Betänkande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående ersättning av statsmedel för taxeringsarbete i Stockholms stad för tiden 1 oktober 1942 —30 september 1943.
1942-05-19 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1942:28, Betänkande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående ersättning av statsmedel för taxeringsarbete i Stockholms stad för tiden 1 oktober 1942 —30 september 1943.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1942 kl. 11 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Majds
proposition angående ersättning av statsmedel för taxeringsarbete
i Stockholms stad för tiden 1 oktober 1942
—30 september 1943.
I en den 27 februari 1942 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 137, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att för tiden 1 oktober 1942—
30 september 1943 medgiva, att i stället för ersättning, som jämlikt 145 §
taxeringsförordningen eller 13 § förordningen örn åsättande i vissa fall av
särskilt uppskattningsvärde å fastighet skall utgå av statsmedel till personer,
som biträtt med taxeringsarbete i Stockholms stad, visst bestämt belopp må
utbetalas till staden under huvudsakligen de villkor och förutsättningar, som
av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.
Enligt bestämmelserna i 145 § taxeringsförordningen bestrides huvudparten
av kostnaderna för taxeringsarbetet av statsmedel. Vad beträffar
den årliga taxeringen utgår sålunda ersättning av sådana medel bl. a. till
ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna [l mom. 1)], för
prövningsnämndernas utgifter samt till sakkunniga m. fl. [l mom. 5), jämfört
med 5 och 6 morn.]. Har kommun åtagit sig kostnader för särskilda anstalter
för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av kommunens tjänstemän
(i Stockholm tjänstemän hos Överståthållarämbetet) till biträden därvid
eller annorledes, lämnar staten bidrag till kostnaderna under förutsättning
att Kungl. Majit finner dessa anstalter äga särskilt värde för det allmänna
[1 mom. 3)]. Av statsmedel bestrides vidare gottgörelse för det arbete med
uppläggande av taxeringslängder m. m., som åligger vissa tjänstemän i städerna
[1 mom. 4)], samt ersättning åt kamreraren vid överståthållarämbetets
avdelning för uppbördsärenden1 för hans befattning med taxeringen i
Stockholm [1 mom. 2)].
Enligt 13 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa
fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet må bl. a. ordförande och av
Överståthållarämbetet eller länsstyrelse förordnad ledamot i taxeringsnämnd
1 Enligt förordning den 12 juni 1936 (nr 272) skall vad som finnes"stadgat om kamreraren
vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden i stället äga tillämpning å skattedirektören
vid ämbetet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
för göromål enligt förordningen, där så finnes skäligt, åtnjuta särskild ersättning
av statsmedel.
I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet Ilar departementschefen
lämnat en redogörelse för de grunder, efter vilka ersättning av statsmedel för
taxeringsarbete i Stockholms stad tidigare utgått till staden, ävensom redogjort
för resultatet av den överarbetning av 1940 års förhandlingskommissions
förslag örn överståthållarämbetets förstatligande, vartill de jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1941 tillkallade sakkunniga (överståthållarämbetskommittén)
kommit såvitt angår frågan örn skatteavdelningens
vid ämbetet organisation och sättet för statsbidrag till avdelningen.
Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen
anfört följande:
»Det förslag till organisation av Överståthållarämbetet, som chefen för socialdepartementet
denna dag framlägger, innebär att, såsom överståtliållarämbetskommittén
förordat, skatteavdelningen alltjämt bibehålies på kommunens
stat. Vid sådant förhållande måste ställning tagas till frågan örn den ersättning,
som för tiden efter den 30 september 1942 bör utgå till Stockholms
stad för taxeringsarbetet i Stockholm.
Beträffande denna fråga vill jag till en början påpeka, att, på sätt också
framhållits i det vid kommitténs betänkande fogade särskilda yttrandet, utredning
för närvarande pågår om taxeringsmyndigheternas organisation. Det
låter sig icke för närvarande bedöma i vad mån utredningens resultat kan
komma att påverka skatteavdelningen. Enligt min uppfattning bör slutlig
ställning till ifrågavarande ersättningsspörsmål ej heller tagas förrän frågan,
huruvida och i vad mån Stockholms stad bör bidraga till kostnaderna för den
restskatteförmedling inom staden, som sedan år 1937 bedrives genom statens
intressekontor, kan upptagas till bedömande. I avbidan på resultatet av den
utredning, som nyligen igångsatts i syfte att bland annat utröna möjligheterna
att anlita intressekontoren för indrivning av skatt beträffande restförda
skattskyldiga, synes avgörandet av sistnämnda fråga böra tillsvidare anstå.
På grund av vad sålunda anförts synes det mig lämpligt alt förevarande
ersättningsfråga regleras allenast provisoriskt för ytterligare ett år.
Vad härvid beträffar ersättningsbeloppets storlek kunna givetvis med de
osäkra utgångspunkter man har för frågans bedömande olika meningar göra
sig gällande. Överståthållarämbetskommittén har, såsom i det föregående angivits,
förordat en höjning av det nuvarande ersättningsbeloppet, 220,000 kronor,
till 282,000 kronor. För egen del anser jag, att ersättningen i nuvarande
ovissa läge lämpligen kan bestämmas till i runt tal 250,000 kronor.
Bemyndigande torde alltså böra av riksdagen utverkas för Kungl. Maj:t
alt låta för tiden 1 oktober 1942—30 september 1943 till Stockholms stad
utbetala ett belopp av 250,000 kronor under villkor, att staden för samma
lid — nied motsvarande undantag som hittills gällt — bestrider alla med
taxeringsarbetet i Stockholm förenade kostnader, vilka enligt 145 § taxcringsförordningen
eller 13 § förordningen örn åsättande i vissa fall av särskilt
uppskattningsvärdc å fastighet skola bestridas av statsmedel.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot föreliggande förslag,
får hemställa,
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
att riksdagen måtte bitalia Kungl. Majlis förevarande proposition
nr 137.
Stockholm den 19 maj 1942.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, friherre
Lagerfelt, Sjödahl. Egnell, Ekman, Bengtsson, Frans Ericson och Sundström; samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson i
Gävle, Orgard, Falk, Lundell, Kilbom, Karlsson i Grängesberg och Svensson i Ljungskile.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:294 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds ''proposition angående ersättning av statsmedel för taxeringsarbete i Stockholms stad för tiden 1 oktober 19 a1 i texten