Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomstoch förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond.
1942-05-29 · 15 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1942:30, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomstoch förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
1
Nr 30.
. Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1942 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om rätt att vid
taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning
till investeringsfond.
I en den 10 april 1942 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 234, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
Förordning
om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för
avsättning till investeringsfond.
Härigenom förordnas som följer.
1 §■
Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och
förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt under de beskattningsår,
för vilka taxering verkställes åren 1942, 1943 och 1944, äger skattskyldig
njuta avdrag för belopp som enligt vad i denna förordning sägs av
årsvinsten avsättes till investeringsfond. Där sådant avdrag medgivits skattskyldig,
skall denne dock vara underkastad de föreskrifter i avseende å fondens
användning som nedan meddelas.
Rätt till avdrag på grund av avsättning till fond som i 2 § 1 mom. a) och b)
sägs tillkommer allenast svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening,
sorn jämlikt punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen tillgodonjuter
fri avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsed
Bihang
till riksdagens protokoll 19V2. 7 sami. Nr 30. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
da inventarier. Rätt till avdrag på grund av avsättning till fond som i 2 § 1
mom. c) sägs tillkommer endast svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening.
2 §•
1 mom. Investeringsfonder som i denna förordning avses äro
a) investeringsfond för byggnader,
b) investeringsfond för inventarier och varulager,
c) investeringsfond för arbeten i gruva, samt
d) investeringsfond för ersättande av förkrigslager.
2 mom. Avsättning för vilken avdrag enligt 1 § medgives må för visst beskattningsår
ej överstiga,
a) i fråga om investeringsfond för byggnader:
tio procent av årsvinsten enligt vederbörligen fastställd balansräkning för
beskattningsåret och ej heller, såvitt angår aktiebolag, tre procent av aktiekapitalet
vid beskattningsårets utgång,
b) i fråga örn investeringsfond för inventarier och varulager samt investeringsfond
för arbeten i gruva:
sammanlagt tjugu procent av årsvinsten och ej heller, såvitt angår aktiebolag,
sex procent av aktiekapitalet, samt
c) i fråga örn investeringsfond för ersättande av förkrigslager:
ett belopp motsvarande minskning av dold reserv i varulager i samband
med lagerminskning från utgången av det beskattningsår, som gick till ända
närmast före den 1 september 1939, till utgången av det beskattningsår taxeringen
avser, med tillägg av 20 procent av den beräknade anskaffningskostnaden
vid förstnämnda tidpunkt för det därefter avgångna lagret,
eller, om trots lagerminskningen den dolda reserven mellan de angivna tidpunkterna
ej ändrats eller ock ökats, ett belopp motsvarande 20 procent av
nämnda anskaffningskostnad med avdrag i förekommande fall av reservökningen,
dock att i förra fallet avdrag för fondavsättning ej må ske nied större belopp
än 80 procent av nämnda anskaffningskostnad samt att i båda fallen vid
avsättningen skall avräknas belopp för vilket liknande avdrag för fondavsättning
åtnjutits under föregående beskattningsår.
Har lagerminskning förorsakats av statligt förfogande, eldsvåda eller därmed
jämförlig, av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning, må,
såvitt angår det sålunda avgångna lagret, det belopp, som i de under c) i detta
mom. angivna fallen beräknas till 20 procent av anskaffningskostnaden vid
utgången av det beskattningsår som gick till ända närmast före den 1 september
1939, i stället beräknas till skillnaden mellan kostnaden för att anskaffa
ett mot lagerminskningen svarande lager vid utgången av det beskattningsår
taxeringen avser och sagda anskaffningskostnad; och skall beträffande
lagerminskning som nu sagts den ovan stadgade begränsningen av avdraget
till 80 procent av sistnämnda kostnad ej äga tillämpning.
(Se vidare anvisningen.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
3 §■
Investeringsfond för byggnader, för inventarier och varulager samt för arbeten
i gruva må jämlikt denna förordning tagas i anspråk endast under något
av de beskattningsår, för vilka taxering verkställes åren 1943 och 1944,
eller under sådant senare beskattningsår, som av Kungl. Maj:t genom särskilt
beslut bestämmes.
Beslut av Kungl. Majit som nu sagts må avse företag av alla slag eller
företag eller verksamhet av viss beskaffenhet. Beslutet skall meddelas efter
hörande av kommerskollegium och fullmäktige i riksbanken, och skall medgivande
att taga investeringsfond i anspråk avse minst två beskattningsår i
följd.
