Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under krig stjänstgöring m. m.

1942-06-22 · 62 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 61 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1942:45, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under krig stjänstgöring m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1942 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om familjebidrag åt

värnpliktiga under krig stjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordning)

m. m., dels ock i ämnet

väckta motionei\

Genom en den 22 maj 1942 dagtecknad proposition, nr 339, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag

till dels förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring

m. m. (krigsfamiljebidragsförordning), dels förordning angående ändring

i vissa delar av förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) örn värnpliktslån,

dels ock förordning angående upphävande av 10 § andra stycket förordningen

den 13 april 1940 (nr 215) örn utrymningshjälp.

I anledning av propositionen hava inom riksdagen väckts följande motioner,

nämligen

moni första kammaren

nr 279 av herr Bertil Eriksson,

» 290 » herrar Mannerskantz och Wennqvist samt

» 293 » herr Persson m. fl., ävensom

inom andra kammaren

nr 411 av herr Andersson i Göteborg m. fl.,

» 412 » »> Andersson i Göteborg m. fl.,

» 413 » herrar Sköldin och Hedqvist,

» 425 » herr Olovson i Västerås,

» 426 » » Andersson i Mölndal, samt

» 432 » » Olsson i Kullenbergstorp m. fl.

Propositionen i vad angår ovannämnda författningsförslag ävensom motionerna

— motionerna I: 293 och II: 432 dock endast såvitt de angå förslaget

till krigsfamiljebidragsförordning — hava hänvisats till lagutskott och behandlats

av andra lagutskottet.

Andra lagutskottet har i samband med propositionen till behandling förehaft

jämväl de före propositionens avlämnande inom riksdagen väckta motionerna

1:71 av herr John Gustavson m. fl. och 11:112 av herr Carlsson i

Bakeröd m. fl. 1

Vad motionärerna hemställt återgives i det följande i samband med ut

skottets yttrande i de delar, som motionerna avse.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga örn de skäl, vilka motionärerna åberopat till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i

den följande framställningen, hänvisa till propositionen och motionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 9 sami. 2 avd. Nr 45.

1437 4*

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Inledning.

. Med stöd av Kungl. Maj:ts den 28 juni 1941 givna bemyndigande uppdrog

jag den 4 juli 1941 åt särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade utredningsmän

att biträda med utredning rörande vissa frågor beträffande krigsfamiljebidrag

åt värnpliktiga m. fl. samt avgiva det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1941 års

krigsfamiljebidragskommitté ha den 24 april 1942 avgivit ett icke tryckt betänkande

med förslag till bland annat dels förordning örn familjebidrag åt

värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordningen),,

och dels förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31

augusti 1940 (nr 824) örn värnpliktslån.

Över kommitténs förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter, chefen för armén, chefen för marinen,

chefen för flygvapnet och flygförvaltningen, arméförvaltningen, marinförvaltningen,

försvarsväsendets lönenämnd, försvarsväsendets rullföringsnämnd,

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, Överståthållarämbetet efter hörande av

Stockholms stads familj ebidragsnämnd, länsstyrelsen i Stockholms län efter

hörande av familjebidragsnämnderna i Södertälje samt Solna och Häverö

kommuner, länsstyrelsen i Kronobergs län efter hörande av familj ebidragsnämnderna

i Växjö samt Algutsboda och Traryds kommuner, länsstyrelsen i

Kristianstads län efter hörande av familj ebidragsnämnderna i Kristianstad

samt Björnekulla och Borrby kommuner, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län efter hörande av familj ebidragsnämnderna i Göteborg och Lysekil samt

Norums kommun, länsstyrelsen i Örebro län efter hörande av familj ebidragsnämnderna

i örebro och Karlskoga samt Stora Mellösa kommun, länsstyrelsen

i Gävleborgs län efter hörande av familj ebidragsnämnderna i Gävle,

Hudiksvall och Sandviken samt Bollnäs och Söderala kommuner, länsstyrelsen

i Västerbottens län efter hörande av familjebidragsnämnderna i Skellefteå

stad samt Umeå och Vilhelmina kommuner ävensom ordföranden i familjebidragsnämnden

i Umeå stad, statens utrymningskommission, statskontoret,

kammarrätten, riksräkenskapsverket, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas

förbund, landsorganisationen i Sverige och svenska arbetsgivareföreningen.

Därjämte ha svenska tullmannaförbundet, Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation samt svenska lantarbetareförbundet inkommit med

var sin skrift.

Kommitténs förslag till krigsfamiljebidragsförordning samt till ändring

i förordningen örn värnpliktslån ha efter remissen undergått överarbetning

inom försvarsdepartementet, i anslutning vartill förslag till förordning angående

upphävande av viss bestämmelse i förordningen örn utrymningshjälp

upprättats.

Utskottet övergår nu till att lämna en redogörelse för de olika hithörande

spörsmålen, därvid utskottet kommer att i huvudsak följa den indelning av

ämnet, som iakttagits i propositionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

3

A. Krigsffamilj ehidragsförordningen.

I. Gällande bestämmelser.

Till grund för förordningen den 17 april 1940 (nr 223) om familjebidrag åt

värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordningen)

låg ett av sociala försvarsberedskapskommittén den 3 september 1939 avgivet

betänkande (statens off. utredn. 1939:26). Efter överarbetning inom

försvarsdepartementet framlades förslaget genom proposition nr 93 för 1940

års lagtima riksdag. Angående propositionens behandling i riksdagen torde

få hänvisas till andra lagutskottets utlåtande nr 18 och riksdagens skrivelse

nr 155. Förordningen har erhållit ändrad lydelse genom förordning den 16

maj 1941 (nr 288) örn ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen.

Genom förordning samma dag (nr 290) har vidare familjepenningen

enligt krigsfamiljebidragsf örordningen undergått provisorisk höjning. De i

förstnämnda förordning vidtagna ändringarna grundade sig på ett av statens

arbetsmarknadskommission i skrivelse den 17 oktober 1940 framlagt förslag.

Den provisoriska höjningen av familjepenningen föreslogs av sociala försvarsberedskapskommittén

i skrivelse den 8 februari 1941. Ändringarna framlades

genom proposition nr 137 för 1941 års riksdag. Angående propositionens

behandling i riksdagen hänvisas till andra lagutskottets utlåtande nr 16 och

riksdagens skrivelse nr 226.

Gällande krigsfamiljebidragsförordning är enligt 1 §, därest ej Konungen

annorlunda föreskriver, tillämplig å värnpliktig, som inkallas jämlikt § 28

mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen (hänvisningarna avse värnpliktslagen

den 30 juni 1936) och å vilken krigsavlöningsreglementet helt eller delvis

äger tillämpning; Konungen obetaget att meddela föreskrift örn förordningens

tillämpning även å andra värnpliktiga. Konungen må ock föreskriva, att

bestämmelserna i förordningen med de inskränkningar, som må finnas påkallade,

skola äga tillämpning jämväl å annan personal, som tjänstgör

vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga äro inkallade enligt nämnda

lagrum. I den mån bestämmelserna i förordningen äga tillämpning utgår icke

bidrag till värnpliktigs familj enligt för fredstid gällande föreskrifter.

De olika formerna för familjebidrag äro enligt 2 § familjepenning, bostadsbidrag,

näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidrag utgår

kontant; dock må, i den ordning Konungen föreskriver, kunna bestämmas,

att familjebidrag skall helt eller delvis utgå in natura. Familjebidrag må ej

utgå för person, som åtnjuter utrymningshjälp avseende annat än resa.

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt 3 § envar av

följande personer nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a)

sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

hans frånskilda hustru, envar under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att den värnpliktige vid

tiden för inkallelsen i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll, eller, där

underhållsskyldigheten inträtt senare, skäligen kan antagas hava skolat bidraga

till underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen

till arbete.

Enligt i 4 § intagen tariff uppgår familjepenningen för dag — sedan

densamma genom förordning den 16 maj 1941 (nr 290) undergått provisorisk

höjning — till högst följande belopp i nedan angivna ortsgrupper:

1

2

3

4

Ortsgrupp

För hustru eller, där

bidrag ej utgår för

hustru, annan familje- medlem, som förestår

den värnpliktiges hem

kronor

För annan familje- medlem över 16 år

än som avses

i kol. 2

kronor

För annan familje- medlem under 16 år

än som avses

i kol. 2

kronor

I....................

2: —

1: 25

0:85

II ..................

2: 25

1:50

0:95

ni..................

2: 50

1:75

1:05

Familj epenningen skall enligt nämnda paragraf fastställas särskilt för varje

familjemedlem samt utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun är

att hänföra som skall utbetala beloppet. I fråga örn kommunernas hänförande

till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen örn folkpensionering verkställda

indelningen. Ort utom riket hänföres till ortsgrupp III. I 5 § återfinnas

regler angående behovsprövningen för familjepenningens bestämmande. Av

familj epenningen utgår för de i 3 § a) avsedda familjemedlemmarna visst

grundbelopp utan behovsprövning, utgörande — sedan detsamma genom förordningen

den 16 maj 1941 (nr 290) undergått provisorisk höjning — för

hustru en krona 25 öre och för varje barn eller adoptivbarn under sexton år

55 öre. I övrigt utgår familjepenning allenast i den mån behov därav skäligen

kan antagas föreligga. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn

tagas dels till den inkomst, som åtnjutes av vederbörande familjemedlem

ävensom av annan till samma hushåll hörande familjemedlem, utom husföreståndarinna,

och dels till den värnpliktiges inkomster, dock med undantag

för krigslön jämte övriga under tjänstgöringen utgående förmåner. För

familjemedlem, som avses i 3 § b), må ej fastställas högre belopp än som motsvarar

värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll, som

den värnpliktige lämnat vid tiden för inkallelsen, eller, där underhållsskyldigheten

inträtt senare, kan antagas skola hava lämnat, därest inkallelsen

ej mellankommit. Konungen äger stadga undantag från rätt till grundbelopp

ävensom föreskriva begränsning i fråga om hänsynstagande till bibehållen avlöning

eller åtnjutet understöd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

5

Familjepenning må enligt 6 § utgå från och med inställelsedagen och uppbäras,

där ej Konungen annorlunda förordnar, till och med dagen efter den

då tjänstgöringen upphört eller, örn den värnpliktige avlidit, till och med

månaden näst efter den, under vilken dödsfallet blivit kunnigt.

Bostadsbidrag må enligt 7 § utgå, där behov av bidrag utöver familjepenningen

prövas vara för handen för bestridande av utgifter för bostad åt

värnpliktigs familj, under förutsättning att bostaden är avsedd för familjemedlem

med vilken den värnpliktige vid tiden för inkallelsen sammanbodde.

Ändå att denna förutsättning ej är för handen, må bostadsbidrag kunna utgå

för bostad åt familjemedlemmar, som avses i 3 § a), då fråga är örn såväl

hustru som barn eller adoptivbarn. Bostadsbidrag må ej beviljas för melån

en bostad. Bidraget må även avse kostnader, som äro förenade med ombyte

av bostad. Bostadsbidrag, som ej avser kostnad för ombyte av bostad,

må icke överstiga hyresvärdet för den bostad, som den värnpliktige innehade

å inställelsedagen, däri inbegripet kostnad för bostadens förseende med

värme. Vid behovsprövningen skall hänsyn tagas till familjens skäliga behov

av bostad, till den värnpliktiges eller hans hustrus bundenhet av hyresavtal

och andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende ävensom till de inkomster,

som åtnjutas av den värnpliktige, utom krigslön jämte övriga under

tjänstgöringen utgående förmåner, och av andra i bostaden inhysta familjemedlemmar

än husföreståndarinna. Yad som beträffande familjepenning

stadgas örn rätt för Konungen att föreskriva begränsning i fråga örn hänsynstagande

till bibehållen avlöning eller åtnjutet understöd äger motsvarande

tillämpning i fråga örn bostadsbidrag. Överstiger bostaden uppenbarligen

den värnpliktiges behov, skall hänsyn jämväl tagas till den värnpliktige och

hans hustru tillhörig förmögenhet. Såsom villkor för erhållande av bostadsbidrag

må, där så prövas skäligt, föreskrivas, att viss del av bostaden skall

utan ersättning upplåtas för krigsmaktens eller luftskyddets behov eller för

annat ändamål. Enligt 8 § kan bostadsbidrag utgå ändå att bidraget ej avser beredande

av bostad åt familjemedlemmar, som avses i 7 §, därest den värnpliktige

är i behov av bidrag för att kunna behålla sin bostad under värnpliktstjänstgöringen

och bostadens avstående skulle för honom medföra synnerlig

olägenhet.

Bostadsbidrag må enligt 9 § utgå till gäldande av utgifter för bostad, vilka

förfalla från och med inställelsedagen samt uppbäras, där ej Konungen

annorlunda förordnar, till och med utgången av den månad, under vilken värnpliktstjänstgöringen

upphört eller om den värnpliktige avlidit, dödsfallet blivit

kunnigt.

I 10—14 §§ återfinnas bestämmelser örn näringsbidrag. Konungen

äger, där med hänsyn till inkallelsens sannolika varaktighet så finnes lämligt,

förordna, att till värnpliktiga, vilka driva näring eller rörelse, må kunna utgå

näringsbidrag till avlönande av arbetskraft som anställes för verksamhetens

upprätthållande. Näringsbidrag må, utom i fall som i 13 § sägs, utgå allenast

där den värnpliktige har familj och denna erhåller sitt uppehälle av näringen

eller rörelsen. Sådant bidrag må ej heller beviljas, med mindre det mäste

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

antagas, att förutsättningar äro för handen för näringens eller rörelsens fortsatta

drivande (10 §). Näringsbidrag utgår med högst så stort belopp, som

är oundgängligt för näringens eller rörelsens upprätthållande och må ej överstiga

tvåhundra kronor i månaden. Är verksamhetens upprätthållande

av särskild betydelse för det _ allmänna, må dock bidraget kunna utgöra

högst trehundra kronor i månaden. Bidraget må i intet fall överstiga

vad som utgår i avlöning till den person, för vars avlönande bidraget är avsett.

Näringsbidrag må ej avse avlönande av familjemedlem, som i 3 § a) eller b)

sägs. Huruvida näringsbidrag må avse avlönande av annan närmare släkting till

den värnpliktige, må bero av prövning i varje särskilt fall (11 §). Näringsbidrag

må utgå tidigast från viss av Konungen bestämd dag. Här ej Konungen

annorlunda förordnar, må bidraget åtnjutas till och med utgången av den

månad, under vilken värnpliktstjänstgöringen upphört eller, örn den värnpliktige

avlidit, dödsfallet blivit kunnigt (12 §). Skulle upphörandet av

näring eller rörelse, som den värnpliktige driver, för honom medföra synnerlig

olägenhet eller vara ur det allmännas synpunkt till skada, må näringsbidrag

kunna utgå ändå att den värnpliktige icke har familj (13 §). Den som

uppbär näringsbidrag äger ej åtnjuta annat slag av familjebidrag. Vid valet

mellan de bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall, örn förutsättningar

för beviljande av näringsbidrag äro för handen, denna form av bidrag äga

företräde framför familjepenning och bostadsbidrag (14 §).

Enligt 15 § kan i anledning av familjemedlems sjukdom sjukbidrag

utgå för bestridande av kostnader för erforderlig läkar- och sjukvård jämte

läkemedel ävensom transport till eller från läkare eller vårdanstalt med högst

det belopp, vartill kostnaderna uppgå. För familjemedlem som avses i 3 § b)

eller c) må sjukbidrag utgå allenast i den mån skäl föreligger till antagande, att

den värnpliktige, därest inkallelsen ej mellankommit, skulle hava bidragit till

kostnaderna. Med avseende å den tid för vilken sjukbidrag utgår gäller vad som

stadgats beträffande familjepenning.

Begravningsbidrag utgår enligt 15 a §, om familjemedlem, som avses

i 3 § a) avlidit och den värnpliktige vid tiden för dödsfallet ägde för familjemedlemmen

uppbära familjepenning, som helt eller delvis utgick efter behovsprövning.

Bidraget utgår med etthundrafemtio kronor för hustru samt

etthundra kronor för barn eller adoptivbarn.

Enligt 16 § må Konungen, när skäl därtill äro, såsom villkor för erhållande

av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlemmarna att anmäla sig

såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete i den mån sådant erbjudes.

Dylik skyldighet har dock icke av Konungen föreskrivits.

I 17 § stadgas, att skyldigheten att utbetala familjebidrag åligger den

kommun, varest den värnpliktige å inställelsedagen var bosatt under sådana

förhållanden, att han, örn mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.

Var den värnpliktige nämnda dag bosatt utom riket, ankommer

det på Stockholms stad att verkställa utbetalningen. Har den värnpliktige efter

inställelsedagen flyttat från en kommun inom riket till annan eller från utrikes

ort till annan kommun inom riket än Stockholm, skall skyldigheten att ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

betala familjebidrag övergå å inflyttningskommunen från och med kalendermånaden

näst efter den, under vilken flyttningen där anmäldes av utflyttningskommunen

(Stockholms stad) eller, örn familjebidrag ej förut åtnjutits,

från och med den dag, då ansökan örn sådant bidrag gjordes i inflyttningskommunen.

Enligt 18 § är kommun, varest familjemedlem vistas, ändå att betalningsskyldighet

enligt 17 § icke åligger kommunen, pliktig att förskjuta familjepenning

och sjukbidrag, vartill familjemedlemmen finnes berättigad, såvida

icke sökanden annorstädes tillerkänts familjebidrag eller annan kommun medgivit

betalningsskyldighet med avseende å sådant bidrag åt sökanden. Har

skyldigheten att utbetala familjebidrag övergått från en kommun till annan,

åligger det likväl utflyttningskommunen (Stockholms stad) att förskjuta bidraget

till dess meddelande erhållits från inflyttningskommunen, att familjebidrag

där fastställts, eller ock upplysning vunnits, att vederbörande familjemedlem

oaktat honom meddelat föreläggande underlåtit att där göra ansökan

örn familjebidrag. Vad kommun i enlighet med vad nu anförts förskjutit må

sökas åter av den kommun, som betalningsskyldigheten enligt 17 § åligger.

Sådant anspråk prövas i händelse av tvist av länsstyrelsen i det län, varest

den kommun är belägen, mot vilken anspråket riktas.

Enligt 21 § förordnar Konungen viss myndighet att öva tillsyn å förordningens

tillämpning (tillsynsmyndigheten). Som tillsynsmyndighet har

förordnats statens arbetsmarknadskommission. Vidare stadgas i 21 § att i

förordningen avsedda ärenden å kommuns vägnar skola handläggas av en

familjebidragsnämnd. Kommun må antingen inrätta särskild dylik nämnd

eller ock uppdraga åt kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

Särskild familjebidragsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter jämte

suppleanter. Med avseende å valbarhet, rätt att avsäga sig uppdraget m. m.

skall i tillämpliga delar gälla vad som finnes stadgat angående byggnadsnämnd.

* -

I 22 § stadgas, att rätten till familjebidrag icke kan överlåtas och förty

ej tagas i mät för gäld. Familjebidraget må ej hänföras till fattigvård eller

eljest återkrävas av den värnpliktige.

Örn familjebidragsnämnd med stöd av 16 § förklarat familjemedlem förlustig

rätten till familjebidrag skall beslutet enligt 23 § underställas tillsynsmyndighetens

prövning. Klagan över familjebidragsnämnds beslut föres,

då fråga är örn tillämpning av 16 §, hos tillsynsmyndigheten och eljest hos

länsstyrelsen. Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen inom trettio

dagar efter det klaganden erhållit del av beslutet. Mot tillsynsmyndighetens

beslut må talan icke föras (24 §). Länsstyrelsens beslut överklagas hos kammarrätten.

Mot kammarrättens beslut må talan icke föras (25 §).

Enligt 26 § kan under angivna förutsättningar ansvar ådömas bland annat

för lämnande av oriktig uppgift eller åsidosättande av särskilt meddelade

tillämpningsföreskrifter. Beslutar familjebidragsnämnd nedsättning av

familjebidrag, som i följd av förhållande, som angives i 26 § bestämts till

för högt belopp, må bestämmelse tillika meddelas om avräkning å familje
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

bidrag, som därefter utbetalas (27 §). Om familjebidragsnämnd åsidosätter

i förordningen eller eljest meddelade bestämmelser må tillsynsmyndigheten

kunna besluta, att statsbidrag icke vidare eller i minskad omfattning skall

utgå (28 §).

Enligt 28 a § må tillsynsmyndigheten för visst fall, när synnerligen ömmande

omständigheter föreligga, på ansökan av familj ebidragsnämnd medgiva,

att annan anhörig till den värnpliktige än som avses i 3 §, må i fråga om

rätt till familjebidrag likställas med familjemedlem, som i 3 § b) sägs. Sådant

medgivande lämnas för viss tid eller tills vidare samt må av tillsynsmyndigheten,

när anledning därtill förekommer, återkallas.

Enligt 29 § skola bestämmelserna örn familjebidrag åt värnpliktiga tilllämpas

jämväl å annan personal vid krigsmakten, som avlönas enligt de för

värnpliktiga gällande grunder.

II. Allmän motivering.

1. Allmänna synpunkter.

Rörande principerna för en revision av krigsfamiljebidragsförfattningarna

har i direktiven för utredningen anförts bland annat följande:

Karakteristiskt för de nuvarande krigsfamiljebidragsförfattningarna är,

att bidragen till sin väsentliga del utgå först efter en noggrann behovsprövning

och att denna behovsprövning är i väsentliga stycken begränsad av

maximeringsbestämmelser. Detta bottnar naturligen främst i en strävan att

i möjligaste mån hålla kostnaderna för familjebidragen vid en rimlig nivå

samtidigt som man velat förhindra alltför stora differenser i bidragsbeloppen

olika medborgargrupper emellan. Dessa principer äro tvivelsutan i och för

sig bärande. Emellertid synes även ett annat betraktelsesätt kunna läggas på

denna fråga. Under den gångna beredskapstiden har det icke kunnat undgås,

att inkallelserna kommit att drabba de värnpliktiga ojämnt. En fullständig

rättvisa de värnpliktiga emellan torde över huvud icke vara möjligt att uppnå.

Det ligger då nära till hands att i familjebidragen söka finna ett medel, som

i sin mån kan bidraga till att utjämna verkningarna av olikheterna i tjänstgöringstid

för skilda kategorier av värnpliktiga. För vinnande av ett sådant

syfte synes dock erforderligt, att rätten till familjebidrag i högre grad än

vad nu är fallet utsträckes till icke familjeförsörjare och att bidraget erhåller

karaktär av kompensation för förlorad civil inkomst. Även örn en dylik radikal

omläggning av familj ebidragsverksamheten skulle efter närmare undersökning

befinnas i och för sig önskvärd, kan det dock tänkas, att en sådan omläggning

tekniskt och administrativt skulle medföra stora svårigheter. En

sådan genomgripande reform torde därför, så länge förstärkt försvarsberedskap

räder, endast böra genomföras, örn det nya systemet kan givas en tillräckligt

enkel tillämpning. Tänkbart är också, att det antydda syftemålet

kan, åtminstone i mera begränsad omfattning, vinnas inom ramen för gällande

författningar genom förhöjda bidrag, större hänsynstagande till dyrort och

eventuellt genom införande av någon ny bidragsform. I samband med överväganden

av de spörsmål, som ovan berörts, bör även den principiella frågan

örn behovsprövningen ånyo upptagas till behandling. Det torde i praktiken

ha visat sig medföra vissa svårigheter att inom de olika kommunerna åväga
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

9

bringa enhetliga bedömningsnormer vid behovsprövningen, ett förhållande,

som helt naturligt är ägnat att framkalla missnöje bland de inkallade. Det

torde därför, om det nuvarande systemet anses böra bibehållas, böra övervägas,

om icke familjebidragen i princip borde utgå utan behovsprövning,

särskilt för den händelse den ekonomiska räckvidden av en dylik reform skulle

visa sig vara ringa. För en sådan reform tala också starka administrativa

skäl.

