Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående periodisk efterbesiktning av gengasdrivna motorfordon m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

1942-03-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1942:8, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående periodisk efterbesiktning av gengasdrivna motorfordon m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1942 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

angående periodisk efterbesiktning av gengasdrivna

motorfordon m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

Genom en den 16 januari 1942 dagtecknad proposition, nr 18, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden, anhållit om riksdagens yttrande över följande förslag

till

Förordning:

om ändrad lydelse ay 10 § 3 moni. och 27 § inotorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 (nr 561).

Härigenom förordnas, att 10 § 3 mom. och 27 § motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 skola erhålla följande ändrade lydelse:

10 §.

3 mom. Motorfordon, som är inrättat för och drives med gengas eller

acetylengas, framställd i ett å fordonet befintligt gasverk, och som icke jämlikt

25 § 2 mom. eller 32 § 5 mom. förordningen den 25 oktober 1940 angående

yrkesmässig automobiltrafik m. m. skall undergå efterbesiktning, skall sist inom

ett år efter närmast föregående besiktning uppvisas av fordonets ägare för besiktningsman

i det tjänstgöringsdistrikt, inom vilket fordonet har sin hemort, för

att undergå periodisk efterbesiktning. Därvid skall företes för fordonet senast

utfärdat besiktningsinstrument eller, i förekommande fall, typintyg.

Besiktningsman skall senast inom två dagar från besiktningens avslutande

utfärda och tillhandahålla fordonets ägare bevis örn att besiktningen verkställts.

Befinnes vid besiktningen fordonet icke vara i föreskrivet och lämpligt

skick, och varder den påtalade bristfälligheten ej inom av besiktningsmannen

föreskriven tid avhjälpt, åligger det besiktningsmannen att göra sådan anmälan,

som i 1 mom. fjärde stycket sägs.

27 §.

Den, som bryter mot föreskrifterna i 10 § 1 mom. första stycket eller 3 mom.

första stycket eller icke efterkommer av länsstyrelsen jämlikt 11 § 1 mom. givet

förordnande om besiktning av fordon eller av besiktningsman eller polisman

Bihang till riksdagens protokoll 1942. .9 saini. 2 avd. Nr 8.

388 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

enligt 11 § 2 mom. första stycket givet föreläggande att till eftersyn inställa

motorfordon eller släpfordon, straffes med dagsböter.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1942. Beträffande i denna förordning

avsett motorfordon, som före den 1 mars 1941 senast besiktigats för

sådan drift, som i 10 § 3 mom. första stycket sägs, skall dock efterbesiktning

första gången verkställas senast 18 månader efter närmast föregående besiktning.

I samband med propositionen bär utskottet till behandling förehaft en i

anledning av densamma inom andra kammaren väckt motion, nr 241, i vilken

herr Hansson i Skediga hemställt, att riksdagen ej måtte godkänna den av

Kungl. Maj:t föreslagna årliga efterbesiktningen av gengasdrivna motorfordon

utan i stället uttala det önskemålet, att den s. k. flygande besiktningen måtte

utökas och effektiviseras.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen framlagda

förslaget, ävensom i fråga örn de skäl, motionären andragit till stöd för

sina yrkanden, får utskottet, i den mån ej redogörelse därför lämnas här nedan,

hänvisa till propositionen och motionen.

I skrivelse den 20 oktober 1941 har svenska brandskyddsföreningen hemställt,

att vad i 25 § 2 mom. förordningen den 25 oktober 1940 angående yrkesmässig

automobiltrafik m. m. stadgas örn efterbesiktning av automobil eller

släpfordon, som användes i yrkesmässig trafik för personbefordran, skall gälla

för samtliga gengasdrivna automobiler.

Det av föreningen åberopade stadgandet är av följande lydelse:

Automobil eller släpfordon, som i yrkesmässig trafik användes för personbefordran,

skall sist inom ett år efter närmast föregående besiktning av fordonets

ägare uppvisas för besiktningsman i det tjänstgöringsdistrikt, inom

vilket fordonet har sin hemort, för att undergå efterbesiktning. Därvid skall

företes för fordonet senast utfärdat besiktningsinstrument eller, i förekommande

fall, typintyg.

Besiktningsmannen skall senast inom två dagar från besiktningens avslutande

utfärda och tillhandahålla fordonets ägare bevis örn att besiktningen

verkställts.

