Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om undantagande av krigsmaktens tjänstehundar från skatteplikt enligt hundskatteförordningen.

1942-05-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1942:23, Betänkande, i anledning av väckt motion om undantagande av krigsmaktens tjänstehundar från skatteplikt enligt hundskatteförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1942 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

om undantagande av krigsmaktens tjänstehundar

från skatteplikt enligt hundskatteförordningen.

(2 avd.)

I en inom första kammaren av herr Holmström m. fl. väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 41, har hemställts, att Kungl. Maj:ts förordning

den 17 maj 1923 (hundskatteförordningen) 1 § 1 mom. måtte erhålla följande

lydelse: »För varje hund -—--renskötseln. Skatteplikt föreligger

ej heller för krigsmakten tillhörig tjänstehund eller för av enskild person

innehavd hund så länge densamma, efter godkänd tjänstedressyr, på grund

av särskild förbindelse står till krigsmaktens förfogande.»

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt 1 § förordningen den 17 maj 1923 angående skatt för hundar skall

för varje hund årligen erläggas hundskatt till kommunen. Skatteplikt föreligger

dock icke för hund, som ej uppnått en ålder av tre månader, och

ej heller för hundar, vilka av lapparna användas för renskötseln. Medel,

som till kommunen inflyta i hundskatt, må för kommunens behov användas

på sätt som av kommunen bestämmes. Hundskatt skall erläggas till den

kommun, där hunden stadigvarande innehaves (2 § 1 morn.). Skattskyldig

för viss hund är den person, av vilken hunden stadigvarande innehaves, när

skatteplikt inom kommunen för året inträder (3 §). I fråga om skattens belopp

stadgas i 4 §, att skatten skall av kommunen bestämmas lika för varje

hund och utgöra lägst fem högst trettio kronor för kalenderår. Om skatteplikt

inträder under löpande år, skall den skattskyldige jämlikt 5 § inom 30

dagar göra skriftlig anmälan härom till vederbörande kommunala uppbördsmyndighet.

Vid anmälan skall därvid fogas belöpande skatt, därest icke annat

blivit bestämt (6 §).

I den föreliggande motionen har anförts bland annat, att hundskatten finge

betraktas som en lyxskatt, avsedd att drabba ett sådant objekt, som i viss

mån vållade vederbörande kommun besvär och olägenheter. Försvarets

tjänstehundar vore emellertid ej några lyxdjur utan vore tvärtom uteslutande

till nytta och detta ofta även för den kommun, där de beskattades. I varje

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 23—24.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

fall kunde ifrågavarande hundar knappast anses vålla respektive kommuner

några olägenheter, då hundarna vore under ständig tillsyn och, vad särskilt

anginge arméns egna stamhundar, så gott som året runt hölles i hundgård.

Arméns tjänsteliundar vore av tre slag, nämligen stam-, reserv- och beredskapshundar.

De två första kategorierna — arméns egna hundar samt reservhundarna,

vilka efter genomgången specialdressyr på grund av lämnad förbindelse

stöde till krigsmaktens förfogande, — syntes skäligen böra undantagas

från skatteplikt. Beredskapshundarna åter borde tillsvidare i vanlig

ordning beskattas. Enär arméns stam- och reservhundar vore tämligen jämnt

fördelade över hela försvarsmakten, återfunnes de i de flesta av landets

kommuner. Skattefrihet för nämnda kategorier av hundar komme därför att

för dessa kommuner var för sig endast medföra en knappt märkbar skatteminskning.

För arméhundväsendet åter skulle en sådan åtgärd innebära, att

dess statliga anslag kunde minskas med c:a 30 procent och en besparing av

de allmänna försvarsutgifterna kunde ske med ett par tiotusental kronor årligen.

