Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomstoch förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond.

1942-05-29 · 15 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1942:30, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomstoch förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

1

Nr 30.

. Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1942 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om rätt att vid

taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning

till investeringsfond.

I en den 10 april 1942 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 234, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

Förordning

om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för

avsättning till investeringsfond.

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt under de beskattningsår,

för vilka taxering verkställes åren 1942, 1943 och 1944, äger skattskyldig

njuta avdrag för belopp som enligt vad i denna förordning sägs av

årsvinsten avsättes till investeringsfond. Där sådant avdrag medgivits skattskyldig,

skall denne dock vara underkastad de föreskrifter i avseende å fondens

användning som nedan meddelas.

Rätt till avdrag på grund av avsättning till fond som i 2 § 1 mom. a) och b)

sägs tillkommer allenast svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening,

sorn jämlikt punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen tillgodonjuter

fri avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsed
Bihang

till riksdagens protokoll 19V2. 7 sami. Nr 30. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

da inventarier. Rätt till avdrag på grund av avsättning till fond som i 2 § 1

mom. c) sägs tillkommer endast svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening.

2 §•

1 mom. Investeringsfonder som i denna förordning avses äro

a) investeringsfond för byggnader,

b) investeringsfond för inventarier och varulager,

c) investeringsfond för arbeten i gruva, samt

d) investeringsfond för ersättande av förkrigslager.

2 mom. Avsättning för vilken avdrag enligt 1 § medgives må för visst beskattningsår

ej överstiga,

a) i fråga om investeringsfond för byggnader:

tio procent av årsvinsten enligt vederbörligen fastställd balansräkning för

beskattningsåret och ej heller, såvitt angår aktiebolag, tre procent av aktiekapitalet

vid beskattningsårets utgång,

b) i fråga örn investeringsfond för inventarier och varulager samt investeringsfond

för arbeten i gruva:

sammanlagt tjugu procent av årsvinsten och ej heller, såvitt angår aktiebolag,

sex procent av aktiekapitalet, samt

c) i fråga örn investeringsfond för ersättande av förkrigslager:

ett belopp motsvarande minskning av dold reserv i varulager i samband

med lagerminskning från utgången av det beskattningsår, som gick till ända

närmast före den 1 september 1939, till utgången av det beskattningsår taxeringen

avser, med tillägg av 20 procent av den beräknade anskaffningskostnaden

vid förstnämnda tidpunkt för det därefter avgångna lagret,

eller, om trots lagerminskningen den dolda reserven mellan de angivna tidpunkterna

ej ändrats eller ock ökats, ett belopp motsvarande 20 procent av

nämnda anskaffningskostnad med avdrag i förekommande fall av reservökningen,

dock att i förra fallet avdrag för fondavsättning ej må ske nied större belopp

än 80 procent av nämnda anskaffningskostnad samt att i båda fallen vid

avsättningen skall avräknas belopp för vilket liknande avdrag för fondavsättning

åtnjutits under föregående beskattningsår.

Har lagerminskning förorsakats av statligt förfogande, eldsvåda eller därmed

jämförlig, av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning, må,

såvitt angår det sålunda avgångna lagret, det belopp, som i de under c) i detta

mom. angivna fallen beräknas till 20 procent av anskaffningskostnaden vid

utgången av det beskattningsår som gick till ända närmast före den 1 september

1939, i stället beräknas till skillnaden mellan kostnaden för att anskaffa

ett mot lagerminskningen svarande lager vid utgången av det beskattningsår

taxeringen avser och sagda anskaffningskostnad; och skall beträffande

lagerminskning som nu sagts den ovan stadgade begränsningen av avdraget

till 80 procent av sistnämnda kostnad ej äga tillämpning.

(Se vidare anvisningen.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

3 §■

Investeringsfond för byggnader, för inventarier och varulager samt för arbeten

i gruva må jämlikt denna förordning tagas i anspråk endast under något

av de beskattningsår, för vilka taxering verkställes åren 1943 och 1944,

eller under sådant senare beskattningsår, som av Kungl. Maj:t genom särskilt

beslut bestämmes.

Beslut av Kungl. Majit som nu sagts må avse företag av alla slag eller

företag eller verksamhet av viss beskaffenhet. Beslutet skall meddelas efter

hörande av kommerskollegium och fullmäktige i riksbanken, och skall medgivande

att taga investeringsfond i anspråk avse minst två beskattningsår i

följd.

4 §•

Investeringsfond må jämlikt denna förordning tagas i anspråk under visst

beskattningsår för ändamål varom här nedan sägs:

investeringsfond för byggnader: för avskrivning å byggnader som uppförts

under samma beskattningsår;

investeringsfond för inventarier och varulager: för avskrivning å maskiner

och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier samt nedskrivning å

råvaror, hel- och halvfabrikat med högst ett belopp motsvarande kostnaden

för tillverkning eller anskaffning av dylika tillgångar under samma beskattningsår,

därvid skall iakttagas att tillgång som av den skattskyldige förvärvats

från annan rörelseidkare, vilken är med den skattskyldige förbunden

i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, må medräknas endast örn tillgången

tillverkats under beskattningsåret;

investeringsfond för arbeten i gruva: för undersökningsarbete, förberedande

arbete och tillredningsarbete under beskattningsåret i gruva, stenbrott eller

annan liknande fyndighet; samt

investeringsfond för ersättande av förkrigslager: för nedskrivning å råvaror,

hel- och halvfabrikat på det sätt och i den utsträckning som angivits

beträffande investeringsfond för inventarier och varulager, i den mån tillverkningen

eller anskaffningen innefattar lagerökning under beskattningsåret.