Yad som i fråga örn familjebidragen framför allt förorsakat missnöje är

nämligen de dröjsmål med bidragens utbetalande som förekommit. Erfarenheten

torde även ha ådagalagt nödvändigheten av att de militära myndigheternas

befattning med familjebidragen i möjligaste mån inskränkes. Vissa

förenklingar på detta område ha redan vidtagits, men det torde böra undersökas,

örn icke ytterligare förbättringar stå att vinna i samband med det nya

inkallelsesystem, som planlägges av försvarsväsendets rullföringsnämnd. Det

måste uppställas såsom ett oeftergivligt krav att familjebidragen — örn ock

endast provisoriskt bestämda —- komma de inkallades familjer tillhanda utan

dröjsmål. Det kan möjligen också ifrågasättas, därest behovsprövningen skulle

anses böra avskaffas, örn icke förenkling av den administrativa apparaten för

beviljande av familjebidrag kunde genomföras.

Kommittén har närmare utvecklat sina synpunkter på frågan rörande behovsprövningens

bibehållande och därvid anfört följande:

Om bidragssystemet uppbyggdes uteslutande på behovsprövningen skulle

detta innebära, att bidraget bestämdes med hänsyn allenast till arten och

omfattningen av den försörjningsskyldighet, som åvilade den värnpliktige

gentemot dennes anhöriga. Den värnpliktige är emellertid bunden av ett

flertal andra förpliktelser, av vilka hans åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende

torde vara den praktiskt viktigaste. Såväl ur samhällets som den

enskildes synpunkt är det av största vikt, att inkallelsen till militärtjänstgöring

icke sätter den värnpliktige ur stånd att fullgöra dessa förpliktelser.

Ett bidragssystem, som utan behovsprövning tillförsäkrade den värnpliktige

full kompensation för den under militärtjänstgöringen förlorade civila inkomsten,

skulle innebära, att någon rubbning av den värnpliktiges ekonomi

icke inträdde till följd av militärtjänstgöringen, och sålunda teoretiskt sett

innebära en lösning av spörsmålet, som toge hänsyn såväl till den värnpliktiges

försörjningsskyldighet som hans övriga förpliktelser. Å andra sidan

skulle ett dylikt system medföra en ekonomisk kompensation, som ur sociala

synpunkter icke är nödvändig och som enligt kommitténs mening icke heller

vore rättvis och därför skulle kunna medföra ogynnsamma psykologiska verkningar.

Statsfinansiella skäl torde vidare göra det nödvändigt att införa vissa

begränsningar av kompensationen, vilka torde få byggas på en behovsprövning.

Kompensationen skulle därigenom i stor utsträckning bliva illusorisk.

Härtill kommer att den praktiska utformningen av bidragssystemet stöter

på nästan oöverstigliga svårigheter. Ett fastställande av den inkomst den

värnpliktige genom militärtjänstgöringen förlorar bereder visserligen inga

egentliga svårigheter, då fråga är örn tjänsteman eller arbetare mod regelbundna

inkomster. Beträffande näringsidkare och säsongarbetare med under

olika årstider starkt växlande inkomster blir emellertid ett dylikt fastställande

av beloppet av förlorad inkomst synnerligen vanskligt. Nu anförda synpunkter

ha övertygat kommittén örn nödvändigheten att bibehålla behovsprövningen

som grundval för bidragssystemet. Denna ståndpunkt utesluter

emellertid icke att hänsyn i viss utsträckning tages till den värnpliktiges

tidigare ekonomiska förhållanden. T kommitténs förslag liksom enligt gällande

bestämmelser är framför allt bostadsbidraget uttryck för en dylik modifiering

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

av behovsprincipen. Det kan i detta sammanhang framhållas, att den av kommittén

verkställda statistiska undersökningen av de värnpliktigas ekonomiska

förhållanden utvisar, att i ett stort antal fall inkallelsen icke i och för sig

medför någon minskning av den värnpliktiges inkomster.

Kommittén har vidare anfört:

Kommitténs förslag innebär icke någon ändring i nu gällande grundsats,

att familjebidraget skall täcka det behov, som uppkommit genom den värnpliktiges

inkallelse. Ett behov av ekonomiskt stöd som förelegat redan före

inkallelsen, bör sålunda principiellt sett icke tillgodoses genom familjebidrag.

I enlighet härmed bör bidraget ej heller sättas högre än att det kommer att

täcka det behov, som uppstått genom familjeförsörjarens inkallelse. Med

denna utgångspunkt bör sålunda bidraget icke så utmätas, att det medför

någon väsentlig förbättring av levnadsstandarden för den värnpliktiges

familj.

Uppenbart är emellertid att denna princip i den praktiska tillämpningen

måste i olika hänseenden underkastas väsentliga modifikationer. Den värnpliktiges

ekonomiska förhållanden vid tidpunkten för inkallelsen böra sålunda

icke tillmätas avgörande betydelse. Den värnpliktiges inkomst kan

nämligen just vid inkallelsen vara onormalt låg på grund av exempelvis dålig

tillgång till arbete. Hänsyn bör därför tagas till den genomsnittliga, normala

inkomsten under en längre tid före inkallelsen. Den normala inkomsten inom

den värnpliktiges yrke eller arbetsområde vid tiden för inkallelsen kan även

vara vägledande vid behovsprövningen i förevarande hänseende.

Den ovannämnda principen måste emellertid enligt kommitténs mening

underkastas en ytterligare modifikation. Det kan sålunda icke anses obilligt

örn för värnpliktiga, som tillhöra särskilt lågt avlönade grupper av arbetstagare,

det bidrag de erhålla medför en höjning av deras tidigare oskäligt

låga ekonomiska standard. En dylik höjning får anses motiverad av att familjebidraget

i viss mån utgör vederlag för de militära arbetsuppgifter den värnpliktige

ålägges.

Efter en redogörelse för vissa över förslaget avgivna yttranden (sid. 33—35

i propositionen) har föredragande departementschefen, statsrådet Sköld,

anfört följande:

I syfte att lätta de värnpliktigas bördor under inkallelse till tjänstgöring

lia alltsedan hösten 1939 tillkommit åtskilliga författningar på den sociala

försvarsberedskapens område. De mest betydelsefulla av dessa äro krigsfamiljebidragsförordningen

och den därtill anslutande tillämpningskungörelsen.

Efter tillkomsten av dessa författningar har en oavbruten utveckling försiggått

på ifrågavarande område. Den gångna tidens erfarenheter lia också

givit anledning till en överarbetning av hithörande bestämmelser, vars resultat

framlades för och godkändes av 1941 års riksdag. Någon rubbning av huvudprinciperna

för familjebidragen gjordes emellertid icke. Med anledning av

den inträffade prisstegringen undergingo familj epenningens maxima och dess

grundbelopp samtidigt en provisorisk höjning.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen är det ut

märkande för de nuvarande krigsfamiljebidragsförfattningarna, att bidragen

till sin väsentliga del utgå först efter noggrann behovsprövning och att denna

behovsprövning i viktiga hänseenden är begränsad av maximeringsbestämmelser.

Hänsyn till kostnaderna för familjebidragen och till önskemålet att

undvika alltför betydande olikheter i bidragsbeloppen skilda medborgargrupper

emellan ha härvidlag inverkat. Familjebidragsverksamheten kan

emellertid, såsom i det föregående antytts, tänkas omlagd i sådan riktning,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

att den skulle kunna tjäna syftet att i sin mån utjämna verkningarna av de

olikheter i tjänstgöringstid för olika kategorier av värnpliktiga, som icke helt

kunna undgås. Detta skulle kunna ske genom att familjebidraget finge karaktär

av kompensation för förlorad civil inkomst. Oavsett möjligheten att genomföra

en så vittutseende reform har behov yppats av en allmän översyn av gällande

författningar i ämnet. Därvid har även framstått såsom nödvändigt att

beakta den inverkan, som prisutvecklingen kan öva på bidragsbeloppens storlek.

Denna översyn har av Kungl. Majit uppdragits åt 1941 års krigsfamiljebidragskommitté.

De överväganden, som ägt rum inom kommittén, ha givit vid handen,

att ett system, som utan behovsprövning tillförsäkrade den värnpliktige

full gottgörelse för den under militärtjänstgöringen förlorade civila inkomsten,

skulle medföra en ekonomisk kompensation, vilken ur sociala synpunkter

icke vore nödvändigt och ej heller rättvis. Ett dylikt system skulle

därför kunna medföra ogynnsamma psykologiska verkningar. Den praktiska

utformningen därav skulle vidare, enligt vad kommittén anfört, stöta på nästan

oöverstigliga svårigheter, och statsfinansiella synpunkter skulle för övrigt

nödvändiggöra vissa begränsningar av kompensationen. Härav skulle följa,

att man i allt fall skulle komma att i viss män bygga på en behovsprövning.

Kommittén har med hänsyn härtill avvisat tanken på att införa ett nytt

bidragssystem och har sålunda funnit sig böra bibehålla behovsprövningen

såsom grundval för bidragssystemet.

Det nuvarande bidragssystemet föreslås av kommittén kompletterat med vissa

regler för normerad behovsprövning att tillämpas beträffande de vanligast

enligt krigsfamiljebidragsförordningen förekommande bidragen, nämligen

familjepenning och bostadsbidrag till inkallad värnpliktigs hustru och barn.

Örn nämnda regler genomfördes, borde den hittills bristande enhetligheten vid

behovsprövningen kunna väsentligen övervinnas. Kommittén har vidare framlagt

förslag örn införande i krigsfamiljebidragsförordningen av en ny bidragsform,

hemortslön, vilken avsetts skola efter viss tids beredskapstjänstgöring

tillkomma samtliga värnpliktiga utan hänsyn till ekonomiskt behov och alltså

utan avseende å örn den värnpliktige är familjeförsörjare eller icke. Hemortslönen

avses samtidigt skola ersätta för närvarande utgående långtidstillägg

till vissa värnpliktiga samt den särskilda semesterersättning och det avdrag

å skatt, som enligt beslut av 1941 års riksdag tillerkändes vissa värnpliktiga,

vilka under år 1940 fullgjort beredskapstjänstgöring. Enligt särskilda bestämmelser

skulle hemortslön med reducerat belopp utgå retroaktivt för viss beredskapstjänstgöring,

som fullgjorts under år 1941 och första halvåret 1942.

Med hänsyn till bland annat hemortslönens införande skulle familjepenningens

grundbelopp ej längre utgå.

Kommitténs förslag innebär vidare höjning av familjepenningens maximibelopp

för samtliga kategorier av familjemedlemmar, vissa ökade möjligheter

för värnpliktig att få räkna närstående personer såsom familjemedlemmar och

att alltså få familjebidrag för dessa samt i vissa avseenden ändrade regler för

bestämmande av bidragsbelopp till frånskild hustru, till barn, som äro under

vårdnad av annan än den värnpliktige, och till husföreståndarinna. Vidare

föreslås i krigsfamiljebidragsförordningen ändrade bestämmelser om rätt till

och beräknande av ''bostadsbidrag och näringsbidrag. Ett genomförande av

kommittéförslaget skulle även i vissa andra hänseenden medföra förbättringar

i den värnpliktiges och hans närmastes ställning.

De sammanlagda kostnaderna för familjebidrag, som skola utgå enligt krigsfamiljebidragsbestämmelserna,

föreslås av kommittén skola i större utsträckning

än hittills bestridas av statsverket, och kommunernas procentuella andel

i kostnaderna föreslås skola variera för olika slag av bidrag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Eemissmyndigheterna med undantag av socialstyrelsen ha i stort sett biträtt

eller lämnat utan erinran de av kommittén tillämpade principerna för

revisionen av familjebidragsförfattningarna.

Såsom framgår av det föregående innebära principerna för revisionen

bland annat å ena sidan en differentiering av familjebidragen efter hjälpbehovet

men med beaktande av kravet på enhetlighet, å andra sidan införande

av ett nytt bidrag i form av en utan hänsynstagande till förekommande

ekonomiskt behov efter tjänstgöringstidens längd differentierad

hemortslön, vilken åtminstone i viss mån är ägnad att utjämna de ekonomiska

verkningarna av olikheterna i de värnpliktigas tjänstgöringstid.

De praktiska erfarenheter, som hittills vunnits under tillämpningen av det år

1940 införda krigsfamiljebidragssystemet, hava i huvudsak tillvaratagits av

kommittén. Till stöd för ståndpunkten, att bidragssystemet alltjämt bör bygga

på principen örn behovsprövning, kan också åberopas resultatet av en utav

kommittén hos samtliga länsstyrelser och 279 familjebidragsnämnder gjord

förfrågan om deras erfarenheter i fråga om de nuvarande krigsfamiljebidragsförfattningarnas

lämplighet i olika avseenden. Praktiskt taget alla länsstyrelser

och familjebidragsnämnder lämnade därvid systemet med behovsprövning

utan erinran. Endast en länsstyrelse och fyra familjebidragsnämnder ansågo,

att behovsprövningen borde avskaffas i familj ©bidragssystemet. Vid angivna

förhållande synes mig anledning icke finnas att nu övergå till ett på

annan grundval än behovsprövning byggt sjästern, allra helst som en genomgripande

omarbetning av familjebidragsreglerna skulle komma att vid övergången

vålla svårigheter för familjebidragsnämnderna, vilka numera förvärvat

erfarenheter rörande tillämpningen av det gällande systemet. Redan med hänsyn

härtill kan jag icke dela socialstyrelsens uppfattning, att det skulle vara

lämpligare att övergå till ett system med bidrag utan hänsyn till behovet. De

av socialstyrelsen anförda skälen för ett slopande i viss utsträckning av behovsprövningen

äro enligt min mening ej heller ur andra synpunkter övertygande.

Sociala skäl tala icke för en sådan reform och statsfinansiella hänsyn

mana härvidlag till återhållsamhet. Den hittillsvarande bristande enhetligheten

vid familjebidragsnämndernas tillämpning av behovsprövningsreglerna

synes mig i väsentlig mån komma att övervinnas genom införande

av normerad behovsprövning för flertalet bidragsfall. Erfarenheterna ha

icke heller givit vid handen, att det närmast skulle vara behovsprövningen

i och för sig, som föranlett det understundom påtalade dröjsmålet vid

familjebidragsärendenas handläggning och bidrags utanordnande. Det synes

mig vid bedömande av frågan örn lämpligheten av att övergå till ett

bidragssystem utan behovsprövning ej heller böra förbises, att övergången

skulle kunna motverka strävan att tillgodose näringslivets behov av arbetskraft.

Kommittén har anfört, att ett behov av ekonomiskt stöd, som förelegat

redan före inkallelsen, principiellt sett icke borde tillgodoses genom familjebidrag,

men uttalat sig för en sådan modifikation av principen, att särskilt

lågt avlönade grupper av arbetstagare genom det familjebidrag de erhölle

skulle kunna uppnå en höjning av sin tidigare oskäligt låga ekonomiska standard.

Till kommitténs uppfattning härvidlag kan jag i stort sett ansluta mig.

Den angivna grundsatsen bör emellertid även i så måtto jämkas, att

ett understödsbehov, som före inkallelsen tillgodosetts genom fattigvård eller

liknande samhällelig hjälpform, under den värnpliktiges tjänstgöring avhjälpes

genom familjebidrag. Jämväl en dylik modifikation är motiverad av

den omständigheten, att familjebidraget såsom kommittén framhållit i viss

mån utgör vederlag för de militära arbetsuppgifter den värnpliktige ålägges.

Jag kan således icke dela den uppfattning, som i förevarande hänseende ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45. 13

talats av familjebidragsnämnden i örebro. Det kan emellertid erinras om

att bidrag för familjemedlemmar, som avses i 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen,

utgår endast i den mån den värnpliktige före inkallelsen i väsentlig

mån bidragit till den ifrågavarande familjemedlemmens underhåll. Föreligger

icke sådant fall och har fattigvård till följd av den värnpliktiges

underlåtenhet att fullgöra sin underhållsskyldighet utgått till familjemedlemmen,

kan familjebidrag icke utmätas till sådant belopp, att det ersätter

den utgående fattigvården.

Den år 1940 tillkomna krigsfamiljebidragsförordningen undergick följande

år en mindre omarbetning, därvid även familj epenningens maxima och grundbeloppet

provisoriskt höjdes. Under den tid, som förflutit efter författningens

tillkomst, har behov av vissa kompletteringar av författningen framträtt. Prisutvecklingen

har även nödvändiggjort en ytterligare höjning av bidragsbeloppen

utöver den tidigare vidtagna.

Vid den nu verkställda revisionen av krigsfamiljebidragsförordningen ha

de under tillämpningen av författningen vunna erfarenheterna beaktats. Härigenom

torde de från skilda håll framförda önskemålen örn i vissa hänseenden

reviderade författningsbestämmelser ha blivit i huvudsak tillgodosedda.

Vad angår frågan örn behovsprövningens bibehållande som grundval för

bidragssystemet delar utskottet departementschefens uppfattning, att ett

slopande av behovsprövningen icke kan med hänsyn till hittills vunna erfarenheter

anses befogat.

2. Krigsfamiljebidragen.

I sitt förslag har kommittén bibehållit de nuvarande bidragsformerna,

familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

a) Behovsprövning.

Kommittén har till vissa länsstyrelser och familjebidragsnämnder ställt en

förfrågan rörande de erfarenheter, som vunnits vid tillämpningen av gällande

bestämmelser rörande krigsfamiljebidragen. I vissa av de svar, som inkommit

i anledning härav, ha uttalats önskemål om behovsprövningens borttagande

eller förenkling ävensom klarare utformning av reglerna för behovsprövningen.

Kommittén har i anslutning härtill utvecklat grunderna för den föreslagna

normerade behovsprövningen beträffande familjepenning och bostadsbidrag

samt därom anfört:

Den nuvarande bristen på mera detaljerade stadganden för behovsprövningen

medför givetvis förutom svårigheter för nämnderna i deras arbete

ojämnhet i beloppens storlek olika kommuner emellan. Dylika olikheter äro

i den mån de icke framstå som motiverade, ägnade att väcka missnöje bland

de värnpliktiga. Kommittén har med hänsyn härtill sökt utforma enhetliga

regler för behovsprövningen. Det har emellertid därvid visat sig ogenomförbart

att skapa dylika regler för de skiftande behov, som äro representerade

inom de grupper av familjemedlemmar, som avses i 3 § b) och c) i krigsfamiljebidragsförordningen.

För den trängre familjekretsen enligt 3 § a)

nämnda förordning föreslår kommittén emellertid vissa regler, syftande till

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

en normerad behovsprövning. Enligt dessa regler utgår alltid familjepenningens

maximum, då den värnpliktige eller familjemedlemmarna icke ha inkomst,

bortsett från den förres i och för tjänstgöringen åtnjutna förmåner. Örn

däremot den värnpliktige eller familjemedlemmarna ha inkomst, avdrages

denna enligt viss progressiv procentsats från summan av familjepenningens

maximum och bostadskostnaden. Vid utformandet av avdragsreglerna har

kommittén sökt iakttaga, att arbetsgivarens intresse av att låta den värnpliktige

behålla en del av sin civila inkomst och familjemedlemmarnas intresse

av att förskaffa sig arbetsinkomst uppmuntras. Kommittén har därför

i det föreslagna avdragssystemet infogat den nu gällande s. k. fjärdedelsregeln

för inkomst från arbetsgivaren under tiden för militärtjänstgöringen på så

sätt, att dylik inkomst endast avdrages i den mån densamma överstiger en

fjärdedel av den tidigare inkomsten. Den överskjutande delen avdrages enligt

samma procentsats som övrig inkomst. Härigenom kommer dylik bibehållen

inkomst från arbetsgivaren att i förevarande hänseende få en särskilt gynnad

ställning. Kommittén har emellertid ansett det vara av största vikt att den

s. k. fjärdedelsregeln bibehålies med hänsyn till att denna numera torde ha

ingått i det allmänna medvetandet. En ändring på denna punkt skulle få

verkningar, som svårligen kunna överblickas. I enlighet med vad som nu

gäller, föreslås vidare att ett belopp av 50 kronor i vart fall lämnas avdragsfritt.

Enligt kommitténs förslag gälla, bortsett från den s. k. fjärdedelsregeln,

samma avdragsregler för bibehållen inkomst från arbetsgivare och familjemedlems

inkomst av förvärvsarbete som för annan inkomst. Sålunda avdrages

inkomst av förmögenhet enligt samma gynnsamma regler som gälla för inkomst

av förvärvsarbete. Avgörande för denna kommitténs ståndpunkt har,

förutom svårigheterna att utöva effektiv kontroll, framför allt varit en önskan

att tillgodose de små spararnas intresse i detta hänseende. Behovet av så

enkla regler som möjligt för behovsprövningen talar även starkt för en likformig

behandling av olika slag av inkomster.

Efter en redogörelse för vissa över förslaget avgivna yttranden (sid. 39—43

i propositionen) har föredragande departementschefen anfört:

Avsaknaden av mera generella regler för behovsprövningen utgör otvivelaktigt

en av de allvarligaste bristerna i den nu gällande krigsfamiljebidragsförordningen.

Familjebidragsnämndernas verksamhet vid bestämmande av familjebidragens

belopp har på grund av denna brist kommit att uppvisa olikheter,

som icke kunna anses sakligt motiverade. Helt naturligt har detta förhållande

orsakat missnöje bland de värnpliktiga. En av de viktigaste uppgifterna vid

revisionen av krigsfamiljebidragsförfattningarna är därför tillskapandet av

mera bestämt utformade regler för behovsprövningen. Givet är, att en dylik

uppgift är förenad med stora svårigheter med hänsyn till vikten av att åstadkomma

en rättvis avvägning mellan de olika intressen, som måste beaktas.

Kommittén har i sitt förslag inskränkt sig till att föreslå regler för behovsprövningen

i fråga örn den trängre familjekretsen eller hustru, med vilken den

värnpliktige sammanlever, samt barn under 16 år. Även örn det i och för sig

varit önskvärt, att behovsprövningen kunnat närmare regleras jämväl för övriga

kategorier familjemedlemmar, äro emellertid svårigheterna att genomföra en

dylik reglering så betydande, att denna tanke måst övergivas.

Mot den sakliga innebörden av de av kommittén föreslagna reglerna lia icke

gjorts mera väsentliga erinringar. Några bärande skäl för de jämkningar, som

i vissa yttranden ifrågasatts beträffande storleken av de föreslagna avdragen

med hänsyn till inkomst, lia enligt min mening icke förebragts. I några yttranden

har framhållits behovet av att reglerna för behovsprövningen komplette
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

rades med särskild föreskrift om att familjebidraget ej finge bestämmas till

sådant belopp, att det medförde en höjning av familjens förutvarande standard.

Som tidigare anförts innebär kommittéförslaget icke någon ändring i nu gällande

grundsats, att familjebidraget skall täcka det behov, som uppkommit

genom den värnpliktiges inkallelse, ehuru denna princip funnits böra modifieras

i vissa avseenden. Med hänsyn härtill torde icke de föreslagna reglerna

örn normerad behovsprövning nödvändiggöra ett uttryckligt stadgande av det

ifrågasatta innehållet.

