Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928

1942-04-28 · 20 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1942:21, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1942 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar

av kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370), m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 6 mars 1942 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 134, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), samt

2) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 september

1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

De vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande lydelse:

Förslag

till

lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 5 § 1 morn., 29 § 3 mom. och 53 § 1 mom. samt

anvisningarna till 31, 32 och 53 §§ kommunalskattelagen den 28 september

1928* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5 §.

1 mom. Från skatteplikt---eller undervisning;

e) byggnader som tillhöra följande institutioner, nämligen akademier, allmänna

undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets

universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar

äro skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, sjukvårdsinrättningar vilkas

verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar samt sådana

1 Senaste lydelse av 5 § 1 mom. se SFS 1937:518, av 29 § 3 mom. se SFS 1934: 294, av 53 §

1 mom. se SFS 1938:368, av anvisningarna till 31 § se SFS 1932:291, av anvisningarna till 32 §

se SFS 1940: 876 och av anvisningarna till 53 § se SFS 1937: 662.

Bihanp till riksdagens protokoll 19i2. 7 sami. Nr 21.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

stiftelser och föreningar som avses i 53 § 1 mom. e), därest byggnaderna äro

avsedda för nämnda institutioners verksamhet såsom sådana, ävensom dylika

institutioner tillhöriga allmänna platser;

f) regementens, officerskårers---tjänstgöring därstädes;

g) nykterhetsföreningars byggnader, därest byggnaderna äro avsedda för

nämnda föreningars verksamhet såsom sådana;

h) sammanslutningar eller — -— — — —---------—----

---— •— --------------- — fastighetens värde.

29 §.

3 mom. För sparbank---bildande, grundfond. Sparbank må jämväl

åtnjuta avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa---till sparbankerna.

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och hypoteksförening må avdraga belopp, som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond,

i den mån avsättningen är nödvändig för uppbringande av fonden

till ett belopp motsvarande två procent av inrättningens skulder.

För svenska bostadskreditkassan och bostadskreditförening må avdrag ske

för belopp, som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond, dock allenast i den

mån beloppet utgör avkastning å sådan fond eller ock fondbidrag, som författningsenligt

uttagits, samt avsättningen är nödvändig för uppbringande av

fonden till ett belopp motsvarande i fråga örn kassan tre och såvitt gäller

förening sex procent av inrättningens skulder.

53 §.

1 mom. Skyldighet att---av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, pensionsanstalter

som icke äro bolag, understödsföreningar, jämlikt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas verksamhetsområden falla utanför

Stockholm och omfatta allenast visst län eller del av län, ävensom sådana

ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag, som avses i lagen örn försäkring för

olycksfall i arbete:

för inkomst av fastighet samt, vad angår allmän kassa, som åtnjutit inkomst

från lediga ecklesiastika sysslor, tillika för sådan inkomst;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,

barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål

att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

3

eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer,

främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande

av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande

eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka,

utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen,

huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna

art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser,

verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, därunder inbegripna

ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt

för delägarnas gemensamma räkning, samtliga i den mån de ej inbegripas

under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket

eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Anvisningar

till 31 §.

1. Med pension---eller omgifte.

2. Såsom periodiskt understöd räknas icke vad en skattskyldig uppbär

från stiftelse eller förening som avses i 53 § 1 mom. e), dock att såsom periodiskt

understöd betraktas vad som uppbäres från varje slags stiftelse, örn

och i den mån det i de för stiftelsen gällande stadgar är föreskrivet, att stiftelsens

intäkter skola för all framtid eller viss tid tillfalla viss familj, vissa

familjer eller bestämda personer.

till 32 §.

1. Vissa befattningshavare — — — -— — —----------

-------------—--prästerliga befattningshavare.

6. Värnpliktig för —---däremot skattepliktig intäkt. För lid då krigs
avlöningsreglementet

är tillämpligt skall för värnpliktig terminslön icke räknas

till skattepliktig intäkt, dock alt vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i

sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av terminslönen, som motsvarar

sjötjänstbidrag, i den mån densamma överstiger terminslön för den värnpliktige

enligt 6 § krigsavlöningsreglementet. Månadslön skall---gällande

grunder.

För annan — — — eller verksamhetsorten. Vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring

i sjöreserv gäller, att såsom intäkt upptages den del av terminslönen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

som motsvarar sjötillägg eller uppbördsersättning, i den mån densamma överstiger

terminslön för befattningshavaren enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Den för---deras bestridande.

7. Till ersättning — —---—--------------

------------— — —---— — utbetalt belopp.

till 53 §.

1. Såsom bosatt —-------—------------

---------—--------— till pensionsanstalter.

7. Frågan om skattskyldigheten för stiftelse eller förening skall bedömas

med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Örn stiftelse under längre tid icke bedrivit eller icke kan väntas komma att

bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen

å stiftelsens tillgångar, skall stiftelsen, oavsett dess ändamål, anses hänförlig

under 53 § 1 mom. f). Stiftelse eller förening, som i sin verksamhet främjar

flera ändamål, anses hänförlig under 53 § 1 mom. e), därest verksamheten

huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som i

nämnda stadgande omförmäles. Detta anses vara fallet, om i verksamheten

allenast i ringa omfattning främjas ändamål av annan art.

8. Delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller

rederi beskattas för den del av bolagets eller rederiets vinst, som å honom

belöper, huru denna än må hava av bolaget eller rederiet använts, och oberoende

av vad han må hava lyftat av bolagets eller rederiets under beskattningsåret

eller tidigare förvärvade vinst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1943.

Beträffande eftertaxering till kommunalskatt, som skolat utgöras enligt

kommunalskattelagen i dess hittillsvarande lydelse, skall denna fortfarande

äga tillämpning.

