Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Majit anhålla om snabb utredning samt framläggande av förslag angående lagstiftning till stöd och skydd åt nyblivna änkor. Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna anfört bland annat följande: Det finnes även inom det moderna och välordnade samhället en grupp människor, som helt plötsligt komma i en svår och brydsam belägenhet.

1942-07-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1942:50, Skrivelse till Kungl. Majit anhålla om snabb utredning samt framläggande av förslag angående lagstiftning till stöd och skydd åt nyblivna änkor. Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna anfört bland annat följande: Det finnes även inom det moderna och välordnade samhället en grupp människor, som helt plötsligt komma i en svår och brydsam belägenhet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juli 1942 kl. 5 e. m.

Utlåtande l anledning av väckt motion angående lagstiftning till

stöd och skydd åt nyblivna änkor.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 46,

vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herr Nilsson, Bror, och herr

Aronsson hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

om snabb utredning samt framläggande av förslag angående lagstiftning till

stöd och skydd åt nyblivna änkor.

Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna anfört bland annat följande:

Det finnes även inom det moderna och välordnade samhället en grupp

människor, som helt plötsligt komma i en svår och brydsam belägenhet. Det

är nyblivna änkor, särskilt sådana med minderåriga barn.--- — Statsmak
terna

hava under senare år såtillvida beaktat änkornas bekymmer som man

givit dem viss lättnad i skattehänseende. Detta är emellertid icke tillfyllest.

Något mera behövde göras i stödjande och hjälpande syfte för denna kategori

av människor, vilken i nuvarande världssituation snart kan bli skrämmande

stor.

Vad kunde då göras från det allmännas sida i här berörda syfte? I första

hand behöver en rådvill och beträngd människa en fast hand att stödja sig

till. Efter ett dödsfall blir det en mängd juridiska formaliteter att ordna upp:

försäkringar, ansökan örn skattelindring, bouppteckning m. m. Så är det

den ekonomiska situationen, vari makan till äventyrs icke är särdeles väl

informerad och därför behöver pålitlig hjälp. Det finnes redan inom vissa

områden sociala kuratorer. Här behövdes sådana. Vissa landsting hava anordnat

rättshjälpsanstalter. Dessa borde härvidlag kunna få en stor uppgift.

I andra hand torde tillfällig ekonomisk hjälp behöva givas, utan att denna

finge karaktär av fattigunderstöd. Man kunde också för en sådan situation

övertänka möjligheten av ett tillfälligt moratorium. Vid en utredning av

denna fråga skulle säkerligen många möjligheter till stöd och hjälp yppa sig.

Enligt lagen den 19 juni 1919 om fri rättegång kan i mål, som handlägges

inför domstol, fri rättegång beviljas den, som icke äger tillgång till gäldande

av de med rättegången förenade kostnaderna eller efter deras utgivande

skulle sakna nödiga medel för eget uppehälle och för fullgörande av honom

åliggande underhållsskyldighet. Beslutet örn fri rättegång innebär i huvudsak,

att processkostnaderna i viss utsträckning skola gäldas av allmänna

medel. På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1941 hava

inom justitiedepartementet tillkallats särskilda sakkunniga för att verkställa

Biliana tiB riksdagens protokoll 19A2. 9 sami. 2 avd. Nr 50.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr SO.

en allmän översyn av lagstiftningen om fri rättegång, vilken utredning fortfarande

pågår.

På vissa orter finnas offentliga rätts hjälpsanstalter, genom

vilka de mindre bemedlade kunna erhålla juridiskt biträde även i fall, då

rättegång ej kommer i fråga. Sådana anstalter hava upprättats av vissa

större städer och i några fall av landsting. Nu gällande bestämmelser örn

rättshjälpsanstalter innefattas i kungörelsen den 12 september 1919 (nr 639)

angående understöd av statsmedel till offentliga rättshjälpsanstalter. Enligt

denna kungörelse kan understöd av statsmedel i viss utsträckning tilldelas

anstalt under förutsättning bland annat, att anstalten står under ledning av en

i viss ordnig utsedd styrelse och att anstaltens verksamhet utövas enligt ett

av Konungen utfärdat reglemente. För närvarande torde finnas 9 rättshjälpsanstalter,

som kommit till stånd på grundval av 1919 års kungörelse i

ämnet. Härtill kommer ytterligare en, av stad upprättad rättshjälpsans tält,

vilken dock bedrives såsom en rent kommunal institution.

I detta sammanhang må anmärkas att sedan inom justitiedepartementet

tillkallats en sakkunnig för att verkställa utredning av frågan örn utveckling

av rättshjälpsinstitutionen — av den sakkunnige den 20 mars 1940 avgivits

betänkande med förslag rörande offentliga rättshjälpsanstalter (SOU

1940:11). Förslaget innebär bland annat, att rättshjälpsanstalternas ställning

och verksamhet skall regleras i lag. Organisationen föreslås därvid utvidgad

så att i princip offentlig rättshjälpsanstalt skall vara inrättad för

varje landstingsområde och för varje stad som ej deltager i landsting. Vidare

skall enligt förslaget statsbidrag utgå i vidgad omfattning.

