvärtom strävar var och en efter att av tillgängliga

kaksorter framställa bästa möjliga blandning inom ramen för Spannmålsbolagets

föreskrifter. De tidigare av Foderintressentföreningen och numera

av Spannmålsbolaget gjorda undersökningarna ha icke heller i något

fall visat underanalys, men väl många gånger en så hög protein- och fetthalt,

att vederbörande tillverkare måst tillföras kakor av lägre kvalitet för

alt sänka blandningens halt till föreskrivna 45 %.

I motionen har även anförts, att det i nuvarande läge skulle vara av vitalt

intresse för jordbrukarna att vid foderstatens uppgörande äga full kännedom

om blandningens näringsvärde. Även om den synpunkten äger berättigande,

bör det erinras örn att f. n. huvudparten av oljekraftfodret utgår

i form av tillskottsfoder till fodercellulosa i syfte att tillföra nötkreaturen

den för tillgodogörande av detta foder erforderliga äggvitemängden.

Med den ringa mängd, som i övrigt tilldelas jordbruket, torde en eller

annan procents differens, när det gäller halten smältbar äggvita eller växttråd,

icke spela någon avgörande roll vid foderstatens uppgörande under nu

rådande förhållanden.

Med stöd av vad ovan anförts anser sig Riksförbundet sålunda f. n. icke

kunna tillstyrka en lagändring, sådan den av motionärerna föreslagits.

Sveriges lant bruks f örbuncl har anslutit sig till den ståndpunkt, som intagits

av svenska lantmännens riksförbund.

Föreningen Sveriges spannmålsintressenter anför bland annat följande:

Principiellt anser .styrelsen, att handelsföretagen inom fodermedelsbranschen

ej böra motsätta sig anspråk på utvidgade analysutfästelser vid försäljningar

av oljekraftfoder eller blandningar därav, förutsatt att de före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 22.

Utskottet.

slagna skärpningarna av gällande kvalitetskontroll eller kvalitetsbestämmelser

tjäna ett sakligt ändamål och ej medföra kostnadsfördyringar, ägnade

att upphäva ifrågasatta anordningars verkliga eller förmenta värde.

I fråga örn det föreliggande förslaget till justering av den vilande lagen

av den 30 september 1938 synes det styrelsen mindre ändamålsenligt att

ändra eller komplettera en lag, som av alla sannolikhetsskäl att döma ej

kommer att träda i kraft, så länge nuvarande, av världskriget föranledda

konsumtionsläge består. Ovissheten rörande betingelserna för kraftfoderförsörjningen

efter fredsförhållandenas återställande synes enligt styrelsens

uppfattning göra det önskvärt, att beslut om ändringar eller tillägg i lagen

uppskjutas, till dess marknaden stabiliserats och situationen ej minst i avseende

på det mellanfolkliga varuutbytet med större säkerhet kan överskådas

och bedömas.

Sveriges köpmannaförbund yttrar följande:

Förbundet vill till en början erinra om att lagen den 30 september 1938

om handeln med fodermedel aldrig trätt i kraft. Handeln med fodermedel

kontrolleras och regleras för närvarande av Statens Livsmedelskommission.

Man torde vid sådant förhållande kunna ifrågasätta, huruvida något behov

föreligger att nu besluta någon ändring i lagen om handeln med fodermedel.

Skulle dock i anledning av de remitterade motionerna ändring anses böra

vidtagas i lagen, vill förbundet framföra följande synpunkter.

Förbundet har intet att erinra mot motionärernas yrkande att säljares

deklarationsskyldighet beträffande biandfodermedels sammansättning utökas

att avse även halten av smältbar äggvita och halten av växttråd samt

innehållet av foderenheter per 100 kg. Då foderstat skall uppgöras äro de

nämnda uppgifterna av synnerlig betydelse och det synes därför lämpligt

att ålägga säljaren obligatorisk deklarationsplikt.

Beträffande motionärernas andra yrkande, att begränsningen av skyldigheten

att avgiva deklaration skall utgå ur lagen, kan förbundet icke inse

nödvändigheten av att stadga deklarationsskyldighet för återförsäljare vid

försäljning av vara i lös vikt, då vikten understiger 100 kg. Då varan försäljes

i lös vikt i mindre poster än 100 kg torde den skriftliga deklarationen

ej ha samma värde för köparen, då en foderstat knappast kan upprättas

med utgångspunkt från en så ringa kvantitet. Återförsäljaren torde emellertid

vid försäljning av mindre kvantiteter fodermedel i lös vikt ha möjlighet

att på begäran lämna upplysningar rörande varans sammansättning.

Vid varans leverans från tillverkaren bar återförsäljaren erhållit deklarationsuppgift.

För tillverkare bör nämligen deklarationsskyldighet obligatoriskt

bestämmas och förpackad vara skall, när den levereras av tillverkaren,

alltid vara försedd med deklaration.

Förbundet vill framhålla att lanthandeln, som främst skulle drabbas av

en bestämmelse örn obligatorisk skyldighet för återförsäljare att lämna

deklarationsuppgift även vid försäljning av mindre kvantiteter fodermedel

i lös° vikt, redan nu är betungad av mycket arbete. Det torde vid sådant

förhållande knappast vara rimligt att ålägga lanthandeln en deklarationsskyldighet,

som skulle medföra ökat arbete och ökade kostnader, ehuru den

icke komme att fylla någon väsentlig uppgift.

Enligt lagen den 30 september 1938 om handel med fodermedel åligger

det säljaren viss deklarationsplikt rörande den sålda varans sammansätt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 22.

9

ning. Lagen skall emellertid träda i kraft först när Kungl. Majit förordnar

därom, och sådant förordnande har icke meddelats. Såsom i de över motionerna

avgivna yttrandena framhållits utövas under nuvarande krisförhållanden

kontrollen över fodermedelshandeln genom statens livsmedelskommission.

I de till behandling föreliggande motionerna har nu hemställts om ändring

i lagen av innebörd, att omfattningen av den säljaren åvilande deklarationsplikten

skulle i vissa hänseenden utvidgas.

För utskottet framstår det såsom mindre lämpligt att vidtaga ändringar

i en lag, som ännu icke trätt i kraft. I yttrandena över motionerna har även

framhållits, att lagen under nuvarande förhållanden icke bör träda i tilllämpning.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna tillstyrka

bifall till motionerna. Utskottet, som funnit syftet med motionärernas förslag

värt beaktande, förutsätter emellertid, att Kungl. Majit, innan förordnande

örn lagens ikraftträdande meddelas, tager under övervägande, huruvida

med hänsyn till då rådande förhållanden inom fodermedelshandeln

ändring betingas i stadgandena örn säljares deklarationsplikt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 april 1942.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Wistrand*, Olof Carlsson*.

Sten, Holstenson, Nils Elowsson och Näslund;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Hallagård, Hermansson,

Holm*, Larsson i Östersund*, Barnekow och Håstad.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.