Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående periodisk efterbesiktning av gengasdrivna motorfordon m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.
1942-03-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1942:8, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående periodisk efterbesiktning av gengasdrivna motorfordon m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1942 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
angående periodisk efterbesiktning av gengasdrivna
motorfordon m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.
Genom en den 16 januari 1942 dagtecknad proposition, nr 18, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden, anhållit om riksdagens yttrande över följande förslag
till
Förordning:
om ändrad lydelse ay 10 § 3 moni. och 27 § inotorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 (nr 561).
Härigenom förordnas, att 10 § 3 mom. och 27 § motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 skola erhålla följande ändrade lydelse:
10 §.
3 mom. Motorfordon, som är inrättat för och drives med gengas eller
acetylengas, framställd i ett å fordonet befintligt gasverk, och som icke jämlikt
25 § 2 mom. eller 32 § 5 mom. förordningen den 25 oktober 1940 angående
yrkesmässig automobiltrafik m. m. skall undergå efterbesiktning, skall sist inom
ett år efter närmast föregående besiktning uppvisas av fordonets ägare för besiktningsman
i det tjänstgöringsdistrikt, inom vilket fordonet har sin hemort, för
att undergå periodisk efterbesiktning. Därvid skall företes för fordonet senast
utfärdat besiktningsinstrument eller, i förekommande fall, typintyg.
Besiktningsman skall senast inom två dagar från besiktningens avslutande
utfärda och tillhandahålla fordonets ägare bevis örn att besiktningen verkställts.
Befinnes vid besiktningen fordonet icke vara i föreskrivet och lämpligt
skick, och varder den påtalade bristfälligheten ej inom av besiktningsmannen
föreskriven tid avhjälpt, åligger det besiktningsmannen att göra sådan anmälan,
som i 1 mom. fjärde stycket sägs.
27 §.
Den, som bryter mot föreskrifterna i 10 § 1 mom. första stycket eller 3 mom.
första stycket eller icke efterkommer av länsstyrelsen jämlikt 11 § 1 mom. givet
förordnande om besiktning av fordon eller av besiktningsman eller polisman
Bihang till riksdagens protokoll 1942. .9 saini. 2 avd. Nr 8.
388 42
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
enligt 11 § 2 mom. första stycket givet föreläggande att till eftersyn inställa
motorfordon eller släpfordon, straffes med dagsböter.
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1942. Beträffande i denna förordning
avsett motorfordon, som före den 1 mars 1941 senast besiktigats för
sådan drift, som i 10 § 3 mom. första stycket sägs, skall dock efterbesiktning
första gången verkställas senast 18 månader efter närmast föregående besiktning.
I samband med propositionen bär utskottet till behandling förehaft en i
anledning av densamma inom andra kammaren väckt motion, nr 241, i vilken
herr Hansson i Skediga hemställt, att riksdagen ej måtte godkänna den av
Kungl. Maj:t föreslagna årliga efterbesiktningen av gengasdrivna motorfordon
utan i stället uttala det önskemålet, att den s. k. flygande besiktningen måtte
utökas och effektiviseras.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen framlagda
förslaget, ävensom i fråga örn de skäl, motionären andragit till stöd för
sina yrkanden, får utskottet, i den mån ej redogörelse därför lämnas här nedan,
hänvisa till propositionen och motionen.
I skrivelse den 20 oktober 1941 har svenska brandskyddsföreningen hemställt,
att vad i 25 § 2 mom. förordningen den 25 oktober 1940 angående yrkesmässig
automobiltrafik m. m. stadgas örn efterbesiktning av automobil eller
släpfordon, som användes i yrkesmässig trafik för personbefordran, skall gälla
för samtliga gengasdrivna automobiler.
Det av föreningen åberopade stadgandet är av följande lydelse:
Automobil eller släpfordon, som i yrkesmässig trafik användes för personbefordran,
skall sist inom ett år efter närmast föregående besiktning av fordonets
ägare uppvisas för besiktningsman i det tjänstgöringsdistrikt, inom
vilket fordonet har sin hemort, för att undergå efterbesiktning. Därvid skall
företes för fordonet senast utfärdat besiktningsinstrument eller, i förekommande
fall, typintyg.
Besiktningsmannen skall senast inom två dagar från besiktningens avslutande
utfärda och tillhandahålla fordonets ägare bevis örn att besiktningen
verkställts.