Den kritik, som i yttrandena riktats mot de föreslagna reglerna, har framför

allt tagit sig uttryck i farhågor för att reglerna skulle vara så invecklade, att de

komme att i hög grad öka familjebidragsnämndernas arbetsbörda. Gentemot

denna kritik vill jag framhålla, att det ligger i sakens natur, att regler, som

utformas i syfte att på förevarande område åstadkomma en så rättvis intresseavvägning

som möjligt, icke kunna göras alltför schematiska. Som Överståthållarämbetet

påpekat torde det framför allt vara bibehållandet av den s. k.

fjärdedelsregeln, som omöjliggör en i och för sig önskvärd förenkling av reglerna.

Jag anser emellertid denna regel vara av sådant värde, att jag icke är

beredd att föreslå dess slopande endast för att åvägabringa en dylik förenkling.

Socialstyrelsen har ansett, att reglerna för behovsprövningen borde

utformas i nära anslutning till dem, som tillämpas inom folkpensioneringen.

Jag är emellertid icke övertygad om att dylika regler skulle bliva lättare att

tillämpa än de av kommittén föreslagna. Jag kan därför i huvudsak godtaga

kommittéförslaget i förevarande hänseende. Jag vill emellertid understryka

vikten av att tillsynsmyndigheten meddelar klara och lättfattliga anvisningar

för reglernas tillämpning. I samband därmed böra även tabeller uppgöras,

utvisande storleken av avdragen vid olika inkomster. Dylika tabeller

torde i hög grad underlätta nämndernas arbete.

Ifråga örn hänsynstagande till militärlön vid behovsprövningen har

kommittén framhållit, att den för närvarande gällande regeln, att vid behovsprövningen

hänsyn icke skall tagas till den värnpliktiges krigslön och

övriga under tjänstgöringen utgående förmåner, bibehållits. Denna regel hade,

enligt vad kommittén anfört, kritiserats av en familj ebidragsnämnd i vad avsåge

värnpliktiga, som innehade furirs grad eller högre befattning. Det hade

därvid framhållits, dels att då dessa värnpliktiga uppbure särskild lön i och

för sin militära befattning de komme i gynnad ställning vid jämförelse med

andra värnpliktiga och dels att den lön de åtnjöte även borde till viss del

komma familjen tillgodo.

Häremot har kommittén anfört:

Det ifrågavarande stadgandet motiverades vid sin tillkomst med att ett

hänsynstagande till krigslönen skulle göra illusorisk den lönegradering efter

tjänsteställningen, varpå krigsavlöningsreglementet bygger. Detta skäl för

den ifrågavarande regeln har icke med hänsyn till kommitténs förslag förlorat

sin giltighet. Den förbättring av familjebidragen, som kommitténs förslag

innebär, torde emellertid i och för sig motivera en omprövning av don ifrågavarande

regeln. Då kommittén emellertid i sitt förslag bibehållit den nämnda

regeln oförändrad, har skälet härför framför allt varit de tekniska svårigheter,

som uppstå för de militära myndigheterna att hålla familjebidragsnämndema

kontinuerligt underrättade om inträffande förändringar i de värnpliktigas avlöningsförmåner

på grund av befordran. I den mån dylik underrättelse utebleve,

skulle svårigheter uppstå med återkrav av för mycket utgivet belopp.

Kommittén, som dock finner det rimligt, att i nu påtalade fall garantier skapas

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

16 Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

för att viss del av krigslönen verkligen kommer den värnpliktiges familj till

godo, vill förorda, att spörsmålet ägnas uppmärksamhet vid en revision av

krigsavlöningsreglementet.

Efter redogörelse för vad i förevarande hänseende anförts i vissa ytteanden

(sid. 44—45 i propositionen) har departementschefen anfört:

Kommitténs förslag örn bibehållande av den nu gällande regeln, att vid

behovsprövningen hänsyn icke skall tagas till den värnpliktiges krigslön och

övriga under tjänstgöringen utgående förmåner, finner jag mig på av kommittén

anförda skäl böra för närvarande biträda. Jag anser dock i likhet med kommittén

och vissa av de hörda myndigheterna påkallat, att spörsmålet ägnas uppmärksamhet

vid revision av krigsavlöningsreglementet, därvid särskilt torde

böra tagas i övervägande, huruvida skäl föreligga att, åtminstone i dess nuvarande

form, bibehålla den i krigslönen ingående särskilda månadslönen för

värnpliktiga med korprals eller högre tjänstegrad. Det synes mig icke uteslutet,

att tillkomsten av den av kommittén föreslagna och av mig förordade

hemortslönen, möjligen efter revision av de belopp, som nu föreslås, skall

kunna åtminstone i viss mån ersätta månadslönen, medan denna i övrigt

ersättes genom att terminslönebeloppen för de värnpliktigas del undergå

justeringar.

Enligt gällande föreskrifter råder fri behovsprövning vid bestämmande av

bidragsbeloppen inom de gränser som författningen uppdrager. Helt naturligt

uppkomma på grund härav vissa i och för sig icke motiverade olikheter

mellan de belopp som fastställas av de olika familjebidragsnämnderna. För

att undanröja eller i möjligaste mån utjämna dessa olikheter har det visat sig

nödvändigt att utarbeta mera detaljerade regler för behovsprövningen. Utskottet,

som sålunda vitsordar behovet av dylika regler, vill understryka

vikten av att tillsynsmyndigheten meddelar de närmare anvisningar, som

finnas erforderliga för att underlätta reglernas tillämpning.

I likhet med departementschefen finner utskottet påkallat, att spörsmålet

örn hänsynstagande vid behovsprövningen till den värnpliktige tillkommande

mili t,Krinn jämte övriga förmåner samt därmed sammanhängande frågor även

i fortsättningen ägnas särskild uppmärksamhet.

b) Familjepenning.

Beträffande familjepenningens maximibelopp har kommittén framhållit,

att ett stort antal familjebidragsnämnder ansett dessa belopp otillfredsställande.

Bland de nämnder, som närmare ingått på ifrågavarande spörsmål, syntes

det ha varit en allmän uppfattning, att beloppen vore otillräckliga för mindre

familjer. Kommittén hade även hänvisat till en inom socialstyrelsen verkställd

undersökning av budgeten för ett antal hushåll, vilka åtnjutit krigsfamiljebidrag.

1) Undersökningen utvisade bland annat att inom det undersökta

materialet för hushåll utan barn familjeinkomsten minskat med cirka

40 procent genom mannens beredskapstjänst, medan däremot för familjer med

fyra eller flera barn familjeinkomsten knappast undergått någon minskning.

’) Se Sociala meddelanden, årg. 1942 sid. 201 ff.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Av undersökningen framginge vidare, att de utgifter, som redovisats av hushåll

som åtnjuta krigsfamiljebidrag, genomgående äro något högre än de redovisade

inkomsterna. Bristen vore emellertid betydligt större för hushåll utan

barn och hushåll med ett barn än för flerbarnshushållen.

Kommitténs förslag innebär i förevarande hänseende, att — med bibehållande

av den nuvarande dyrortsgraderingen — familj epenningens maximibelopp

höjts för hustru med 50 öre till i ortsgrupp I två kronor 50 öre, i ortsgrupp

II två kronor 75 öre och i ortsgrupp III tre kronor samt för familjemed-.

lemmar enligt 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen (föräldrar, barn över

sexton år m. fl.) med 10 öre till i ortsgrupp I en krona 35 öre, i ortsgrupp II

en krona 60 öre samt i ortsgrupp III en krona 85 öre. Barnen ha i kommitténs

förslag uppdelats på två grupper, den ena över och den andra under 7 år.

För den förstnämnda gruppen föreslår kommittén en höjning av det för närvarande

för barn utgående maximibeloppet med 15 öre till i ortsgrupp I en

krona, i ortsgrupp II en krona 10 öre och i ortsgrupp III en krona 20 öre.

För den senare gruppen föreslås en sänkning med 5 öre till i ortsgrupp I

80 öre, i ortsgrupp II 90 öre och i ortsgrupp III en krona.

I sin motivering till förslaget i denna del har kommittén yttrat:

Såväl familjebidragsnämndernas erfarenheter som de statistiska uppgifter

som stått kommittén till buds synas antyda, att familjepenningens maximibelopp

äro otillräckliga för hustru utan eller med endast ett barn, medan beloppen

äro tillräckliga i vart fall örn man går så långt som till hushåll med

hustru och flera än fyra barn. Med hänsyn härtill läge det närmast till hands

att jämsides med en höjning av familjepenningen för ett och två barn genomföra

en sådan differentiering av beloppen att vid större barnantal det å varje

barn belöpande beloppet något minskades. Ur befolkningspolitiska synpunkter

har emellertid kommittén funnit en dylik differentiering mindre tilltalande.

Kommittén har i stället sökt nå en lösning av frågan genom en avsevärd

höjning av familjepenningens maximum för hustrun. Maximibeloppen

för barn skola enligt kommitténs förslag i förhållande till nu utgående belopp

höjas något för barn mellan 7 och 16 år men sänkas något för barn under 7 år.

Genom den föreslagna höjningen förbättras de små hushållens läge. Samtidigt

blir det emellertid även möjligt att genomföra en enligt kommitténs

uppfattning önskvärd höjning av familj epenningen för husföreståndarinna

samt hemskild och frånskild hustru. För annan familjemedlem över 16 år än

hustru eller familjemedlem som jämställes med hustru har familjepenningens

maximum endast höjts med belopp ungefär motsvarande höjningen av den

allmänna lönenivån. Kommittén är medveten att enligt dess förslag familjepenningen

för barn till värnpliktig, som är änkling och icke har hushållerska

anställd, kan bliva för knapp. Det har emellertid icke varit möjligt att konstruera

särskilda regler för bestämmande av familjepenningens maximibelopp

i dessa relativt fåtaliga fall. Vidare vill kommittén framhålla, att hänsyn vid

bidragsbeloppens avvägande icke kunnat tagas till den stegring av levnadskostnadsindex

som inträtt vid senaste kvartalsskifte.

Familjebidragsnämnderna i några landskommuner lia ansett familjepenningen

icke böra dyrortsgraderas, medan å andra sidan även förslag framförts

örn en ytterligare differentiering av familjepenningen med hänsyn till de

mest utpräglade dyrorterna. Kommittén tiar emellertid ej ansett sig böra

frångå den ståndpunkt som i detta hänseende intages av gällande författning

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 9 sami. 2 avd. Nr 45. U37 42—2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

och som torde överensstämma med eljest av statsmakterna tillämpade principer

i fråga örn dyrortsgradering inom sociallagstiftningen.

Enligt gällande bestämmelser utgår viss del av familjepenningen, det s. k.

grundbeloppet, utan behovsprövning till den värnpliktiges hustru samt till

hans barn under 16 år. Kommittén föreslår, att grundbeloppet skall borttagas

och sålunda hela familjepenningen utgå efter behovsprövning. I sin motivering

till förslaget örn grundbeloppets borttagande har kommittén anfört bland

annat:

Grundbeloppet i sin nuvarande utformning framkom närmast som en kompromiss

mellan behovs- och löneprinciperna. Därav förklaras den inre motsättning,

som vidlåder dess konstruktion. Å ena sidan utgår grundbeloppet

utan behovsprövning men å andra sidan tillkommer det endast värnpliktig

med hustru eller minderåriga barn och utgår med högre belopp vid större

barnantal. Som i annat sammanhang skall närmare utvecklas föreslår kommittén

en ny bidragsform, den s. k. hemortslönen, som i princip skall utgå

till alla värnpliktiga som fullgjort viss tids tjänstgöring och vid vars utmätande

hänsyn endast tages till tjänstgöringstidens längd. I hemortslönen

förmenar sig kommittén sålunda ha funnit ett konsekventare uttryck för löneprincipen.

Den normerade behovsprövning, som kommittén föreslår för

familjemedlemmar enligt 3 § a) krigsfamiljebidragsf härdningen, innebär

även en ersättning för grundbeloppet. Grundbeloppet torde vidare sakna

praktisk betydelse och i vissa hänseenden verka orättvist. Då härtill kommer,

att grundbeloppet medför åtskilligt administrativt merarbete för nämnderna,

har kommittén beslutat föreslå att grundbeloppet borttages.

I fråga örn yttrandena över förslaget hänvisas till sid. 47 och 48 i propositionen.

Departementschefen har anfört:

Kommitténs förslag, att familjepenningen liksom hittills skulle graderas

efter dyrort med tillämpning av folkpensioneringens dyrortsindelning har

från några av de familjebidragsnämnder, som yttrat sig, mött invändningar,

men har av flertalet hörda myndigheter och familjebidragsnämnder lämnats

utan erinran. För egen del finner jag liksom kommittén, att skälen för dyrortsgradering

av familjepenningen alltjämt kvarstå. En sådan gradering överensstämmer

för övrigt med eljest tillämpade principer på sociallagstiftningens

område. Emellertid tillgodoses, såsom av det följande framgår, önskemålet

örn en ändring härvidlag i viss mån genom det sätt, på vilket höjningen

av familjepenningen föreslås skola ske. Jag tillstyrker jämväl kommitténs

förslag örn en ytterligare ortsdifferentiering av familj epenningens belopp, där

Kungl. Maj:t i fråga örn ort, som gränsar till ort i högre ortsgrupp, enligt bestämmelser

i lagen om folkpensionering medgivit rätt till förhöjning av tilläggspension

enligt nämnda lag. I sådant fall bör även enligt min mening

familjepenningen få förhöjas på sätt kommittén föreslagit. Däremot kan

jag icke tillstyrka de i vissa yttranden framlagda förslagen örn stadgande av

rätt för Kungl. Maj:t eller viss statlig myndighet att förordna örn avvikelse

från den för folkpensioneringen gällande dyrortsgrupperingen.

Yad därefter angår familj epenningens maximibelopp delar jag kommitténs

uppfattning, att det är erforderligt med en förhållandevis stor höjning av

familjepenningens belopp för hustru för att därigenom tillgodose de mindre

familjerna, som enligt verkställd undersökning visat sig vara i särskilt behov

av ökade bidrag. Samtidigt bör också, såsom kommittén framhållit, vidtagas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande Nr do.

en i och för sig önskvärd höjning av familjepenningen till hemskild och frånskild

hustru samt i vissa fall till husföreståndarinna, vilka på sätt närmare utvecklas

i specialmotiveringen till 6 § böra i den i nämnda paragraf intagna

tariffen hänföras till samma kolumn som hustru. Invändningar lia i flera av

de avgivna utlåtandena mött kommitténs förslag om uppdelning av familjemedlemmarna

i ålder under 16 år å två grupper, nämligen en grupp för familjemedlemmar

över 7 år och en annan grupp för familjemedlemmar i ålder därunder.

Med hänsyn därtill anser jag lämpligast, att en dylik uppdelning

av ifrågavarande familjemedlemmar icke kommer till stånd. Jag föreslår

sålunda bibehållande av den nuvarande differentieringen av familjepenningen

med hänsyn tagen till familjemedlemmarnas ställning och ålder i

tre i stället för av kommittén föreslagna fyra grupper. Till frågan om familjemedlemmarnas

hänförande till de olika grupperna återkommer jag i den

följande specialmotiveringen. Här vill jag dock framhålla, att jag — även

örn vissa skäl kunna tala för det av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

framförda förslaget, att familjepenning med för hustru avsett belopp alltid

skulle utgå till åtminstone en medlem av familjen — likväl icke kan tillstyrka

detta förslag. Jag förutsätter, att behov av ekonomiskt bidrag på grund av

värnpliktigs inkallande till tjänstgöring, vilket icke kan tillgodoses inom

ramen för familjebidragsförfattningarna, liksom hittills åtminstone tills

vidare skall kunna i särskilda fall avhjälpas genom anlitande av medel,

som ställas till landshövdingarnas förfogande för hjälpverksamhet till inkallade

värnpliktigas familjer.

De av kommittén föreslagna maximibeloppen för familjepenning hava icke

beräknats med hänsyn till den stegring av levnadskostnadstalet, som inträtt

vid ingången av nu löpande kvartal. Såväl med hänsyn härtill som av andra

skäl, vilka angivits i yttrandena, ha dessa belopp av vissa av de hörda myndigheterna

ansetts för lågt beräknade. Svenska arbetsgivareföreningen har

däremot ansett de av kommittén föreslagna beloppen vara för höga; inträffad

prisstegring eller mera allmän lönestegring motiverade icke så stor

höjning. Jag kan icke dela föreningens uppfattning. De av kommittén föreslagna

beloppen hava icke höjts allenast med hänsyn till de av föreningen angivna

omständigheterna utan även med tillvaratagande av vunnen erfarenhet

rörande beloppens tillräcklighet för de ifrågavarande familjemedlemmarna.

Sålunda har den gjorda statistiska undersökningen ådagalagt bland annat, att

behovet av förhöjt bidrag är större i ortsgrupperna I och II än i ortsgruppen

III, vilket föranlett förslaget örn höjning med samma belopp för de olika ortsgruppema.

I vad gäller hustru innebär kommittéförslaget en höjning av

familjepenningen med 50 öre i samtliga ortsgrupper. Motiven för kommitténs

förslag i denna del finner jag bärande. Vad angår de av kommittén föreslagna

beloppen ha vissa av de hörda myndigheterna påpekat, att kommittén i sitt

förslag ej tagit hänsyn till den ökning av levnadskostnadsindex, som inträtt

den 1 april 1942, eller till den prisnivå, som kunde förväntas bliva rådande vid

tidpunkten för författningarnas ikraftträdande. I anledning härav vill jag framhålla,

att det icke är avsett, att bidragen skola följa förändringarna i index.

Det är nämligen enligt min mening nödvändigt, att bidragsbeloppen fastställas

för längre perioder. Det synes mig emellertid rimligt att, då nu nya

författningar i ämnet föreslås, bidragens belopp bestämmas så, att de komma

i nivå med det prisläge, som kan beräknas råda vid den tidpunkt, då författningarna

i förevarande delar skola träda i kraft. I samband härmed bör av

skäl, som anförts av familjebidragsnämnden i Stockholm, i familjepenningen

inräknas även det bidrag till matlagningsbränsle, som enligt kommitténs förslag

skulle hänföras till bostadsbidraget. Jag får på angivna grunder förorda,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Utskottet.

att familjepenningen utöver vad kommittén föreslagit höjes för hustru samt

annan familjemedlem, som åtnjuter bidrag med samma belopp som hustru,

med 25 öre, medan höjningen för annan familjemedlem över 16 år torde

kunna begränsas till 5 öre, enär i sistnämnda fall fråga om bidrag till

matlagningsbränsle i regel icke uppkommer. Yad angår storleken av bidraget

till familjemedlemmar under 16 år torde familjepenningens maximum i de

olika ortsgrupperna skäligen böra bestämmas till belopp, som med 10 öre

överstiger vad kommittén föreslagit för familjemedlem i ålder mellan 7 och

16 år. Det synes mig nämligen, bland annat av skäl som familjebidragsnämnden

i Örebro anfört, befogat att familjepenningen för de yngre barnen

beräknas efter samma behov som för barn i skolåldern.

Kommitténs förslag, att det s. k. grundbeloppet, vilket enligt nu gällande

bestämmelser utgör viss del av familj epenning för hustru och barn under

16 år, skall borttagas, har icke föranlett några erinringar från de hörda myndigheternas

sida. Då grundbeloppet på sin tid infördes avsågs detsamma vara

ett uttryck för löneprincipen i familjebidragssystemet, men denna princip

kommer, såsom kommittén framhållit, till bättre uttryck i den föreslagna hemortslönen,

och jämväl den normerade behovsprövningen kan sägas vara en

ersättning för grundbeloppet. Jag anser mig därför och på av kommittén i

övrigt anförda skäl böra tillstyrka kommitténs förslag örn grundbeloppets

avskaffande.

I likalydande motioner 1: 293 av herr Persson m. fl. och 11: 432 av herr

Olsson i Kullenbergstorp m. fl. hemställes, att familjepenningen måtte utgå

efter enhetliga grunder utan dyrortsgradering med följande belopp, nämligen

för hustru m. fl. 3 kronor, för annan familjemedlem över 16 år en krona 80 öre

samt för familjemedlem under 16 år en krona 30 öre.

I motion II: 426 av herr Andersson i Mölndal föreslås att förhöjning, som

skulle ske enligt 6 § 3 mom. i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning, skulle

utgå till alla värnpliktiga inom samma kommun.

Vidare yrkas i motion 1:290 av herrar Mannerskantz och Wennqvist, att

familjepenningen för familjemedlem under 16 år fastställes till en krona, en

krona 10 öre och en krona 20 öre i respektive ortsgrupper.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag är familjepenningen liksom för närvarande

dyrortsgraderad med tillämpning av den dyrortsindelning som gäller enligt

lagen om folkpensionering. En viss utjämning mellan dyrortsgrupperna har

emellertid skett genom att familjepenningen ökats med samma belopp i de

olika dyrortsgrupperna. I detta sammanhang kan erinras örn att den föreslagna

hemortslönen, som icke är dyrortsgraderad, även bidrager till att åstadkomma

en dylik utjämning. Utskottet finner det motiverat att en dylik utjämning

ägt rum. De skäl, som tala för en dyrortsgradering av folkpensionerna,

göra sig nämligen icke med samma styrka gällande i fråga örn

familjepenningen med hänsyn till att särskild ersättning i form av bostadsbidrag

utgår för de verkliga bostadskostnaderna. Ett slopande av dyrortsgraderingen

i enlighet med det yrkande, som framställts i motionerna

I: 293 och II: 432, finner utskottet däremot icke motiverat. Därest emellertid

frågan örn dyrortsgraderingen skulle med hänsyn till bland annat den senaste

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

tidens prisutveckling och vidtagna priskontrollerande åtgärder bliva föremål

för förnyad prövning av Kungl. Majit, förutsätter utskottet, att jämväl familjebidragen

i detta sammanhang ägnas uppmärksamhet. Det i motionen II: 426

framförda yrkandet kommer utskottet att behandla vid 6 § i den speciella

motiveringen.

Den föreslagna höjningen av familjepenningen finner utskottet väl avvägd

såväl med hänsyn till den inträdda levnadskostnadsstegringen som de erfarenheter

som vunnits i fråga örn de nu gällande beloppens tillräcklighet för

olika familjetyper. Utskottet anser sig icke kunna biträda det i motionen

I: 290 framställda yrkandet, att höjningen av familjepenningen för familjemedlem

under 16 år måtte bestämmas till 15 öre i stället för föreslagna 25 öre,

emedan en dylik begränsning skulle drabba de barnrika familjerna, vilka under

nu rådande förhållanden äro i särskilt behov av ekonomiskt bistånd.

c) Näringsbidrag.

I fråga örn de av kommittén föreslagna ändrade grunderna för näringsbidraget

har kommittén i sin motivering anfört bland annat:

Det av sociala försvarsberedskapskommittén föreslagna näringsbidraget utgjorde

en helt ny bidragsform och kommittén hade sålunda vid utformandet

av författningsföreskrifterna icke några tidigare erfarenheter att stödja sig på.

Viss tvekan rådde därför inom kommittén på denna punkt. Det är med hänsyn

härtill naturligt, att ifrågavarande bidrag ägnats särskild uppmärksamhet

vid den översyn av författningarna som nu verkställts. Katten till näringsbidrag

är enligt gällande bestämmelser begränsad i två viktiga avseenden.