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 28 september 1928 (nr 378) om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 7 och 10 §§, 12 § 1 morn., 15 § och 18 § 2 mom.

förordningen den 28 september 1928 örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

7 §.

Från skattskyldighet---ävensom hushållningssällskap:

för all inkomst;

1 Senaste lydelse av 7 och 15 §§ samt 18 § 2 mom. se SFS 1938: 369.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

5

e) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, pensionsanstalter

som icke äro bolag, understödsföreningar, jämlikt lagen örn aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas verksamhetsområden falla utanför Stockholm

och omfatta allenast visst län eller del av län, ävensom sådana ömsesidiga

olycksfallsförsäkringsbolag, som avses i lagen om försäkring för olycksfall

i arbete:

för all inkomst;

f) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,

barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål

att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar

eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda

personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande

av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland

behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar

vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen,

huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här

angivna art:

för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;

g) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 §

1 mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom.

avsedda ändamål;

h) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilka icke driva

bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse:

för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar;

i) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt

frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet

skall utgöra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Att personer---samma paragraf.

10 §.

Värdesättning av-------------------

--------------— —------yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation allenast

delvis skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas till ett värde

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen

därest föreningen trätt i likvidation,

övrig lös —--normala förhållanden.

(Se vidare anvisningarna.)

12 §.

1 mom. Skyldighet att —--30 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka varit---utländsk ort;

b) föreningar och — — — utländsk ort;

c) ekonomiska föreningar, vilkas behållna tillgångar vid likvidation allenast

delvis skola skiftas mellan medlemmarna:

för deras vid beskattningsårets utgång här i riket eller å utländsk ort nedlagda

förmögenhet, i den mån densamma vid likvidation ej skulle skiftas

mellan medlemmarna;

d) fysiska personer, vilka icke varit här i riket bosatta vid beskattningsårets

utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke varit här i

riket bosatta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket nedlagd.

Medlem av---för förmögenhet.

För skattskyldiga,---meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar, bostadskreditföreningar och jordbrukets kreditkassor

äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

15 §.

Till grund för beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatt skall läggas

sammanlagda beloppet av den skattskyldiges taxerade inkomst samt en

etthundradedel av hans och i förekommande fall hans omyndiga barns skattepliktiga

förmögenhet. För ekonomisk förening skall dock till grund för skattens

beräkning läggas den taxerade inkomsten och en tvåhundradedel av den

förmögenhet, för vilken föreningen är skattskyldig. Är någon skattskyldig

allenast för inkomst eller allenast för förmögenhet, skall till grund för skattens

beräkning läggas inkomsten eller den del av förmögenheten som nyss

sagts.

Det sålunda---kronor, bortfaller.

18 §.

2 mom. Bottenskattens grundbelopp utgöra:

b) för svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter

som icke äro aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan, bostadskredit
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

7

föreningar samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt

a) här ovan:

tio procent av det beskattningsbara beloppet;

c) för andra---beskattningsbara beloppet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1943.

Beträffande eftertaxering till inkomst- och förmögenhetsskatt, som skolat

utgöras enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i

dess hittillsvarande lydelse, skall denna fortfarande äga tillämpning.

Till utskottets behandling hava jämväl hänvisats två i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

1) motionen nr 286 i andra kammaren av herr Henriksson, vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition måtte besluta, att

15 § i förordningen den 28 september 1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

måtte erhålla följande lydelse:

15 §.

Till grund för beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatt skall läggas

sammanlagda beloppet av den skattskyldiges taxerade inkomst samt en etthundradedel

av hans och i förekommande fall hans omyndiga barns skattepliktiga

förmögenhet. Är någon skattskyldig allenast för inkomst eller allenast

för förmögenhet, skall till grund för skattens beräkning läggas inkomsten eller

den del av förmögenheten som nyss sagts.

Det sålunda —--kronor, bortfaller.

2) motionen nr 287 i andra kammaren av herrar Larsson i Karlstad och

Hansson i Vännäsby, vari hemställts, »att riksdagen ville för sin del besluta,

att såväl Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund som ock i vårt land

verksamma djurskyddsföreningar av enahanda struktur som riksförbundet

måtte förklaras fritagna från skattskyldighet till stat och kommun».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framlagda förslagen tillåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

Under utskottets behandling av förevarande proposition hava till utskottet

inkommit dels en skrivelse från styrelsen för svenska bostadskreditkassan,

vilken såsom bilaga fogas vid detta betänkande (Bilaga 1), dels ock en skrivelse

från ordföranden och kronoombuden i taxeringsnämnden i 2:a distriktet

för vissa juridiska personer i Stockholm.

Efter att den 27 november 1937 lia avgiviL ett betänkande med förslag till

omläggning av den direkta stalsbeskattningen m. m., vilket förslag i huvudsakliga

delar lades till grund för lagstiftning vid 1938 års riksdag, slutförde

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

1936 års skattekommitté sitt arbete med avgivandet den 20 december 1939 av

betänkande med förslag rörande beskattning av stiftelser och ideella föreningar

m. fl. juridiska personer m. m. (SOU 1939: 47). I detta betänkande behandlade

kommittén frågor rörande dels beskattning av stiftelser och ideella

föreningar m. fl. juridiska personer, dels avdragsrätt och skatteplikt för

periodiskt understöd, dels ock kooperativa och andra ekonomiska föreningars

beskattning. Betänkandet utmynnade i förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370),

2) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 september

1928 (nr 373) örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt

3) förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28

september 1928 (nr 379).

Efter remiss hava yttranden över kommitténs förslag avgivits av ett flertal

myndigheter och sammanslutningar.

I propositionen hava till behandling upptagits dels de delar av kommitténs

förslag, som avse beskattning av stiftelser och ideella föreningar m. fl. juridiska

personer ävensom av ekonomiska föreningar, dels ock viss fråga örn

beskattning av terminslön vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv.

Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda författningsförslagen

tillåter sig utskottet hänvisa till vad departementschefen anfört i det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet. Redogörelsen härutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen:

Stiftelser och ideella föreningar i allmänhet s. 14—52,

Nobelstiftelsen s. 52—54,

Församlingar, kyrkor och frikyrkliga sammanslutningar s. 54—59,

Studentkårer och studentnationer s. 59—62,

Sjömanshus s. 62—63,

Järnkontoret s. 63—66,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och hypoteksföreningar s. 66—77,

Svenska bostadskreditkassan, bostadskreditföreningar och svenska skeppshypotekskassan

s. 77—83,

Jordbrukets kreditkassor s. 83—84,

Sparbankernas säkerhetskassa s. 84—87,

Skogssällskapet och dess skogsfond m. m. s. 88—90,

Beskattning av ekonomiska föreningar s. 90—102, samt

Beskattning av terminslön vid sjötjänstgöring och tjänstgöring i sjöreserv

s. 102—107.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

9

Utskottets yttrande.

Frågan om stiftelsers och ideella föreningars skattskyldighet har under

de senare åren vunnit ökad aktualitet. På grund av den oklarhet, sorn vidlåder

de nu gällande bestämmelserna angående skattefrihet för sådana rättssubjekt,

torde stiftelser och ideella föreningar med allmännyttigt ändamål

tidigare endast undantagsvis hava blivit föremål för beskattning. När frågan

om skattskyldigheten i särskilda fall kommit under skattedomstolarnas bedömande

har emellertid skattskyldighet ej sällan ansetts föreligga. Bland de

skattskyldiga torde för närvarande råda stor ovisshet beträffande innebörden

av de nuvarande bestämmelserna om skattefrihet för ovannämnda rättssubjekt.

Förevarande spörsmål har vid upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens

uppmärksamhet. I väckta motioner hava framställts yrkanden örn

såväl utvidgning som begränsning av den nu medgivna skattefriheten. 1936

års bevillningsutskott framhöll i sitt betänkande, nr 46, i anledning av

framlagt förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen, bland

annat, att i den mån en ökad skattebörda måste påläggas de fysiska personerna

och även näringsföretagen, den frågan uppkomme, huruvida staten

i den utsträckning som för närvarande gäller borde helt eller delvis undantaga

vissa rättssubjekt från skatteplikt. Utskottet ansåg, att vid den omprövning

av statsbeskattningen, som förutsattes komma att inom den närmaste

tiden äga rum, jämväl berörda fråga borde upptagas till övervägande.

I enlighet med detta uttalande av bevillningsutskottet uppdrogs åt 1936 års

skattekommitté, att till prövning upptaga frågan örn upphävande av den

skattebefrielse, som nu tillkommer vissa rättssubjekt.

Med det nu framlagda förslaget, för vilket såsom framgår av den ovan

lämnade redogörelsen det av skattekommittén avgivna förslaget legat till

grund, åsyftas att åstadkomma större klarhet i bestämmelserna om skattefrihet

för ifrågavarande rättssubjekt.

Av såväl skattekommittén som departementschefen har berörts frågan,

huruvida ett system med skattefrihet för vissa rättssubjekt överhuvud taget

borde bibehållas i vår skattelagstiftning. Departementschefen har därvid

framhållit, att detta system medförde särskilt de olägenheterna, att i det enskilda

fallet ekonomiskt stöd från det allmännas sida kunde komma att

lämnas åt en verksamhet, som vore föga förtjänt därav, samt att understödets

storlek och fördelning folie utanför området för det allmännas bestämmanderätt

och kontroll. I tider som de nuvarande, då skattebördan ökades

och förut beviljade anslag för åtskilliga nog så nyttiga eller behjärtansvärda

ändamål beskures eller helt indroges, kunde skattefriheten komma att innebära

ett både relativt och absolut ökat understöd från det allmännas sida.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört och vill

för sin del tillägga, att storleken av de genom skattefriheten lämnade understöden

oftast jämväl står i omvänt förhållande till mottagarnas behov av vin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

derstöd, vilket knappast kan anses innebära en rationell form av understöd.

Såväl skattekommittén som departementschefen hava funnit ett allmänt

upphävande av skattefriheten icke böra ifrågakomma och utskottet har i

detta sammanhang ej haft anledning att härutinnan uttala annan mening.

Utskottet har sålunda intet att erinra mot att skattefriheten bibehålies för

sådana rättssubjekt, som bedriva verksamhet av i hög grad allmännyttig art.

Vad angår skattefrihetens omfattning har departementschefen i huvudsak

följt kommittéförslaget. Departementschefen föreslår sålunda i likhet med

kommittén, att skattefrihet skall liksom hittills tillkomma akademier, allmänna

undervisningsverk, sjukvårdsinrättningar, vilkas verksamhet ej bedrives

i vinstsyfte, och barmhärtighetsinrättningar. Beträffande omförmälda

inrättningar yttrade kommittén, att dessa enligt kommitténs förslag utgjorde

en kärna, omkring vilken skattefriheten i övrigt uppbyggts. Skattefrihet

anses vidare ■—■ likaledes i överensstämmelse med kommittéförslaget

-— böra tillkomma stiftelser och föreningar, vilka främja samma ändamål

som dessa inrättningar. På grund därav föreslås i propositionen skattefrihet

för sådana stiftelser och föreningar, som hava till huvudsakligt ändamål

att främja vård och uppfostran av harn eller att lämna understöd för

beredande av undervisning eller utbildning eller att utöva hjälpverksamhet

bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning. Därjämte föreslås

i propositionen utöver vad kommittén föreslagit, att sådana stiftelser och

föreningar, som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med

militär eller annan myndighet stärka rikets försvar, skola komma i åtnjutande

av skattefrihet.