Hinder möter ej att taga i anspråk investeringsfond för inventarier och varulager

för de ändamål som nyss angivits för investeringsfond för arbeten i

gruva eller att taga i anspråk investeringsfond av senare slaget för de ändamål

som nyss angivits för fond av förra slaget. Investeringsfond för arbeten i

gruva må dock av annan än den som tillgodonjuter fri avskrivning å maskiner

och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier tågås i anspråk

endast för sådana arbeten i gruva som ovan sägs.

5 §•

För beskattningsår, under vilket medel avsatta till investeringsfond enligt

vederbörlig balansräkning tagits i anspråk jämlikt denna förordning, må

vid taxeringen avdrag för i 4 § avsedd avskrivning å byggnader eller inven
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Hevillningsutskottets betänkande Nr 30.

tarier eller för där omförmäld nedskrivning å varulager eller för där angivna

arbeten i gruva med belopp svarande mot fondens minskning ej ske,

men skall, där medlen tagits i anspråk för avskrivning eller nedskrivning, den

ifrågavarande tillgången anses i beskattningsavseende åsatt ett värde så bestämt

som om för sagda år dylikt avdrag medgivits.

6 §.

Hava fondmedel, som avsatts till investeringsfond, ej tagits i anspråk i enlighet

med fondens ändamål senast under det beskattningsår, för vilket taxering

sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen medgivits,

skall den skattskyldige efterbeskattas för vad som avsatts utan att därefter

i enlighet med denna förordning hava tagits i anspråk för det avsedda

ändamålet. Vid tillämpning av denna föreskrift iakttages, att tidigare till

konjunkturinvesteringsfond eller investeringsfond avsatta medel anses hava

tagits i anspråk före senare avsatta medel.

Vid efterbeskattning varom här är fråga skola såväl statliga som på grund

av taxering till kommunal inkomstskatt utgående utskylder av vederbörande

beskattningsnämnd påföras den skattskyldige med belopp, som vid debitering

för det beskattningsår, då avsättningen ägt rum, skulle tillkommit för den

inkomst efterbeskattningen avser, jämte ränta för sex år efter tre procent

eller, där jämlikt 3 § de avsatta medlen ej fått av den skattskyldige tagas i

anspråk under något år efter avsättningen, två procent.

Har skattskyldig tagit investeringsfond i anspråk i annan ordning än i 3

och 4 §§ sägs eller beslutit likvidera, skall efterbeskattning enligt denna paragraf

omedelbart äga rum, därvid ränta beräknas efter tre procent örn året

för så många hela år som antalet av de taxeringsår, som förflutit efter det

då avdraget medgivits, till och med det då efterbeskattningen sker.

För efterbeskattningen skola taxeringsförordningens bestämmelser i vad

de röra eftertaxering äga motsvarande tillämpning, med iakttagande av att

ordföranden i den taxeringsnämnd, som verkställer taxeringen till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt, skall till taxeringsnämndsordförandena i de

övriga taxeringsdistrikt, där efterbeskattning varom här är fråga bör äga

rum, lämna meddelande att anledning till efterbeskattning föreligger.

7 §•

Skattskyldig som gjort avsättning till investeringsfond enligt denna förordning

är pliktig att vid självdeklaration för det beskattningsår, då avsättningen

ägt rum, ävensom för varje påföljande beskattningsår, intill dess de avsatta

medlen avförts ur fonden, foga uppgift å blankett enligt formulär, som fastställes

av Kungl. Majit, rörande avsättning av medel till fonden samt fondens

användning och avveckling, så ock, för beskattningsår under vilket

fond tagits i anspråk, utredning att de i 4 § i sådant avseende stadgade villkor

äro uppfyllda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

5

8 §■

För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas av

Kungl. Maj:t.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 20 juni 1941 (nr 433)

om fortsatt rätt för svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening att vid

taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond. Har när

denna förordning träder i kraft fondavsättning gjorts enligt sistnämnda förordning,

skall den anses utgöra avsättning enligt denna förordning.

Har investeringsfond för arbeten i gruva eller för ersättande av förkrigslager

ej avsatts i balansräkningen för det beskattningsår, för vilket taxering

verkställes år 1942,

eller har i nämnda balansräkning avsättning till konjunkturinvesteringsfond

enligt förut gällande lagstiftning eller, i fall där lagerminskning förorsakats

av statligt förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig anledning, avsättning

till investeringsfond för ersättande av förkrigslager skett med lägre

belopp än det för vilket avdrag enligt denna förordning medgives,

må såsom avsättning till investeringsfond av vederbörligt slag godkännas

förklaring av den skattskyldige, att i räkenskaperna för det på ifrågavarande

beskattningsår följande räkenskapsåret överföring till sådan fond skall göras

från fond eller konto, som fanns vid beskattningsårets utgång och som kunde

disponeras för det ändamål, vartill fonden jämlikt 4 § må tagas i anspråk.