Befinnes vid besiktningen fordonet icke vara i föreskrivet och lämpligt
skick och varder den påtalade bristfälligheten ej inom av besiktningsmannen
föreskriven tid avhjälpt, skall besiktningsmannen göra skriftlig anmälan därom
hos länsstyrelsen i det län, där fordonet har sin hemort.
Så snart ske kan och sist inom fjorton dagar efter avslutandet av efterbesiktning
har ägaren av fordonet att till länsstyrelsen i det län, där fordonet halsin
hemort, örn besiktningen göra anmälan och därvid foga vederbörligt besiktningsinstrument
i två exemplar eller, därest sådant icke upprättats, av
besiktningsman utfärdat bevis örn att efterbesiktningen verkställts. Har trafiktillståndet
meddelats av annan myndighet än länsstyrelsen i det län, där fordonet
har sin hemort, skall fordonets ägare inom samma tid till dylik myndighet
insända bevis örn att besiktningen verkställts.
3
Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
Till stöd för sin framställning har svenska brandslcyddsföreningen framhållit,
att gengasdriften för motorfordon, vilken vore av mycket stor betydelse
för vårt land och på allt sätt borde främjas, innebure en stor brandfara, örn
gasgeneratorerna vore felaktigt konstruerade eller skötta. Under den relativt
korta tid, gengasdrivna motorfordon använts, hade de här i landet varit anledning
till ett stort antal eldsvådor, som förstört värden, vilka preliminärt
kunde uppskattas till omkring 6 miljoner kronor. Härvid hade, bland annat,
stora partier nu oersättliga varor brunnit, och vår försvarsberedskap hade i
viss mån temporärt minskats genom att betydande militära förråd förstörts
genom eldsvådor, som uppkommit genom slarv vid skötseln av gengasdrivna
motorfordon.
Ett stort antal eldsvådor hade, meddelar föreningen, uppkommit genom
felaktigheter, som efter gasgeneratorernas anbringande uppkommit på de
gengasdrivna fordonen. Detta gällde i särskild grad lastbilar. Dagligen kunde
man se dylika fordon, där flamskydden ej vore i funktion, där skyddsväggarna
omkring gasgeneratorerna vore i otillfredsställande skick o. s. v. Undersökningar
hade även visat, att ett stort antal automobileldsvådor uppkommit därigenom,
att fordonens elektriska anläggning skadats under gengasdriften.
Ju äldre gasgeneratorerna bleve, fortsätter föreningen, desto större bleve
faran för att de skulle kunna anställa eldsvådor. Enligt föreningens åsikt vore
det därför önskvärt, att samtliga gengasdrivna automobiler årligen underkastades
besiktning av auktoriserade besiktningsmän.
Föreningen erinrar härefter örn att endast automobil eller släpfordon, som
i yrkesmässig trafik användes för personbefordran eller i uthyrningsrörelse,
vore föremål för dylikt besiktningstvång. Enligt vad erfarenheten visat kunde
den flygande besiktning, som besiktningsman, envar för sitt tjänstgöringsdistrikt,
eller polisman, åt vilken länsstyrelse meddelat förordnande att utöva
tillsyn å motorfordonsbeståndet, ägde utföra, ej bliva effektiv, då den endast
tillgrepes i undantagsfall. Flygande besiktning av lastbilar torde förekomma
endast relativt sällan.
En årlig sakkunnig besiktning av gengasdrivna motorfordon torde enligt
föreningens åsikt icke blott minska brandfaran hos de besiktigade fordonen,
utan denna besiktning torde även ofta vara till ekonomisk fördel för fordonsägarna,
som under besiktningen kunde erhålla råd och anvisningar rörande
generatorernas rätta anordnande och skötsel.
Yttranden över brandskyddsföreningens framställning hava avgivits av ett
flertal myndigheter och sammanslutningar. Beträffande innehållet i yttrandena
anhåller utskottet att få hänvisa till propositionen sid. 4—13.