Utskottet har för sin del intet att erinra mot den av departementschefen

sålunda föreslagna gränsdragningen för skattefriheten, vilken utskottet finner

lämplig. Någon utvidgning av skattefriheten utöver vad i propositionen

föreslagits kan utskottet alltså icke förorda. Såsom departementschefen jämväl

antytt, kunna emellertid delade meningar göra sig gällande rörande den

värdering av de allmännyttiga ändamålen, som därvid kommit till uttryck.

Det torde ej heller kunna förnekas, att genom denna gränsdragning även

ändamål, vilka äro av högt kvalificerad art, komma att ställas utanför området

för skattefriheten. Utskottet vill i detta hänseende endast erinra örn

de bildande konsterna, musiken och teaterkonsten. Emellertid lärer väl icke

all sådan verksamhet kunna anses vara av det slag, att den kan betraktas

såsom i hög grad allmännyttig. Uppenbarligen måste det här bereda stora

svårigheter att draga gränsen mellan vad som är förtjänt av stöd från det

allmännas sida och vad som icke bör understödjas. Utskottet vill dock

framhålla, att, därest det i särskilda fall skulle befinnas, att beskattningen

av juridiska personer med nu angivna verksamhetsområden komme att

verka på sådant sätt, att det allmännas stöd anses påkallat, det synes lämpligare,

att sådant stöd lämnas i form av anslag till den av dem bedrivna

verksamheten.

Såsom framgår av vad nu anförts kan utskottet icke bilräda det i motionen

II: 287 framställda yrkandet om skattefrihet för Sveriges djurskyddsföreningars

riksförbund och inom landet verksamma djurskyddsföreningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

11

I sådana fall, då stiftelse eller förening i sin verksamhet främjar flera

ändamål av olika slag, av vilka något eller några men ej alla äro av beskaffenhet

att böra föranleda skattefrihet, skall enligt förslaget det huvudsakliga

ändamålet med verksamheten vara avgörande för frågan om skattefriheten.

Bestämmelser till ledning vid bedömandet av denna fråga hava

meddelats i punkt 7 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen. Departementschefen

har i detta sammanhang anfört, att i de fall, då medel

för olika ändamål enligt bindande föreskrifter hölles klart avskilda från

varandra, dessa medel enligt hans mening borde anses i beskattningshänseende

tillhöra särskilda rättssubjekt. Departementschefen har vidare yttrat,

att i åtskilliga av de fall, där ett förvaltande organ hade att med anförtrodda

medel tillgodose olika ändamål men någon för framtiden bindande

uppdelning av medlen på de olika ändamålen icke förelåge, en sådan utan

större svårighet torde kunna komma till stånd. Den föreslagna metoden vid

bedömandet av frågan om skattefriheten borde alltså enligt departementschefens

mening tillämpas i alla de fall, då i beskattningshänseende allenast

ett enda rättssubjekt ansåges föreligga. Utskottet ansluter sig till vad

departementschefen sålunda anfört och vill i samband därmed framhålla,

att, i den mån en för framtiden bindande uppdelning på de olika ändamålen

kan åstadkommas, antalet fall, då det huvudsakliga ändamålet blir avgörande

för frågan om skattefriheten, kommer att minskas.

Vad angår avfattningen av nyssnämnda anvisningspunkt har utskottet i

förtydligande syfte vidtagit vissa jämkningar i samma punkt.

I punkt 2 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen hava i propositionen

föreslagits vissa rent redaktionella ändringar, vilka huvudsakligen

föranledas av att uttrycket »from stiftelse», som för närvarande förekommer

i denna anvisningspunkt, enligt förslaget helt utmönstras ur skattelagstiftningen.

Emellertid har inom utskottet uppgivits, att den nuvarande

avfattningen av anvisningspunkten föranlett vissa svårigheter vid tillämpningen.

Sålunda lärer stundom hava förekommit, att en stiftelse, som med

hänsyn till sitt ändamål varit att betrakta såsom »from», disponerat en del

av sin inkomst på sådant sätt att till viss enskild skattskyldig verkställts periodiska

utbetalningar, vilka icke kunde inrymmas under stiftelsens egentliga

ändamål. Med hänsyn till den i anvisningspunkten i dess nuvarande lydelse

intagna bestämmelsen, att såsom periodiskt understöd icke skall räknas, vad

en skattskyldig uppbär av en from stiftelses inkomst, har tveksamhet uppkommit

angående möjligheten alt hänföra utbetalningar av nu angiven art

till periodiskt understöd och sålunda beskatta de utbetalade beloppen. I anledning

härav har utskottet ansett sig böra taga nyssnämnda anvisningspunkt

under övervägande jämväl till sin sakliga innebörd. Utskottet har därvid

funnit, att, därest utbetalningar av detta slag ske på grund av särskild

föreskrift i stiftelsens stadgar, hinder icke synes möta att betrakta dessa utbetalningar

såsom periodiskt understöd. Verkställas åter sådana utbetalningar

utan alt föreskrift därom lämnats i stadgarna, synes däremot anvisningspunkten

varken enligt sin nuvarande lydelse eller enligt den i propo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

sitionen föreslagna avfattningen kunna giva stöd för en beskattning av utbetalningarna

såsom periodiskt understöd. Vad angår den nu föreslagna lydelsen

av skattefrihetsbestämmelserna låter det väl tänka sig, att en stiftelse

eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja något av de

syften som avses i 53 § 1 mom. e), kan vid sidan av detta huvudsakliga

ändamål verkställa utbetalningar till förmån för viss enskild skattskyldig.

Någon anledning att låta desssa medel vara undantagna från beskattning

torde icke förefinnas. Utbetalningarna synas lämpligen böra betraktas såsom

periodiskt understöd och beskattas hos mottagaren. Utskottet har fördenskull

ansett sig böra föreslå ändrad avfattning av ifrågavarande anvisningspunkt

i så måtto, att såsom periodiskt understöd icke skall räknas vad en

skattskyldig uppbär från stiftelse eller förening som avses i 53 § 1 mom. e),

såvida utbetalningen sker till fullföljande av ändamål som i nämnda stadgande

angives. I samband därmed har även viss formell jämkning i anvisningspunkten

blivit erforderlig.