Befinnes vid besiktningen fordonet icke vara i föreskrivet och lämpligt

skick och varder den påtalade bristfälligheten ej inom av besiktningsmannen

föreskriven tid avhjälpt, skall besiktningsmannen göra skriftlig anmälan därom

hos länsstyrelsen i det län, där fordonet har sin hemort.

Så snart ske kan och sist inom fjorton dagar efter avslutandet av efterbesiktning

har ägaren av fordonet att till länsstyrelsen i det län, där fordonet halsin

hemort, örn besiktningen göra anmälan och därvid foga vederbörligt besiktningsinstrument

i två exemplar eller, därest sådant icke upprättats, av

besiktningsman utfärdat bevis örn att efterbesiktningen verkställts. Har trafiktillståndet

meddelats av annan myndighet än länsstyrelsen i det län, där fordonet

har sin hemort, skall fordonets ägare inom samma tid till dylik myndighet

insända bevis örn att besiktningen verkställts.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för sin framställning har svenska brandslcyddsföreningen framhållit,

att gengasdriften för motorfordon, vilken vore av mycket stor betydelse

för vårt land och på allt sätt borde främjas, innebure en stor brandfara, örn

gasgeneratorerna vore felaktigt konstruerade eller skötta. Under den relativt

korta tid, gengasdrivna motorfordon använts, hade de här i landet varit anledning

till ett stort antal eldsvådor, som förstört värden, vilka preliminärt

kunde uppskattas till omkring 6 miljoner kronor. Härvid hade, bland annat,

stora partier nu oersättliga varor brunnit, och vår försvarsberedskap hade i

viss mån temporärt minskats genom att betydande militära förråd förstörts

genom eldsvådor, som uppkommit genom slarv vid skötseln av gengasdrivna

motorfordon.

Ett stort antal eldsvådor hade, meddelar föreningen, uppkommit genom

felaktigheter, som efter gasgeneratorernas anbringande uppkommit på de

gengasdrivna fordonen. Detta gällde i särskild grad lastbilar. Dagligen kunde

man se dylika fordon, där flamskydden ej vore i funktion, där skyddsväggarna

omkring gasgeneratorerna vore i otillfredsställande skick o. s. v. Undersökningar

hade även visat, att ett stort antal automobileldsvådor uppkommit därigenom,

att fordonens elektriska anläggning skadats under gengasdriften.

Ju äldre gasgeneratorerna bleve, fortsätter föreningen, desto större bleve

faran för att de skulle kunna anställa eldsvådor. Enligt föreningens åsikt vore

det därför önskvärt, att samtliga gengasdrivna automobiler årligen underkastades

besiktning av auktoriserade besiktningsmän.

Föreningen erinrar härefter örn att endast automobil eller släpfordon, som

i yrkesmässig trafik användes för personbefordran eller i uthyrningsrörelse,

vore föremål för dylikt besiktningstvång. Enligt vad erfarenheten visat kunde

den flygande besiktning, som besiktningsman, envar för sitt tjänstgöringsdistrikt,

eller polisman, åt vilken länsstyrelse meddelat förordnande att utöva

tillsyn å motorfordonsbeståndet, ägde utföra, ej bliva effektiv, då den endast

tillgrepes i undantagsfall. Flygande besiktning av lastbilar torde förekomma

endast relativt sällan.

En årlig sakkunnig besiktning av gengasdrivna motorfordon torde enligt

föreningens åsikt icke blott minska brandfaran hos de besiktigade fordonen,

utan denna besiktning torde även ofta vara till ekonomisk fördel för fordonsägarna,

som under besiktningen kunde erhålla råd och anvisningar rörande

generatorernas rätta anordnande och skötsel.

Yttranden över brandskyddsföreningens framställning hava avgivits av ett

flertal myndigheter och sammanslutningar. Beträffande innehållet i yttrandena

anhåller utskottet att få hänvisa till propositionen sid. 4—13.