Föredragande departementschefen, statsrådet Andersson, har i propositionen
anfört följande:
»Den övergång till gengasdrift, som sedan hösten 1939 skett i fråga
om vårt lands motorfordon, har visat sig medföra allvarliga faror ur
såväl brand- som förgiftningssynpunkt. Såsom framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
utlåtande i förevarande ärende lia åtskilliga åtgärder
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr S.
vidtagits av styrelsen i samråd med bland andia statens bränslekommission
i syfte att minska dessa faror. Sålunda lia för landets besiktningsmän
utbildningskurser i gengasdrift anordnats, varjämte föreskrifter och anvisningar
utfärdats angående montering och besiktning av gengasverk. I den
mån nya erfarenheter vunnits å området, ha bestämmelserna skärpts. Vidare
må erinras, att även för polismän, som utöva flygande besiktning, utbildningskurser
i gengasdrift anordnats, varjämte bestämmelser utfärdats angående
fordringarna vid flygande besiktning i vad avser gengasaggregat och deras
montering. Slutligen må framhållas, att genom både myndigheters och enskilda
organisationers försorg en omfattande upplysningspropaganda bland
allmänheten bedrivits i fråga örn gengasdriften berörande förhållanden.
De hittills vidtagna åtgärderna ha emellertid enligt vad erfarenheten visat
icke varit tillräckliga för att effektivt begränsa brandskadorna och förgiftningsfallen.
De eldskador, som gengasdriften under tiden fram till nästlidna
höst orsakat, representera sålunda enligt av svenska brandskyddsföreningen
verkställda beräkningar förluster på omkring sex miljoner kronor.
Skadorna ha bland annat omfattat varor, som i nu rådande försörjningsläge
icke eller endast med svårighet kunna ersättas eller som eljest varit av stor
betydelse för landets beredskap. På grund av dessa förhållanden och då antalet
gengasdrivna fordon för närvarande stigit till mellan 70,000 och 75,000,
framstår det såsom angeläget,-att ytterligare åtgärder övervägas, som kunna
vara ägnade att minska de med gengasdriften förenade farorna.
I dylikt syfte har svenska brandskyddsföreningen föreslagit, att den nu
gällande skyldigheten att en gång årligen efterbesiktiga motor- och släpfordon
i yrkesmässig persontrafik utsträckes till att omfatta alla gengasdrivna motorfordon.
Flertalet av de över förslaget hörda myndigheterna har givit sin anslutning
till detsamma. Några myndigheter och organisationer ha emellertid
ifrågasatt, huruvida det avsedda syftet icke skulle bättre uppnås genom en
intensifiering av den flygande besiktning, som genom polismäns försorg i viss
omfattning nu bedrives. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har härom uttalat,
att en periodisk efterbesiktning kan antagas bliva väsentligt effektivare och för
fordonsägarna mindre besvärande än en utökad flygande besiktning, vilken i
allmänhet måste utföras ute på vägarna även under ogynnsamma förhållanden.
En dylik besiktning kunde därjämte endast nå en del av den gengasdrivna
fordonsparken. För egen del hyser jag den uppfattningen, att en flygande
besiktning i ökad omfattning säkerligen skulle medföra goda verkningar. Statspolisens
arbetsuppgifter särskilt under nu rådande förhållanden äro emellertid
av sådan omfattning, att statspolisen icke utan en betydande ökning av personal
och utrustning kan i någon nämnvärd grad tagas i anspråk för ökad
fordonstillsyn. Med hänsyn till de kostnader, som erfordras för att genom
en flygande besiktning uppnå det åsyftade resultatet, anser jag mig icke kunna
förorda denna utväg.
Även örn en årlig efterbesiktning icke kan sägas innebära någon garanti för
att fordonen mellan besiktningstillfällena hållas i föreskrivet skick, medföra
emellertid besiktningarna den betydande fördelen, att fordonen vid bestämda
Andra lagutskottets utlåtande Nr 8. 5
tillfällen bliva noggrant eftersedda. Det torde nämligen kunna antagas, att
ett förhållandevis stort antal fordon, innan de uppvisas för besiktning, undergår
justeringar eller reparationer. Efterbesiktningarna torde därför äga betydelse
icke endast på grund av att fel kunna upptäckas vid efterbesiktningarna
utan även och i minst lika hög grad på grund av den allmänna eftersyn, som
fordonen före besiktningen undergå. På grund av bland annat dessa förhållanden
anser jag en periodisk efterbesiktning kunna antagas väsentligt bidraga
till att minska brand- och olycksfallsriskerna vid gengasdrift, i den mån dessa
risker bero på sådana fel och andra förhållanden med avseende å gengasaggregatet,
som uppkommit efter första besiktningstillfället.