Förklaring som nu sagts jämte uppgift enligt 7 § må avgivas till taxeringsnämnd

innan denna fattat beslut rörande taxeringen eller till prövningsnämnd

i samband med besvär inom den i 119 § 1 mom. taxeringsförordningen

angivna tiden.

Anvisning till 2 § 2 mom.

Minskning av dold reserv i varulager från utgången av det beskattningsår,

som gick till ända närmast före den 1 september 1939, till utgången av det

beskattningsår varom fråga är beräknas på följande sätt:

1) Med dold reserv i varulager vid utgången av det beskattningsår, som gick

till ända närmast före den 1 september 1939, förstås det belopp varmed lagrets

verkliga värde vid nämnda tidpunkt visas hava överstigit dess bokförda

värde vid samma tidpunkt. Det verkliga värdet av lagertillgång vid nämnda

tidpunkt bestämmes till kostnaden för att då anskaffa tillgångar av ifrågavarande

slag.

2) Dold reserv i varulager vid beskattningsårets utgång beräknas till det

belopp, varmed lagret då var nedskrivet under det belopp som det skulle

hava kostat att anskaffa detsamma vid utgången av det beskattningsår, som

gick till ända närmast före den 1 september 1939.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

3) Minskning respektive ökning av dold reserv i varulager under ifrågavarande

tidsperiod utgör det belopp, varmed den under 1) angivna dolda

reserven över- respektive understiger den under 2) angivna dolda reserven.

4) Har den skattskyldige taxerats till krigskonjunkturskatt och har vid

nämnda taxering dold förkrigsreserv beräknats med hänsyn till förhållandena

vid utgången av augusti 1939, skall lagervärdet och minskningen av

dold reserv enligt denna förordning, i stället för enligt ovan angivna grunder,

fastställas med utgångspunkt från lagrets och reservens storlek vid nämnda

tidpunkt enligt de för taxeringen till krigskonjunkturskatt stadgade grunder.

Även där vid taxering till krigskonjunkturskatt förhållandena vid utgången

av det beskattningsår som gått till ända närmast före den 1 september

1939 lagts till grund för beräkning av dold förkrigsreserv, kan den

sålunda verkställda beräkningen i regel tagas till utgångspunkt även vid beräkning

av reservminskning enligt denna förordning.

Enligt förordningen den 17 juni 1938 (nr 384) angående rätt för svenskt

aktiebolag och svensk ekonomisk förening att vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för

avsätining till konjunkturinvesteringsfond medgavs rätt till avdrag för sådan

avsättning under de beskattningsår, för vilka taxering verkställts under åren

1939, 1940 och 1941. Genom en särskild förordning den 20 juni 1941 (nr 433)

har möjligheten att njuta avdrag för sådan avsättning utsträckts att gälla även

de beskattningsår, för vilka taxering verkställes åren 1942, 1943 och 1944. Rätt

till avdrag som nyss sagts må äga rum allenast där den skattskyldige jämlikt

punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen tillgodonjuter fri avskrivning

å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

De fonder, som avses i den nu gällande lagstiftningen, äro dels konjunkturinvesteringsfonder

för byggnader, dels konjunkturinvesteringsfonder för inventarier

och varulager. Avsättning för vilken avdrag medgives må för varje beskattningsår

ej överstiga viss procent av årsvinsten enligt vederbörligen fastställd

balansräkning för beskattningsåret eller, såvitt angår aktiebolag, viss

procent av aktiekapitalet vid beskattningsårets utgång. Konjunkturinvesteringsfond

må tagas i anspråk endast under sådant beskattningsår, som av

Kungl. Maj:! genom särskilt beslut bestämmes under hänsyntagande till att

dylika fonders användning må kunna bidraga till en utjämning av konjunkturförhållandena

i riket. Genom kungörelse den 18 oktober 1940 (nr 894)

bär förordnats, att konjunkturinvesteringsfond för byggnader må under de

beskattningsår, för vilka taxering verkställes åren 1941, 1942 och 1943, tagas

i anspråk jämlikt förenämnda förordning den 17 juni 1938. Särskilda regler

äro föreskrivna för disposition av konjunkturinvesteringsfonder. Om fondmedel,

som avsatts lill konjunkturinvesteringsfond, ej tagits i anspråk i enlighet

med fondens ändamål senast under det beskattningsår, för vilket

taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen

medgivits, skall den skattskyldige efterbeskattas för vad som avsatts utan

alt därefter i enlighet med den gällande förordningen ha tagits i anspråk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

7

för det avsedda ändamålet. Skattskyldig som gjort avsättning till konjunkturinvesteringsfond

är pliktig att varje år intill dess de avsatta medlen avförts

ur fonden lämna uppgift rörande avsättningen samt fondens användning med

mera.