Föredragande departementschefen, statsrådet Andersson, har i propositionen

anfört följande:

»Den övergång till gengasdrift, som sedan hösten 1939 skett i fråga

om vårt lands motorfordon, har visat sig medföra allvarliga faror ur

såväl brand- som förgiftningssynpunkt. Såsom framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

utlåtande i förevarande ärende lia åtskilliga åtgärder

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr S.

vidtagits av styrelsen i samråd med bland andia statens bränslekommission

i syfte att minska dessa faror. Sålunda lia för landets besiktningsmän

utbildningskurser i gengasdrift anordnats, varjämte föreskrifter och anvisningar

utfärdats angående montering och besiktning av gengasverk. I den

mån nya erfarenheter vunnits å området, ha bestämmelserna skärpts. Vidare

må erinras, att även för polismän, som utöva flygande besiktning, utbildningskurser

i gengasdrift anordnats, varjämte bestämmelser utfärdats angående

fordringarna vid flygande besiktning i vad avser gengasaggregat och deras

montering. Slutligen må framhållas, att genom både myndigheters och enskilda

organisationers försorg en omfattande upplysningspropaganda bland

allmänheten bedrivits i fråga örn gengasdriften berörande förhållanden.

De hittills vidtagna åtgärderna ha emellertid enligt vad erfarenheten visat

icke varit tillräckliga för att effektivt begränsa brandskadorna och förgiftningsfallen.

De eldskador, som gengasdriften under tiden fram till nästlidna

höst orsakat, representera sålunda enligt av svenska brandskyddsföreningen

verkställda beräkningar förluster på omkring sex miljoner kronor.

Skadorna ha bland annat omfattat varor, som i nu rådande försörjningsläge

icke eller endast med svårighet kunna ersättas eller som eljest varit av stor

betydelse för landets beredskap. På grund av dessa förhållanden och då antalet

gengasdrivna fordon för närvarande stigit till mellan 70,000 och 75,000,

framstår det såsom angeläget,-att ytterligare åtgärder övervägas, som kunna

vara ägnade att minska de med gengasdriften förenade farorna.

I dylikt syfte har svenska brandskyddsföreningen föreslagit, att den nu

gällande skyldigheten att en gång årligen efterbesiktiga motor- och släpfordon

i yrkesmässig persontrafik utsträckes till att omfatta alla gengasdrivna motorfordon.

Flertalet av de över förslaget hörda myndigheterna har givit sin anslutning

till detsamma. Några myndigheter och organisationer ha emellertid

ifrågasatt, huruvida det avsedda syftet icke skulle bättre uppnås genom en

intensifiering av den flygande besiktning, som genom polismäns försorg i viss

omfattning nu bedrives. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har härom uttalat,

att en periodisk efterbesiktning kan antagas bliva väsentligt effektivare och för

fordonsägarna mindre besvärande än en utökad flygande besiktning, vilken i

allmänhet måste utföras ute på vägarna även under ogynnsamma förhållanden.

En dylik besiktning kunde därjämte endast nå en del av den gengasdrivna

fordonsparken. För egen del hyser jag den uppfattningen, att en flygande

besiktning i ökad omfattning säkerligen skulle medföra goda verkningar. Statspolisens

arbetsuppgifter särskilt under nu rådande förhållanden äro emellertid

av sådan omfattning, att statspolisen icke utan en betydande ökning av personal

och utrustning kan i någon nämnvärd grad tagas i anspråk för ökad

fordonstillsyn. Med hänsyn till de kostnader, som erfordras för att genom

en flygande besiktning uppnå det åsyftade resultatet, anser jag mig icke kunna

förorda denna utväg.

Även örn en årlig efterbesiktning icke kan sägas innebära någon garanti för

att fordonen mellan besiktningstillfällena hållas i föreskrivet skick, medföra

emellertid besiktningarna den betydande fördelen, att fordonen vid bestämda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8. 5

tillfällen bliva noggrant eftersedda. Det torde nämligen kunna antagas, att

ett förhållandevis stort antal fordon, innan de uppvisas för besiktning, undergår

justeringar eller reparationer. Efterbesiktningarna torde därför äga betydelse

icke endast på grund av att fel kunna upptäckas vid efterbesiktningarna

utan även och i minst lika hög grad på grund av den allmänna eftersyn, som

fordonen före besiktningen undergå. På grund av bland annat dessa förhållanden

anser jag en periodisk efterbesiktning kunna antagas väsentligt bidraga

till att minska brand- och olycksfallsriskerna vid gengasdrift, i den mån dessa

risker bero på sådana fel och andra förhållanden med avseende å gengasaggregatet,

som uppkommit efter första besiktningstillfället.