Emot en periodisk efterbesiktning kan invändas, att densamma medför
såväl besvär som kostnader för fordonsägarna. Med hänsyn till de betydande
värden, som förloras genom att bristfälliga gengasfordon användas
i trafik, anser jag dessa olägenheter icke böra hindra, att årlig efterbesiktning
av gengasdrivna fordon införes. Jag förutsätter dock därvid, att
efterbesiktningsskyldigheten må upphöra, därest utvecklingen å gengasdriftens
område sedermera skulle visa, att farorna och olägenheterna av denna drift
ej längre motivera upprätthållandet av besiktningstvånget. Vidare förutsätter
jag, att även efter ett införande av efterbesiktning för alla gengasdrivna
bilar den av myndigheter och enskilda organisationer bedrivna upplysningsverksamheten
till förhindrande av brandskador och olycksfall vid gengasdrift
fortsättes i oförminskad omfattning.
Från några håll har ifrågasatts, att efterbesiktningen skulle omfatta endast
gengasverket och dess montering ävensom fordonets elektriska ledningar. För
egen del anser jag lämpligt, att fordonet i sin helhet efterbesiktigas. Såsom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit medför nämligen anbringandet av
gengasaggregat i många fall, att fjädrar, axlar och styrinrättning utsättas för
större påfrestningar än som avsetts vid fordonets tillverkning. En kontroll av
att felaktigheter å bland annat dessa delar av fordonet icke uppkommit
synes icke böra underlåtas, då fordonet i allt fall skall inställas för efterbesiktning.
Vidare må framhållas, att det särskilt under nuvarande förhållanden
är ett betydande intresse för landet, att fordonsparken genom avhjälpande av
uppkomna fel underhålles på bästa sätt.
I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag vidare, att efterbesiktningsskyldigheten
skall omfatta även motorfordon, som drivas med
acetylengas, framställd i ett på fordonet monterat gasverk. Vidare anser jag
militära motorfordon böra i nu förevarande avseende principiellt jämställas
med civila sådana fordon. Med hänsyn till de särskilda omständigheter, under
vilka de militära motorfordonen brukas, kunna vissa undantagsbestämmelser
för dessa fordon i vad avser tid och plats för efterbesiktningen möjligen visa
sig erforderliga. Dylika bestämmelser torde lämpligen böra införas i kungörelsen
med särskilda föreskrifter angående det militära motorfordonsväsendet,
och den militära vägtrafiken m. m.
Vid efterbesiktning, omfattande hela fordonet, bör avgiften utgå med belopp,
som i besiktningstaxan är föreskrivet för periodisk efterbesiktning, näm
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
o Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
ligen med 15 kronor för omnibus, 10 kronor för annan automobil och 5 kronor
för motorcykel. På grund av den hastiga utveckling, som för närvarande sker
på gengasdriftens område, kan det antagas, att besiktningsmannen vid efterbesiktningarna
beträffande åtskilliga fordon kommer att påkalla smärre ändringar
och förbättringar med avseende å aggregatet och dess montering. För
att fordonsägaren, därest fordonet icke kan godkännas vid första besiktningstillfället,
icke skall behöva erlägga ny besiktningsavgift, då fordonet efter ändringarna
ånyo uppvisas, torde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen böra utfärda
sådana föreskrifter till besiktningsmännen, att fordonsägaren icke kommer att
avkrävas ny avgift i andra fall än då ägaren visat uppenbar likgiltighet för
fordonets vård och underhåll.
Den utvidgade skyldigheten att efterbesiktiga motorfordon synes böra gälla
från och med den 1 märs 1942. För att undvika en alltför stor arbetsanhopning
hos besiktningsmännen kort efter det föreskrifterna örn efterbesiktning trätt i
kraft, torde såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit särskilda övergångsbestämmelser
böra meddelas. Av de två alternativförslag till dylika bestämmelser,
som styrelsen ifrågasatt, synes mig det alternativ vara att föredraga,
enligt vilket de fordon, som senast besiktigats för gengas- eller acetylengasdrift
minst ett år före bestämmelsernas ikraftträdande, skola anmälas för
efterbesiktning senast ett och ett halvt år efter närmast föregående besiktning.
Detta förslag innebär visserligen den olägenheten, att de fordon, som besiktigats
före den 1 september 1940, icke erhålla någon respittid utan måste
anmälas för besiktning vid bestämmelsernas ikraftträdande. Då detta antal
är förhållandevis litet, torde emellertid olägenheterna härav icke behöva bliva
alltför stora.»