I fråga örn sociala kuratorer saknas allmänna bestämmelser. Emellertid

hava dylika befattningshavare tillsatts vid vissa sjukhus och allmänna anstalter,

där behovet av social rådgivning visat sig mera framträdande. Därjämte

må erinras örn att alltsedan augusti 1941 finnes en av Stockholms stad

upprättad social upplysningsbyrä. Rörande omfattningen av verksamheten

vid denna må anmärkas, att hittills omkring 4,700 personer hänvänt sig till

densamma. Jämväl i vissa andra städer torde fråga hava uppkommit att på

kommunens bekostnad inrätta ett organ av angiven beskaffenhet.

Slutligen må nämnas att, jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 17

december 1937, chefen för socialdepartementet utsett en kommitté, den s. k.

socialvårdskommittén, vilken enligt direktiven för dess arbete har till uppgift

att företaga en allmän översyn av socialvården. I detta sammanhang

må jämväl erinras örn en vid 1939 års riksdag väckt motion, II: 237, däri

hemställts örn utredning och förslag rörande statlig pension eller bidrag av

statsmedel till arbetsför änka eller kvinna, gift med icke arbetsför man, under

förutsättning att två eller flera minderåriga barn funnes i familjen. I anledning

av motionen beslöt riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla, att vid

den åt socialvårdskommittén anförtrodda utredningen jämväl med sistnämnda

motion avsedda förhållanden och önskemål måtte vinna vederbörligt beaktande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.

3

I föreliggande motion beröres i första hand behovet för nyblivna änkor,

särskilt sådana med minderåriga barn, av råd och hjälp i bland annat rättsliga

angelägenheter. Vidare framföres däri tanken på att kunna giva kvinnor

i sådan belägenhet tillfälligt ekonomiskt bistånd i annan form än fattigvård.

Motionen utmynnar i en hemställan om, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj:t anhålla örn snabb utredning samt framläggande av förslag angående

lagstiftning i ämnet.

Genom familjeförsörjarens frånfälle försättes otvivelaktigt i många fall

den efterlevande makan i ett svårt läge. Enligt utskottets mening måste därför

motionärernas syfte, att i sådana fall erforderlig hjälp skall i görligaste

mån beredas den efterlevande, anses synnerligen behjärtansvärt. I detta

sammanhang må emellertid erinras örn att även människor, som av annan

anledning råkat i beträngd belägenhet, kunna hava stort behov av rättshjälp

och social rådgivning. Det torde därför knappast vara lämpligt att — såsom

motionärerna synas hava förutsatt — vid lagstiftning på detta område

uteslutande taga sikte på änkornas behov av hjälp i förevarande hänseende.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår finnas genom reglerna

örn fri rättegång och förekomsten av rättshjälpsanstalter redan nu vissa

möjligheter för mindre bemedlade till kostnadsfri rättshjälp. Vad särskilt

beträffar rättshjälpsanstalterna föreligger en inom justitiedepartementet verkställd

utredning med förslag om bland annat inrättande av ökat antal dylika

anstalter, så att organisationen komme att omfatta hela riket. Vidare är

lagstiftningen om fri rättegång för närvarande föremål för en allmän översyn

genom särskilda sakkunniga. Spörsmålet örn den lämpligaste anordningen

av den fria rättshjälpen synes sålunda i hela dess vidd vara föremål

för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet. Utskottet finner det därför ej vara påkallat

att i anledning av motionen i denna del göra någon framställning till

Kungl. Majit.

Beträffande den i motionen berörda frågan om tillsättande av sociala kuratorer

må till en början anmärkas, att människor i nödställd belägenhet för

visso ofta känna behov av sakkunnig vägledning för att komma till rätta

med sina svårigheter. Utvecklingen bär också under de senare åren medfört,

att vid vissa sjukhus och allmänna anstalter inrättats befattningar av förevarande

art i syfte att bistå dem, som där intagits. Därjämte har för Stockholms

vidkommande genom stadens försorg nyligen upprättats en för allmänheten

avsedd social upplysningsbyrå. Även i vissa andra städer torde

hava väckts frågan örn inrättande av en liknande institution. Enligt utskottets

åsikt finnes anledning lill antagande, att ifrågavarande utveckling alltjämt

skall fortgå i den mån förhållandena å de olika orterna så tillåta.

Vad slutligen angår spörsmålet örn ekonomiskt bistånd åt de i motionen avsedda

änkorna må allenast framhållas, att på grund av bemyndigande av

Kungl. Majit tillkallats sakkunniga för att utreda frågan örn en allmän översyn

av socialvården, den s. k. socialvårdskommittén. Det torde kunna förutsättas,

att vid komitténs arbete även änkornas ställning kommer att tillbörligt

uppmärksammas. Härtill föreligga desto större skäl som 1939 års riksdag i

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.

anledning av en inom riksdagen väckt motion anhållit, att vid ifrågavarande

utredning måtte beaktas bland annat frågan om pension eller statsbidrag åt

vissa änkor med minderåriga barn. De i den nu föreliggande motionen framställda

önskemålen och synpunkterna i denna del torde därför kunna vinna

beaktande utan att ytterligare framställning om utredning sker.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 1:46 icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 juli 1942.

På andra lagutskottets vägnar: . :

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Tamm, Forslund, Wistrand, Olof

Carlsson, Strand och Holstenson*;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson, herr Holm,

fru Johansson, herrar Larsson i Östersund och Jansson i Hällefors*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

428340. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.