Betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § 1 mom. och 2 § förordningen den 28 september 1928
1942-04-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1942:22, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § 1 mom. och 2 § förordningen den 28 september 1928
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
1
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1942 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts
proposition med förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 1 § 1 mom. och 2 § förordningen den
28 september 1928 (nr 376) örn särskild skatt å vissa
lotterivinster, m. m.
I en den 27 mars 1942 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 213, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade
1) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 1 § 1 moni. och 2 § förordningen
den 28 september 1928 (nr 376) örn särskild skatt å
vissa lotterivinster.
Härigenom förordnas, att 1 § 1 mom. och 2 § förordningen den 28 september
1928 om särskild skatt å vissa lotterivinster1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
1 §•
1 mom. Å vinst i svenskt penninglotteri och å vinst vid vinstdragning på
här i riket utfärdade premieobligationer skall, därest vinsten överstiger tjugufem
kronor eller, såvitt angår vinst å halvlott i penninglotteri, tolv kronor
50 öre, till staten erläggas en särskild skatt utgörande tjugu procent av vinstens
belopp. Skatt som nu sagts skall ock utgå å vinst i annat här i riket
anordnat lotteri, vilken utgöres av värdepapper.
Skatt skall---vinnaren uttages.
2 §.
När vinst, som avses i 1 § 1 morn., utbetalas eller utgives till vinnaren,
skall lotteriets anordnare eller premieobligationernas utfärdare innehålla så
stor del av vinsten, som motsvarar den stadgade skatten å densamma.
1 Senaste lydelse av 1 § 1 mom. se SFS 1939:205.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 22.
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942, dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola äga tillämpning i fråga om vinst, som utfallit vid
vinstdragning å premieobligationer vilka utfärdats före nämnda dag, ävensom
beträffande annan lotterivinst, som blivit tillgänglig för lyftning före
samma dag.
2) F ö r s 1 a g
till
lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).
Härigenom förordnas, att 19 § samt anvisningarna till 19 och 36 §§ kommunalskattelagen
den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.
19 §.
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid ----i 35 §;
lotterivinst, som är underkastad beskattning jämlikt förordningen om särskild
skatt å vissa lotterivinster, eller annan vinst i sådant penninglotteri
eller vid vinstdragning å sådana premieobligationer, som i nämnda förordning
avses, och ej heller andra lotterivinster än nu nämnts, därest deras
sammanlagda värde under beskattningsåret understigit 100 kronor;
vad som i---mottagarens utbildning.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 19 §.
1. Fattigunderstöd, begravningshjälp---sista stycket).
2. Enligt förordningen örn särskild skatt å vissa lotteri vinster skall dylik
skatt erläggas för vinst i svenskt penninglotteri (varunder jämväl inbegripes
vadhållning, som enligt Kungl. Maj:ts tillstånd anordnas för allmänheten i
samband med idrottstävlingar, dock ej vadhållning medelst totalisator vid
hästtävlingar) ävensom för vinst vid vinstdragning å svenska premieobligationer,
såvida obligationerna utfärdats efter den 31 december 1928, dock
att vinst, som ej överstiger tjugufem kronor eller, såvitt angår vinst å halvlott
i penninglotteri, tolv kronor 50 öre, är fri från dylik skatt. Likaledes
1 Senaste lydelse av anvisningarna till 19 § se SFS 1940: 876 och av anvisningarna till 36 §
se SFS 1938: 368.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22-
3
skall särskild skatt erläggas för vinst i annat här i riket anordnat lotteri,
vilken utgöres av värdepapper. Vinst, som i sådant penninglotteri eller vid
vinstdragning å sådana premieobligationer, varom ovan nämnts, tillfaller
annan än lotteriet eller obligationernas utfärdare, är icke underkastad inkomstskatt
även om på grund av vinstens ringa belopp särskild skatt icke
skall utgöras för densamma, varemot varje annan lotterivinst, för vilken
icke utgår särskild skatt, i och för sig är skattepliktig och således skall
beskattas som inkomst, om dess värde tillsammans nied värdet å övriga
dylika lotterivinster (varulotterivinster, som ej bestå av värdepapper, totalisatorvinsler
etc.) linder beskattningsåret uppgår till minst 100 kronor.
till 36 §.