I anslutning till den av utskottet sålunda föreslagna ändrade lydelsen avpunkt

2 i anvisningarna till 31 § kommnnalskattelagen vill utskottet framhålla,

att därigenom allenast avsetts att förekomma uppenbara missbruk

av skattefrihetsbestämmelserna. Med den ändrade lydelsen åsyftas, att sådana

utbetalningar, som falla utanför stiftelsens allmännyttiga ändamål,

skola tagas till beskattning hos mottagaren. Bestämmelsen är däremot icke

avsedd att tillämpas exempelvis i sådana fall, där en stiftelse med ändamål

att utöva hjälpverksamhet bland behövande verkställt utbetalning till

person, som varit mindre bemedlad men dock ej lidit uppenbar nöd. En

dylik gradering av mottagarens behov av understöd synes nämligen icke

böra äga rum vid tillämpningen av förevarande anvisningspunkt utan vid

bedömandet av frågan huruvida stiftelsen med hänsyn till sitt ändamål skall

vara skattefri eller ej.

Skåttek o m mi Ilén har i sitt betänkande påpekat de svårigheter, som för

närvarande äro för handen i fråga om kontrollen över stiftelser och ideella

föreningar. I syfte att bereda taxeringsmyndigheterna möjlighet att utöva

erforderlig kontroll har kommittén föreslagit, att efter statistisk undersökning

skulle upprättas ett register över stiftelser, vilket med jämna mellanrum

borde förnyas, samt att föreskrifter skulle utfärdas om skyldighet för

stiftelser att lämna uppgifter vid registrets uppläggande. Detta förslag har

i remissyttrandena vunnit anslutning från åtskilliga håll, bland annat av

kammarrätten, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån. Socialstyrelsen

har därvid ansett önskvärt, att registret utvidgades till att omfatta även viktigare

ideella föreningar. Enligt utskottets mening skulle uppläggandet av

ett register över framför allt stiftelser avsevärt bidraga till att skattskyldiga

rättssubjekt av detta slag skulle i större utsträckning än vad nu är fallet

bliva taxerade för sina inkomster. Härigenom komme det allmänna att

beredas ökade skatteintäkter. Utskottet vill därför framhålla önskvärdheten

av att ett sådant register utan dröjsmål kommer till stånd.

I fråga om de frikyrkliga sammanslutningarna har i propositionen icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

13

föreslagits någon ändring i nuvarande bestämmelser, enligt vilka sådana

sammanslutningar äro skattskyldiga till stat och kommun för all sin inkomst

och förmögenhet. Skattekommittén, som upptog frågan örn dessa

sammanslutningars skattskyldighet till behandling, yttrade såsom sin uppfattning,

att billighetsskäl talade för en förmånligare ställning i beskattningshänseende

beträffande åtminstone vissa frikyrkliga sammanslutningar. Då

emellertid frågan örn dessa sammanslutningars rättsliga ställning kunde

förväntas bliva föremål för särskild utredning i anledning av en av 1938

års riksdag till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse, ansåg sig kommittén icke

böra närmare ingå på omförmälda spörsmål. Utskottet, som liksom kommittén

anser önskvärt, att frågan örn de frikyrkliga sammanslutningarnas

ställning i beskattningshänseende tages under övervägande, vill för sin

del framhålla angelägenheten av att den sålunda ifrågasatta utredningen

utan dröjsmål igångsättes.

Beträffande järnkontoret innebär propositionen ett bibehållande av den

skattefrihet, som enligt nuvarande bestämmelser tillkommer nämnda institution.

Järnkontoret, som har till syfte att understödja och främja den svenska

järnhanteringen, fullföljer detta syfte dels genom att lämna försträckningar

till delägarna (järnkontorets lånerörelse) och dels genom att bevilja anslag

till eller självt bedriva tekniskt forskningsarbete. Såsom motivering för skattefrihetens

bibehållande har departementschefen anfört, bland annat, att järnkontorets

inkomster huvudsakligen användas till teknisk forskning och utgivandet

av en tidskrift, vari resultaten av denna forskning publicerades, samt

understödjande av teknisk undervisning. Departementschefen har i anslutning

härtill yttrat, att en verksamhet med dylikt syfte enligt principerna för

nu ifrågavarande förslag borde åtnjuta skattebefrielse. Även enligt utskottets

mening torde med hänsyn till den tekniska forskning och undervisning, som

järnkontoret självt bedriver eller understödjer, skattefriheten för järnkontoret

kunna bibehållas.

Den i propositionen föreslagna bestämmelsen i 29 § 3 mom. kommunalskattelagen

angående rätt för svenska bostadskreditkassan och bostadskreditförening

att erhålla avdrag för belopp, som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond,

har utformats annorlunda än motsvarande stadgande för hypoteksinrättningarna.

I förslaget har nämligen beträffande bostadskreditkassan och

bostadskreditförening såsom förutsättning för sådan avdragsrätt föreskrivits,

bland annat, att det avsatta beloppet utgör avkastning å reserv- eller säkerhetsfond

eller ock fondbidrag, som författningsenligt utfagits. Någon motsvarande

bestämmelse har icke meddelats rörande hypoteksinrättningarna. Denna

inskränkning i bostadskreditinstitutionens avdragsrält, som vidtagits i enlighet

med av bostadskreditkassan i dess yttrande över skattekommitténs förslag

gjord framställning, innebär, att den behållna årsvinsten icke skulle få

avdragas. Enligt meddelade föreskrifter skall denna vinst avsättas till reserveller

säkerhetsfond. 1 sin till utskottet ställda skrivelse (Bilaga 1) bär bostadskreditkassan

hemställt, att berörda inskränkning i avdragsrätten måtte utgå.