Näringsbidrag utgår icke för tillfällig ersättare för värnpliktig och näringsbidrag

kan icke beviljas för att möjliggöra näringens eller rörelsens återupptagande

efter värnpliktstjänstgöringens slut i fall då driften måste inställas

under tiden för tjänstgöringen. Kommittén föreslår, att näringsbidrag skall

kunna beviljas till bestridande av avlöningskostnader, som uppkomma till

följd av att särskild arbetskraft måst anlitas för att under den värnpliktiges

krigstjänstgöring helt eller delvis, ersätta honom. Den föreslagna ändringen

möjliggör beviljande av näringsbidrag bland annat i fall, då arbetsblock

svarar för skötseln av värnpliktigs jordbruk under tiden för dennes tjänstgöring

eller för annan näringsidkare någon kollega övertagit tillsynen av

rörelsen under nämnda tid.

Ett stort antal familjebidragsnämnder och några länsstyrelser ha påtalat

behovet av särskilt bidrag till lokalhyra för näringsidkare, som nödgas nedlägga

sin rörelse under tiden för militärtjänstgöringen. Genom kommitténs

förslag undanröjes den påtalade bristen i fråga örn möjligheten att erhålla

näringsbidrag. Den föreslagna nya formen för näringsbidrag får framförallt

praktisk betydelse som en hjälp till erläggande av lokalhyra. Näringsbidrag

skall emellertid även kunna beviljas för andra kostnader avsedda för att bevara

möjligheterna att efter tjänstgöringens slut kunna återupptaga näringen,

exempelvis för erläggande av ränta och amortering å det i företaget investerade

kapitalet. Till förhindrande av missbruk har föreskrivits, att dylikt

näringsbidrag icke utan tillsynsmyndighetens medgivande må utgå för längre

tid än sex månader.

Gällande bestämmelser medgiva icke beviljande av näringsbidrag för ensamstående

värnpliktig i annat fall än när upphörandet av näringen eller

rörelsen skulle medföra synnerlig olägenhet för den värnpliktige eller ur det

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

allmännas synpunkt vara till skada. Ett flertal familjebidragsnämnder särskilt

å landsbygden ha uttalat önskemål örn vidgad rätt till näringsbidrag för

ensamstående näringsidkare, framför allt jordbrukare. Svårigheten att i det

enskilda fallet avgöra, när synnerlig olägenhet skall anses föreligga, har även

framhävts. Kommitténs förslag innebär, att ensamstående värnpliktig helt

jämställes med familjeförsörjare beträffande möjligheten att erhålla näringsbidrag.

Redan enligt gällande bestämmelser kan näringsbidrag beviljas ensamstående

värnpliktig örn rörelsens nedläggande skulle vara till skada ur

det allmännas synpunkt. Enligt kommitténs uppfattning är det emellertid

över huvud ett viktigt allmänt intresse, att näringslivet i möjligaste mån

hålles i gång under rådande krigs- eller beredskapstillstånd. Det är framför

allt denna synpunkt som varit avgörande för kommitténs ståndpunkt att

föreslå slopandet av de stadgade särskilda villkoren för att ensamstående

värnpliktig skall vara berättigad till näringsbidrag.

Kommittén har icke ansett sig kunna föreslå en höjning av nu gällande

högsta maximibelopp för näringsbidraget, 300 kronor för månad, men har

borttagit det nu stadgade särskilda villkoret för rätt till det högre beloppet,

eller att verksamhetens upprätthållande vore av särskild betydelse för det allmänna.

Näringsbidrag i den föreslagna nya formen skulle utgå med ett belopp

av högst 100 kronor för månad.

Efter redogörelse för över förslaget avgivna yttranden (sid. 52—54 i propositionen)

anförde departementschefen:

De ändrade bestämmelser för åtnjutande av näringsbidrag, som kommittén

med hänsyn till vunna erfarenheter föreslagit, ha, såsom av den lämnade

redogörelsen framgår, lämnats utan erinran av flertalet hörda myndigheter.

För egen del är jag också beredd att biträda kommitténs förslag örn utvidgning

av rätten till näringsbidrag. De av länsstyrelserna i Västerbottens och

örebro län föreslagna ytterligare utvidgningarna av rätten till dylikt bidrag,

vilka innebära, att näringsbidrag vid sidan av familjepenning och bostadsbidrag

skulle få utgå för avlönande av värnpliktigs ersättare i rörelsen, kan

jag däremot av principiella skäl icke tillstyrka. Näringsbidragets syfte är

nämligen — förutom att tillgodose det allmännas intresse att hålla näringslivet

i gång — att genom täckning helt eller delvis av avlöningskostnadema

för ersättare möjliggöra för familjemedlemmarna att fortfarande få sin försörjning

av rörelsens avkastning. Kan näringsbidrag icke tillgodose detta

syfte, torde bidragsformerna familjepenning och bostadsbidrag i stället böra

komma i fråga. Vid trängande behov av bidrag därutöver för att avlöna tillfällig

arbetskraft, t. ex. vid mindre jordbruk, torde liksom hittills kunna anlitas

de särskilda medel, som ställas till landshövdingarnas förfogande. Med

anledning av vad familjebidragsnämnden i Umeå anfört örn önskvärdheten

av att kunna för tid, då ersättare anställes, indraga utgående familjepenning

och bostadsbidrag och i stället bevilja näringsbidrag för viss tid, må framhållas,

att möjlighet därtill redan nu måste anses föreligga och att denna för

framtiden lättare kan utnyttjas, då samtliga nämnda bidrag skola beräknas

för dag.

I likhet med överbefälhavaren förutsätter jag givetvis, att tillsynsmyndigheten

kommer att utfärda närmare anvisningar rörande bestämmelsernas tilllämpning.

Vad slutligen angår de av kommittén föreslagna maximibeloppen för olika

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45. 23

slag av näringsbidrag, giva de mig icke skäl till erinran. Jag finner dock,

med hänsyn till bland annat vad familjebidragsnämnden i Kristianstad anfört,

lämpligt att i förordningen införes stadgande därom, att näringsbidrag för

återupptagande av nedlagd rörelse ej må tillsammans med utgående familjepenning

och bostadsbidrag överstiga ett sammanlagt belopp av 300 kronor

för månad, örn icke tillsynsmyndigheten lämnar medgivande därtill. Det av

kommittén föreslagna stadgandet, att bidraget icke utan tillsynsmyndighetens

medgivande må utgå för längre tid än sex månader, synes mig därigenom

bliva överflödigt.

Det av svenska lantarbetareförbundet angivna behovet av bidrag åt s. k.

dagsverkstorpare för erläggande av kontant arrende till jordägaren torde åtminstone

i viss mån kunna tillgodoses genom att familjepenning och bostadsbidrag

beviljas och dessa bidrags belopp bestämmas med hänsyn tagen jämväl

till det angivna behovet. Frågan örn stadgande av skyldighet för jordägaren

att godtaga kontant arrendeersättning är icke av natur att kunna upptagas

till prövning i detta sammanhang.

I motionerna 1:71 av herr John Gustavson m. fl. och II: 112 av herr Carlsson

i Bakeröd m. fl. har yrkats sådan ändring i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning,

att efter familjebidragsnämndens prövning i varje särskilt

fall, näringsbidrag skulle kunna beviljas kortare tid, t. ex. en fjärdedel av den

tid inkallelsen omfattar, utan att detta återverkar på rätten att erhålla familjepenning.

Enligt gällande bestämmelser utgår näringsbidrag som bidrag till kostnaderna

för anställande av ersättare för den inkallade näringsidkaren.

Bidragets syfte är att möjliggöra, att trots den värnpliktiges inkallelse

familjemedlemmarna fortfarande beredas försörjning genom rörelsens avkastning.

Utskottet vill icke förneka, att i vissa fall behov av särskilt bidrag vid sidan

av familjepenning och bostadsbidrag kan föreligga, då fråga är örn mindre

jordbruk, som icke bereder full sysselsättning åt brukaren, vilken har

sin kontanta inkomst som exempelvis skogs- eller flottningsarbetare. I

dylika fall kan hustrun nödgas att av familjepenningen utbetala så stort belopp

till avlönande av lejd arbetskraft, att återstoden icke är tillräcklig för

familjens behov. Ett utbyte av familjepenning och bostadsbidrag mot näringsbidrag

för längre eller kortare tid kan visserligen ske men torde icke

alltid undanröja de påtalade olägenheterna. Motionärernas yrkande innebär

emellertid en ändring av grunderna för näringsbidraget, som utskottet icke

kan förorda. I stället torde i fall som de ifrågavarande, såsom departementschefen

framhållit, få anlitas de till landshövdingarnas förfogande ställda

medlen.

De i propositionen föreslagna ändringarna i fråga om näringsbidraget liksom

den nya formen av näringsbidrag tillgodose berättigade krav från näringsidkarnas

sida och tillstyrkas av utskottet.

d) Bogravningsbidrag.

Begravningsbidraget föreslogs av kommittén höjt med 100 kronor för hustru

till 250 kronor och med 50 kronor för barn till 150 kronor.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr dö.

Utskottet.

Efter en redogörelse för yttrande i denna del (propositionen sid. 55) anförde

departementschefen:

De skäl, som vid begravningsbidragets införande ansågos tala för att begränsa

rätten till dylikt bidrag till att avse allenast i förordningens 3 § a)

nämnda familjemedlemmar, synas mig alltjämt äga giltighet. På grund härav

kan jag icke tillstyrka i vissa yttranden framställda förslag örn att begravningsbidrag

skulle få utgå jämväl för andra familjemedlemmar. Mot de av

kommittén föreslagna beloppen för begravningsbidrag har jag intet att erinra.

Utskottet, som tillstyrker de föreslagna höjningarna av begravningsbidragets

belopp, har ej heller i övrigt någon erinran att göra mot den utformning

detta bidrag erhållit.

e) Krigsfamiljebidragens bestridande.

Härom stadgas i 19 § krigsfamiljebidragsförordningen, att statsverket

ersätter hela familjepenningens grundbelopp samt av näringsbidraget vad

kommunen skulle ha utgivit utan behovsprövning, därest bidraget utgjorts

av familjepenning. Kommunen äger därjämte av staten erhålla gottgörelse

för nio tiondelar av den del av familjebidraget, som icke i sin helhet

ersättes av statsmedel, dock att vad Stockholms stad utgivit till värnpliktig,

som är bosatt utom riket, i sin helhet skall återgäldas av staten. Då särskilda

skäl därtill föranleda, må Konungen medgiva högre statsbidrag än nu sagts.

Kommitténs förslag innebär i detta hänseende, att familjepenningen för

familjemedlemmar, som avses i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen, ävensom

begravningsbidraget helt skola utgå av statsmedel, att det näringsbidrag,

som beviljas för näringens fortsatta drivande, skall med 95 procent bekostas

av staten, att bostadsbidraget bekostas av staten till 90 procent samt att av

familjepenningen i andra fall än nyss sagts, näringsbidraget för rörelses

återupptagande efter tjänstgöringens slut och sjukbidraget staten bekostar

80 procent; dock att vad Stockholms stad utgivit till värnpliktig, som är bosatt

utom riket, skall i sin helhet återgäldas av staten.

Sedan kommittén erinrat örn att vissa familjebidragsnämnder uttalat önskemål

örn att bestämmelserna måtte ändras därhän, att statsverket svarade för

kostnaderna för familjebidraget, har kommittén vidare anfört:

Enligt kommitténs mening tala otvivelaktigt starka principiella skäl för att

familjebidraget helt bekostas av statsmedel, enär familjebidraget väsentligen

är att anse som en utgift för försvarsändamål. Å andra sidan måste beaktas,

att i och med att beslutanderätten rörande familjebidraget huvudsakligen

anförtros åt kommunala myndigheter, kommunerna uppenbarligen icke kunna

helt befrias från att deltaga i kostnaderna för bidraget. Härför talar även det

förhållandet, att familjebidraget i icke ringa grad minskar kommunernas

fattigvårdskostnader.

Vid bestämmande av kommunernas andel i familjebidraget bör emellertid

enligt kommitténs mening viss differentiering genomföras med hänsyn framför

allt till kommunernas möjlighet att inom de gränser, författningarna uppdraga,

fastställa rätten till bidrag och bidragets belopp. Hänsyn har redan i

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

gällande bestämmelser tagits till denna synpunkt, såtillvida som familj epenningens

grundbelopp, vilket utgår utan behovsprövning, helt bekostas av statsmedel.

Då kommittén nu föreslår detaljerade regler för en generell behovsprövning

i fråga örn familjepenningen till familjemedlemmar, som avses i

3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen, bör enligt kommitténs mening statsverket

helt påtaga sig kostnaderna för familjepenningen till dessa familjemedlemmar.

Då vidare begravningsbidraget föreslås skola utgå utan särskild

behovsprövning och med i författningen fastställt belopp, bör i överensstämmelse

med det anförda även begravningsbidraget helt utgå av statsmedel.

Yad angår familjepenningen till familjemedlemmar, som avses i 3 § b) och c),

bibehålies enligt kommitténs förslag behovsprövningen i sina grunddrag oförändrad.

I fråga örn familjemedlemmarna enligt 3 § b) uppstå svårigheter framför

allt då det gäller att bestämma, huruvida och i vilken utsträckning den

värnpliktige före inkallelsen bidragit till deras underhåll. Kommittén har sig

även bekant, att missbruk förekommit vid utmätandet av bidrag till dessa

familjemedlemmar. En av kommittén verkställd statistisk utredning utvisar, att

i vissa landsdelar en anmärkningsvärt stor del av familjepenningen utgör bidrag

till familjemedlemmar enligt 3 § b). Till förekommande av missbruk föreslår

kommittén kommunandelen för familjepenningen till andra familjemedlemmar

än som avses i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen till 20 procent. Samma

procentsats för kommunandelen torde få bestämmas för sjukbidraget. I fråga

örn bostadsbidraget föreslår kommittén icke någon ändring i kommunandelens

storlek. I fråga örn näringsbidraget äger kommunen enligt nu gällande bestämmelser

av statsverket återfå ett belopp motsvarande vad kommunen skulle

hava utgivit som grundbelopp, därest bidraget utgjorts av familjepenning,

samt därjämte nio tiondelar av återstoden. Med hänsyn till att grundbeloppet

enligt kommitténs förslag bortfaller, föreslår kommittén, att statsbidraget för

näringsbidrag till rörelsens fortsatta drivande under den värnpliktiges tjänstgöring

bestämmes till 95 procent, vilket torde ungefärligen motsvara storleken

av det statsbidrag som för närvarande utgår. För det föreslagna näringsbidraget

för möjliggörande av rörelsens återupptagande efter militärtjänstgöringens

slut bör enligt kommitténs mening kommunandelen sättas till 20

procent, emedan det här är fråga örn en ny bidragsform, för vilken det är av

vikt att skapa erforderliga garantier mot missbruk.

Med stöd av en av kommittén verkställd statistisk utredning har kommittén

beräknat, att en differentiering av kommunandelen i enlighet med vad

som föreslagits skulle medföra en minskning av kommunernas totala andel i

kostnaderna för familjebidraget.

Sedan departementschefen redogjort för vissa över förslaget avgivna yttranden

(sid. 57 och 58 i propositionen) anförde departementschefen:

Med anledning av vissa i yttrandena gjorda påpekanden må här framhållas,

att det torde vara ofrånkomligt, att kommunerna bidraga till nämnda kostnader,

då kommunerna inom ramen för författningarna kunna bestämma om

rätten till familjebidrag och örn bidragens belopp.

Det av kommittén framlagda förslaget rörande fördelningen mellan staten

och vederbörande kommun av kostnaderna för familjebidrag, som under

krigs- och viss fredstjänstgöring utgå enligt krigsfamiljebidragsförordningen,

innebär, att kommunandelen skall differentieras för olika slag av bidrag och

även för olika kategorier familjemedlemmar med hänsyn framför allt till

kommunernas möjligheter att inom gränser, som författningarna uppdraga,

fastställa rätten till familjebidrag och bidragets belopp. Detta förslag har i åt
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

26 Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

skilliga yttranden mött invändningar. Medan å ena sidan vissa statliga

myndigheter föreslagit ökning av kommunernas andel i kostnaderna, ha å andra

sidan flera familjebidragsnämnder ävensom svenska stadsförbundet föreslagit,

att kommunandelen skall minskas eller helt borttagas. I några yttranden

har särskilt framhållits, att det av kommittén framlagda förslaget med

olika procentsatser för skilda bidrag vore komplicerat och att det skulle medföra

ökat arbete för familjebidragsnämnderna.

Jag anser för egen del kommitténs förslag innebära en god avvägning av

kostnadsfördelningen och får därför tillstyrka detsamma. Därest detta förslag

genomföres, kommer i fråga örn de bidragsformer, som medgiva kommunerna

större frihet i behovsprövningen, en förhållandevis större andel av

kostnaderna att falla å kommunerna. Farhågan för att tillämpningen av

kommittéförslagets procentsatser skulle medföra ökat arbete för familjebidragsnämnderna

och till följd därav åsamka kommunerna ökade administrationskostnader,

kan knappast vara befogad, enär familjepenningens grundbelopp,

som ur redovisningssynpunkt vållat svårigheter framför allt när det

gällt näringsbidraget, samtidigt bortfaller. Givetvis kommer tillsynsmyndigheten

att tillhandahålla familjebidragsnämnderna erforderliga formulär för

upprättande av redovisningshandlingar.

Såsom i vissa yttranden framhållits komma ökade administrationskostnader

att åsamkas kommunerna genom att familjebidragsnämnderna skola utanordna

den nytillkommande hemortslönen och genom att de också skola taga befattning

med ärenden rörande familjebidrag åt till fredstjänstgöring inkallade

värnpliktiga. Denna ökning av administrationskostnaderna beräknas emellertid

av kommittén komma att kompenseras genom att de föreslagna nya

reglerna för bestämmande av statsbidraget innebära, att en större andel av

kostnaderna för familjebidragen kommer att falla på staten än vad fallet varit

med nu gällande statsbidragsregler. Den omständigheten, att familjebidragsnämnderna

komma att handhava jämväl familjebidragsärendena för värnpliktiga,

vilka fullgöra fredstjänstgöring, kan möjligen utgöra skäl för att de

borde tillerkännas tjänstebrevsrätt. Frågan härom torde emellertid få upptagas

till övervägande i samband med en av riksdagen nyligen begärd utredning

av detta och närliggande spörsmål.

I motion 1:290 av herrar Mannerskantz och Wennqvist har yrkats bland

annat, att enär ett fullständigt eftergivande av kommunens bidragsplikt i

fråga örn familjepenningen till hustru och barn under 16 år ej stöde i överensstämmelse

med de principer, som eljest tillämpades, när det gällde en av

kommunerna med statsbidrag utförd samhällsuppgift, den ändringen måtte

vidtagas i propositionen, att kommunerna i fråga örn familjepenningen till

s. k. 3 § a) medlemmar finge bidraga med 5 procent och i fråga om näringsbidraget

med 10 procent.

I propositionen har föreslagits en differentiering av statsbidraget för olika

slag av bidrag och olika kategorier familjemedlemmar med hänsyn framför

allt till de möjligheter behovsprövningen bereder kommunerna att inom de

gränser författningen stadgar fastställa rätten till bidrag och bidragets

belopp. Utskottet ansluter sig till den princip, som ligger till grund för propositionen

i detta hänseende.

Det i ovannämnda motion framförda yrkandet beträffande familjepen
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

ningen skulle, om det bifölles, medföra en ökning av kommunernas nuvarande

kostnader för denna bidragsform. I fråga örn det enligt gällande bestämmelser

utgående näringsbidraget föreslå motionärerna en kommunandel av tio procent.

Då det nuvarande kommunbidraget torde utgöra omkring feni procent,

skulle vid bifall till motionen i denna del en ökning av kommunernas kostnader

jämväl i fråga örn näringsbidraget uppkomma. Med hänsyn till de ökade

administrationskostnader för kommunerna, som bland annat den föreslagna

hemortslönen kommer att medföra, anser utskottet det icke böra ifrågakomma

att pålägga kommunerna ökade kostnader för familjebidragens bestridande.

På grund av det anförda får utskottet avstyrka den ifrågavarande motionen,

såvitt densamma avser en ändring i de föreslagna statsbidragsgrundema.

3. Hemortslönen.

Genom särskilda författningar ha vissa förmåner införts för värnpliktiga,

som fullgjort viss tids militärtjänstgöring.

En närmare redogörelse för innehållet i dessa författningar lämnas å sid.

59 och 60 i propositionen.

Kommittén har i sitt förslag upptagit en ny bidragsform av lönekaraktär,

benämnd hemortslön. Hemortslönen skall utgå till värnpliktiga, som fullgjort

beredskapstjänstgöring under minst 90 dagar, med en krona örn dagen.

Sedan beredskapstjänstgöringen varat 360 dagar, skall hemortslönen höjas

till en krona 50 öre och efter 540 dagars tjänstgöring till två kronor örn dagen.

Hemortslönen, som enligt förslaget utbetalas genom familjebidragsnämnderna,

har avsetts skola ersätta såväl långtidstillägget som semesterersättningen och

skatteavdraget.

I motiveringen till förslaget örn införande av hemortslön har kommittén

anfört bland annat:

I uttalanden rörande familjepenningen ha flera familjebidragsnämnder

framhållit, att denna icke vore tillräcklig för att möjliggöra anskaffande av

kläder och betalande av vissa fasta utgifter såsom livförsäkringspremier, sjukkasseavgifter

och avgifter för lyse. Därvid har även framhållits, att behovet

av ett dylikt tillskott till familjepenningen särskilt framträdde efter längre

tids tjänstgöring. Andra familjebidragsnämnder ha framhållit, att ensamstående

värnpliktiga vore otillbörligt missgynnade beträffande rätten till

familjebidrag, därvid påpekats, att ungkarlar, särskilt efter längre tids tjänstgöring,

ofta stöde utan ekonomiska möjligheter att vid utryckningen komplettera

den civila utrustningen med kläder m. m. Även ungkarlarnas behov

av bidrag till betalande av försäkringsavgifter, skatter och dylikt har framhållits.

I detta sammanhang kan omnämnas, att Sveriges förenade studentkårers

värnpliktskommitté i en till kommittén ställd, den 14 februari 1942 dagtecknad

skrivelse framhållit behovet av att en ny hjälpform skapades, varigenom på

särskild ansökan studenter med avsevärda ekonomiska förpliktelser efter

behovsprövning skulle under pågående beredskapstjänstgöring kunna erhålla

ett kontant bidrag utan återbetalningsskyldighet. Detta bidrag, förslagsvis

benämnt räntebidrag, torde lämpligen utgå med ett maximibelopp av 30

kronor i månaden och i övrigt variera i förhållande till de ränteutgifter och

livförsäkringspremier, som vederbörande hade att erlägga.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4o.

Otvivelaktigt har -— särskilt efter längre tids tjänstgöring — ett behov

framträtt av tillskott till familjepenningen för anskaffande av kläder m. m.

samt för bestridandet av vissa fasta utgifter. För närvarande torde i stor utsträckning

detta behov av bidrag utöver familjepenningen ha tillgodosetts

genom de medel, som ställts till landshövdingarnas förfogande. I den mån det är

möjligt bör emellertid enligt kommitténs mening behovet av särskilt tillskott

till familjepenningen för ovan angivna ändamål avhjälpas genom en revision

av författningsbestämmelserna.