4 §•
Investeringsfond må jämlikt denna förordning tagas i anspråk under visst
beskattningsår för ändamål varom här nedan sägs:
investeringsfond för byggnader: för avskrivning å byggnader som uppförts
under samma beskattningsår;
investeringsfond för inventarier och varulager: för avskrivning å maskiner
och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier samt nedskrivning å
råvaror, hel- och halvfabrikat med högst ett belopp motsvarande kostnaden
för tillverkning eller anskaffning av dylika tillgångar under samma beskattningsår,
därvid skall iakttagas att tillgång som av den skattskyldige förvärvats
från annan rörelseidkare, vilken är med den skattskyldige förbunden
i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, må medräknas endast örn tillgången
tillverkats under beskattningsåret;
investeringsfond för arbeten i gruva: för undersökningsarbete, förberedande
arbete och tillredningsarbete under beskattningsåret i gruva, stenbrott eller
annan liknande fyndighet; samt
investeringsfond för ersättande av förkrigslager: för nedskrivning å råvaror,
hel- och halvfabrikat på det sätt och i den utsträckning som angivits
beträffande investeringsfond för inventarier och varulager, i den mån tillverkningen
eller anskaffningen innefattar lagerökning under beskattningsåret.
Hinder möter ej att taga i anspråk investeringsfond för inventarier och varulager
för de ändamål som nyss angivits för investeringsfond för arbeten i
gruva eller att taga i anspråk investeringsfond av senare slaget för de ändamål
som nyss angivits för fond av förra slaget. Investeringsfond för arbeten i
gruva må dock av annan än den som tillgodonjuter fri avskrivning å maskiner
och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier tågås i anspråk
endast för sådana arbeten i gruva som ovan sägs.
5 §•
För beskattningsår, under vilket medel avsatta till investeringsfond enligt
vederbörlig balansräkning tagits i anspråk jämlikt denna förordning, må
vid taxeringen avdrag för i 4 § avsedd avskrivning å byggnader eller inven
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Hevillningsutskottets betänkande Nr 30.
tarier eller för där omförmäld nedskrivning å varulager eller för där angivna
arbeten i gruva med belopp svarande mot fondens minskning ej ske,
men skall, där medlen tagits i anspråk för avskrivning eller nedskrivning, den
ifrågavarande tillgången anses i beskattningsavseende åsatt ett värde så bestämt
som om för sagda år dylikt avdrag medgivits.
6 §.
Hava fondmedel, som avsatts till investeringsfond, ej tagits i anspråk i enlighet
med fondens ändamål senast under det beskattningsår, för vilket taxering
sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen medgivits,
skall den skattskyldige efterbeskattas för vad som avsatts utan att därefter
i enlighet med denna förordning hava tagits i anspråk för det avsedda
ändamålet. Vid tillämpning av denna föreskrift iakttages, att tidigare till
konjunkturinvesteringsfond eller investeringsfond avsatta medel anses hava
tagits i anspråk före senare avsatta medel.
Vid efterbeskattning varom här är fråga skola såväl statliga som på grund
av taxering till kommunal inkomstskatt utgående utskylder av vederbörande
beskattningsnämnd påföras den skattskyldige med belopp, som vid debitering
för det beskattningsår, då avsättningen ägt rum, skulle tillkommit för den
inkomst efterbeskattningen avser, jämte ränta för sex år efter tre procent
eller, där jämlikt 3 § de avsatta medlen ej fått av den skattskyldige tagas i
anspråk under något år efter avsättningen, två procent.
Har skattskyldig tagit investeringsfond i anspråk i annan ordning än i 3
och 4 §§ sägs eller beslutit likvidera, skall efterbeskattning enligt denna paragraf
omedelbart äga rum, därvid ränta beräknas efter tre procent örn året
för så många hela år som antalet av de taxeringsår, som förflutit efter det
då avdraget medgivits, till och med det då efterbeskattningen sker.
För efterbeskattningen skola taxeringsförordningens bestämmelser i vad
de röra eftertaxering äga motsvarande tillämpning, med iakttagande av att
ordföranden i den taxeringsnämnd, som verkställer taxeringen till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt, skall till taxeringsnämndsordförandena i de
övriga taxeringsdistrikt, där efterbeskattning varom här är fråga bör äga
rum, lämna meddelande att anledning till efterbeskattning föreligger.