Då enligt utskottets mening någon anledning icke torde förefinnas att be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

gränsa bostadskreditinstitutionens avdragsrätt mera än som föreslagits för

hypoteksinrättningarna, föreslår utskottet, att berörda inskränkning måtte

utgå ur författningstexten.

Enligt förslag till ändrad lagstiftning angående jordbrukskasserörelsen,

som förelagts årets riksdag genom proposition nr 41, skola jordbrukets

kreditkassor vara organiserade såsom ekonomiska föreningar med begränsad

personlig ansvarighet. Med hänsyn härtill hava i det nu ifrågavarande

förslaget jordbrukets kreditkassor icke ansetts behöva — jämte ekonomiska

föreningar —• särskilt omnämnas i 18 § 2 mom. b) statsskalteförordningen.

I utlåtande nr 41 har bankoutskottet förordat bifall till förenämnda proposition

nr 41. Under förutsättning, att riksdagen godkänner bankoutskottets

förslag härutinnan, har utskottet icke något att erinra emot det nu

föreliggande förslaget.

Beträffande frågan örn beskattning av ekonomiska föreningars förmögenhet

föreligger enligt nu gällande bestämmelser en bristfällighet i beskattningsreglerna.

Därest medlemmarna tillhopa äga allenast viss del

av föreningens förmögenhet, blir nämligen denna, i den mån densamma

överskjuter insatskapitalet, icke beskattad vare sig hos medlemmarna eller

hos föreningen. I förevarande proposition har föreslagits, att denna bristfällighet

skall avhjälpas genom införande av en bestämmelse i 12 § 1 mom.

c) statsskatteförordningen av innehåll, att ekonomiska föreningar, vilkas

behållna tillgångar vid likvidation allenast delvis skola skiftas mellan medlemmarna,

skola vara skattskyldiga för sin vid beskattningsårets utgång

här i riket eller å utländsk ort nedlagda förmögenhet, i den mån densamma

vid likvidation ej skulle skiftas mellan medlemmarna. Vidare har föreslagits

sådan ändring av stadgandet i 15 § samma förordning, att förmögenhetsdelen

för ekonomisk förening skall utgöra V200 i stället för V100 för

övriga till förmögenhetsskatt skattskyldiga. Sistnämnda förslag har närmast

motiverats av hänsyn till den genom 1938 års skattelagstiftning genomförda

likställigheten i beskattningshänseende mellan de ekonomiska föreningarna

och aktiebolagen. Då de sistnämndas förmögenhet beskattas hos delägarna,

borde principiellt sett de ekonomiska föreningarnas förmögenhet ej beskattas

hårdare än som skolat ske, därest beskattningen ägt rum hos medlemmarna.

Med hänsyn härtill har vid den nu föreslagna förmögenhetsbeskattningen

för de ekonomiska föreningarna ansetts skäligt, att förmögenhetsdelen

bestämmes till hälften mot vad som eljest gäller.

Utskottet anser för egen del de i propositionen föreslagna ändringarna i

fråga örn beskattningen av ekonomiska föreningars förmögenhet väl motiverade

och tillstyrker följaktligen desamma. Vad särskilt angår förslaget, att

ekonomisk förenings förmögenhet skall beskattas till V200, vill utskottet framhålla,

att, därest berörda sänkning av förmögenhetsdelen icke vidtoges, för.

mögenhetsbeskattningen otvivelaktigt komme att träffa de ekonomiska föreningarna

och deras medlemmar hårdare än aktiebolagen och dessas delägare.

De olägenheter av praktisk art, som en från vanliga grunder avvikande

beräkning av förmögenhetsdelen för ekonomisk förening må kunna föranleda,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

15

finner utskottet icke vara av den betydelse, att desamma böra få utgöra hinder

för införandet av materiellt riktiga beskattningsregler. Med vad nu anförts

har utskottet jämväl besvarat det i motionen II: 286 framställda yrkandet.

övriga i propositionen framlagda förslag hava icke givit anledning till

erinran från utskottets sida.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

proposition nr 134 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas

samt med avslag å motionerna 11:286 och 11:287, antaga

vid propositionen fogade förslag till

I) lag örn ändring av vissa delar av kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) med de ändringar, att 29 §

3 mom. samt anvisningarna till 31 och 53 §§ erhålla följande

lydelse:

29 §.

3 morn. För sparbank---bildande, grundfond. Spar
bank

må jämväl åtnjuta avdrag för bidrag till sparbankernas

säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa — —- —- till sparbankerna.

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa och hypoteksförening må avdraga belopp,

som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond, i den mån

avsättningen är nödvändig för uppbringande av fonden till

ett belopp motsvarande två procent av inrättningens skulder.

Svenska bostadskreditkassan och bostadskreditförening

må avdraga belopp, som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond,

i den mån avsättningen är nödvändig för uppbringande

av fonden till ett belopp motsvarande i fråga om kassan

tre och såvitt gäller förening sex procent av inrättningens

skulder.

Anvisningar

till 31 §.

1. Med pension -—- — — eller omgifte.

2. Såsom periodiskt understöd räknas icke vad en skattskyldig

uppbär från stiftelse eller förening som avses i 53 §

1 inom. e), såvida utbetalningen %sker till fullföljande av ändamål

som i nämnda stadgande angives. Såsom periodiskt

understöd betraktas däremot vad som uppbäres från varje

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

slags stiftelse, om och i den mån det i de för stiftelsen gällande

stadgar är föreskrivet, att stiftelsens intäkter skola för

all framtid eller viss tid tillfalla viss familj, vissa familjer

eller bestämda personer.

lill 53 §.

1. Såsom bosatt------------

--------------till pensionsanstalter.

7. Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas

med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna

verksamheten. Örn stiftelse under längre tid icke bedrivit

eller icke kan väntas komma att bedriva verksamhet i

en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen å stiftelsens

tillgångar, skall stiftelsen, oavsett dess ändamål, anses

hänförlig under 53 § 1 mom, f). Stiftelse, som i sin

verksamhet främjar flera ändamål, anses hänförlig under

53 § 1 mom. e), därest verksamheten huvudsakligen avser

att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som i nämnda

stadgande omförmäles. Detta anses vara fallet, om i verksamheten

allenast i ringa omfattning främjas ändamål av

annan art.

Vad nu sagts om stiftelse skall jämväl gälla förening, dock

att, därest under föreningens förvaltning finnes stiftelse, frågan

om skattskyldigheten skall för stiftelsen och föreningen

var för sig bedömas på sätt ovan angives.

8. Delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkelt

bolag eller rederi beskattas för den del av bolagets eller

rederiets vinst, som å honom belöper, huru denna än må

hava av bolaget eller rederiet använts, och oberoende av vad

han må hava lyftat av bolagets eller rederiets under beskattningsåret

eller tidigare förvärvade vinst.

II) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 28 september 1928 (nr 373) om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt.

Stockholm den 28 april 1942.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

Närvarande:

17

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, friherre

Lagerfelt, Sjödahl, Egnell*, Frans Ericson*, Velander*, Robert Berg* och Sandström;

samt

från andra kammaren: herrar Björklund, Hammarlund*, Olsson i Gävle, Or gård,

Sandberg, Lundell, Karlsson i Grängesberg, Rosander*, Bladh* och Olson i Göteborg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Velander, Lagerfelt, Sandström, Lundell saint Olson i Göteborg,

vilka ansett, att det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet

för ekonomiska föreningar liksom för andra skattskyldiga bort utgöra

det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges taxerade inkomst

samt en etthundradedel av hans skattepliktiga förmögenhet. Inkomstskatteförordningens

15 § hade sålunda bort bibehållas oförändrad.

Särskilt yttrande

av herr Lundell, som anfört:

»Den föreliggande propositionen nr 134 har under förebringande av mycket

bristfällig motivering sökt reducera det gamla spörsmålet örn en rättvis

beskattning av de ekonomiska föreningarna till en fråga om beskattning

allenast av föreningarnas förmögenhet. Propositionen har därvid huvudsakligen

baserat sitt ståndpunktstagande på den mycket ytliga och ofullständiga

utredning som förebragts av 1936 års skattekommitté (SOU 1939: 47).

Den särdeles omfattande och omdebatterade frågan örn de kooperativa föreningarnas

beskattning avklaras i angivna betänkande på sammanlagt fem

sidor.

Den föreliggande propositionen och utskottsmajoriteten grundar sitt förslag

örn 1/200 i stället för 1/100 på den likställighet som 1938 års skattelagstiftning

genomförde mellan beskattningen av ekonomiska föreningars och aktiebolags

inkomster och bortser från att denna likställighet är endast av

formell art, i det att de s. k. kooperativa föreningarna med stöd av kommu
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 21. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

nalskattelagen 29 § 2 mom. kunna helt eller delvis utdela intjänad vinst

till sina delägare utan någon beskattning hos föreningen av vad sålunda

utdelas, under det att någon motsvarande utdelning till delägare utan beskattning

ej är möjlig hos aktiebolagen. Det är tydligt att denna förmån för

de ekonomiska föreningarna ifråga örn beskattning av deras inkomst är så

stor att den icke på något sätt bleve uppvägd, även om deras förmögenhet

utöver insatskapitalet skulle i medeltal beskattas något hårdare än örn den

helt beskattades hos delägarne.

Propositionen bortser också från att 1938 års skattelagar innebära betydande

skärpningar av beskattningen för alla slag av skattskyldiga utom

just för de ekonomiska föreningarna, för vilka de innebära en betydande

och för de största och mest skattekraftiga föreningarna mycket stor lättnad.

Denna olikformighet i behandlingen 1938 uppväges ej i nämnvärd omfattning

av Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag om beskattning av överskjutande

delar av föreningsförmögenheten.

Det får dessutom anses tvivelaktigt om föreningarnas förmögenhet genom

i propositionen föreslagna regler ens formellt bli i sin helhet beskattade.

Genom tillägg av den nya punkten c) i 12 § 1 mom. i inkomstskatteförordningen

drabbas av skatt endast sådan föreningsförmögenhet som vid likvidation

ej skulle skiftas mellan medlemmarna. Avsikten med denna begränsning

torde väl vara att övrig föreningsförmögenhet skulle genom värdering

av insatserna eller andelarna bliva beskattade hos medlemmarna. Så lär dock

ingalunda alltid bliva fallet. I sådana föreningar där all behållen förmögenhet

vid likvidationen skall skiftas bland medlemmarna kan det nämligen

förekomma, att andelarna ändock ej ha högre handelsvärde än pari, emedan

mera ej kan utbekommas vid utträde ur föreningen och dessutom nya

medlemmar kanske kunna vinna inträde med insatser till paribelopp. (Se

skattekommitténs betänkande sid. 107 nederst.)

Under hänvisning i övrigt till mitt särskilda yttrande i anslutning till bevillningsutskottets

betänkande nr 32 år 1938 i vad avser ekonomiska föreningar

får jag uttala att nu åvägabragta lösning av dessa föreningars beskattning

ej kan betraktas som vare sig tillfredsställande eller definitiv. Rörelse

organiserad som ekonomisk förening bör ej framstå som obehörigen

gynnad i skatteavseende i jämförelse med rörelse i aktiebolagsform eller

med av enskild person driven rörelse.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

19

Bilaga 1.

Till riksdagens bevillningsutskott.