I en inom finansdepartementets skatteberedning av kammarrättsrådet,

juris doktorn Carl W. U. Kuylenstierna upprättad, den 24 januari 1942 dagtecknad

promemoria, vilken såsom bilaga fogats vid förevarande proposition,

har till behandling upptagits frågan om utvidgning av möjligheten att vid

beskattningen göra skattefria avsättningar för kommande behov. Såsom allmän

motivering för det i promemorian framlagda förslaget framhölls därvid

bland annat följande:

»Under utredningsarbete som inom finansdepartementets skatteberedning

företagits rörande vissa näringslivets avskrivningsproblem har bl. a. även beaktats

frågan om de skattskyldigas ställning, vilkas varulager minskats utan

att kunna åter ersättas. Beträffande många sådana skattskyldiga har lagerrealisationen

betytt ett framtagande av före kriget genom nedskrivning bildade

dolda reserver, vilka icke kunna ersättas med nya motsvarande reserver

och vilka därför beskattas. 1 och för sig lärer beskattning av sålunda framtagna

dolda reserver vara i sin ordning, då den omständigheten att vederbörande

fått njuta avdrag när reserverna bildades måste betraktas som en rätt

till temporärt uppskov med beskattningen, och den latenta skatteskulden

borde anses förfallen till betalning då den dolda reserven avvecklades. Emellertid

lärer ej kunna bestridas att en påfallande ojämnhet kommer till synes

i förhållandet mellan sådana näringsidkare för vilka en framtvungen reservminskning

föreligger och sådana som icke äro i detta läge. Ett särskilt moment

av obillighet lärer väl även anses ligga däri att ifrågavarande reserver,

som hopsamlats under tider med jämförelsevis lägre skattesatser, tvingas

fram under en period då på grund av särskilda omständigheter skattesatserna

äro särskilt höga. Beaktande förtjänar också den omständigheten att många

skattskyldiga för att undvika den nämnda beskattningseffekten drivas att

förvärva varulager som de under andra förhållanden icke skulle anskaffat,

med den påföljd att på denna rent konstlade väg efterfrågan på varor stiger

och betydelsen av de faktorer som bidraga till prisstegring ökas.

Det har synts önskvärt att genom en tillfällig anordning såvitt möjligt undanröja

dessa olägenheter och att ur sitt större sammanhang utbryta denna

fråga för att söka få den löst så snart att hänsyn kan tagas till densamma

vid upprättande av bokslut för år 1941.»

Ovannämnda promemoria, över vilken efter remiss yttranden avgivits av

ett flertal myndigheter och sammanslutningar, ligger till grund för det i

propositionen framlagda förslaget. Detta förslag innebär i huvudsak en utbyggnad

av lagstiftningen örn konjunkturinvesteringsfonder på sådant sätt,

att avsättning, för vilken avdrag medgives, må äga rum — förutom till investeringsfond

för byggnader samt till investeringsfond för inventarier och

varulager — jämväl till investeringsfond för arbeten i gruva och till investeringsfond

för ersättande av förkrigslager.

Beträffande motiveringen för del i propositionen framlagda förslaget,

i den mån densamma ej återgivits i det föregående, tillåter sig utskottet hän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

visa till vad departementschefen anfört i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor

i propositionen:

Allmän motivering s. 10—17, 1 § s. 17—19, 2 § s. 19—35, 3 § s. 35—36,

4 § s. 36—37, 5 § s. 37, 6 § s. 37—38, 7 och 8 §§ s. 38, samt Ikraftträdandet

s. 38.

Utskottets yttrande.

1938 års lagstiftning örn rätt till avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond

ingick såsom ett led i statsmakternas åtgärder i syfte att

bidraga till och underlätta en utjämning av de växlingar i produktion och

sysselsättning, som följde med de ekonomiska konjunkturerna. Enligt denna

lagstiftning, vilken ursprungligen gällde vid taxering åren 1939—1941 men

vars giltighetstid år 1941 utsträckts till att gälla jämväl vid taxering åren

1942—1944, ägde svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening åtnjuta

avdrag för belopp, som av årsvinsten avsattes till konjunkturinvesteringsfond

för byggnader eller för inventarier och varulager. Med denna avdragsrätt

avsågs att öka möjligheterna för näringsföretagen att under en lågkonjunktur

bereda sysselsättning åt sina anställda genom att då verkställa i och

för sig önskvärda byggnadsarbeten, tillverka och anskaffa behövliga maskiner

och andra inventarier samt i viss utsträckning tillverka varor för användning

när konjunkturen åter förbättrats. I proposition nr 319 till 1938

års riksdag med förslag till förordning i ämnet anförde departementschefen

bland annat, att det torde vara obestridligt, att den föreslagna lagstiftningen

skulle bereda näringslivet påtagliga förmåner. Främst framhölls därvid möjligheten

att å investeringar, som skedde under lågkonjunkturen, med hjälp

av skattefria fondavsättningar från tidigare goda år verkställa avskrivningar,

vilka vid ifrågavarande tidpunkt måhända eljest endast i mera begränsad

mån skulle kunnat utnyttjas i beskattningshänseende. I sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 33 framhöll 1938 års bevillningsutskott, att med

hänsyn till det värde, som den då föreslagna lagstiftningen kunde tänkas

äga för framtiden, densamma borde prövas under den av Kungl. Majit föreslagna

tiden.