7 §•
Skattskyldig som gjort avsättning till investeringsfond enligt denna förordning
är pliktig att vid självdeklaration för det beskattningsår, då avsättningen
ägt rum, ävensom för varje påföljande beskattningsår, intill dess de avsatta
medlen avförts ur fonden, foga uppgift å blankett enligt formulär, som fastställes
av Kungl. Majit, rörande avsättning av medel till fonden samt fondens
användning och avveckling, så ock, för beskattningsår under vilket
fond tagits i anspråk, utredning att de i 4 § i sådant avseende stadgade villkor
äro uppfyllda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
5
8 §■
För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas av
Kungl. Maj:t.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 20 juni 1941 (nr 433)
om fortsatt rätt för svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening att vid
taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
åtnjuta avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond. Har när
denna förordning träder i kraft fondavsättning gjorts enligt sistnämnda förordning,
skall den anses utgöra avsättning enligt denna förordning.
Har investeringsfond för arbeten i gruva eller för ersättande av förkrigslager
ej avsatts i balansräkningen för det beskattningsår, för vilket taxering
verkställes år 1942,
eller har i nämnda balansräkning avsättning till konjunkturinvesteringsfond
enligt förut gällande lagstiftning eller, i fall där lagerminskning förorsakats
av statligt förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig anledning, avsättning
till investeringsfond för ersättande av förkrigslager skett med lägre
belopp än det för vilket avdrag enligt denna förordning medgives,
må såsom avsättning till investeringsfond av vederbörligt slag godkännas
förklaring av den skattskyldige, att i räkenskaperna för det på ifrågavarande
beskattningsår följande räkenskapsåret överföring till sådan fond skall göras
från fond eller konto, som fanns vid beskattningsårets utgång och som kunde
disponeras för det ändamål, vartill fonden jämlikt 4 § må tagas i anspråk.
Förklaring som nu sagts jämte uppgift enligt 7 § må avgivas till taxeringsnämnd
innan denna fattat beslut rörande taxeringen eller till prövningsnämnd
i samband med besvär inom den i 119 § 1 mom. taxeringsförordningen
angivna tiden.
Anvisning till 2 § 2 mom.
Minskning av dold reserv i varulager från utgången av det beskattningsår,
som gick till ända närmast före den 1 september 1939, till utgången av det
beskattningsår varom fråga är beräknas på följande sätt:
1) Med dold reserv i varulager vid utgången av det beskattningsår, som gick
till ända närmast före den 1 september 1939, förstås det belopp varmed lagrets
verkliga värde vid nämnda tidpunkt visas hava överstigit dess bokförda
värde vid samma tidpunkt. Det verkliga värdet av lagertillgång vid nämnda
tidpunkt bestämmes till kostnaden för att då anskaffa tillgångar av ifrågavarande
slag.
2) Dold reserv i varulager vid beskattningsårets utgång beräknas till det
belopp, varmed lagret då var nedskrivet under det belopp som det skulle
hava kostat att anskaffa detsamma vid utgången av det beskattningsår, som
gick till ända närmast före den 1 september 1939.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
3) Minskning respektive ökning av dold reserv i varulager under ifrågavarande
tidsperiod utgör det belopp, varmed den under 1) angivna dolda
reserven över- respektive understiger den under 2) angivna dolda reserven.
4) Har den skattskyldige taxerats till krigskonjunkturskatt och har vid
nämnda taxering dold förkrigsreserv beräknats med hänsyn till förhållandena
vid utgången av augusti 1939, skall lagervärdet och minskningen av
dold reserv enligt denna förordning, i stället för enligt ovan angivna grunder,
fastställas med utgångspunkt från lagrets och reservens storlek vid nämnda
tidpunkt enligt de för taxeringen till krigskonjunkturskatt stadgade grunder.
Även där vid taxering till krigskonjunkturskatt förhållandena vid utgången
av det beskattningsår som gått till ända närmast före den 1 september
1939 lagts till grund för beräkning av dold förkrigsreserv, kan den
sålunda verkställda beräkningen i regel tagas till utgångspunkt även vid beräkning
av reservminskning enligt denna förordning.