I propositionen nr 134 har Kungl. Maj:t framlagt förslag till lag om

ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370), vilket förslag jämväl berör Svenska foostadskreditkassan och bostadskreditföreningarna.

I anledning härav får kassans styrelse för utskottet

framhålla följande.

Enligt 29 § 3 mom. i lagförslaget må Svenska bostadskreditkassan och

bostadskreditförening från bruttointäkten av rörelsen avdraga belopp, som

avsatts till reserv- eller säkerhetsfond, dock allenast i den mån beloppet

utgör avkastning å sådan fond eller ock fondbidrag, som författningsenligt

uttagits, samt avsättningen är nödvändig för uppbringande av fonden till

ett belopp motsvarande i fråga örn kassan tre och såvitt gäller förening

sex procent av inrättningens skulder.

Genom den sålunda stadgade begränsningen skulle kassans och förenings

behållna vinst, vilken jämväl författningsenligt skall avsättas till

reserv- eller säkerhetsfond, icke få avdragas utan räknas såsom beskattningsbar

inkomst.

För övriga under statens medverkan tillkomna hypoteksinrättningar,

nämligen Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och hypoteksföreningama, föreslås däremot i ovannämnda

lagrum, att de må avdraga belopp, som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond,

i den mån avsättningen är nödvändig för uppbringande av fonden till

ett belopp motsvarande två procent av inrättningens skulder.

Sist omförmälda hypoteksinrättningar skulle alltså enligt lagförslaget —

till skillnad mot bostadskreditinstitutionen — äga göra avdrag för samtliga

de belopp, som avsättas till reserv- eller säkerhetsfond.

Den för bostadskreditinstitutionen föreslagna bestämmelsen överensstämmer

visserligen med vad bostadskreditkassans styrelse härutinnan föreslog

i sitt yttrande över 1936 års skattekommittés förslag. I detta yttrande intog

styrelsen den ståndpunkten, att de av kommittén anförda skälen för det

nuvarande skatteprivilegiets slopande i princip borde godtagas och ansåg

sig med utgångspunkt därifrån böra i möjligaste mån begränsa sina anspråk

i fråga om avdrag. Ehuru det icke direkt utsädes, utgick styrelsen

emellertid härvid såsom självklart från att samma rätt till avdrag, som

kunde komma att medgivas övriga hypoteksinrättningar, skulle medgivas

bostadskreditinstitutionen, särskilt som skattekommittén uttalat, att bostadskreditkassan

i fortsättningen liksom hittills borde i skattehänseende

vara likställd med hypoteksbanken och stadshypotekskassan.

Såsom departementschefen framhållit i propositionen, är bostadskreditinstitutionens

verksamhet helt likartad med den av lands- och stadshypoteksinrättningarna

bedrivna rörelsen. Särskilt framträdande är överensstämmelsen

i arbetsuppgifter mellan stadshypotcks- och bostadskreditinstilutionema,

vilka inrättats den förra år 1909 och den senare år 1929. Båda

lia till ändamål alt tillgodose behovet av långfristig fastiglietskredit inom

stadssamhällena. Medan stadshypoteksinstitutionen uteslutande ägnar sig åt

primärlånegivning är bostadskreditinstitutionen i huvudsak sekundärlåne
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

givare. Institutionerna äro dock i stort sett organiserade efter samma grunder.

Båda bygga på solidarisk ansvarighet från låntagarens sida och ha att

— till rörelsens betryggande och till förhindrande av att nämnda ansvarighet

skall behöva tagas i anspråk -— sörja för en viss fondbildning. Med

hänsyn till de större risker som äro förenade med bostadskreditinstitutionens

verksamhet, äro kraven på avsättning till reserv- och säkerhetsfonder

för denna institution större än för stadshypoteksinstitutionen. Särskilda

fondbidrag skola sålunda författningsenligt uttagas av låntagarna

i förstnämnda institution, varjämte till fonderna skola författningsenligt

avsättas dels fondernas avkastning dels ock det inom rörelsen uppkomna

överskottet. Vidare må bidragen till kassans reservfond och förenings

säkerhetsfond minskas eller upphöra först, då fonden överstiger

tre resp. sex procent av skulderna. För stadshypotekskassan och stadshypoteksförening

gäller likaledes, att det å rörelsen uppkomna överskottet skall

avsättas till en reserv- resp. säkerhetsfond. När fonderna uppgå till två

procent av skulderna, tillätes emellertid en friare disposition av överskottsmedel.

Av ovanstående torde framgå, att anledning saknas att i skattehänseende

behandla bostadskreditinstitutionen annorlunda än stadshypoteksinstitutionen.

Uppenbarligen är behovet av fondbildning större inom den förra institutionen

än inom den senare. Det är ock i hög grad önskvärt, att det av

statsmakterna stadgade fondminimum för bostadskreditinstitutionen snarast

möjligt uppnås. Med hänsyn härtill torde den möjlighet att göra avdrag

för samtliga till reserv- eller säkerhetsfond avsatta medel, som enligt lagförslaget

skulle beredas stadshypoteksinstitutionen, jämväl böra beredas

bostadskreditinstitutionen.

På grund av det anförda tillåter sig styrelsen vördsamt hemställa, att bevillningsutskottet

ville föreslå riksdagen att för sin del godkänna följande

lydelse av 29 § 3 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen

»Svenska bostadskreditkassan och bostadskreditförening må avdraga belopp,

som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond, i den man avsättningen

är nödvändig för uppbringande av fonden till ett belopp motsvarande i

fråga om kassan tre och såvitt gäller förening sex procent av inrättningens

skulder.»

I detta ärendes handläggning hava styrelsens samtliga ledamöter deltagit.

Stockholm den 8 april 1942.

Styrelsen för Svenska bostadskreditkassan.

GUNNAR FANT.

C.-R. CRAMÉR.

j Sten Widlund.

427831. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebola#, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:222 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 11 i texten