Emot en periodisk efterbesiktning kan invändas, att densamma medför

såväl besvär som kostnader för fordonsägarna. Med hänsyn till de betydande

värden, som förloras genom att bristfälliga gengasfordon användas

i trafik, anser jag dessa olägenheter icke böra hindra, att årlig efterbesiktning

av gengasdrivna fordon införes. Jag förutsätter dock därvid, att

efterbesiktningsskyldigheten må upphöra, därest utvecklingen å gengasdriftens

område sedermera skulle visa, att farorna och olägenheterna av denna drift

ej längre motivera upprätthållandet av besiktningstvånget. Vidare förutsätter

jag, att även efter ett införande av efterbesiktning för alla gengasdrivna

bilar den av myndigheter och enskilda organisationer bedrivna upplysningsverksamheten

till förhindrande av brandskador och olycksfall vid gengasdrift

fortsättes i oförminskad omfattning.

Från några håll har ifrågasatts, att efterbesiktningen skulle omfatta endast

gengasverket och dess montering ävensom fordonets elektriska ledningar. För

egen del anser jag lämpligt, att fordonet i sin helhet efterbesiktigas. Såsom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit medför nämligen anbringandet av

gengasaggregat i många fall, att fjädrar, axlar och styrinrättning utsättas för

större påfrestningar än som avsetts vid fordonets tillverkning. En kontroll av

att felaktigheter å bland annat dessa delar av fordonet icke uppkommit

synes icke böra underlåtas, då fordonet i allt fall skall inställas för efterbesiktning.

Vidare må framhållas, att det särskilt under nuvarande förhållanden

är ett betydande intresse för landet, att fordonsparken genom avhjälpande av

uppkomna fel underhålles på bästa sätt.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag vidare, att efterbesiktningsskyldigheten

skall omfatta även motorfordon, som drivas med

acetylengas, framställd i ett på fordonet monterat gasverk. Vidare anser jag

militära motorfordon böra i nu förevarande avseende principiellt jämställas

med civila sådana fordon. Med hänsyn till de särskilda omständigheter, under

vilka de militära motorfordonen brukas, kunna vissa undantagsbestämmelser

för dessa fordon i vad avser tid och plats för efterbesiktningen möjligen visa

sig erforderliga. Dylika bestämmelser torde lämpligen böra införas i kungörelsen

med särskilda föreskrifter angående det militära motorfordonsväsendet,

och den militära vägtrafiken m. m.

Vid efterbesiktning, omfattande hela fordonet, bör avgiften utgå med belopp,

som i besiktningstaxan är föreskrivet för periodisk efterbesiktning, näm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

o Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

ligen med 15 kronor för omnibus, 10 kronor för annan automobil och 5 kronor

för motorcykel. På grund av den hastiga utveckling, som för närvarande sker

på gengasdriftens område, kan det antagas, att besiktningsmannen vid efterbesiktningarna

beträffande åtskilliga fordon kommer att påkalla smärre ändringar

och förbättringar med avseende å aggregatet och dess montering. För

att fordonsägaren, därest fordonet icke kan godkännas vid första besiktningstillfället,

icke skall behöva erlägga ny besiktningsavgift, då fordonet efter ändringarna

ånyo uppvisas, torde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen böra utfärda

sådana föreskrifter till besiktningsmännen, att fordonsägaren icke kommer att

avkrävas ny avgift i andra fall än då ägaren visat uppenbar likgiltighet för

fordonets vård och underhåll.

Den utvidgade skyldigheten att efterbesiktiga motorfordon synes böra gälla

från och med den 1 märs 1942. För att undvika en alltför stor arbetsanhopning

hos besiktningsmännen kort efter det föreskrifterna örn efterbesiktning trätt i

kraft, torde såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit särskilda övergångsbestämmelser

böra meddelas. Av de två alternativförslag till dylika bestämmelser,

som styrelsen ifrågasatt, synes mig det alternativ vara att föredraga,

enligt vilket de fordon, som senast besiktigats för gengas- eller acetylengasdrift

minst ett år före bestämmelsernas ikraftträdande, skola anmälas för

efterbesiktning senast ett och ett halvt år efter närmast föregående besiktning.

Detta förslag innebär visserligen den olägenheten, att de fordon, som besiktigats

före den 1 september 1940, icke erhålla någon respittid utan måste

anmälas för besiktning vid bestämmelsernas ikraftträdande. Då detta antal

är förhållandevis litet, torde emellertid olägenheterna härav icke behöva bliva

alltför stora.»