Enligt förordningen den 17 juni 1938 (nr 384) angående rätt för svenskt
aktiebolag och svensk ekonomisk förening att vid taxering till kommunal inkomstskatt
samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för
avsätining till konjunkturinvesteringsfond medgavs rätt till avdrag för sådan
avsättning under de beskattningsår, för vilka taxering verkställts under åren
1939, 1940 och 1941. Genom en särskild förordning den 20 juni 1941 (nr 433)
har möjligheten att njuta avdrag för sådan avsättning utsträckts att gälla även
de beskattningsår, för vilka taxering verkställes åren 1942, 1943 och 1944. Rätt
till avdrag som nyss sagts må äga rum allenast där den skattskyldige jämlikt
punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen tillgodonjuter fri avskrivning
å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.
De fonder, som avses i den nu gällande lagstiftningen, äro dels konjunkturinvesteringsfonder
för byggnader, dels konjunkturinvesteringsfonder för inventarier
och varulager. Avsättning för vilken avdrag medgives må för varje beskattningsår
ej överstiga viss procent av årsvinsten enligt vederbörligen fastställd
balansräkning för beskattningsåret eller, såvitt angår aktiebolag, viss
procent av aktiekapitalet vid beskattningsårets utgång. Konjunkturinvesteringsfond
må tagas i anspråk endast under sådant beskattningsår, som av
Kungl. Maj:! genom särskilt beslut bestämmes under hänsyntagande till att
dylika fonders användning må kunna bidraga till en utjämning av konjunkturförhållandena
i riket. Genom kungörelse den 18 oktober 1940 (nr 894)
bär förordnats, att konjunkturinvesteringsfond för byggnader må under de
beskattningsår, för vilka taxering verkställes åren 1941, 1942 och 1943, tagas
i anspråk jämlikt förenämnda förordning den 17 juni 1938. Särskilda regler
äro föreskrivna för disposition av konjunkturinvesteringsfonder. Om fondmedel,
som avsatts lill konjunkturinvesteringsfond, ej tagits i anspråk i enlighet
med fondens ändamål senast under det beskattningsår, för vilket
taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen
medgivits, skall den skattskyldige efterbeskattas för vad som avsatts utan
alt därefter i enlighet med den gällande förordningen ha tagits i anspråk
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
7
för det avsedda ändamålet. Skattskyldig som gjort avsättning till konjunkturinvesteringsfond
är pliktig att varje år intill dess de avsatta medlen avförts
ur fonden lämna uppgift rörande avsättningen samt fondens användning med
mera.
I en inom finansdepartementets skatteberedning av kammarrättsrådet,
juris doktorn Carl W. U. Kuylenstierna upprättad, den 24 januari 1942 dagtecknad
promemoria, vilken såsom bilaga fogats vid förevarande proposition,
har till behandling upptagits frågan om utvidgning av möjligheten att vid
beskattningen göra skattefria avsättningar för kommande behov. Såsom allmän
motivering för det i promemorian framlagda förslaget framhölls därvid
bland annat följande:
»Under utredningsarbete som inom finansdepartementets skatteberedning
företagits rörande vissa näringslivets avskrivningsproblem har bl. a. även beaktats
frågan om de skattskyldigas ställning, vilkas varulager minskats utan
att kunna åter ersättas. Beträffande många sådana skattskyldiga har lagerrealisationen
betytt ett framtagande av före kriget genom nedskrivning bildade
dolda reserver, vilka icke kunna ersättas med nya motsvarande reserver
och vilka därför beskattas. 1 och för sig lärer beskattning av sålunda framtagna
dolda reserver vara i sin ordning, då den omständigheten att vederbörande
fått njuta avdrag när reserverna bildades måste betraktas som en rätt
till temporärt uppskov med beskattningen, och den latenta skatteskulden
borde anses förfallen till betalning då den dolda reserven avvecklades. Emellertid
lärer ej kunna bestridas att en påfallande ojämnhet kommer till synes
i förhållandet mellan sådana näringsidkare för vilka en framtvungen reservminskning
föreligger och sådana som icke äro i detta läge. Ett särskilt moment
av obillighet lärer väl även anses ligga däri att ifrågavarande reserver,
som hopsamlats under tider med jämförelsevis lägre skattesatser, tvingas
fram under en period då på grund av särskilda omständigheter skattesatserna
äro särskilt höga. Beaktande förtjänar också den omständigheten att många
skattskyldiga för att undvika den nämnda beskattningseffekten drivas att
förvärva varulager som de under andra förhållanden icke skulle anskaffat,
med den påföljd att på denna rent konstlade väg efterfrågan på varor stiger
och betydelsen av de faktorer som bidraga till prisstegring ökas.