Givetvis ha även ungkarlarna behov av bidrag till fasta utgifter av olika

slag som förfalla till betalning under tjänstgöringen. Erfarenheten torde därjämte

lia visat att ungkarlarna vid utryckningen ofta behöva ekonomiskt bistånd

för bestridande av kostnader, som äro förenade med övergången till

civila förhållanden.

Det kan vidare i detta sammanhang erinras örn att i direktiven för utredningen

framhållits önskvärdheten av att finna ett medel som i sin mån kunde

bidraga till att utjämna verkningarna av olikheterna i tjänstgöringstid för

skilda kategorier av värnpliktiga.

Kommittén har därjämte i sin motivering påpekat, att i direktiven framhållits,

att ett påtagligt önskemål vore att de genom särskilda författningar

införda förmånerna av semesterrätt och skatteavdrag, vilka förorsakat betydande

administrativt arbete, inarbetades i eller samordnades med familj ebidragssystemet.

Dessa förmåner tillkomme sådana värnpliktiga som fullgjort

viss militärtjänstgöring under år 1940. Enligt kommitténs mening borde

det önskvärda samordnandet av dessa förmåner med bidragssystemet i övrigt

ske därigenom, att hemortslönen för framtiden ersatte de nämnda förmånerna.

En motsvarighet till den föreslagna hemortslönen, fortsätter kommittén,

funnes enligt gällande bestämmelser i det s. k. långtidstillägget, vilket utgår

efter 360 dagars beredskapstjänst med ett belopp av trettio kronor i månaden.

Då långtidstilläggets uppgift att utjämna verkningarna av olikheterna i tjänstgöringstid

för skilda kategorier värnpliktiga kan fyllas av hemortslönen, föresloge

kommittén, att långtidstillägget ersattes med hemortslönen.

Slutligen har kommittén i motiveringen för hemortslönen anfört:

Kommittén är medveten om att i vissa enstaka fall hemortslönen icke utgör

full ersättning för de olika förmåner som nu utgå till värnpliktiga, som fullgjort

längre tids beredskapstjänstgöring, framför allt sådana värnpliktiga,

vilkas tjänstgöringstid uppgår till 360 men ej 540 dagar. De av kommittén

föreslagna ändrade bestämmelserna i övrigt, vilka för det stora flertalet värnpliktiga

innebära avsevärda förbättringar, torde emellertid bidraga till att

utjämna den försämring som hemortslönen undantagsvis kan medföra.

Kommittén, som icke kunnat närmare ingå på de administrativa detaljbestämmelser,

som bliva erforderliga med hänsyn till hemortslönen, förutsätter,

att dylika bestämmelser utarbetas av tillsynsmyndigheten i samråd med vederbörliga

militära myndigheter. Uppenbart är att hemortslönen för familjebidragsnämnderna

kommer att medföra ökat administrativt arbete. Kommittén

vill emellertid erinra örn att de föreslagna ändrade bestämmelserna rörande

storleken av familjebidragets kommunandel torde innebära en viss minskning

av kommunernas utgifter för familjebidraget. Härigenom beredas kommunerna

ersättning för de ökade förvaltningskostnader, som kunna föranledas

av hemortslönens införande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Enär hemortslönen, såsom framginge redan av benämningen, vore att anse

närmast som en löneförmån, borde den enligt kommitténs mening utgå helt

av statsmedel.

Efter en redogörelse för de över förslaget avgivna yttrandena i denna del

(sid. 62—63 i propositionen) anförde departementschefen:

Den av kommittén föreslagna hemortslönen har av samtliga hörda myndigheter

utom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ansetts innebära en

lämplig komplettering av krigsfamiljebidragssystemet. Nämnda länsstyrelse

har uttalat, att den hellre skulle sett, att andra nya bidragsformer införts,

vilka i mån av behov kunde utnyttjats för särskilda utgifters bestridande.

Såsom jag redan i det föregående under avsnittet Allmänna synpunkter uttalat,

ansluter jag mig till kommitténs förslag örn införande av hemortslön. Densamma

får, såsom kommittén framhållit, mera än familj epenningens grundbelopp,

som nu utgår, karaktär av löneförmån, och till följd härav bör

hemortslönen också utgå utan behovsprövning och icke påverka storleken

av utgående familjebidrag. Jag kan sålunda icke dela den av länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län uttalade uppfattningen, att andra nya

bidragsformer i stället borde införas. Mot tanken på behovsprövning av hemortslönen

talar det förhållandet, att förmånen är avsedd att ersätta såväl

långtidstillägg, som nu utgår efter 360 dagars beredskapstjänstgöring, som

också den semesterersättning och det skatteavdrag, som tillerkändes vissa

värnpliktiga för under år 1940 fullgjord tjänstgöring.

Kommitténs förslag beträffande hemortslönens belopp ger mig icke heller

anledning till erinran. Visserligen kommer hemortslönens belopp vid en

tjänstgöringstid av mellan 360 och 540 dagar att bliva något lägre än det

sammanlagda beloppet av långtidstillägg, semesterersättning och skatteavdrag,

därest samtliga dessa förmåner utgått enligt samma grunder som fastställts

i de för tjänstgöring under år 1940 gällande bestämmelserna, men detta

måste för flertalet värnpliktiga, såsom kommittén jämväl framhåller, komma

att uppvägas av de förbättringar i fråga örn familjebidrag, som föreslås skola

komma till stånd.

Förenämnda länsstyrelse har för sin del ansett, att hemortslönen borde

utgå med olika belopp för familjeförsörjare och för ensamstående, enär den

senare gruppen värnpliktiga eljest skulle gynnas. Jag delar icke denna uppfattning.

En ensamstående värnpliktig har vid militärtjänstgöringens slut

enligt vunnen erfarenhet behov av medel för sin försörjning, tills dess han

ånyo får arbetsinkomst, och den för hans räkning helt eller delvis innehållna

hemortslönen är då av betydelse för honom. Han kan icke i dylikt fall såsom

familjeförsörjaren få för viss tid efter tjänstgöringens slut sig tillerkänt

familjepenning och som regel heller icke bostadsbidrag — ensamstående

värnpliktiga torde nämligen endast i ringa utsträckning lia beviljats bostadsbidrag

under tjänstgöringstiden. Jag linner icke skäl att, såsom svenska

arbetsgivareföreningen föreslagit, ortsgradera hemortslönens belopp. Genom

att hemortslönen utgår med samma belopp i de olika ortsgrupperna åstadkommes

i stället en från andra håll påyrkad utjämning av skillnaden mellan

de värnpliktigas ekonomiska förmåner å olika orter. Såsom jag i samband med

behandlingen av frågan örn familjepenningens belopp framhållit, finnas skäl

härför.

Hemortslönen bör liksom familjebidragen utbetalas av familj ebidragsnämnderna.

I några yttranden har framförts förslag, att hemortslönen skulle

avsättas för vissa speciella ändamål. Med hänsyn till de skiftande behov,

s. 30 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

30 Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

sorn hemortslönen avser att täcka, synes det mig emellertid knappast lämpligt

att på sådant sätt tillgodose visst eller vissa av dessa behov på bekostnad

av de övriga.

Frågan örn de ökade administrationskostnader, som uppkomma för kommunerna,

har jag berört i samband med spörsmålet örn krigsfamiljebidragens

bestridande. Huruvida hemortslönen lämpligen kan sammanslås med den

månadslön, som enligt krigsavlöningsreglementet utgår till vissa värnpliktiga,

torde böra prövas i samband med en överarbetning av krigsavlöningsreglementet.

I motion II: lil av herr Andersson i Göteborg m. fl. har yrkats bland

annat, att hemortslönen måtte utgå efter en tjänstgöringstid av 45 dagar

och med ett belopp av två kronor örn dagen efter 360 dagars tjänstgöring.

Den föreslagna hemortslönen finner utskottet vara en värdefull komplettering

till familjebidragen. Såväl ifråga örn den tjänstgöringstid, som stadgas

för erhållande av hemortslön, som beträffande hemortslönens belopp får förslaget

anses innebära en lämplig avvägning. Även örn hemortslönen för

vissa värnpliktiga kommer att medföra en försämring i förhållande till de

särskilda förmåner i form av långtidstillägg, semesterersättning och skatteavdrag,

som utgått, torde emellertid de avsevärda förbättringar, som föreslås

ifråga örn familjebidraget, såsom kommittén framhållit, bidraga till att

utjämna den försämring, som hemortslönens införande undantagsvis kan

medföra. Utskottet kan därför ej heller tillstyrka det i motionen framförda

kravet på en höjning av hemortslönens belopp, vilken höjning skulle medföra

en betydande ökning av statsverkets kostnader.

lil. Speciell motivering.

Under denna avdelning kommer utskottet att verkställa detaljgranskning

av det föreliggande förslaget. De i ärendet i anledning av propositionen

motionsvis framställda yrkandena komma därvid att redovisas även

i de fall, då redogörelse för dem lämnats i det föregående. I den mån de

särskilda bestämmelserna och de av föredragande departementschefen i samband

med dem gjorda uttalandena icke i det följande beröras, hava de av

utskottet lämnats utan erinran.

5 §•

Denna paragraf innehåller de grundläggande föreskrifterna rörande behovsprövningen,

för vilken redogjorts å sid. 10, 12 och 13.

Här torde få redovisas ett i motion 1:290 av herrar Mannerskantz och

Wennqvist framställt yrkande, att i förordningen eller tillämpningskungörelsen

måtte införas en särskild regel av den huvudsakliga innebörden, att

familjebidrag ej finge fastställas till så högt belopp, att familjens inkomster

under inkallelsetiden, med bortseende från mannens krigslön, överstege de

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45. 31

inkomster som familjen före inkallelsen åtnjutit, såvitt icke barnantalet i

familjen vore stort eller familjens inkomst före inkallelsen varit onormalt

liten.

Av den redogörelse, som förut (sid. 10) lämnats för de allmänna grunderna

för förslaget framgår, att behov av ekonomiskt stöd, som förelegat

redan före inkallelsen, principiellt sett icke skall tillgodoses genom familjebidrag.

Denna regel har emellertid genom vissa uttalanden i viktiga avseenden

modifierats. Att i författningstexten giva uttryck häråt möter stora

svårigheter. Lämpligare torde enligt utskottets mening vara, att tillsynsmyndigheten

till ledning för familjebidragsnämnderna i sina anvisningar

närmare utvecklar principerna för beliovsprövningen.

Med hänsyn till det anförda får utskottet avstyrka ovannämnda motion

i den del, varom nu är fråga.

6§-

I denna paragraf angives familjepenningens belopp. Rörande motiveringen

till paragrafen hänvisas till vad som anförts under rubriken »Familj epenning»

(sid. 16—20) samt till sid. 77—79 i propositionen.

I motionerna I: 293 av herr Persson m. fl. samt II: 432 av herr Olsson i

Kullenbergstorp m. fl., för vilka motioner tidigare redogjorts, har yrkats,

att familjepenningen skulle utgå enligt enhetliga grunder utan dyrortsgradering.

Vidare har i den förut omnämnda motionen II: 426 av herr Andersson

i Mölndal hemställts, att förhöjning av familjepenning, som skulle ske enligt

6 § 3 mom. i förslaget till krigsfamiljebidragsfoordning, skulle utgå till alla

värnpliktiga inom samma kommun. I den likaledes tidigare omnämnda

motionen 1:290 av herrar Mannerskantz och Wennqvist har yrkats, att

familjepenningen för barn under 16 år måtte bestämmas till en krona, en

krona 10 öre och en krona 20 öre i respektive ortsgrupper.

Då dyrortsgraderingen av familjepenningen bygger på den dyrortsindelning,

som gäller enligt lagen örn folkpensionering, har det funnits lämpligt,

att ifråga örn familjepenningen föreskriva förhöjning med avseende å vissa

gränsområden motsvarande vad som gäller ifråga örn tilläggspension. Denna

förhöjning motiveras av att levnadskostnaderna inom dessa områden anses

vara högre än inom kommunen i övrigt. Det i motionen II: 426 framställda

yrkandet innebär, att förhöjning av familjepenningen skulle ske för hela den

kommun, inom vilken dylikt gränsområde är beläget, eller sålunda, att en

ändring av den enligt lagen örn folkpensionering gällande dyrortsindelningen

skulle göras. Indelningen i dyrorter verkställes emellertid av socialstyrelsen

enligt de närmare föreskrifter Kungl. Majit meddelar. Med hänsyn till det

anförda avstyrker utskottet ifrågavarande motion.

På skäl som anförts i den allmänna motiveringen (sid. 21) avstyrker utskottet

jämväl motionen I: 290, i vad densamma avser en begränsning av

den föreslagna höjningen av familjepenningens maximibelopp för barn under

16 år.

Utskottet.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

32 Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

13 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om den tid, för vilken bidrag

skall utgå.

I motionerna 1:279 av herr Bertil Eriksson och II: 413 av herrar Sköldin

och Hedqvist yrkas, att de nuvarande reglerna för utbetalning av bostadsbidrag

även i fortsättningen måtte gälla, varvid komplettering borde ske

med föreskrift, att vid hemförlovning skulle tillses, att bostadsbidrag utginge

för minst hela den tid, tjänstgöringen omfattat.

Enligt gällande bestämmelser utgår bostadsbidrag till gäldande av utgifter,

vilka förfalla från och med inställelsedagen. Detta stadgande innebär, att

värnpliktig som är i tjänst sista dagen i en kalendermånad erhåller bostadsbidrag

till betalning av den hyra, som normalt förfaller denna dag och som

belöper å följande månad. På grund härav tillförsäkras den värnpliktige

bostadsbidrag till hyresutgift, som förfaller under tiden för tjänstgöringen.

Emellertid kan tjänstgöringen infalla å sådan tid, att den värnpliktige får

lyfta större bostadsbidrag än som kan anses skäligt med hänsyn till tjänstgöringstidens

längd. Örn sålunda en värnpliktig exempelvis inrycker den

29 juni och rycker ut den 2 påföljande juli månad, skulle han enligt gällande

bestämmelser kunna erhålla bostadsbidrag, motsvarande hela det hyresbelopp,

som belöper å juli månad, oaktat tjänstgöringen endast varat fem

dagar. A andra sidan erhåller värnpliktig, som rycker in exempelvis den 2

juni och rycker ut den 29 i följande augusti månad, bortsett från den möjlighet

till förlängning av bidraget efter särskild prövning som förefinnes,

bostadsbidrag allenast för den å juli och augusti månader belöpande hyran,

ehuru tjänstgöringen varat nära tre månader. Denna ojämnhet ifråga örn

beräkningen av bostadsbidraget har väckt ett berättigat missnöje bland de

värnpliktiga.

För att undvika berörda olägenhet föreslås i propositionen, liksom enligt

kommittéförslaget, införandet av dagsberäkning för bostadsbidraget. Då denna

beräkningsgrund emellertid icke innebär någon garanti för att den värnpliktige

verkligen erhåller ett bostadsbidrag motsvarande hela det hyresbelopp,

som förfaller sista dagen i den första tjänstgöringsmånaden, har i

propositionen gjorts det undantaget från principen örn dagsberäkning, att örn

den värnpliktige är i tjänst sista dagen i en kalendermånad, bostadsbidraget

utgår för hel månad. Avräkning skulle därefter ske vid tjänstgöringens slut

för vad på grund av sistnämnda stadgande utgått för mycket i bostadsbidrag.

Utskottet ansluter sig i huvudsak till de principer ifråga örn bostadsbidragets

beräknande som föreslås i propositionen. I sak innefattar det i motionerna

föreslagna beräkningssättet icke någon egentlig avvikelse från propositionen

med det undantaget, att i propositionen föreslås avräkning vid tjänstgöringens

slut, i den mån bostadsbidrag för första tjänstgöringsmånaden utgått med

högre belopp än som motsvarar antalet tjänstgöringsdagar. I formellt avseende

innebär emellertid den i motionen anvisade utvägen en förenkling

av beräkningssättet, som genom sin anknytning till gällande regler underlättar

stadgandets tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45. 8$

De ojämnheter, som det nuvarande beräkningssättet medför, avlägsnas

såtillvida som bostadsbidrag icke kommer att utgå med lägre belopp än

som motsvarar antalet tjänstgöringsdagar. Emellertid torde tillika böra

stadgas, att därest förlängning av bidraget efter tjänstgöringens slut beviljas,

avräkning bör ske för vad som med hänsyn till antalet tjänstgöringsdagar

utgått för mycket. Den nuvarande möjligheten för tillsynsmyndigheten

att i visst fall förordna örn efterskottsbetalning av bostadsbidrag

synes böra bibehållas. Då fråga är örn bostadsbidrag för bostad i

den värnpliktige eller hans hustru tillhörig fastighet samt särskilt bostadsbidrag

till bränslekostnader jämlikt 10 § synes dagsberäkning utan undantag

kunna tillämpas. Då emellertid med den av utskottet förordade lösningen

av spörsmålet obligatorisk förlängning av bostadsbidraget för värnpliktig,

som förhyr bostad, icke bör ske, torde den i propositionen föreslagna

obligatoriska förlängningen örn fem dagar ej heller böra bibehållas ifråga

örn bostadsbidrag till värnpliktig med bostad i egen fastighet.

I överensstämmelse med det nu anförda vill utskottet i anledning av

förevarande motioner föreslå ändrad lydelse av ifrågavarande stadgande.

20 §.

Beträffande den närmare utformningen av ifrågavarande paragraf har kommittén

i sin motivering inskränkt sig till en hänvisning till, att paragrafen

avfattats i nära överensstämmelse med kungörelsen den 1 april 1942 (nr 168)

om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 506)

om långtidstillägg för vissa värnpliktiga.

Efter en redogörelse för avgivna yttranden över förslaget (sid. 97—100 i

propositionen) anförde departementschefen:

Hemortslönen — vilket synes mig utgöra en lämpligare benämning på

den förmån,, varom här är fråga, än den av chefen för armén föreslagna benämningen

långtidslön eller långtidsbidrag — förutsattes icke skola tillkomma

andra värnpliktiga än sådana, som enligt krigsavlöningsreglementet

åtnjuta lön såsom värnpliktiga. Örn värnpliktiga jämlikt stadgandet i 27 §

2 mom. värnpliktslagen inkallas till fullgörande av beredskapsövning, skall

hemortslön alltså icke utgå till dem, om icke Kungl. Majit förordnar, att de

skola åtnjuta avlöning enligt krigslönebestämmelserna. Värnpliktiga, som

fullgöra vanlig fredstjänstgöring och som därunder enligt stadgandet i 1 §

4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen äga uppbära familjebidrag enligt

denna förordning, avses icke skola komma i åtnjutande av hemortslön; härom

har intagits föreskrift i nämnda moment.

I 20 § 1 mom. av departementsförslaget lia införts föreskrifter, som lägga

i Kungl. Majits hand att bestämma, från vilken dag värnpliktig skall äga

räkna tid för erhållande av rätt till hemortslön. I kommittéförslaget hade

såsom sådan dag angivits den 2 september 1939, men denna tidsbestämning

har med anledning av vad lönenämnden anfört i sitt utlåtande utgått i

departementsförslaget, då den kan äga tillämpning endast i fråga om nuvarande

beredskapstillstånd. Givetvis kan i framtiden uppkomma behov att

för andra värnpliktigas del bestämma annan tidpunkt, oell av denna anledning

bör Kungl. Majit äga befogenhet att meddela erforderlig tidsbestämning.

Ett motsvarande stadgande har införts jämväl beträffande värnpliktiga,

vilka tidigare innehaft anställning över stat. Med sådan anställning åsyftas

Bihang till riksdagens protokoll 1912. 9 sami. 2 avd. Nr 45. usr 42—.''i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

i detta sammanhang på grund av beredskapsförhållanden särskilt medgiven

överstatsanställning för f. d. fast anställt manskap och för värnpliktiga, vilka

genomgått befäls- eller specialutbildning. Chefens för flygvapnet och flygförvaltningens

uttalande, att förvärvad rätt till hemortslön icke borde kunna

åberopas efter längre tids hemförlovning torde i så måtto förtjäna beaktande,

att, om efter en återgång till fredsförhållanden nytt beredskapstillstånd skulle

behöva anbefallas, Kungl. Majit då bör bestämma, huruvida under tidigare

beredskapstillstånd fullgjord tjänstgöring skall tillgodoräknas eller icke för

tillgodonjutande av rätt till hemortslön.

Såsom förutsättning för att värnpliktig skall äga räkna tjänstgöringstid

tillgodo för erhållande av hemortslön bör givetvis gälla, att han först fullgjort

honom i fredstid åliggande tjänstgöring. Härom ha intagits föreskrifter

i 2 mom. Den där stadgade tjänstgöringstiden är för åtskilliga äldre värnpliktiga,

som fullgjort tjänstgöring innan 1936 års värnpliktslag trädde i

kraft, bestämd till längre tid än som motsvarar dem enligt då gällande värnpliktslag

åliggande fredstjänstgöring. Härav kommer att följa, att de måste

ha fullgjort viss tids beredskapstjänstgöring, innan de äga räkna kvalifikationstid

för erhållande av rätt till hemortslön. Med hänsyn till nödvändigheten

att ha någorlunda enkla beräkningsgrunder på detta område har jag

funnit mig böra bortse från att ifrågavarande värnpliktiga måste fullgöra

något längre beredskaps- eller krigstjänstgöring än yngre kamrater, innan de

bli berättigade till hemortslön. Stadgandet i fråga har ingen motsvarighet

i kommittélörslaget. I anslutning till detta stadgande har införts bestämmelse

rörande tillgodoräknande av fredstjänstgöring, från vilken värnpliktig blivit

i vederbörlig ordning helt eller delvis befriad.

I paragrafen har jämväl — i huvudsaklig överensstämmelse med kommittéförslaget

— intagits bestämmelser örn i vilka fall hemortslön må utgå till

värnpliktiga, vilka efter eget åtagande äro i tjänstgöring, och till krigsfrivilliga.

Dessa bestämmelser ansluta sig till de för långtidstillägget gällande. Familjebidragsnämnden

i Solna har ansett skäl vara för handen att medgiva alla

krigsfrivilliga, som räkna en tjänstgöringstid av minst 90 dagar, hemortslön

liksom de värnpliktiga, vilka blivit inkallade till tjänstgöring. Denna uppfattning

kan jag icke dela.

Vad angår de samvetsömma har departementsförslaget utformats så, att

dessa få hemortslön enligt motsvarande regler som vanliga värnpliktiga. Detta

innebär, att för sådana värnpliktiga i kvalifikationstiden för erhållande av hemortslön

icke må inräknas den för dem föreskrivna förlängningen av tjänstgöringstiden.

Utöver ovanstående ha vissa smärre jämkningar vidtagits i kommitténs

förslag till ifrågavarande paragraf.

I motionen II: 411 av herr Andersson i Göteborg m. fl. hemställes

örn sådan ändring i förslaget, att hemortslön skall utgå till alla frivilliga

efter samma grunder som för dem, vilka i vanlig ordning inkallas till

tjänstgöring. Vidare yrkas i motionen, att 2 mom. av paragrafen måtte

ändras därhän, att för värnpliktig tillhörande årsklass 1939 eller äldre årsklass

vid beräkning av tjänstgöringstiden hänsyn icke skall tagas till fredstjänstgöringens

längd. I motionen II: 435 av herr Olovson i Västerås framställes

yrkande, att sådan ändring måtte beslutas i de föreslagna villkoren

för erhållande av hemortslön, att äldre värnpliktiga, för vilka fredstjänstgöringen

på grund av för dem gällande tjänstgöringsbestämmelser

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45. 35

understigit en tid av 180 dagar, likväl erhålla rätt till hemortslön efter en

beredskapstjänstgöring av 90 dagar eller det lägre dagantal, som kunde

komma att stadgas. I motionen hemställes därjämte, att det måtte stadgas,

att den som innehaft fast anställning vid krigsmakten och till följd därav

blivit tillgodoräknad värnpliktstjänstgöring skidle anses lia fullgjort motsvarande

värnpliktstjänstgöring enligt fredsbestämmelserna.