Såsom föredragande departementschefen framhållit har den övergång till

gengasdrift, som sedan hösten 1939 skett i fråga örn vårt lands motorfordon,

visat sig medföra allvarliga faror ej endast ur brand- utan även ur förgiftningssynpunkt.

För att minska dessa faror hava på sätt framgår av propositionen

åtskilliga åtgärder redan vidtagits av såväl myndigheter som enskilda

organisationer; salunda hava bland annat föreskrifter och anvisningar utfärdats

angående montering och besiktning av gengasverk. De hittills vidtagna

åtgärderna hava emellertid, såsom departementschefen påpekat, visat

sig icke vara tillfyllest för att effektivt begränsa brandskadorna och förgiftningsfallen.

I syfte att i görligaste mån minska de faror, som sålunda äro förbundna

med gengasdriften, har i den föreliggande propositionen föreslagits, att

motorfordon som drivas med gengas eller accetylengas årligen skola undergå

periodisk efterbesiktning. I den i anledning av propositionen väckta motionen

har för vinnande av samma syfte i stället förordats en utökad och effektiviserad

flygande besiktning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att åtgärder äro av nöden

gom äro ägnade att minska de med gengasdriften förenade riskerna. Enligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

utskottets mening måste det ur denna synpunkt vara av betydande värde örn

samtliga gengasfordon vid regelbundet återkommande tillfällen bliva underkastade

en ingående besiktning av på området speciellt sakkunniga personer.

I samband med sådana undersökningar torde även förarna av fordonen kunna

erhålla värdefulla upplysningar angående teknikens framsteg i fråga örn

aggregatens rätta handhavande och vård. En dylik efterbesiktning torde, såsom

departementschefen även framhållit, medföra att ett förhållandevis stort

antal fordon, innan de uppvisas för besiktning, undergå justeringar och repara

tioner. Yad angår den flygande besiktningen, vilken utskottet förutsätter fortfarande

skall utövas, är även denna givetvis av betydelse ur de synpunkter,

varom här är fråga. Emellertid torde, även örn flygande besiktning skulle

bedrivas i ökad omfattning, denna besiktningsform, som har karaktären av

en stickprovskontroll och som ofta måste äga rum under ogynnsamma yttre

förhållanden, icke kunna ersätta de kontrollmöjligheter, som äro förenade med

en periodisk besiktning av samtliga gengasfordon. Utskottet får alltså ansluta

sig till förslaget örn införande av en årlig efterbesiktning.

En dylik efterbesiktning kommer givetvis att medföra besvär och kostnader

för fordonsägarna. I likhet med departementschefen finner emellertid

utskottet med hänsyn till de betydande värden, varom här är fråga, dessa

olägenheter icke böra hindra genomförandet av den föreslagna besiktningen.

Till någon del torde den tidsutdräkt och de kostnader, som äro förenade med

skyldigheten att inställa fordonet till efterbesiktning hos besiktningsmännen,

kunna minskas genom att besiktning, i synnerhet inom de större tjänstgöringsdistrikten,

sker å skilda orter inom distriktet. I detta sammanhang vill utskottet

jämväl understryka departementschefens uttalande, att efterbesiktningsskyldigheten

må upphöra, därest utvecklingen å gengasdriftens område

sedermera skulle visa, att farorna och olägenheterna av denna drift icke

längre motiverade upprätthållandet av besiktningstvånget.

I övrigt har det framlagda förordningsförslaget icke givit anledning till

annan erinran från utskottets sida, än att, då enligt förslaget förordningen

är avsedd att träda i kraft den 1 mars 1942, tidpunkten för ikraftträdandet

måtte framflyttas och däremot svarande ändring i övergångsbestämmelserna

vidtagas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla,

att riksdagen ej funnit skäl att i anslutning till det vid ifråga

varande proposition fogade förordningsförslaget göra andra uttalanden

än utskottet i förevarande utlåtande upptagit; samt

B) att motionen II: 241, i den mån den icke blivit besvarad

genom vad utskottet under A) hemställt, icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1942.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Löfvander, Forslund,

Wistrand, Olof Carlsson, Nils Elowsson och Näslund;

från andra kammaren: herrar Flage*, Hallagård, Pettersson i Hällbacken*,

Hermansson, Barnekow, fröken Rosén* samt herrar Lundgren och Håstad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:58 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående periodisk ef t erbesiktning av gengasdrivna motorfordon m. rn., dels ock en i ämn a1 i texten