Det har synts önskvärt att genom en tillfällig anordning såvitt möjligt undanröja
dessa olägenheter och att ur sitt större sammanhang utbryta denna
fråga för att söka få den löst så snart att hänsyn kan tagas till densamma
vid upprättande av bokslut för år 1941.»
Ovannämnda promemoria, över vilken efter remiss yttranden avgivits av
ett flertal myndigheter och sammanslutningar, ligger till grund för det i
propositionen framlagda förslaget. Detta förslag innebär i huvudsak en utbyggnad
av lagstiftningen örn konjunkturinvesteringsfonder på sådant sätt,
att avsättning, för vilken avdrag medgives, må äga rum — förutom till investeringsfond
för byggnader samt till investeringsfond för inventarier och
varulager — jämväl till investeringsfond för arbeten i gruva och till investeringsfond
för ersättande av förkrigslager.
Beträffande motiveringen för del i propositionen framlagda förslaget,
i den mån densamma ej återgivits i det föregående, tillåter sig utskottet hän
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
visa till vad departementschefen anfört i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor
i propositionen:
Allmän motivering s. 10—17, 1 § s. 17—19, 2 § s. 19—35, 3 § s. 35—36,
4 § s. 36—37, 5 § s. 37, 6 § s. 37—38, 7 och 8 §§ s. 38, samt Ikraftträdandet
s. 38.
Utskottets yttrande.
1938 års lagstiftning örn rätt till avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond
ingick såsom ett led i statsmakternas åtgärder i syfte att
bidraga till och underlätta en utjämning av de växlingar i produktion och
sysselsättning, som följde med de ekonomiska konjunkturerna. Enligt denna
lagstiftning, vilken ursprungligen gällde vid taxering åren 1939—1941 men
vars giltighetstid år 1941 utsträckts till att gälla jämväl vid taxering åren
1942—1944, ägde svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening åtnjuta
avdrag för belopp, som av årsvinsten avsattes till konjunkturinvesteringsfond
för byggnader eller för inventarier och varulager. Med denna avdragsrätt
avsågs att öka möjligheterna för näringsföretagen att under en lågkonjunktur
bereda sysselsättning åt sina anställda genom att då verkställa i och
för sig önskvärda byggnadsarbeten, tillverka och anskaffa behövliga maskiner
och andra inventarier samt i viss utsträckning tillverka varor för användning
när konjunkturen åter förbättrats. I proposition nr 319 till 1938
års riksdag med förslag till förordning i ämnet anförde departementschefen
bland annat, att det torde vara obestridligt, att den föreslagna lagstiftningen
skulle bereda näringslivet påtagliga förmåner. Främst framhölls därvid möjligheten
att å investeringar, som skedde under lågkonjunkturen, med hjälp
av skattefria fondavsättningar från tidigare goda år verkställa avskrivningar,
vilka vid ifrågavarande tidpunkt måhända eljest endast i mera begränsad
mån skulle kunnat utnyttjas i beskattningshänseende. I sitt av riksdagen
godkända betänkande nr 33 framhöll 1938 års bevillningsutskott, att med
hänsyn till det värde, som den då föreslagna lagstiftningen kunde tänkas
äga för framtiden, densamma borde prövas under den av Kungl. Majit föreslagna
tiden.
Den år 1938 genomförda lagstiftningen var sålunda till sin natur en beredskapslagstiftning.
Enligt utskottets mening torde en lagstiftning av denna
art under nu rådande förhållanden icke kunna undvaras. Utskottet har ej
heller något att erinra mot att denna beredskapslagstiftning nu utbygges till
att omfatta jämväl rätt till avdrag för avsättning till investeringsfonder för
ersättande av förkrigslager och för arbeten i gruva, vilken anordning utskottet
i likhet med departementschefen finner vara av behovet påkallad.
Att den föreslagna lagstiftningen vid tillämpningen kan föranleda svårigheter
i taxeringstekniskt hänseende synes visserligen ej kunna förnekas.
Dessa svårigheter torde dock ej böra överskattas. Desamma skulle säkerligen
kunna i avsevärd mån begränsas, därest vid 1943 och 1944 års taxe
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
9
ringar bibehålies en anordning med särskilda taxeringsnämnder, liknande
den som gäller vid innevarande års taxering. På grund av vad sålunda anförts
får utskottet i princip tillstyrka det i propositionen framlagda förslaget.