1. Vid beräkning---annan förvärvskälla.
2. För att---av realisationsvinst. Avdrag är medgivet för alla de
utgifter, som den skattskyldige under beskattningsåret haft för inköp av
lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri, dock med undantag för
svenska premieobligationer samt lottsedlar eller insatser i penninglotteri av
den beskaffenhet, att för vinst i detsamma skall erläggas skatt enligt förordningen
om särskild skatt å lotterivinst och att vinsten för den skull icke
skall beskattas såsom inkomst (jfr punkt 2 av anvisningarna till 19 §). Avdrag
är sålunda medgivet för alla kostnader för inköp av lottsedlar i varueller
tombolalotteri, och gäller detta även om å sådan lott utfallit vinst, som
utgöres av värdepapper och därför icke skall beskattas som inkomst. Har
den skattskyldige haft annan lotterivinst än vinst i sådant penninglotteri
eller vid vinstdragning å sådana premieobligationer, som ovan nämnts, till
så litet sammanlagt belopp att densamma enligt 19 § icke är skattepliktig,
få utgifterna för lottköp eller insatser i lotteri avdragas från realisationsvinst
endast i den mån de överstigit lotterivinsten.
3. I punkt---annan förvärvskälla.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.
Enligt gällande bestämmelser finnas två former för beskattning av lotterivinst.
Antingen utgår en särskild skatt å sådan vinst, då den utlämnas till
vinnaren, eller också utgår skatten i den formen, att lotterivinsten inräknas
i vinnarens övriga inkomster och beskattas i samband med dessa.
Vad angår den förstnämnda beskattningsformen gäller enligt förordningen
den 28 september 1928 (nr 376) örn särskild skatt å vissa lotlerivinster, att
å vinst i svenskt penninglotteri och å vinst vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer skall till staten erläggas en särskild skatt örn
10 procent av vinstens belopp, dock endast örn vinsten överstiger 25 kronor
eller, då fråga är örn vinst å halvlolt i penninglotteri, 12 kronor 50 öre. Under
penninglotteri inbegripes vadhållning, som enligt Kungl. Majds tillstånd an
-
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
ordnas för allmänheten i samband med idrottstävlingar (tippning), dock ej
vadhållning medelst totalisator vid hästtävlingar, vilken sistnämnda form av
vadhållning sålunda är undantagen från nämnda förordnings bestämmelser.
Undantagna från denna särskilda skatt äro även vinster å premieobligationer,
vilka utfärdats före förordningens ikraftträdande den 1 januari 1929 (1889
och 1893 års teaterobligationer). När vinst, varå skatt skall utgå, utbetalas
till vinnaren, skall lotteriets anordnare eller premieobligationernas utfärdare
innehålla så stort belopp, som motsvarar den stadgade skatten å vinsten. Det
åligger därefter vinstutbetalaren att inom viss tid inleverera skatten till statsverket.
Beträffande andra lotterivinster, å vilka icke utgår särskild skatt som nyss
nämnts, stadgas i gällande författningar om inkomstskatt, att dylik vinst
skall inräknas bland vinnarens skattepliktiga intäkter, såvitt vinsten tillsammans
med övriga under beskattningsåret erhållna vinster uppgår till minst
100 kronor. Örn sådana lotteri vinsters sammanlagda belopp understiger 100
kronor, äro de frikallade från beskattning. Vinsten skall i nu berört fall upptagas
såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Avdrag får göras för utgifter
för inköp av lottsedlar i lotteri, varom nu är fråga, därvid dock skall
iakttagas, att avdrag endast får göras från intäkter, som bestå av lotterivinster
eller realisationsvinster samt att, örn den skattskyldige haft lotterivinster
av ifrågavarande slag till mindre sammanlagt belopp än 100 kronor, utgifterna
för lottköp få avdragas från realisationsvinst endast i den mån de överstigit
lotterivinsterna.
Undantagna från den särskilda lotterivinstskatten enligt förordningen den
28 september 1928 äro alla vinster i varulotterier. Som förut nämnts skola
dessa vinster i stället — om de under loppet av ett år för samma vinnare uppgå
till sammanlagt minst 100 kronor — hos vinnaren beskattas såsom vanlig
inkomst.
I en vid 1941 års riksdag inom första kammaren av herr Velander väckt
motion, nr 40, hade erinrats om, att 1928 års förordning ägde tillämpning
allenast å rena penningvinster, under det att alla andra vinster, bestående av
premieobligationer, fastigheter, automobiler eller annat, beskattades i vanlig
ordning, så snart värdet uppginge till 100 kronor. Skatten å sistnämnda slag
av vinster kunde komma att bliva mångdubbelt större än de 10 procent av
vinstens belopp, som skulle utgöras enligt nämnda förordning. Sagda förhållande
kunde icke anses vara tillfredsställande, och enligt motionärens mening
borde en mera likformig beskattning av vinster i penninglotterier och i
varulotterier eftersträvas.