Den år 1938 genomförda lagstiftningen var sålunda till sin natur en beredskapslagstiftning.

Enligt utskottets mening torde en lagstiftning av denna

art under nu rådande förhållanden icke kunna undvaras. Utskottet har ej

heller något att erinra mot att denna beredskapslagstiftning nu utbygges till

att omfatta jämväl rätt till avdrag för avsättning till investeringsfonder för

ersättande av förkrigslager och för arbeten i gruva, vilken anordning utskottet

i likhet med departementschefen finner vara av behovet påkallad.

Att den föreslagna lagstiftningen vid tillämpningen kan föranleda svårigheter

i taxeringstekniskt hänseende synes visserligen ej kunna förnekas.

Dessa svårigheter torde dock ej böra överskattas. Desamma skulle säkerligen

kunna i avsevärd mån begränsas, därest vid 1943 och 1944 års taxe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

9

ringar bibehålies en anordning med särskilda taxeringsnämnder, liknande

den som gäller vid innevarande års taxering. På grund av vad sålunda anförts

får utskottet i princip tillstyrka det i propositionen framlagda förslaget.

Beträffande utformningen av de föreslagna bestämmelserna i 2 § 2 mom.

angående avdrag för avsättning till investeringsfond för ersättande av förkrigslager

har så till vida tagits hänsyn till den efter krigsutbrottet inträdda

prisstegringen, att avdrag medgives — förutom med belopp motsvarande

minskning av dold reserv i varulager från utgången av det beskattningsår,

som gick till ända närmast före den 1 september 1939, till beskattningsårets

utgång — med ytterligare 20 procent av den beräknade anskaffningskostnaden

vid förstnämnda tidpunkt för det därefter avgångna lagret. I skatteberedningens

promemoria, vari denna bestämmelse föreslogs, förutsattes visserligen

såsom normalfall, att återanskaffning av avgånget lager ej skulle

ske förrän efter det avspärrningen från importmarknaderna upphört, i vilket

fall återanskaffningen borde kunna ske till priser som ej mera avsevärt

skilde sig från förkrigspris. Emellertid ansågs rimligt att utgå ifrån att åtminstone

någon del av lagerersättningen komme att äga rum redan under

pågående krig då priserna ännu kunde vara höga. Efter skälighetsgrunder

föreslogs därför såsom norm för avsättning utöver beloppet av den dolda

förkrigsreserven 20 procent av förkrigspriset för ett lager svarande mot lagerminskningen.

Departementschefen har anslutit sig till denna ståndpunkt.

Utskottet har för sin del ej heller något att erinra mot det sålunda föreslagna

stadgandet. Enligt utskottets mening bör emellertid, därest prisnivån

skulle undergå ytterligare stegring i någon mera väsentlig grad, erforderlig

justering av förevarande procentuella tillägg äga rum.

Vad angår författningstexten har utskottet i förtydligande syfte vidtagit

vissa formella jämkningar i 6 § och i bestämmelserna rörande ikraftträdandet.

Sålunda har i 6 § första stycket orden »avdrag för avsättningen medgivits»

utbytts mot orden »avdraget för avsättningen skett», i andra stycket

av samma paragraf orden »då avsättningen ägt rum» utbytts mot orden

»avsättningen avsett» och orden »efterbeskattningen avser» utbytts mot

orden »som efterbeskattas» samt i tredje stycket av samma paragraf ordet

»medgivits» ersatts med orden »för avsättningen skett». I bestämmelserna

rörande ikraftträdandet sisla stycket lia orden »från fond eller konto, som

fanns vid beskattningsårets utgång och som kunde» utbytts mot orden

»av vinstmedel för beskattningsåret, vilka kunnat». Vidare har utskottet

likaledes i förtydligande syfte i anvisningen till 2 §, vilken benämning utskottet

anser vara att föredraga framför det i propositionen begagnade

uttryckssättet, infört exempel till belysande av innebörden av sistnämnda

stadgande, i vad detsamma avser avsättning lill investeringsfond för ersättande

av förkrigslager.

I övrigt har det i propositionen framlagda förslaget icke givit anledning

till erinran från utskottets sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj.ts

proposition nr 234 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas,

antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag

för avsättning till investeringsfond med de ändringar, att

6 §, bestämmelserna rörande ikraftträdandet samt anvisningen

till 2 § erhålla följande lydelse:

6 §•

Hava fondmedel, som avsatts till investeringsfond, ej tagits i anspråk i enlighet

med fondens ändamål senast under det beskattningsår, för vilket taxering

sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdraget för avsättningen

skett, skall den skattskyldige efterbeskattas för vad som avsatts utan att

därefter i enlighet med denna förordning hava tagits i anspråk för det avsedda

ändamålet. Vid tillämpning av denna föreskrift iakttages, att tidigare

til] konjunkturinvesteringsfond eller investeringsfond avsatta medel anses

hava tagits i anspråk före senare avsatta medel.