Utskottet. Inom försvarsväsendet användas hundar numera för fullgörande av ett

flertal mycket betydelsefulla uppgifter. Arméns tjänsteliundar utgöras av

stam-, reserv- och beredskapshundar. Stamhundarna ägas av armén men äro

under de tider, hundarna icke äro inkallade till tjänstgöring, utackorderade

hos privatpersoner. Reservhundarna, som tillhöra privatpersoner, äro specialutbildade

för viss militärtjänst och tjänstgöringsskyldiga under vissa tidsperioder

upp till åtta års ålder. Den tredje kategorien, beredskapshundarna,

är likaledes i enskild ägo. Dessa hundar äro emellertid icke specialutbildade

men kunna vid behov tagas i anspråk för viss militär tjänstgöring. Det åligger

hundens innehavare att betala hundskatten. Kronan lämnar emellertid

innehavare av stam- och reservhundar gottgörelse för den del av skatten, som

belöper å den tid, nämnda hundar varit inkallade i militär tjänstgöring. För

handhavandet av sagda verksamhet nödgas vederbörande militära myndighet

föra särskilda förteckningar över de tidsperioder, nyssnämnda hundar

varit inkallade i tjänst. För utskottet har uppgivits, att handläggningen av

dessa ärenden medför stora svårigheter och betydande kostnader för den

militära myndigheten, alldenstund hundarna i allmänhet vistas under olika

tider på skilda orter.

Såsom motionärerna framhållit äro arméns stam- och reservhundar till

stor nytta för det allmänna och i regel torde dessa hundar icke åsamka vederbörande

kommun några större olägenheter. Då nämnda hundar, enligt

vad för utskottet uppgivits, äro relativt jämnt fördelade över kommunerna

i riket, torde deras undantagande från hundskatt knappast kunna antagas

medföra någon större minskning av vederbörande kommuns skatteintäkter.

Utskottet delar därför motionärernas uppfattning, att stam- och reservhundarna

böra vara undantagna från skatteplikt till hundskatt. Såsom ytterligare

skäl härför må anföras, att kostnaderna för handläggningen av ärendena

rörande återbetalning till hundarnas innehavare av erlagd skatt belo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

3

pande å den tid, hundarna varit i tjänst, synas vara oproportionerligt stora

i förhållande till det skattebelopp, varom här är fråga. Ur allmänekonomisk

synpunkt kan en sådan ordning icke anses vara tillfredsställande. På grund

av det anförda finner sig utskottet böra förorda bifall till motionärernas förslag,

att förenämnda stam- och reservhundar skola undantagas från skatteplikt

till hundskatt, så länge hundarna äro skyldiga att stå till krigsmaktens

förfogande. I och med att detta icke längre är förhållandet, skall skatteplikt

givetvis inträda.

Bestämmelserna om skattefrihet för ifrågavarande hundar böra lämpligen

träda i kraft den 1 januari 1943.

Då det är angeläget, att kommunerna erhålla kännedom om, vilka av försvarsväsendets

hundar som äro skattefria, ifrågasätter utskottet, huruvida

icke de militära myndigheterna böra åläggas att varje år göra anmälan härom

till vederbörande kommun. Utskottet förutsätter, att denna fråga kommer

att ägnas uppmärksamhet, samt att föreskrifter i sådant syfte komma att utfärdas

i administrativ väg.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen I: 41 av herr

Holmström m. fl., om undantagande av krigsmaktens tjänstehundar

från skatteplikt enligt hundskatteförordningen, för

sin del antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § 1 mom. förordningen

den 17 maj 1923 (nr 116) angående skatt

för hundar.

Härigenom förordnas, att 1 § 1 mom. förordningen den

17 maj 1923 angående skatt för hundar skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

1 mom. För varje hund skall hundskatt årligen erläggas

till kommunen. Skatteplikt föreligger dock icke för hund,

som ej uppnått en ålder av tre månader, för hundar, vilka

av lapparna användas för renskötseln, samt för krigsmakten

tillhörig tjänstehund eller för enskild person tillhörig hund

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

så länge densamma, efter godkänd tjänstedressyr, pä grund

av särskild förbindelse skall hållas till krigsmaktens förfogande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1943.

Stockholm den 5 maj 1942.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, friherre

Lagerfelt, Sjödahl, Egnell, Ekman, Velander, Eklund och Sandström; samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Orgård, Falk, Lundell,

Kilbom, Karlsson i Grängesberg, Jonsson i Skedsbygd och Sundström i Skövde.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:248 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om undantagande av krigsmaktens tjänstehundar från skatteplikt enligt hundskatteförordningen. s. 4 i texten