Utskottet har i den allmänna motiveringen (sid. 30) yttrat sig rörande

grunderna för den föreslagna hemortslönen. Yissa detaljfrågor återstå emellertid

att behandla.

För rätt till hemortslön får enligt förslaget tillgodoräknas fullgjord beredskapstjänst.

Härvid göres dock visst undantag ifråga örn frivillig tjänstgöring.

Detta undantagstagande har sin motsvarighet i fråga örn de av riksdagen

godkända grunderna för rätt till långtidstillägg. Hemortslönen är liksom

långtidstillägget närmast avsedd som en kompensation för de ökade ekonomiska

bördor en lång tids inkallelse medför. Ur denna synpunkt torde det

icke vara motiverat att låta frivillig tjänstgöring medföra rätt till hemortslön.

Aven med hänsyn till arbetsmarknadens behov vore en dylik utsträckning

av rätten till hemortslön ägnad att väcka betänkligheter. Utskottet avstyrker

därför i denna del den ifrågavarande motionen.

Enligt förslaget skall värnpliktig för att äga tillgodoräkna sig tjänstgöringstid

för erhållande av hemortslön först ha fullgjort honom i fredstid

åliggande tjänstgöring. Yissa schematiska regler härom ha intagits i

2 mom. av paragrafen. Enligt dessa regler komma ett stort antal äldre

värnpliktiga, vilka fullgjort dem åliggande tjänstgöring, innan 1936 års värnpliktslag

trädde i kraft, att nödgas fullgöra längre tids beredskapstjänst,

innan de äga räkna kvalifikationstid för erhållande av hemortslön. Särskilt

vill utskottet fästa uppmärksamheten på äldre värnpliktiga, förut tilldelade

ersättningsreserven, av vilka icke utkrävts längre värnpliktstjänstgöring än

60 eller 90 dagar. Dessa värnpliktiga, som i icke ringa antal torde ha in- ’

kallats till beredskapstjänst, nödgas enligt förslaget fullgöra dylik tjänstgöring

under 120 respektive 90 dagar, innan de få räkna sig tillgodo beredskapstjänstgöringen

för erhållande av hemortslön. Utskottet anser det

emellertid vara rimligt, att äldre värnpliktiga, vilka fullgjort dem åliggande

fredstjänstgöring, vid inkallelse till beredskapstjänst omedelbart skola äga

räkna kvalifikationstid för rätt till hemortslön. Utskottet föreslår därför

i anledning av motionerna 11:411 och 425 ett tillägg till 2 mom. av innehåll,

att tjänstgöring, som i första stycket av momentet sägs, i förevarande

avseende skall anses såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige enligt för

honom gällande bestämmelser haft att fullgöra tjänstgöring under kortare

tid än i samma stycke sägs. Genom detta tillägg torde även det i motionen

II: 425 framförda önskemålet, att de som tidigare innehaft fast anställning

vid krigsmakten och till följd därav ägt tillgodoräkna sig värnpliktstjänstgöring,

skulle ifråga om rätt till hemortslön anses hava fullgjort motsvarande

värnpliktstjänstgöring enligt fredsbestämmelserna.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Ifråga om 3 mom. föreslår utskottet, att orden »med iakttagande av de

ovan i denna paragraf givna bestämmelserna» utgå ur författningstexten

till förebyggande av missförståndet, att där avsedd tjänstgöring efter eget

åtagande måste fullgöras vid eget förband i enlighet med vad i 1 mom.

stadgas för att deli värnpliktige skall bibehållas vid sin en gång förvärvade

rätt till liemortslön.

Övergångsbestämmelser.

42—44 §§.

Kommittén har föreslagit (43 § i kommittéförslaget), att den nya krigsfamiljebidragsförordningen

skulle träda i kraft den 1 juli 1942 och att 1940

års krigsfamiljebidragsförordning samt kungörelsen örn långtidstillägg förvissa

värnpliktiga skulle upphöra att gälla samma dag. I 44 § i kommittéförslaget

ha intagits föreskrifter örn att familjebidragsnämnd, utan att ansökan

därom behöver göras, så snart ske kan skall verkställa omprövning av

inneliggande ansökningar med hänsyn till de i den nya förordningen meddelade

bestämmelserna samt att i fall, då omprövningen föranleder förändring

av familjebidragsbelopp, förändringen ej må avse tid före den 1 juli

1942. Vidare har kommittén i 43 § av sitt förslag intagit föreskrift örn att

långtidstillägg upphör att utgå från och med den 1 juli 1942 och att värnpliktig,

som nämnda dag var berättigad till långtidstillägg, efter sagda tidpunkt

äger erhålla hemortslön.

I anslutning till dessa förslag har kommittén i övergångsbestämmelserna

i förslaget till krigsfamiljebidragskungörelse intagit en föreskrift av innehåll,

att truppregistreringsmyndigheterna senast den 15 juni 1942 enligt närmare

bestämmelser, som skulle meddelas i kommandoväg, skulle tillställa familj ebidragsnämnderna

uppgift å de inom vederbörande kommun kyrkobokförda

värnpliktiga.

Efter en redogörelse för de över förslaget avgivna yttrandena (sid. 112 i

.propositionen) anförde departementschefen:

För egen del finner jag det icke möjligt att, såsom kommittén föreslagit,

sätta förordningen i kraft redan den 1 juli 1942. Det är, vilket även framhållits

av vissa familj ebidragsnämnder, nödvändigt att samtliga författningar

i ämnet ävensom tillsynsmyndighetens anvisningar rörande deras tillämpning

i god tid före ikraftträdandet äro familjebidragsnämnderna tillhanda. Redan

detta förhållande talar sålunda för att förordningen träder i kraft först senare.

Härtill kommer, att familjebidragsnämnderna skola erhålla vissa uppgifter

rörande de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden m. m., och att dessa uppgifter

skola lämnas i anslutning till det nya personalredovisningssystemet.

Då detta system ännu icke är i alla avseenden helt genomfört och enär detsamma

bör ha varit i funktion under någon tid, innan det utbygges till att

omfatta jämväl uppgiftslämnandet till familjebidragsnämnderna, synes det

icke lämpligen kunna utnyttjas på sätt kommittén avsett redan under juni

månad innevarande år. Slutligen har det visat sig erforderligt att underkasta

kommitténs förslag till krigsfamiljebidragskungörelse, d. v. s. tillämpningsbestämmelserna

till krigsfamiljebidragsförordningen, viss överarbetning,

framför allt i vad gäller de militära myndigheternas åligganden beträffande

familj ebidragsärendenas handläggning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

37

Med hänsyn till angivna förhållanden synes krigsfamiljebidragsförordningen

i dess helhet icke böra sättas i kraft förrän tidigast under hösten 1942.

Senast från och med den 1 januari 1943 torde den dock kunna i full utsträckning

tillämpas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att besluta örn dagen

för ikraftträdandet och att i samband därmed meddela för övergången erforderliga

bestämmelser. Sålunda torde Kungl. Majit böra äga befogenhet

att lämna särskild föreskrift rörande sättet för bostadsbidrags beräknande

under viss övergångstid. Enligt nu gällande bestämmelse utgår nämligen

bostadsbidrag i förskott för månad, såvida icke tillsynsmyndigheten medgivit

efterskottsEetalning, men enligt de föreslagna bestämmelserna skall bostadsbidraget

utgå för dag i efterskott.

Ehuru förordningen sålunda icke beräknas komma att omedelbart i sin

helhet träda i kraft, torde dock med hänsyn till behovet att förbättra de värnpliktigas

förmåner vissa bestämmelser i densamma böra tillämpas redan från

och med den 1 juli 1942, nämligen bestämmelserna örn dels hemortslönen,

som bland annat bör ersätta långtidstillägget, dels ock maximibeloppen för

familj epenning och det vanliga näringsbidraget. Hittills gällande regler för

behovsprövningen i vad avser olika slag av familjebidrag böra givetvis gälla

intill dess förordningen i sin helhet träder i kraft liksom också nuvarande

bestämmelser beträffande fördelningen av kostnaderna för ifrågavarande

bidrag. I fråga örn hemortslönen bör den nya förordningens bestämmelse, att

denna helt skall bestridas av statsmedel, träda i kraft samtidigt med att hemortslönen

börjar utgå, d. v. s. från och med den 1 juli 1942.

I anslutning till 43 § må anmärkas, att värnpliktig, som enligt nu gällande

regler för tid efter den 1 juli 1942 skulle varit berättigad till långtidstillägg,

enligt denna paragraf i stället äger erhålla hemortslön, även örn han icke

enligt de eljest föreslagna bestämmelserna skulle vara berättigad därtill.

Enligt förslaget skola endast vissa delar av förordningen träda i kraft

den 1 juli 1942 och med ikraftträdandet av förordningen i övrigt anstå. Utskottet

finner det väl vara förenat med vissa olägenheter, att förordningen

i sin helhet icke på en gång träder i kraft, men med hänsyn till vad deparmentschefen

anfört som skäl härför har utskottet icke något att erinra mot

ett dylikt tillvägagångssätt. Emellertid torde med hänsyn till att bestämmelserna

om hemortslönen skola träda i kraft den 1 juli 1942 vara erforderligt

att stadgandena örn besvärsförfarandet i 33—35 §§ samt Kungl. Majits

bemyndigande jämlikt 41 § att utfärda tillämpningsföreskrifter jämväl träda

i kraft den 1 juli. Utskottet har vidare ansett möjlighet redan nu böra finnas

för Kungl. Majit att vidtaga de åtgärder som avses i 40 §, i anledning varav

även denna paragraf bör träda i kraft nämnda dag.

Utskottet vill därjämte fästa uppmärksamheten på, att den förhöjda familjepenuingen,

som skall tillämpas från och med den 1 juli 1942, innefattar

bidrag till kostnaderna för matlagningsbränsle. Då särskilt dylikt bidrag

för närvarande utgår, torde åtgärder böra vidtagas till förhindrande av att

dubbelt bidrag till dessa kostnader under övergångstiden utbetalas.

45 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om retroaktivt utbetalande av

hemortslön.

1941 års riksdags revisorer upptogo i sin berättelse till behandling frågan

om semester för militär tjänstgöring under år 1940. Sedan statsrevisorerna

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

i korthet redogjort för gällande regler beträffande avlöningsförmåner å innehavd

civil befattning under beredskapstjänstgöring i fråga om statsanställda

och vissa grupper av befattningshavare i kommunal och enskild tjänst, gjorde

statsrevisorerna följande uttalande i frågan:

Vid tillkomsten av bestämmelserna rörande semester för viss militär

tjänstgöring under år 1940 framhölls, bland annat, att det måste kännas hårt

för en arbetstagare, vilken varit inkallad till militärtjänst och därigenom

måhända orsakats svårt avbräck och avsevärda olägenheter i såväl ekonomiskt

som annat hänseende, att icke kunna påräkna semester med åtföljande semesterlön

för den tid, under vilken han varit inkallad, medan däremot andra

arbetstagare, som av en eller annan anledning icke tagits från sin dagliga

gärning till militärtjänst, ävensom de kvinnliga arbetstagarna komma i åtnjutande

av betalad ledighet för motsvarande tid. Även revisorerna är o av

den uppfattningen, att det är en angelägenhet av synnerlig vikt att åtgärder

i största möjliga utsträckning vidtagas för att förbättra förhållandena för de

inkallade, vilka hava att bära den tyngsta bördan av den av vårt land uppehållna

försvarsberedskapen. Detta innebär dock icke, att semesterersättning

bör utgå i de fall, då vederbörande i sin civila anställning icke gått förlustig

sin rätt till semester eller i allt fall erhållit ersättning för den semester han

på grund av militärtjänstgöring icke kunnat komma i åtnjutande av. Såsom

av de gjorda iakttagelserna framgår, bibehåller vid inkallelse, varom här är

fråga, statsanställd personal i regel sin semesterrätt eller erhåller, därest

densamma icke kan uttagas, ersättning härför. Samma synes förhållandet

vara beträffande vissa grupper av kommunalanställda och tjänstemän hos

enskilda företag. Revisorerna, som utgå från att hithörande spörsmål uppmärksammas

vid den nu pågående utredningen angående semesterersättning

åt inkallade jämväl för tjänstetid efter år 1940, vilja fästa riksdagens uppmärksamhet

på de gjorda iakttagelserna.

I sin motivering till förevarande paragrafer har kommittén anfört:

Som i den allmänna motiveringen framhållits föreslår kommittén icke för

framtiden särskild ersättning för semester med hänsyn till de förbättrade

förmåner kommitténs förslag i allmänhet innebär för de värnpliktiga. Då

emellertid kommitténs förslag förutsättes skola träda i tillämpning först den

1 juli 1942 och lagen örn semester för viss militär tjänstgöringstid m. m.

endast avsåg värnpliktiga som vore inkallade till beredskapstjänstgöring

under 1940, återstår att bereda värnpliktiga som fullgjort beredskapstjänstgöring

under 1941 och första halvåret 1942 en förmån motsvarande den som

genom nämnda lag bereddes de under 1940 inkallade.

Kommittén har funnit den enklaste utvägen till lösning av ifrågavarande

spörsmål vara att låta den av kommittén föreslagna hemortslönen utgå

retroaktivt för beredskapstjänstgöring som fullgjorts under 1941 och första

halvåret 1942. Den retroaktiva hemortslönen föreslås utgå med en tredjedel

av hemortslönen, eller med tio kronor för varje tidrymd örn trettio dagar,

tjänstgöringen varat, motsvarande beloppet av semesterersättningen enligt

ovannämnda lag. I överensstämmelse med vad som föreslås beträffande

hemortslönen skall den retroaktiva hemortslönen utgå endast under förutsättning

att tjänstgöringen varat minst nittio dagar, önskvärt hade varit, att

under år 1940 fullgjord beredskapstjänstgöring, som icke uppgått till nittio

dagar, och till följd härav icke medfört rätt till semesterersättning, kunnat

medräknas i den under år 1941 och första halvåret 1942 fullgjorda tjänstgöringen.

Av tekniska och organisatoriska skäl har det emellertid icke varit

möjligt att medgiva dylikt tillgodoräknande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45. 39

I anslutning till statsrevisorernas ovan anförda uttalande Ilar kommittén

upptagit till prövning frågan, i vilken omfattning retroaktiv hemortslön såsom

ersättning för semesterlön eller semesterersättning borde utgå till dem som

i sin civila anställning oavsett fullgjord militär tjänstgöring erhålla semester

eller ersättning härför. I princip bör givetvis semesterersättning icke utgå

till värnpliktig i den mån han i sin civila anställning erhåller semester. Det

är emellertid icke praktiskt genomförbart att avpassa storleken av den

retroaktiva hemortslönen efter den semester eller ersättning därför, som den

värnpliktige i sin civila anställning verkligen åtnjutit. Med hänsyn till den

olikhet som i förevarande avseende råder såväl mellan olika kommunala

tjänstemän som mellan i enskild tjänst anställda har det ej heller varit möjligt

att genom en allmän regel undantaga nämnda grupper av anställda från rätt

till retroaktiv hemortslön. Kommittén har av anförda skäl inskränkt nämnda

undantag att omfatta endast statens tjänstemän samt vissa i det statliga

lönesystemet inordnade befattningshavare i allmän tjänst. I den mån hos

kommuner och enskilda arbetsgivare anställda genom arbetsgivarens försorg

kommit i åtnjutande av gynnsammare semesterförmåner än den föreslagna

retroaktiva hemortslönen innebär, kan det icke anses oskäligt att den retroaktiva

hemortslönen uppbäres av arbetsgivare. Det torde böra ankomma på

tillsynsmyndigheten att lämna anvisningar, huru man bör förfara därest ansökningar

i detta syfte ingivas.

Det kan i detta sammanhang erinras örn att enligt den förut omförmälda

förordningen den 6 juni 1941 (nr 337) örn avdrag å skatt på grund av militär

tjänstgöring under år 1941 värnpliktiga, som under år 1940 tjänstgjort vid

krigsmakten, med vissa angivna undantag, ägde åtnjuta avdrag å dem på

grund av taxering år 1941 påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt

värnskatt. Som tidigare anförts förutsättes i kommittéförslaget, att den föreslagna

hemortslönen skall för framtiden göra särskilt skatteavdrag obehövligt.

Det återstår emellertid att lösa frågan örn beredande av skattelättnad för

värnpliktiga, vilka fullgjort beredskapstjänst under år 1941 och den del av

år 1942, som förflutit, innan förslaget örn införandet av hemortslön trätt i

kraft. I en den 5 mars 1942 avgiven promemoria har kommittén framlagt två

alternativa förslag till lösning av berörda spörsmål. Det ena alternativet

innebär, att familjebidraget till viss del, förslagsvis en tredjedel, skulle hänföras

till icke skattepliktig inkomst.

Det andra av kommittén framförda alternativa förslaget till en lösning av

ifrågavarande spörsmål byggde på den av kommittén föreslagna retroaktiva

hemortslönen. Den retroaktiva hemortslönen skulle enligt kommitténs förslag,

för att utgöra kompensation jämväl för skatteavdraget, höjas till förslagsvis

hälften av hemortslönen. I sin motivering för förslaget har kommittén anfört:

En dylik lösning av frågan skulle stå i full överensstämmelse med den ifrågasatta

hemortslönens syfte att bland annat utgöra ett bidrag till skatteutgifter.

Då sistnämnda alternativ icke medför någon egentlig ökning av myndigheternas

arbetsbörda är det ur administrativ synpunkt avgjort att föredraga

framför det tidigare framförda alternativet. Det kan emellertid icke förnekas,

att även detta alternativ är behäftat med allvarliga brister.

Principiellt bör skattelättnaden för de inkallade bestämmas med hänsyn till

såväl tjänstgöringstidens längd som skattebördans storlek. Den retroaktiva

hemortslönen skulle utgå med ett belopp, som bestämdes med hänsyn till

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra lugn/skollofs ullälandc Nr 45.

längden av tidigare fullgjord tjänstgöring, men skulle icke stå i någon som

helst relation till skattebördan och bomme att utgå jämväl till värnpliktiga

som icke ha någon skatt att betala. Det torde ej heller vara möjligt att skapa

garantier för att det såsom hemortslön utbetalade beloppet verkligen bomme

till användning för skattebetalning. Vidare kan erinras om att enligt kommitténs

förslag i statens eller viss annan allmän tjänst anställda med hänsyn till

den semesterrätt, som tillförsäkrats dem, icke skulle erhålla retroaktiv hemortslön

såsom kompensation för semesterersättning. Då den retroaktiva hemortslönen

icke kan uppdelas med hänsyn till de olika förmåner den avser att

ersätta, torde skattelättnad icke kunna beredas nämnda grupp av anställda

genom den retroaktiva hemortslönen.

I likhet med hemortslönen skall enligt kommitténs förslag den retroaktiva

hemortslönen utbetalas av familjebidragsnämnderna. Av praktiska skäl hade

emellertid kommittén ansett nödvändigt att göra utbetalandet av den retroaktiva

hemortslönen beroende av särskild ansökan.

Efter en redogörelse för vissa över förslaget avgivna yttranden (sid. 117

och 118 i propositionen) anförde departementschefen:

Hemortslönen skall bland annat för framtiden ersätta de särskilda förmåner

i form av semesterersättning och skatteavdrag, som tillkomma vissa

värnpliktiga, som fullgjort tjänstgöring under år 1940. Den av kommittén

föreslagna retroaktiva hemortslönen utgör en form av kompensation för

skatteavdrag och semesterersättning, som skulle hava tillkommit värnpliktiga,

vilka tjänstgjort under år 1941 och tiden under år 1942 före den föreslagna

förordningens ikraftträdande i vad avser den egentliga hemortslönen. Jag

finner kommitténs förslag utgöra en lämplig lösning av frågan. Då kompensationen

bör avse såväl semesterersättning som skatteavdrag torde den retroaktiva

hemortslönen —- såsom kommittén under förutsättning av en dylik lösning

av frågan föreslagit — böra utgå med femton kronor i månaden. Med

hänsyn till de olika villkor, som gällde för rätt till semesterersättning och

för rätt till skatteavdrag, och de olika belopp, med vilka dessa förmåner utgingo,

har det icke varit möjligt att så utforma den retroaktiva hemortslönen,

att den i varje särskilt fall utgör en kompensation till beloppet motsvarande

nämnda särskilda förmåner. Jag har ej heller funnit skäl frångå kommittéförslaget,

i vad det föreskriver beredskapstjänstgöring örn 90 dagar som

villkor för rätt till retroaktiv hemortslön.

Den föreslagna schematiska lösningen av frågan örn beredande av kontant

ersättning för semester har ej erbjudit möjlighet att låta tjänstgöringstiden

innebära kvalifikationstid för åtnjutande av semesterledighet.

Enligt kommittéförslaget skulle statstjänstemän och vissa med dem likställda

befattningshavare undantagas från rätt till retroaktiv hemortslön.

Med hänsyn till svårigheten att åvägabringa en rättvis begränsning av den

grupp befattningshavare, som i sin tjänst åtnjuta förmåner, som borde utesluta

dem från rätt till retroaktiv hemortslön, har jag ej funnit skäl upptaga

det nämnda undantaget i departementsförslaget. I detta sammanhang må

jämväl framhållas, att jag ej heller finner skäl att från rätt till retroaktiv hemortslön

undantaga värnpliktiga, som undergå utbildning till fast anställning

vid krigsmakten.

Statskontoret har funnit önskvärt, att rätten till retroaktiv hemortslön

gjordes beroende av i vad mån den värnpliktige gått förlustig honom eljest

tillkommande semester. En dylik lösning skulle emellertid innebära en

arbetsbelastning i administrativt avseende, som knappast skulle motsvara

vad därmed vunnes i form av en mera individuellt avvägd ersättning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

41

I likhet nied statskontoret ställer jag mig avvisande till kommitténs förslag

om legalisering av den av vissa arbetsgivare praktiserade metoden att

uppbära semesterersättning för personal, som trots militärtjänstgöring åtnjutit

semester i normal omfattning.

Med anledning av bland annat vad försvarsväsendets rullföringsnämtid anmärkt

har andra momentet i paragrafen undergått motsvarande omformulering

som 20 § 2 mom. Hänsyn har dock därvid icke behövt tagas till värnpliktiga,

som inskrivits efter år 1941.

I motion II: 412 av herr Andersson i Göteborg m. fl. har hemställts, att

den retroaktiva hemortslönen måtte utgå efter 45 dagars tjänstgöring'' och

med ett belopp av tjugo kronor för varje tidrymd om trettio dagar, tjänstgöringen

sammanlagt varat, att liknande ersättning måtte utgå till alla frivilliga

samt att 2 mom. i överensstämmelse med kommittéförslaget måtte

erhålla den avfattningen, att vad i 1 mom. stadgades icke skulle äga tilllämpning

med mindre den värnpliktige — utöver i 1 mom. omförmäld tjänstgöring

— helt fullgjort den första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), som

enligt för fredstid gällande bestämmelser ålegat den årsklass (årsgrupp), till

vilka den värnpliktige vore att hänföra.