Vid efterbeskattning varom här är fråga skola såväl statliga som på grund

av taxering till kommunal inkomstskatt utgående utskylder av vederbörande

beskattningsnämnd påföras den skattskyldige med belopp, som vid debitering

för det beskattningsår, avsättningen avsett, skulle tillkommit för den

inkomst som efterbeskattas, jämte ränta för sex år efter tre procent eller,

där jämlikt 3 § de avsatta medlen ej fått av den skattskyldige tagas i anspråk

under något år efter avsättningen, två procent.

Har skattskyldig tagit investeringsfond i anspråk i annan ordning än i 3

och 4 §§ sägs eller beslutit likvidera, skall efterbeskattning enligt denna paragraf

omedelbart äga rum, därvid ränta beräknas efter tre procent örn året

för så många hela år som antalet av de taxeringsår, som förflutit efter det

då avdraget för avsättningen skett, till och med det då efterbeskattningen

sker.

För efterbeskattningen skola taxeringsförordningens bestämmelser i vad

de röra eftertaxering äga motsvarande tillämpning, med iakttagande av att

ordföranden i den taxeringsnämnd, som verkställer taxeringen till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt, skall till taxeringsnämndsordförandena i de

övriga taxeringsdistrikt, där efterbeskattning varom här är fråga bör äga

rum, lämna meddelande att anledning till efterbeskattning föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

11

Bestämmelser rörande ikraftträdandet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 20 juni 1941 (nr 433)

om fortsatt rätt för svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening att vid

taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond. Har när

denna förordning träder i kraft fondavsättning gjorts enligt sistnämnda förordning,

skall den anses utgöra avsättning enligt denna förordning.

Har investeringsfond för arbeten i gruva eller för ersättande av förkrigslager

ej avsatts i balansräkningen för det beskattningsår, för vilket taxering

verkställes år 1942,

eller har i nämnda balansräkning avsättning till konjunkturinvesteringsfond

enligt förut gällande lagstiftning eller, i fall där lagerminskning förorsakats

av statligt förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig anledning, avsättning

till investeringsfond för ersättande av förkrigslager skett med lägre

belopp än det för vilket avdrag enligt denna förordning medgives,

må såsom avsättning till investeringsfond av vederbörligt slag godkännas

förklaring av den skattskyldige, att i räkenskaperna för det på ifrågavarande

beskattningsår följande räkenskapsåret överföring till sådan fond skall göras

av vinstmedel för beskattningsåret, vilka kunnat disponeras för det ändamål,

vartill fonden jämlikt 4 § må tagas i anspråk. Förklaring som nu sagts

jämte uppgift enligt 7 § må avgivas till taxeringsnämnd innan denna fattat

beslut rörande taxeringen eller till prövningsnämnd i samband med besvär

inom den i 119 § 1 mom. taxeringsförordningen angivna tiden.

Anvisning till 2 §.

1. Minskning av dold resex-v i varulager från utgången av det beskattningsår,

som gick till ända närmast före den 1 september 1939, till utgången

av det beskattningsår varom fråga är beräknas på följande sätt:

a) Med dold reserv i varulager vid utgången av det beskattningsår, som

gick till ända närmast före den 1 september 1939, förstås det belopp varmed

lagrets verkliga värde vid nämnda tidpunkt visas hava överstigit dess bokförda

värde vid samma tidpunkt. Det verkliga värdet av lagertillgång vid

nämnda tidpunkt bestämmes till kostnaden för att då anskaffa tillgångar

av ifrågavarande slag.

b) Dold reserv i varulager vid beskattningsårets utgång beräknas tdl det

belopp, varmed lagret då var nedskrivet under det belopp som det skulle

hava kostat att anskaffa detsamma vid utgången av det beskattningsår, som

gick till ända närmast före den 1 september 1939.

c) Minskning respektive ökning av dold reserv i varulager under ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

varande tidsperiod utgör det belopp, varmed den under a) angivna dolda

reserven över- respektive understiger den under b) angivna dolda reserven.

d) Har den skattskyldige taxerats till krigskonjunkturskatt och har vid

nämnda taxering dold förkrigsreserv beräknats med hänsyn till förhållandena

vid utgången av augusti 1939, skall lagervärdet och minskningen av

dold reserv enligt denna förordning, i stället för enligt ovan angivna grunder,

fastställas med utgångspunkt från lagrets och reservens storlek vid nämnda

tidpunkt enligt de för taxeringen till krigskonjunkturskatt stadgade grunder.

Även där vid taxering till krigskonjunkturskatt förhållandena vid utgången

av det beskattningsår som gått till ända närmast före den 1 september

1939 lagts till grund för beräkning av dold förkrigsreserv, kan den

sålunda verkställda beräkningen i regel tagas till utgångspunkt även vid beräkning

av reservminskning enligt denna förordning.

2. Exempel på tillämpning av 2 § 2 morn.:

a)

Lägret sl/ia 1938. Lagret a 1 /12 1941.

Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser

S1/i» 1938........ 100,000 kr. «/u 1941........ 90,000 kr. 31/i» 1938 ...... 60,000 kr.

Bokfört värde...... 60,000 kr. Bokfört värde..... 35,000 kr. Bokfört värde.... 35,000 kr.