Såsom föredragande departementschefen framhållit har den övergång till
gengasdrift, som sedan hösten 1939 skett i fråga örn vårt lands motorfordon,
visat sig medföra allvarliga faror ej endast ur brand- utan även ur förgiftningssynpunkt.
För att minska dessa faror hava på sätt framgår av propositionen
åtskilliga åtgärder redan vidtagits av såväl myndigheter som enskilda
organisationer; salunda hava bland annat föreskrifter och anvisningar utfärdats
angående montering och besiktning av gengasverk. De hittills vidtagna
åtgärderna hava emellertid, såsom departementschefen påpekat, visat
sig icke vara tillfyllest för att effektivt begränsa brandskadorna och förgiftningsfallen.
I syfte att i görligaste mån minska de faror, som sålunda äro förbundna
med gengasdriften, har i den föreliggande propositionen föreslagits, att
motorfordon som drivas med gengas eller accetylengas årligen skola undergå
periodisk efterbesiktning. I den i anledning av propositionen väckta motionen
har för vinnande av samma syfte i stället förordats en utökad och effektiviserad
flygande besiktning.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att åtgärder äro av nöden
gom äro ägnade att minska de med gengasdriften förenade riskerna. Enligt
7
Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
utskottets mening måste det ur denna synpunkt vara av betydande värde örn
samtliga gengasfordon vid regelbundet återkommande tillfällen bliva underkastade
en ingående besiktning av på området speciellt sakkunniga personer.
I samband med sådana undersökningar torde även förarna av fordonen kunna
erhålla värdefulla upplysningar angående teknikens framsteg i fråga örn
aggregatens rätta handhavande och vård. En dylik efterbesiktning torde, såsom
departementschefen även framhållit, medföra att ett förhållandevis stort
antal fordon, innan de uppvisas för besiktning, undergå justeringar och repara
tioner. Yad angår den flygande besiktningen, vilken utskottet förutsätter fortfarande
skall utövas, är även denna givetvis av betydelse ur de synpunkter,
varom här är fråga. Emellertid torde, även örn flygande besiktning skulle
bedrivas i ökad omfattning, denna besiktningsform, som har karaktären av
en stickprovskontroll och som ofta måste äga rum under ogynnsamma yttre
förhållanden, icke kunna ersätta de kontrollmöjligheter, som äro förenade med
en periodisk besiktning av samtliga gengasfordon. Utskottet får alltså ansluta
sig till förslaget örn införande av en årlig efterbesiktning.
En dylik efterbesiktning kommer givetvis att medföra besvär och kostnader
för fordonsägarna. I likhet med departementschefen finner emellertid
utskottet med hänsyn till de betydande värden, varom här är fråga, dessa
olägenheter icke böra hindra genomförandet av den föreslagna besiktningen.
Till någon del torde den tidsutdräkt och de kostnader, som äro förenade med
skyldigheten att inställa fordonet till efterbesiktning hos besiktningsmännen,
kunna minskas genom att besiktning, i synnerhet inom de större tjänstgöringsdistrikten,
sker å skilda orter inom distriktet. I detta sammanhang vill utskottet
jämväl understryka departementschefens uttalande, att efterbesiktningsskyldigheten
må upphöra, därest utvecklingen å gengasdriftens område
sedermera skulle visa, att farorna och olägenheterna av denna drift icke
längre motiverade upprätthållandet av besiktningstvånget.
I övrigt har det framlagda förordningsförslaget icke givit anledning till
annan erinran från utskottets sida, än att, då enligt förslaget förordningen
är avsedd att träda i kraft den 1 mars 1942, tidpunkten för ikraftträdandet
måtte framflyttas och däremot svarande ändring i övergångsbestämmelserna
vidtagas.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla,
att riksdagen ej funnit skäl att i anslutning till det vid ifråga
varande proposition fogade förordningsförslaget göra andra uttalanden
än utskottet i förevarande utlåtande upptagit; samt
B) att motionen II: 241, i den mån den icke blivit besvarad
genom vad utskottet under A) hemställt, icke måtte föranleda
till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 mars 1942.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Löfvander, Forslund,
Wistrand, Olof Carlsson, Nils Elowsson och Näslund;
från andra kammaren: herrar Flage*, Hallagård, Pettersson i Hällbacken*,
Hermansson, Barnekow, fröken Rosén* samt herrar Lundgren och Håstad.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:58 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående periodisk ef t erbesiktning av gengasdrivna motorfordon m. rn., dels ock en i ämn a1 i texten