Vidare har i motion II: 425 av herr Olovson i Västerås framställts enahanda

yrkanden beträffande den retroaktiva hemortslönen som ifråga örn den

för framtiden utgående hemortslönen.

Den föreslagna retroaktiva hemortslönen avser att för värnpliktiga, som

fullgjort beredskapstjänstgöring under 1941 och första halvåret 1942, utgöra

en ersättning för de särskilda förmåner i form av semesterersättning och

skatteavdrag, som tillkommo vissa värnpliktiga, vilka under år 1940 fullgjort

beredskapstjänst. Det tidigare skatteavdraget utgick emellertid redan efter

en tjänstgöringstid av sex veckor. Semesterersättning tillkom visserligen

värnpliktig, å vilken lagen örn semester icke var tillämplig, först efter en

tjänstgöring örn 90 dagar men annan värnpliktig ägde utan något dylikt förbehåll

tillgodoräkna sig beredskapstjänstgöringen för erhållande av semesterlön

eller ersättning därför. Vidare bör vid en jämförelse med den för framtiden

utgående hemortslönen beaktas, att denna kommer att tillämpas från

och med den tidpunkt, då jämväl den förhöjda familjepenningen träder i

kraft. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motionen II: 412,

såvitt avser yrkandet, att den retroaktiva hemortslönen måtte utgå efter 45

dagars tjänstgöring. Däremot finner utskottet icke skäl tillstyrka det i

samma motion framställda yrkandet örn höjning av den retroaktiva hemortslönens

belopp.

I anledning av sistnämnda motion samt motionen II: 425 torde motsvarande

tillägg som föreslagits beträffande 20 § 2 mom. andra stycket böra

göras till 2 mom. andra stycket förevarande paragraf.

Utskottet har i övrigt icke annat att erinra mot de särskilda stadgandena

i den föreslagna förordningen iin att vissa formella jämkningar torde böra

vidtagas i 29 och 44 §§.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Utskottet.

Utskottet.

B. Ändringar i förordningen om värnpliktslån.

Körande innebörden av de föreslagna ändringarna i förordningen om värnpliktslån

hänvisas till den redogörelse som lämnas å sid. 123—126 i propositionen.

De föreslagna ändringarna föranleda icke någon erinran från utskottets

sida.

C. Upphävande av 10 § andra stycket förordningen

om utrymningshjälp.

T 10 § andra stycket förordningen den 13 april 1940 (nr 215) örn utrymningshjälp

stadgas, att örn — i det fall att utrymning ej skett — bostadsbidrag

jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen uppenbarligen skulle ha utgått

till beredande åt hjälpsökande av bostad i utrymningskommunen, enligt

förstnämnda förordning utgående hyresbidrag må ökas med ett belopp, som

för nämnda fall skulle ha utgått i bostadsbidrag, eller sistnämnda belopp

utgå jämsides med inkvartering in natura.

Under hänvisning till vad som anförts i motiveringen till 2 § 2 mom. i

förslaget till krigsfamiljebidragsförordning (sid. 71—73 i propositionen) föreslogs

i propositionen, att 10 § andra stycket förordningen örn utrymningshjälp

skulle upphöra att gälla i samband med genomförandet av den nya krigsf

amiljebidragsf ör ordnin gen.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget i denna del.

Utskottets hemställan.

Under hänvisning till vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande att det i propositionen

framlagda förslaget till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga

under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordning)

icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin

del antaga följande förslag till

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förordning

om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. lii.

(krigsfamiljebidragsförordning).

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser.

1 §■

1 mom. Förordnar Konungen jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen örn inkallelse

av värnpliktiga och skall krigsavlöningsreglementet helt eller delvis

äga tillämpning beträffande dessa värnpliktiga, skola ock, där Konungen ej

annorlunda förordnar, från och med inryckningsdagen å dem tillämpas stadgandena

i denna förordning; Konungen obetaget att meddela föreskrift, att

förordningen helt eller delvis skall tillämpas även å andra värnpliktiga.

Med värnpliktig avses i denna förordning den som avlönas såsom värnpliktig

enligt krigsavlöningsreglementet.

2 mom. Där Konungen ej annorlunda föreskriver, må denna förordning

icke tillämpas å krigsfrivilliga, som avlönas enligt andra bestämmelser än de

för värnpliktiga gällande.

3 mom. Konungen må föreskriva, att bestämmelserna i denna förordning

med de inskränkningar, som finnas påkallade, skola äga tillämpning jämväl

å annan personal, som tjänstgör vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga

äro inkallade enligt 28 § 1 mom. värnpliktslagen.

4 mom. Denna förordning skall, med undantag av 20 § samt med de inskränkningar

i övrigt, som av Konungen föreskrivas, äga tillämpning jämväl

å värnpliktiga, som det år de fylla tjugusex år eller senare fullgöra tjänstgöring

jämlikt 27 § vämpliktslagen.

2§-

1 mom. Värnpliktig är i enlighet med vad nedan stadgas berättigad till

familjebidrag och hemortslön.

Familjebidrag utgår kontant såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen

föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå

in natura. Hemortslönen utgår kontant efter viss tids krigstjänstgöring.

2 mom. Annat familjebidrag än bostadsbidrag må ej utgå för person,

som efter ansökan åtnjuter utrymningshjälp.

3 mom. Om rätt till familjebidrag för den som under militärtjänstgöring

ådragit sig kroppsskada är särskilt stadgat.

3 §•

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personer, nämligen;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under

a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige

före inkallelsen i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll

eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till

underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är

oförmögen till arbete.

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna

i andra fall än som avses i c) må, när synnerliga skäl därtill

äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 39 § stadgas jämställas med

familjemedlem.

4 §■

I denna förordning avsedda ärenden skola å kommuns vägnar handläggas

av en familjebidragsnämnd.

Konungen förordnar viss myndighet att öva tillsyn å förordningens tilllämpning

(tillsynsmyndigheten).

Örn familjepenning och bostadsbidrag.

5 §•

I samband med värnpliktigs tjänstgöring utgår, då behov därav prövas

föreligga och där ej annat följer av 14 och 17 §§, familjepenning och

bostadsbidrag enligt här nedan i 6—13 §§ meddelade bestämmelser.

I fråga örn den värnpliktiges och familjemedlems inkomst under tiden för

tjänstgöringen skola vid behovsprövningen tillämpas de föreskrifter örn avdrag

med hänsyn till sådan inkomst som jämlikt 7 och 12 §§ meddelas av

Konungen.

6 §■

1 mom. Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag, som för

en var av nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Orts gr upp

1

2

3

För hustru och frånskild

hustru ävensom —

därest värnpliktig icke

sammanlever med hustru

eller hustrun, med vilken

han sammanlever, är

arbetso förmögen — För

annan familjemedlem,

som förestår hemmet åt

värnpliktig med hemma- varande familjemedlem

under 16 år

kronor

För annan

familjemedlem

över 16 &r än

sorn avses i

kol. 1

kronor

För annan

familjemedlem

under 16 år än

som avses i

kol. 1

kronor

i .............................

2: 75

1:40

1:10

ii .............................

3: —

1: 65

1:20

in......................

3: 25

1:90

1:30

2 mom. Familjepenning utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun

är att hänföra, som enligt vad i 27 § stadgas skall utgiva beloppet. I fråga

örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen

örn folkpensionering verkställda indelningen.

3 mom. Där Konungen i fråga om ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,

jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen örn folkpensionering förordnat

örn förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven

inom visst intill gränsen liggande område, skall familjepenning, som enligt

vad i 27 § stadgas skall utgivas av den kommun, inom vilken området är

beläget, förhöjas med hälften av skillnaden mellan familjepenningen i kommunen

i den högre ortsgruppen och familjepenningen i den kommun, inom

vilken området är beläget.

7 §•

1 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § a), utgår, under beaktande

av vad i 5 § första stycket stadgas, familjepenning med i 6 § angivna belopp

efter avdrag för den värnpliktiges och familjemedlems inkomst under tiden

för tjänstgöringen enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen.

Örn beräkning av familjepenning till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring

efter eget åtagande, och till krigsfrivillig meddelar Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § b), bestämmes familjepenningen

med hänsyn till föreliggande behov enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Konungen. Familjepenningen må ej fastställas till

högre belopp än i 6 § sägs och må ej heller överstiga värdet av det bidrag

till ifrågavarande familjemedlems underhåll, som den värnpliktige lämnat

före inkallelsen eller eljest kan antagas skola hava lämnat, därest inkallelsen

ej mellankommit.

8 §■

För husföreståndarinna bestämmes familjepenningens belopp med hänsyn

till den värnpliktiges behov av bidrag för att under tiden för tjänstgöringen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Andra lagutskottets utlåtande Kr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kunna behålla eller anställa husföreståndarinna. Där särskilda skäl därtill

föranleda, må dock vid behovsprövningen bestämmelserna i 7 § 2 mom. eller

med stöd av nämnda lagrum givna föreskrifter äga motsvarande tillämpning.

Familjepenningen må ej fastställas till högre belopp än i 6 § angives.

9§-

1 mom. För bestridande av kostnaderna för bostad utgår, under beaktande

av vad i 5 och 12 §§ stadgas, bostadsbidrag för bostad, avsedd för familjemedlem,

med vilken den värnpliktige vid tiden för inkallelsen sammanbodde.

Har den värnpliktige efter inkallelsen ingått äktenskap, skall bidraget avse

bostad åt familjemedlem, som i 3 § a) sägs.

2 mom. Är värnpliktig i behov av bidrag för att kunna behålla sin bostad

under tjänstgöringen och skulle bostadens avstående för honom medföra avsevärd

olägenhet, må bostadsbidrag kunna tillerkännas honom, ändå att

bidraget ej avser beredande av bostad åt familjemedlem, som i 1 mom. sägs.

3 mom. Bostadsbidrag må ej beviljas för mer än en bostad. Där så prövas

skäligt må Konungen såsom villkor för erhållande av bostadsbidrag föreskriva,

att viss del av bostaden skall utan ersättning upplåtas för krigsmaktens

eller luftskyddets behov eller för annat allmänt ändamål.

10 §.

Då behov prövas föreligga, må särskilt bostadsbidrag beviljas till nödiga

kostnader för uppvärmning av den värnpliktiges bostad under tiden för hans

tjänstgöring.

11 §•

1 mom. Föreligga giltiga skäl för ombyte av bostad, må värnpliktig, som

är berättigad till bostadsbidrag enligt vad i 9 § sägs, tillerkännas bostadsbidrag

för flyttningskostnader. Bidrag till kostnader för flyttning till annan

ort må beviljas allenast enligt de närmare anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.

2 mom. Där behov prövas föreligga, må värnpliktig erhålla bostadsbidrag

till kostnaderna för förvaring under tjänstgöringen av möbler och andra

nödiga lösören, som tillhöra den värnpliktige eller, därest den värnpliktige

är berättigad till bostadsbidrag enligt 9 § 1 morn., där avsedd familjemedlem.

12 §.

1 mom. Bidraget för bostad åt familjemedlem, som avses i 3 § a), bestämmes,

med beaktande av vad i 3 mom. sägs, till ett belopp, motsvarande

kostnaderna för den bostad, den värnpliktige innehade å inryckningsdagen,

däri inberäknat kostnader för uppvärmning, med avdrag för den värnpliktiges

och familjemedlems inkomst under tiden för tjänstgöringen enligt bestämmelser,

som meddelas av Konungen.

Om beräkning av bostadsbidrag till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

efter eget åtagande, eller till krigsfrivillig meddelar Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. Beträffande bostadsbidrag i annat fall än i 1 mom. sägs bestämmes

bidragets belopp efter prövning av föreliggande behov enligt de närmare föreskrifter

som Konungen meddelar.

3 mom. Vid bestämmande av kostnaderna för bostad enligt denna paragraf

skall skälig hänsyn tagas till behovet av bostad samt till den värnpliktiges

bundenhet av hyresavtal eller andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende.

Då fråga är örn bostad i den värnpliktige eller hans hustru tillhörig

fastighet, må bostadsbidrag ej beviljas med högre belopp än som motsvarar

bostadens hyresvärde med tillägg för bränslekostnader.

Därest ombyte av bostad skett efter inryckningsdagen, skall hänsyn tagas

till kostnaderna för den nya bostaden, örn dessa äro lägre än för den förra bostaden

eller giltiga skäl förelegat för ombytet av bostad.

13

1 mom. Familjepenning och bostadsbidrag

utgå från och med inryckningsdagen

till och med dagen för tjänstgöringens

upphörande. Har tjänstgöringen

varat minst trettio dagar, skall

bidrag utgå för ytterligare fem dagar.

Bostadsbidrag jämlikt 9 och 10 §§

beräknas för tjänstgöringsdag. Var den

värnpliktige i tjänst sista dagen i en

kalendermånad, utgår, där ej Konungen

annorlunda förordnar, bostadsbidrag

för hel månad. Vid bestämmande av

bostadsbidraget för tid, som belöper å

den månad då tjänstgöringen upphört,

skall avräknas det antal dagar före

inryckningsdagen, för vilka bostadsbidrag

enligt vad ovan sagts beviljats.

Om särskilda skäl därtill föranleda,

må familjepenning utgå för högst tjugu

dagar och bostadsbidrag för högst

§•

1 mom. Familjepenning utgår från

och med inryckningsdagen till och med

dagen för tjänstgöringens upphörande.

Har tjänstgöringen varat minst trettio

dagar, skall bidrag utgå för ytterligare

fem dagar. Bostadsbidrag för bostad

i den värnpliktige eller hans hustru

tillhörig fastighet samt bostadsbidrag

jämlikt 10 § utgår, beräknat för tjänstgöringsdag,

under tiden från och med

inryckningsdagen till och med dagen för

tjänstgöringens upphörande. Bostadsbidrag

i annat fall än nu sagts utgår

till gäldande av utgifter, vilka förfalla

från och med inställelsedagen och uppbäres,

där ej Konungen annorlunda förordnar,

till och med utgången av den

månad, under vilken tjänstgöringen upphört,

dock att örn bostadsbidrag jämlikt

9 § kommer att till beloppet understiga

det bidrag, som skulle hava utgått, därest

detsamma beräknats för tjänstgöringsdag,

skillnaden utgår vid tjänstgöringens

slut.

Örn särskilda skäl därtill föranleda,

må familjepenning utgå för högst tjugu

dagar och bostadsbidrag för högst

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

trettio dagar utöver den i första stycket trettio dagar utöver den i första stycket

stadgade tid, därvid i fråga om bo- stadgade tid, därvid dock ifråga om

stadsbidraget skall inräknas det antal bostadsbidraget skall gälla, att därest

dagar, för vilka avräkning som i första sådant bidrag utgått för längre tid än

stycket sägs icke kunnat ske. som motsvarar den värnpliktiges tjänst
göring,

det överskjutande antalet dagar

skall medräknas i den tid, för vilken

förlängt bidrag beviljas.

För tid, under vilken värnpliktig åtnjuter tidsbegränsad ledighet utan krigslön,

må familjepenning och bostadsbidrag ej utgå; dock att om särskilda skäl

äro för handen, familjepenning må beviljas högst till och med tjugonde dagen

samt bostadsbidrag högst till och med trettionde dagen efter ledighetens

början.

2 morn. Storleken av familjepenning och bostadsbidrag enligt 1 mom.

andra och tredje styckena bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

3 mom. Örn den värnpliktige avlidit, utgå familjepenning och bostadsbidrag

till och med månaden näst efter den under vilken dödsfallet blivit

kunnigt. Lika med tjänstgöring anses krigsfångenskap. Har den värnpliktige

anmälts såsom saknad och är ej uppenbart, att han rj^mt, må ock bidraget tills

vidare utgå.

Olli näringsbidrag;.

14 §.

1 mom. Där Konungen ej annorlunda förordnar, må värnpliktig, som

driver näring eller rörelse, i den mån behov prövas föreligga, i stället för

familjepenning och bostadsbidrag erhålla näringsbidrag till bestridande av

avlöningskostnader, som uppkomma till följd av att särskild arbetskraft måste

anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta

honom. Yad nu sagts skall gälla jämväl för det fall, att den värnpliktige är

anställd i näring eller rörelse, som innehaves av hans hustru.

2 mom. Näringsbidrag enligt denna paragraf må ej beviljas nied mindre

det måste antagas, att förutsättningar äro för handen för näringens eller

rörelsens fortsatta drivande.

3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru

eller hans barn eller adoptivbarn under sexton år. Huruvida näringsbidrag

må avse avlönande av annan den värnpliktige närstående än nu sagts, skall

bero på prövning i varje särskilt fall.

4 mom. Bidrag må utgå med högst tio kronor för dag. Vid bestämmande

av bidragets storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala driftsöverskott

företaget kan beräknas lämna under den värnpliktiges tjänstgöring

och dennes möjligheter att av inkomsterna från företaget bidraga till den anlitade

arbetskraftens avlönande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

15 §.

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande

under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens

eller rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan, då synnerliga

skäl föreligga, särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen

av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kunna

av den värnpliktige efter tjänstgöringens slut återupptagas.

Näringsbidrag enligt denna paragraf må beviljas med högst etthundra

kronor för månad. Utan tillsynsmyndighetens medgivande må sådant bidrag

icke beviljas med belopp, som tillsammans med utgående familjepenning och

bostadsbidrag överstiger trehundra kronor i månaden.

16 §.

Med avseende å tid, för vilken näringsbidrag må utgå, skall vad i 13 §

stadgas i fråga örn familjepenning äga motsvarande tillämpning.

17 §.

Den, som uppbär näringsbidrag jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat slag

av familjebidrag än sjukbidrag och begravningsbidrag. Vid valet mellan de

bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall, örn förutsättningar för beviljande

av näringsbidrag jämlikt 14 § äro för handen, denna form av bidrag

äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.

Om sjukbidrag.

18 §.

Prövas i anledning av familjemedlems sjukdom behov av bidrag vara för

handen för bestridande av kostnader för erforderlig vård ävensom transport

till och från läkare eller vårdanstalt, må sjukbidrag kunna tillerkännas den

värnpliktige med högst det belopp, vartill dessa kostnader uppgå. Är fråga

om familjemedlem, som avses i 3 § b) eller c), må dock sjukbidrag utgå

allenast i den mån skäl föreligger till antagande, att den värnpliktige, därest

inkallelsen ej mellankommit, skulle hava bidragit till kostnaderna. Med avseende

å den tid, för vilken sjukbidrag må utgå, skall vad i 13 § är stadgat

beträffande familjepenning äga motsvarande tillämpning.

Örn begravningsbidrag.

19 §.

Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit, och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära familjepenning för familjemedlemmen eller

åtnjöt den värnpliktige vid nämnda tidpunkt näringsbidrag som i 14 § sägs,

skall begravningsbidrag tillerkännas den värnpliktige. Sådant bidrag utgår

med tvåhundrafemtio kronor för hustru och med etthundrafemtio kronor för

barn eller adoptivbarn.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 9 sami. 2 avd. Nr 45.

1437 48 — 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om hemortslön.

20 §.

1 mom. Till värnpliktig, vilken uppbär avlöning enligt krigsavlöningsreglementet,

utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, efter en tjänstgöringstid

om sammanlagt nittio dagar såsom hemortslön ett belopp av en

krona örn dagen. Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio dagar utgår en

krona 50 öre örn dagen och efter femhundrafyrtio dagar två kronor örn dagen.

Vid beräkning av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande

den tid, under vilken den värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer,

mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom

åliggande tjänstgöring enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag

eller enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring

efter eget åtagande, i sistnämnda fall dock endast örn tjänstgöringen fullgjorts

vid förband, organiserat av den myndighet, vid vilken den värnpliktige

är hemortsredovisad. Med tjänstgöring vid eget förband likställes i nämnda

avseende kommendering till skola eller utbildningskurs, som är gemensam

för flera förband. Ilar den värnpliktige innehaft anställning över stat, skall

vid beräkning av tjänstgöringstiden hänsyn tagas även till tjänstgöring, som

han under sådan anställning fullgjort efter tidpunkt, som Konungen bestämmer.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i 1 mom. omförmälda tjänstgöringen — fullgjort

värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar, därest han

hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller inskrivits efter

år 1941, samt i annat fall under sammanlagt etthundraåttio dagar, dock att

nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med nittio dagar för värnpliktig,

vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnpliktstjänstgöring på sätt angives i

§ 1 a) lagen den 12 juni 1925 (nr 338) örn värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöring, och med etthundratjugu dagar för

värnpliktig, som erhållit tillstånd att, enligt vad i § 1 b) samma lag sägs, i

stället för militär tjänstgöring fullgöra civilt arbete.

Tjänstgöring som i första stycket Tjänstgöring som i första stycket

av detta moment sägs anses i före- av detta moment sägs anses i före
-

varande hänseende såsom helt fullgjord,

därest den värnpliktige tidigare

blivit i vederbörlig ordning helt eller

delvis befriad från dylik tjänstgöring.

varande hänseende såsom helt fullgjord,

därest den värnpliktige tidigare

blivit i vederbörlig ordning helt eller

delvis befriad från dylik tjänstgöring

eliel'' ock enligt för honom gällande bestämmelser

haft att fullgöra tjänstgöring

under kortare tid än i samma

stycke sägs.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Yad i 1 morn. sägs skall ej heller äga tillämpning å sådan värnpliktig, vilken

undergår utbildning för vinnande av fast anställning vid krigsmakten, såvitt

avser tid efter det han befordrats (konstituerats) till högre tjänstegrad än

furirs eller tilldelats motsvarande högre tjänsteklass.

3 mom. Den som blivit berättigad

till hemortslön skall under krigstjänstgöring,

som han därefter, mot åtnjutande

av värnpliktigs avlöningsförmåner,

fullgör efter eget åtagande eller

såsom krigsfrivillig efter värnpliktens

upphörande, med iakttagande av de

ovan i denna paragraf givna bestämmelserna

vara bibehållen vid sin rätt

till hemortslön.

3 mom. Den som blivit berättigad

till hemortslön skall under krigstjänstgöring,

som han därefter, mot åtnjutande

av värnpliktigs avlöningsförmåner,

fullgör efter eget åtagande eller

såsom krigsfrivillig efter värnpliktens

upphörande vara bibehållen vid sin

rätt till hemortslön.

Om skyldighet att taga arbete.

21 §.

1 mom. När skäl därtill äro, må Konungen såsom villkor för erhållande

av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlem att i enlighet med de

föreskrifter, Konungen utfärdar, hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen

anmäla sig såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete i den

mån sådant erbjudes. Underlåter familjemedlem att fullgöra sålunda stadgad

skyldighet gäller, att familjepenning eller sjukbidrag ej må utgå för

familjemedlemmen, samt att bostads- eller näringsbidrag må efter vad som

finnes skäligt nedsättas eller ock indragas.

2 mom. Skyldighet, som i 1 mom. sägs, skall icke avse familjemedlem,

som är oförmögen till arbete eller innehar arbete, varigenom han erhåller

full sysselsättning. Såsom sådant arbete skall anses vård örn minderåriga

eller sjuka familjemedlemmar samt pågående utbildning, vilken icke skäligen

bör avbrytas.

3 morn. Örn vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom stadgas

i förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor.

22 §.

Om värnpliktigs familjemedlem utan giltig anledning lämnar arbetsanställning,

äger familjebidragsnämnd nedsätta familjebidraget efter vad som prövas

skäligt eller ock indraga bidraget.

Örn familjebidragsnämnd.

23 §.

Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller ock

uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

24 §.