I anledning av nämnda motion hemställde riksdagen på förslag av 1941
års bevillningsutskott i skrivelse den 17 maj 1941 (nr 234), att Kungl. Maj:t
ville föranstalta örn utredning angående beskattningen av sådana vinster i
varulotterier, som utgjordes av premieobligationer eller därmed jämställda
värdehandlingar, samt för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, som
kunde av utredningen föranledas.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
5
1941 års bevillningsutskott hade i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 16, däri utskottet förordat förenämnda utredning, uttalat önskvärdheten
av att vid denna utredning jämväl övervägdes, huruvida icke skäl förelåge,
att skatteprocenten enligt 1928 års förordning i nuvarande statsfinansiella
läge bringades i närmare överensstämmelse med gällande skattesatser vid
den ordinarie beskattningen.
I anledning av riksdagens förenämnda skrivelse har inom finansdepartementet
utarbetats en den 7 februari 1942 dagtecknad promemoria angående
ifrågasatta ändringar i gällande bestämmelser örn beskattningen av lotterivinster.
I promemorian har såsom särskilda spörsmål upptagits till behandling dels
frågan i vad mån vinster i varulotterier överhuvud taget böra underkastas
beskattning jämlikt förordningen den 28 september 1928 örn den särskilda
lotterivinstskatten och till följd härav frikallas från den vanliga inkomstbeskattningen,
dels ock frågan örn eventuell höjning av skattesatsen för den
.särskilda lotterivinstskatten.
i
Beträffande innehållet i nämnda promemoria och de däröver avgivna utlåtandena
samt motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tillåter
sig utskottet hänvisa till vad föredragande departementschefen anfört i
det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet, däri under särskilda rubriker
behandlas den särskilda lotterivinstskattens tillämpning å vinster i varulotterier
(s. 8—17), höjning av skattesatsen för den särskilda lotterivinstskatten
(s. 17—27) samt tiden för ikraftträdandet av de föreslagna författningsändringarna
(s. 28).
Det i propositionen framlagda förslaget, att sådana vinster i varulotterier,
som utgöras av premieobligationer eller därmed jämställda värdehandlingar,
skola underkastas beskattning efter i huvudsak samma regler som för närvarande
gälla i fråga om vinster i penninglotterier, överensstämmer i stort sett
med vad 1941 års bevillningsutskott härutinnan förordat i sill av samma års
riksdag godkända betänkande nr 16.
Med hänsyn till den skärpning av den ordinarie beskattningen, som måst
vidtagas, sedan den särskilda skatten å lotterivinster infördes, ävensom behovet
för staten av ökade skatteintäkter, finner utskottet i likhet med departementschefen
och 1941 års bevillningsutskott det vara både rättvist och lämpligt,
att en däremot svarande höjning av skatteprocenten vid lotlerivinstbeskattningen
genomföres. En alltför stor höjning av den .särskilda skatten å
lotterivinster kan givetvis såsom svenska penninglotteriet aktiebolag anfört
i sitt yttrande över förslaget medföra, att de svenska lotterierna bliva sämre
ställda i konkurrensen med de utländska. Under nu rådande förhållanden
torde emellertid risken härför vara praktiskt taget ingen. På grund av det
anförda får utskottet förorda bifall lill de föreliggande förslagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 22. 2
U t skottet.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 213, antaga de vid propositionen fogade
förslagen till
1) förordning angående ändrad lydelse av 1 § 1 mom. och
2 § förordningen den 28 september 1928 (nr 376) örn särskild
skatt å vissa lotterivinster; samt
2) lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).
Stockholm den 28 april 1942.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, friherre
Lagerfelt, Egnell*, Ekman, Bengtsson, Frans Ericson*, Velander* och Robert Berg*; samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund*, Olsson
i Gävle, Kilbom, Thorell*, Sundström i Skövde, Ohlsson i Kastlösa, Bladh* och Svensson
i Ljungskile.
* Icke närvarit vid justering av belänkandet.
427851. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:223 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § 1 mom. och 2 § förordnnigen den 28 a1 i texten