Dold reserv........ 40,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 25,000 kr.

Till investeringsfond för ersättande av förkrigslager får avsättas

dels minskningen av den dolda reserven från 31 december 1938 till 31

december 1941 vid värdering enligt förkrigspris, d. v. s. 40,000 —- 25,000 =■

15,000 kr.,

dels 20 procent å lagerminskningen uppskattad enligt förkrigspris, 40,000

kr. (100,000 — 60,000 kr.), d. v. s. 8,000 kr.,

eller sammanlagt 23,000 kr.

Eftersom 80 procent av anskaffningskostnaden 31 december 1938 å det

avgångna lagret (— lagerminskningen), 40,000 kr., utgör 32,000 kr., verkar

icke 80 %-spärregeln i detta fall.

b)

Lägret 81/ia 1938. Lagret 3,/ia 1941.

Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser

S1/ia 1938........ 100.000 kr. *7i« 1941........ 90,000 kr. *Vn 1938 ...... 60,000 kr.

Bokfört värde...... 80,000 kr. Bokfört värde..... 35,000 kr. Bokfört värde.... 35,000 kr.

Dold reserv........ 20,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 25,000 kr.

I detta fall föreligger ökning av den dolda reserven med 25,000 — 20,000

= 5,000 kr.

Till investeringsfond för ersättande av förkrigslager får därför avsättas

20 procent av lagerminskningen uppskattad till förkrigspris, 40,000 kr.

(100,000 — 60,000 kr.), d. v. s. 8,000 kr., med avdrag av nämnda reservökning,

5,000 kr., d. v. s. 3,000 kr.

I detta fall gäller icke 80%-spärregeln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

13

c)

Lägret sl/n 1938. Lagret sl/is 1941.

Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser

31 lii 1938........ 100,000 kr.'' !1/ii 1941........ 90,000 kr. 31/is 1938 ...... 60,000 kr.

Bokfört värde....._._80,000 kr. Bokfört värde..... 30,000 kr. Bokfört värde____ 30,000 kr.

Dold reserv........ 20,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 30,000 kr.

I detta fall föreligger ökning av den dolda reserven med 30,000 — 20,000 =

10.000 kr.

Då detta belopp överstiger 20 procent å lagerminskningen uppskattad till

förkrigspris, 40,000 kr. (100,000 — 60,000 kr.), d. v. s. 8,000 kr., medgives ej

avsättning till investeringsfond för ersättande av förkrigslager.

d)

Lägret 31/u 1938. Lagret 31/n 1941.

Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser

31/i2 1938........ 100,000 kr. 31/i2 1941........ 90,000 kr. 3I/u 1938 ...... 60,000 kr.

Bokfört värde...... 40,000 kr. Bokfört värde..... 30,000 kr. Bokfört värde____ 30,000 kr.

Dold reserv........ 60,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 30,000 kr.

Till investeringsfond för ersättande av förkrigslager får avsättas

dels minskningen av den dolda reserven från 31 december 1938 till 31 december

1941 vid värdering enligt förkrigspris, d. v. s. 60,000 — 30,000 =

30.000 kr.,

dels 20 procent å lagerminskningen uppskattad enligt förkrigspris, 40,000

kr. (100,000 — 60,000 kr.), d. v. s. 8,000 kr., tillsammans 38,000 kr.,

dock ej mer än 80 procent av anskaffningskostnaden 31 december 1938

å det avgångna lagret (= lagerminskningen) 40,000 kr.,

d. v. s. 32,000 kr.

e)

Lagret 31 december 1938 och 31 december 1941 samt förutsättningar i övrigt

antagas vara lika med exempel d). Det antages emellertid, att av det lager

som avgått från 31 december 1938 till 31 december 1941 (lagerminskningen),

representerande enligt förkrigspris ett belopp av 100,000 — 60,000 =

40.000 kr., tillgångar för 10,000 kr. försålts och tillgångar för 30,000 kr. förstörts

genom eldsvåda.

Av reservminskningen 30,000 kr. belöper alltså 1ji eller 7,500 kr. på försäljning

och 3li eller 22,500 kr. på eldsvåda.

Beträffande den del av lagerminskningen, som gäller försålt lager, får

avsättningen avse 7,500 kr. med tillägg av 20 procent å 10,000 kr. (= förkrigsvärdet

å ifrågavarande lager), d. v. s. 2,000 kr., dock ej mer än 80

procent å 10,000 kr., d. v. s. 8,000 kr.

Beträffande den del av lagerminskningen, som gäller genom eldsvåda förstört

lager, får avsätlningen avse ovan angivna reservminskning 22,500 kr.

med tillägg av 15,000 kr., d. v. s. det belopp varmed anskaffningskostnaden

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

31 december 1941 för ifrågavarande lager, 45,000 kr., enligt de i exempel d)

gjorda antagandena översteg motsvarande anskaffningskostnad 31 december

1938, 30,000 kr.

Den sammanlagda avsättningen till investeringsfond för ersättande av förkrigslager

kan alltså uppgå till högst 8,000 + 22,500 + 15,000 = 45,500 kr.

f)

Lägret 31/ia 1938. Lagret 3,/n 1941.

Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser

«/u 1938........ 100,000 kr. 8,/n 1941........ 90,000 kr. M/n 1938 ...... 60,000 kr.

Bokfört värde...... 70,000 kr. Bokfört värde..... 26,000 kr. Bokfört värde.... 26,000 kr.

Dold reserv........ 30,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 34,000 kr.

Det antages liksom i exempel e) att av lagerminskningen 10,000 kr. belöpa

på försäljning och 30,000 kr. på eldsvåda.

Avsättningen får beräknas, för den del av lagerminskningen, som avser det

försålda lagret, till 20 procent av 10,000 kr., d. v. s. till 2,000 kr., samt för

den del av lagerminskningen, som avser genom eldsvåda förstört lager, till

15.000 kr. (d. v. s. det belopp varmed anskaffningskostnaden 31 december

1941 för detta lager, 45,000 kr., enligt de givna förutsättningarna översteg

motsvarande anskaffningskostnad 31 december 1938, 30,000 kr.), tillsammans

17.000 kr. Därifrån skall dock avdragas det belopp av 4,000 kr. (34,000 —

30.000 kr.), varmed den dolda reserven ökats. Avsättningen får alltså avse

högst ett belopp av 13,000 kr.

g) Därest det i exemplen a), b), d), e) och f) antagen, att de beträffande

31 december 1941 angivna uppgifterna rörande varulagret m. m. i stället avsåge

förhållandena 31 december 1942, skall från den på angivet sätt uträknade

avdragsgilla avsättningen avdragas belopp, för vilket liknande avdrag

åtnjutits under år 1941.

Stockholm den 29 maj 1942.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, friherre Lagerfelt*, Sjödahl,

Egnell, Bengtsson, Frans Ericson*, Robert Berg*, Herman Ericsson och Sandström*;

samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö*, Björklund*, Olsson i Gävle*,

Orgdrd, Lundell, Jonsson i Skedsbygd*, Sundström i Skövde, Olofsson i Höganäs, Bladh

och Svensson i Ljungskile.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

15

Särskilt yttrande

av herr Lundell, som anfört:

»Förordningen av år 1938 angående rätt att vid taxering åtnjuta avdrag

för avsättning till konjunkturinvesteringsfond samt 1941 års prolongeringsförordning

avsågo huvudsakligen att — genom avsättning av medel under

bättre konjunkturer, vilka medel skulle användas för byggnadsarbeten och

anskaffning av maskiner och varulager under sämre konjunkturer — verka

konjunkturutjämnande.

Den nu föreslagna förordningen om rätt till avdrag för avsättning till investeringsfonder

måste anses även hava till föremål att under en kristid

med uppskruvade priser och nedsatt penningvärde förhindra beskattning av

fiktiva vinster.

Det synes då i rättvisans intresse önskvärt, att även jordbruksnäringen

snarast möjligt göres delaktig i denna törmån, som f. n. är avsedd att medgivas

endast åt företag som i skattetekniskt avseende driva ''rörelse’. Inom

jordbruksnäringen äger nämligen f. n. icke rum normal förnyelse vare sig

av byggnader — på grund av de höjda byggnadskostnaderna och avtalsstridigheterna

— eller av inventarier inklusive traktorer och bilar — på

grund av starkt höjda priser och importsvårigheter. Såväl byggnader som

inventarier äro emellertid utsatta för en slitning, som under dessa krisår

ingalunda är mindre än under förkrigsåren. Denna slitning kan dock icke

komma till uttryck i jordbrukarnas deklarationer, på grund av att de särskilda

reglerna för beskattning av inkomst av jordbruksfastighet ej medgiva

avskrivningar. Dessa deklarationer komma därför att visa mindre utgifter

å jordbruksbilagan än de affärsmässigt riktiga och följaktligen även

en nettointäkt som till avsevärd del måste anses vara fiktiv.

Om vi antaga att ett jordbruksföretag med ett arbetande kapital örn t. ex.

200.000 kr. under normala år skulle hava lämnat en nettointäkt av 10,000

kr. efter att på byggnader och inventarier lia nedlagt 8,000 kr. örn året,

så bör detta jordbruksföretag i nuvarande tid under förutsättning av i övrigt

oförändrade förhållanden redovisa en vinst av 18,000 kr., om ingen

förnyelse av byggnader och inventarier sker, och 14,000 kr., örn förnyelse

sker till hälften, vinster av vilka i första fallet 8,000 kr. och i senare fallet

4.000 kr. måste anses vara av fiktiv natur.

För att undgå beskattning av sådana fiktiva vinster borde jordbruksföretagen

äga rätt att göra skattefria avsättningar av årsintäkten för framtida

användning till byggnader och inventarier, avsättningar av ungefär liknande

storlek som medgivas för företag som driva ''rörelse''.

Det synes icke nödvändigt att för medgivande av sådana skattefria avsättningar

fordra skyldighet att föra handelsböcker, utan torde tillräcklig

kontroll kunna vinnas genom användande av särskilt utarbetad deklarationsbilaga.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:303 Skrivelse till Konung em i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig i s. 1 i texten