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utses av dem, som i allmänhet utöva

kommunens beslutanderätt, samt består av tre eller fem ledamöter.

Jämte ledamöterna utses suppleanter till lika antal. Därvid bestämmes tillika,

i vilken ordning suppleanterna skola inkallas. Vid val av ledamöter och suppleanter

skall tillses, att erfarenhet på den sociala behovsprövningens område

blir företrädd inom nämnden. Därjämte skall beaktas stadgandet i 26 §

1 mom. andra punkten.

2 mom. Uppdraget att vara ledamot av familj ebidragsnämnden gäller för

fyra år. Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

anställes fyllnadsval; och skall den sålunda valde tjänstgöra under den tid,

som för den avgångne återstått.

25 §.

1 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd kan

ej vara:

a) den, som icke uppnått tjugufem års ålder;

b) den, som icke råder över sig och sitt gods.

2 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familj ebidragsnämnd må kunna

avsäga sig uppdraget:

a) om han icke är boende inom kommunen;

b) örn han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att

fullgöra uppdraget;

c) örn han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tur att

därifrån avgå;

d) örn han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av

den väljande myndigheten godkännes.

26 §.

1 mom. Särskild familj ebidragsnämnd utser inom sig ordförande och vice

ordförande för ett år i sänder. Endera av ordföranden och vice ordföranden

skall vara icke krigstjänstskyldig person. Äro både ordföranden och vice ordföranden

hindrade att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället.

2 morn. Består nämnden av fem ledamöter, må ärende ej av nämnden företagas

till avgörande, där ej minst tre ledamöter eller suppleanter äro tillstädes

samt, för det fall att de närvarande äro allenast tre, dessa tillika äro

örn beslutet ense. Består nämnden av tre ledamöter, må ärende icke företagas

till avgörande, med mindre samtliga ledamöter eller suppleanter äro

tillstädes. Vid val inom nämnden så ock vid tillsättande av tjänstebefattning

sker omröstning med slutna sedlar, där så begäres, och skilje lotten mellan

dem, som erhållit lika antal röster. I övrigt verkställes omröstning öppet,

och blive den mening gällande, varom de flesta röstande sig förena. Äro vid

öppen omröstning rösterna på vardera sidan lika många, gälle den mening,

som biträdes av ordföranden.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

[Kungl. May.ts förslag.) [Utskottets förslag.)

Vid nämndens sammanträde skall föras protokoll, vars riktighet granskas

senast vid nästa ordinarie sammanträde. Nämnden äger att, där sådant av behovet

påkallas, uppdraga åt en eller flera av sina ledamöter eller suppleanter,

som närvarit vid sammanträdet, att verkställa denna granskning.

3 mom. Nämnden skall på lämpligt sätt tillkännagiva, varest och på vilka

tider till nämnden ställda ansökningar eller andra handlingar mottagas.

Om familjebidragens bestridande m. m.

27 §.

Skyldigheten att utgiva familjebidrag och hemortslön åligger kommun,

varest den värnpliktige å inryckningsdagen var bosatt under sådana förhållanden,

att han, örn mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.

Var den värnpliktige nämnda dag bosatt utom riket, ankommer betalningsskyldigheten

på Stockholms stad.

Örn den värnpliktige efter inryckningsdagen flyttar från en kommun inom

riket till annan eller från utrikes ort till annan kommun inom riket än Stockholm,

skall betalningsskyldigheten övergå å inflyttningskommunen från och

med kalendermånaden näst efter den, under vilken flyttningen där anmäldes

av utflyttningskommunen (Stockholms stad), eller, örn familjebidrag ej förut

åtnjutits, från och med den dag, då ansökan örn sådant bidrag gjordes i inflyttningskommunen,

dock att betalningsskyldigheten för flyttningskostnaden skall

åvila utflyttningskommunen (Stockholms stad).

28 §.

1 mom. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin

bostad, är i avbidan på att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet

jämlikt 27 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag, skyldig

att förskjuta familjebidrag, vartill den värnpliktige är berättigad. Familjepenning,

som förskjutes enligt detta moment, skall bestämmas efter ortsgrupp

I.

2 mom. Har i följd av stadgandet i 27 § andra stycket skyldigheten att utgiva

familjebidrag övergått från en kommun till annan, åligger det likväl utflyttningskommunen

(Stockholms stad) att förskjuta bidraget, till dess meddelande

erhållits från inflyttningskommunen, att familjebidrag där fastställts,

eller ock upplysning vunnits, att vederbörande familjemedlem oaktat honom

meddelat föreläggande underlåtit att där göra ansökan om familjebidrag.

3 mom. Vad kommun enligt 1 eller 2 mom. förskjutit må sökas åter av den

kommun, som betalningsskyldigheten enligt 27 § åligger. Sådant anspråk

prövas i händelse av tvist av länsstyrelsen i det län, varest den kommun är

belägen mot vilken anspråket riktas. Är sådan talan rörande viss värnpliktig

beroende på länsstyrelses eller högre myndighets prövning, må talan rörande

samme värnpliktige ej väckas hos annan myndighet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

[Kungl. Majis förslag.)

29

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familjepenning avseende

familjemedlem, som i 3 § a) sägs,

ävensom för begravningsbidrag med

bela utgivna beloppet, för näringsbidrag

jämlikt 14 § med nittiofem procent

av bidraget, för bostadsbidrag

med nittio procent av bidraget samt

för familjepenning i annat fall än

ovan sagts, näringsbidrag jämlikt 15 §

och sjukbidrag med åttio procent av

utgivet belopp; dock att vad Stockholms

stad utgivit på grund av stadgandet

i 27 § skall i sin helhet återgäldas

av staten. För hemortslönens

hela belopp utgår gottgörelse av staten.

Då särskilda skäl därtill föranleda,

högre statsbidrag än i första stycket s

(Utskottets förslag.)

§•

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familjepenning avseende

familjemedlem, som i 3 § a) sägs,

ävensom för begravningsbidrag med

hela utgivna beloppet, för näringsbidrag

jämlikt 14 § med nittiofem procent

av bidraget, för bostadsbidrag

med nittio procent av bidraget samt

för familjepenning i annat fall än

ovan sagts, näringsbidrag jämlikt 15 §

och sjukbidrag med åttio procent av

utgivet belopp; dock att vad Stockholms

stad på grund av stadgandet i

27 § utgivit till värnpliktig, bosatt utom

riket, skall i sin helhet återgäldas av

staten. För hemortslönens hela belopp

utgår gottgörelse av staten,

må Konungen för visst fall medgiva

30 §.

Kommun är berättigad att av statsverket erhålla förskott å statsbidraget

enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar.

31 §.

Åsidosätter familjebidragsnämnd vid fullgörandet av sitt uppdrag i denna

förordning eller eljest meddelade bestämmelser, må tillsynsmyndigheten

kunna besluta, att statsbidrag icke vidare eller i minskad omfattning skall

utgå.

Besvär lii. m.

32 §.

Har familjebidragsnämnd med stöd av 21 eller 22 § förklarat familjemedlem

förlustig rätten till familjebidrag eller nedsatt bidraget, skall beslutet

ofördröjligen underställas tillsynsmyndighetens prövning; emellertid skall

nämndens beslut lända till efterrättelse, till dess tillsynsmyndigheten annorlunda

förordnar.

33 §.

Över familj ebidragsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna förordning

må klagan föras, då fråga är örn tillämpningen av 21 eller 22 §, hos tillsynsmyndigheten

och eljest hos länsstyrelsen. Klagan föres genom besvär,

vilka skola hava inkommit till länsstyrelsen inom trettio dagar efter det

s. 55 Kontrollera mot PDF

/

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45. 55

(Kungl. Maj:ts förslag.) (TJtskottets förslag.)

klaganden erhöll del av beslutet. Skola besvären prövas av tillsynsmyndigheten,

åligger det länsstyrelsen att till denna insända besvären.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som avses i denna förordning,

må talan föras allenast i fall, som i 31 § sägs.

34 §.

Över länsstyrelses beslut rörande tillämpningen av denna förordning må

klagan föras hos kammarrätten genom besvär, vilka skola hava inkommit till

den länsstyrelse, som meddelat beslutet, inom tid, som i 33 § sägs; och åligger

det länsstyrelsen att jämte eget yttrande insända besvären till kammarrätten.

Mot kammarrättens beslut må talan icke föras.

35 §.

Behörighet att fullfölja talan mot beslut i ärende, som avses i denna förordning,

tillkommer värnpliktig, vars rätt beslutet rörer, samt, i fråga örn

familjebidrag, jämväl familjemedlem, som av den värnpliktige angivits såsom

betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest annan än den värnpliktige

gjort ansökan örn bidrag, sökanden.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende, som avses i denna förordning, och

mot tillsynsmyndighetens beslut i fall, som avses i 31 §, må föras av kommun,

vars rätt beslutet rörer.

Särskilda bestämmelser. .

36 §.

flätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må

förty ej för gäld tagas i mät.

37 §.

Den, som i ansökan örn familjebidrag lämnar medvetet oriktig uppgift,

straffes med dagsböter, där ej gärningen enligt allmänna strafflagen är belagd

med strängare straff. Böterna tillfalla kronan.

38 §.

Örn familjebidrag uppburits med för högt belopp eller för längre tid än som

vederbort, må i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt belopp

av därefter förfallande bidrag. Dylikt innehållande må dock äga rum endast

under förutsättning att den felaktiga utbetalningen vållats av oriktig uppgift,

som medvetet eller på grund av grov vårdslöshet lämnats av den värnpliktige

eller annan som gjort ansökan om bidraget, eller av underlåtenhet att fullgöra

stadgad anmälningsskyldighet i fråga örn inträffade förändringar eller ock

den värnpliktige eller familjemedlem, som var betalningsmottagare för bidraget,

insett eller bort inse, att fel förelupit vid utbetalningen av bidraget.

Yad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning med avseende å felaktigt

utbetalad hemortslön.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

39 §.

Sådant medgivande som avses i 3 § andra stycket eller 15 § andra stycket

lämnas av tillsynsmyndigheten på ansökan av familjebidragsnämnd. Medgivande

lämnas för viss tid eller tills vidare. När skäl därtill äro, må medgivandet

av tillsynsmyndigheten återkallas.

Har familjebidragsnämnd vägrat att hos tillsynsmyndigheten göra ansökan

örn medgivande,som avses i 3 § andra stycket, äger den värnpliktige ävensom

sådan anhörig eller husföreståndarinna som där sägs göra ansökan direkt

hos tillsynsmyndigheten. I fall, som avses i 15 § andra stycket, tillkommer

sådan rätt den värnpliktige samt familjemedlem, som av den värnpliktige angivits

såsom betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest annan än den

värnpliktige hos familjebidragsnämnden gjort ansökan örn bidrag, sökanden.

40 §.

1 mom. Därest mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring kunna

förväntas, äger Konungen förordna örn vidtagande av erforderliga åtgärder

till undvikande av tidsutdräkt med familjebidragens utbetalande.

2 mom. Örn vid mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring fara uppstår

för dröjsmål med utbetalande av familjebidrag, må tillsynsmyndigheten

meddela familjebidragsnämnd tillstånd att i enlighet med de närmare föreskrifter,

tillsynsmyndigheten må lämna, för familjemedlem, som i 3 § a) sägs,

utbetala provisoriskt bestämd familjepenning. Tillståndet må avse en tid av

högst en månad. Sålunda utbetalat belopp skall avräknas å slutligt fastställt

familjebidrag, i den mån detta senare belöper å tid, för vilken provisoriskt bestämd

familj epenning utgått.

41 §.

Konungen äger meddela närmare bestämmelser med avseende å tillämpningen

av denna förordning samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten

att i särskilda hänseenden utfärda sådana bestämmelser ävensom anvisningar

rörande förordningens tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

42 §.

Denna förordning skall, såvitt avser

6 § 1 morn., 20 §, bestämmelserna

örn utgivande av hemortslön i 27 §

samt 29 § första stycket andra punkten,

träda i kraft den 1 juli 1942,

från och med vilken dag 4 § första

stycket krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april 1940 (nr 223) och den

där intagna tariffen samt förordningen

den 16 maj 1941 (nr 290) om provi
-

Denna förordning skall, såvitt avser

6 § 1 morn., 20 §, bestämmelserna

örn utgivande av hemortslön i 27 §,

29 § första stycket andra punkten, 33—

35 §§ samt 40 och 41 §§, träda i kraft

den 1 juli 1942, från och med vilken dag

4 § första stycket krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april 1940 (nr 223)

och den där intagna tariffen samt förordningen

den 16 maj 1941 (nr 290)

s. 57 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

57

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sorisk höjning av familjepenning en- om provisorisk höjning av familjepeuligt

krigsfamiljebidragsförordningen, i ning enligt krigsfamiljebidragsförordvad

angår den i förordningen den 16 ningen, i vad angår den i förordningen

maj 1941 intagna tariffen, ävensom den 16 maj 1941 intagna tariffen, ävenkungörelsen

den 28 juni 1941 (nr 506) som kungörelsen den 28 juni 1941 (nr

örn långtidstillägg för vissa värnplik- 506) örn långtidstillägg för vissa värntiga

skola upphöra att gälla. pliktiga skola upphöra att gälla.

Om ikraftträdandet av denna förordning i övrigt och vad med avseende

därå skall iakttagas meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.

43 §.

Från och med den 1 juli 1942 upphör långtidstillägg att utgå. Värnpliktig,

som för tid därefter eljest skulle hava varit berättigad till långtidstillägg, äger

i stället erhålla hemortslön.

44 §.

Näringsbidrag jämlikt 11 § krigs- Näringsbidrag jämlikt 11 § krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april familjebidragsförordningen den 17 april

1940 må från och med den 1 juli 1942 1940 må från och med den 1 juli 1942

utgå med ett belopp av trehundra utgå med ett belopp av högst trehundra

kronor i månaden oavsett örn den kronor i månaden oavsett örn den verkverksamhet,

för vars upprätthållande samhet, för vars upprätthållande bibidraget

beviljats, är av särskild be- draget beviljats, är av särskild betytydelse

för det allmänna. delse för det allmänna.

45 §.

1 mom. Värnpliktig, som under år 1 morn. Värnpliktig, som under år

1941 eller första halvåret 1942 fullgjort 1941 eller första halvåret 1942 fullgjort

sådan tjänstgöring, som i 20 § 1 mom. sådan tjänstgöring, som i 20 § 1 mom.

sägs, under minst nittio dagar, äger sägs, under minst fyrtiofem dagar, äger

uppbära hemortslön med femton kro- uppbära hemortslön med femton kronor

för varje tidrymd örn trettio dagar nor för varje tidrymd om trettio dagar

tjänstgöringen sammanlagt varat. tjänstgöringen sammanlagt varat.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i 1 mom. omförmälda tjänstgöringen — fullgjort

värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar, därest han

hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941, samt i annat fall etthundraåttio

dagar, dock att nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med

nittio dagar för värnpliktig, vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnpliktstjänstgöring

på sätt angives i § 1 a) lagen den 12 juni 1925 (nr 338) om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, och

med etthundra tjugo dagar för värnpliktig, som erhållit tillstånd att, enligt

vad i § 1 b) samma lag sägs, i stället för militär tjänstgöring utföra civilt

arbete.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Tjänstgöring som i första stycket

sägs anses i förevarande hänseende

såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige

tidigare blivit i vederbörlig

ordning helt eller delvis befriad från

dylik tjänstgöring.

(Utskottets förslag.)

Tjänstgöring som i första stycket

sägs anses i förevarande hänseende

såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige

tidigare blivit i vederbörlig

ordning helt eller delvis befriad från

dylik tjänstgöring eller ock enligt för

honom gällande bestämmelser haft att

fullgöra tjänstgöring under kortare tid

än i samma stycke sägs.

B. att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts genom propositionen

framlagda, nedan intagna förslag till

i) Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 augusti 1940

(nr 824) om värnpliktslån.

Härigenom förordnas, dels att 4, 6, 8, 9, 11 och 17 §§ förordningen den

31 augusti 1940 örn värnpliktslån skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels ock att till 13 § förordningen skall fogas ett nytt stycke av den

lydelse i det följande angives.

4§-

För beviljande av värnpliktslån skola följande allmänna förutsättningar

gälla, nämligen

att sökanden till följd av värnpliktstjänstgöringen råkat i svårigheter av

ekonomisk art, vilka kunna befaras äventyra hans möjligheter att efter

slutad tjänstgöring fullfölja påbörjad yrkesutbildning eller vinna utkomst i

det yrke eller den näring, varav han före inkallelsen haft sin bärgning, eller

vilka eljest innebära en avsevärd rubbning av hans ekonomi;

att sökanden gjort vad på honom skäligen ankommit för att avvärja svårigheterna;

samt

att sökanden måste antagas vara ur stånd att utan hjälp av värnpliktslån

inom skälig tid övervinna svårigheterna.

Värnpliktslån må---sextio dagar.

6 §■

Värnpliktslån må beviljas med lägst tvåhundra och högst femtusen kronor.

Vid beviljande av sådant lån skall i övrigt tillses, att lånebeloppet icke bestämmes

högre än som med hänsyn till sökandens levnadsvillkor och förhållanden

i övrigt finnes vara nödvändigt för vinnande av det därmed avsedda

syftet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

8 §•

Värnpliktslån skall återbetalas med en femtedel örn året med början från

och med kvartalet näst efter det ett år förflutit från värnpliktslånenämndens

eller i förekommande fall arbetsmarknadskommissionens beslut. Där omständigheterna

därtill föranleda, må den lånebeviljande myndigheten medgiva

anstånd med amorteringens påbörjande ävensom längre amorteringstid samt

föreskriva amorterings erläggande kvartals- eller halvårsvis. Värnpliktslån

skall vara i sin helhet återbetalat senast inom tio år efter det amorteringen

enligt vad i första punkten sagts skolat påbörjas. När särskilda skäl därtill äro,

må den lånebeviljande myndigheten föreskriva, att värnpliktslån skall återbetalas

på kortare tid än fem år.

9 §■

Ansökan örn---- gjord ansökan.

Ansökan göres — —- — vederbörande värnpliktslånenämnd.

På värnpliktslånenämnden ankommer att besluta i låneärende. Hava inom

nämnden förekommit skiljaktiga meningar vid fattande av beslut, varigenom

värnpliktslån beviljats, eller beviljar nämnden lån till högre belopp än ettusen

kronor eller lån till värnpliktig, vars tjänstgöring under de senaste förflutna

tolv månaderna understigit sextio dagar, skall nämndens beslut för att bliva

gällande underställas arbetsmarknadskommissionens prövning.

I samband--— förhållandena påkallas.

Värnpliktslånenämndens beslut---mot beslutet.

11 §■

Arbetsmarknadskommissionens beslut i underställt eller fullföljt ärende

skall utan dröjsmål tillställas den lånesökande samt, i avskrift, värnpliktslånenämnden.

Arbetsmarknadskommissionens beslut må ej överklagas.

13 §.

Då värnpliktslånenämnd — — —- med beslutet.

Vad i — — — värnpliktslånenämnden tillhanda.

Har den, som fått värnpliktslån sig beviljat, icke inom sextio dagar från

det han erhöll del av värnpliktslånenämndens eller, i fall som i 11 § sägs,

arbetsmarknadskommissionens beslut, inkommit med vederbörlig skuldförbindelse

och i förekommande fall tillhörande säkerhetshandlingar, skall beslutet

anses förfallet.

17 §.

Den, som i ansökan om värnpliktslån lämnar medvetet oriktig uppgift,

straffes med dagsböter, där ej gärningen enligt allmänna strafflagen är belagd

med strängare straff. Böterna tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2) Förordning

angående upphävande av 10 § andra stycket förordningen den 13 april

1940 (nr 215) om utryinningshjälp.

Härigenom förordnas, att 10 § andra stycket förordningen den 13 april

1940 om utrymningshjälp skall upphöra att gälla.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.

C. att motionerna I: 279 och II: 411, 412, 413 och 425, i

den mån de icke blivit beaktade genom vad utskottet ovan

under A. hemställt, icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd; samt

D. att motionerna I: 71, 290 och 293 samt II: 112, 426 och

432 måtte anses besvarade genom vad utskottet under A. hemställt.

Stockholm den 22 juni 1942.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Löfvander*, Wistrand, Sten*,

Näslund*, Söderkvist* och Näsström*;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Hage, Olovson i Västerås*,

Cruse, Wallén, fru Johansson*, herrar Larsson i Östersund* och Håstad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

61

Reservationer.

1) av herrar Tamm och Wistrand, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

20 och 45 §§ i förslaget till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under

krigs tjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordning) i deras av Kungl.

Majit föreslagna lydelse;

2) av herrar Löfvander och Wallén, vilka anfört:

I det föreliggande förslaget till krigsfamiljebidragsförordning har ifråga

örn familj epenningen den från lagen örn folkpensionering hämtade dyrortsgraderingen

bibehållits. Dyrortsgraderingen ger emellertid överhuvud icke

något rättvist uttryck för förhållandet mellan levnadskostnaderna i städerna

och på landsbygden och detta så mycket mindre ifråga örn krigsfamiljebidragen

som särskilt bostadsbidrag utgår, motsvarande .den värnpliktiges verkliga

hyreskostnader. Då därtill kommer, att ifrågavarande förordning huvudsakligen

torde komma att tillämpas under kristider, då prisreglerande åtgärder

ytterligare utjämna den skillnad i levnadskostnader, som eljest kunde förefinnas

mellan stad och landsbygd, saknar enligt vår mening dyrortsgraderingen

ifråga örn familj epenningen enligt krigsfamiljebidragsförordningen varje berättigande.

På grund härav få vi i anslutning till motionerna I: 293 och II: 432 yrka,

att 6 § i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning erhåller följande lydelse:

6 §•

Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag som nedan angives:

1

2

3

För hustru och frånskild

hustru ävensom —

därest värnpliktig icke

sammanlever med hustru

För annan

För annan

eller hustrun, nied vilken

familjemedlem

familjemedlem

han sammanlever, är

över 16 år än

under 16 år än

arbetsoförmögen — för

som avses i

sorn avses i

annan familjemedlem,

som förestår hemmet åt

kol. 1

kol. 1

värnpliktig med hemma- varande barn linder 16 år

kronor

kronor

kronor

3: —

1:80

1:30

3) av herr Hage.

Särskilt yttrande

av herr Näslund:

Vid granskningen av här föreliggande förslag har jag funnit att dyrortsgrupperingen

icke bort bibehållas och i överensstämmelse härmed inom utskottet

yrkat på att ortsgrupperingen måtte utgå och familjepenningen fixeras

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

till det belopp som i propositionen föreslås för ortsgrupp II eller till kronor

3: — respektive 1: 65 och 1: 20.

Huvudsakligaste skälet härför är det faktiska förhållandet att det numera

är olikheterna i hyrespriserna som motivera uppdelningen i olika grupper

för dyrortsystemen i övrigt. Då som i förevarande fall varje bidragstagare

får full ersättning för den verkliga hyreskostnaden å respektive orter har den

bärande motiveringen för gruppering av bidragstagarna här bortfallit. Utvecklingen

har numera lett till att levnadskostnaderna, sedan hyran frånräknats,

i stort sett äro lika och i vissa avseenden till och med högre på landsbygden

än i de s. k. dyrorterna. Ortsgrupperingen medför därjämte en hel

del svårigheter ifråga örn de »gränsorter» där grupperna skära varandra.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:454 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om familjebidrag dt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. s. 15 i texten