Beträffande utformningen av de föreslagna bestämmelserna i 2 § 2 mom.
angående avdrag för avsättning till investeringsfond för ersättande av förkrigslager
har så till vida tagits hänsyn till den efter krigsutbrottet inträdda
prisstegringen, att avdrag medgives — förutom med belopp motsvarande
minskning av dold reserv i varulager från utgången av det beskattningsår,
som gick till ända närmast före den 1 september 1939, till beskattningsårets
utgång — med ytterligare 20 procent av den beräknade anskaffningskostnaden
vid förstnämnda tidpunkt för det därefter avgångna lagret. I skatteberedningens
promemoria, vari denna bestämmelse föreslogs, förutsattes visserligen
såsom normalfall, att återanskaffning av avgånget lager ej skulle
ske förrän efter det avspärrningen från importmarknaderna upphört, i vilket
fall återanskaffningen borde kunna ske till priser som ej mera avsevärt
skilde sig från förkrigspris. Emellertid ansågs rimligt att utgå ifrån att åtminstone
någon del av lagerersättningen komme att äga rum redan under
pågående krig då priserna ännu kunde vara höga. Efter skälighetsgrunder
föreslogs därför såsom norm för avsättning utöver beloppet av den dolda
förkrigsreserven 20 procent av förkrigspriset för ett lager svarande mot lagerminskningen.
Departementschefen har anslutit sig till denna ståndpunkt.
Utskottet har för sin del ej heller något att erinra mot det sålunda föreslagna
stadgandet. Enligt utskottets mening bör emellertid, därest prisnivån
skulle undergå ytterligare stegring i någon mera väsentlig grad, erforderlig
justering av förevarande procentuella tillägg äga rum.
Vad angår författningstexten har utskottet i förtydligande syfte vidtagit
vissa formella jämkningar i 6 § och i bestämmelserna rörande ikraftträdandet.
Sålunda har i 6 § första stycket orden »avdrag för avsättningen medgivits»
utbytts mot orden »avdraget för avsättningen skett», i andra stycket
av samma paragraf orden »då avsättningen ägt rum» utbytts mot orden
»avsättningen avsett» och orden »efterbeskattningen avser» utbytts mot
orden »som efterbeskattas» samt i tredje stycket av samma paragraf ordet
»medgivits» ersatts med orden »för avsättningen skett». I bestämmelserna
rörande ikraftträdandet sisla stycket lia orden »från fond eller konto, som
fanns vid beskattningsårets utgång och som kunde» utbytts mot orden
»av vinstmedel för beskattningsåret, vilka kunnat». Vidare har utskottet
likaledes i förtydligande syfte i anvisningen till 2 §, vilken benämning utskottet
anser vara att föredraga framför det i propositionen begagnade
uttryckssättet, infört exempel till belysande av innebörden av sistnämnda
stadgande, i vad detsamma avser avsättning lill investeringsfond för ersättande
av förkrigslager.
I övrigt har det i propositionen framlagda förslaget icke givit anledning
till erinran från utskottets sida.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj.ts
proposition nr 234 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas,
antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt
samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag
för avsättning till investeringsfond med de ändringar, att
6 §, bestämmelserna rörande ikraftträdandet samt anvisningen
till 2 § erhålla följande lydelse:
6 §•
Hava fondmedel, som avsatts till investeringsfond, ej tagits i anspråk i enlighet
med fondens ändamål senast under det beskattningsår, för vilket taxering
sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdraget för avsättningen
skett, skall den skattskyldige efterbeskattas för vad som avsatts utan att
därefter i enlighet med denna förordning hava tagits i anspråk för det avsedda
ändamålet. Vid tillämpning av denna föreskrift iakttages, att tidigare
til] konjunkturinvesteringsfond eller investeringsfond avsatta medel anses
hava tagits i anspråk före senare avsatta medel.
Vid efterbeskattning varom här är fråga skola såväl statliga som på grund
av taxering till kommunal inkomstskatt utgående utskylder av vederbörande
beskattningsnämnd påföras den skattskyldige med belopp, som vid debitering
för det beskattningsår, avsättningen avsett, skulle tillkommit för den
inkomst som efterbeskattas, jämte ränta för sex år efter tre procent eller,
där jämlikt 3 § de avsatta medlen ej fått av den skattskyldige tagas i anspråk
under något år efter avsättningen, två procent.
Har skattskyldig tagit investeringsfond i anspråk i annan ordning än i 3
och 4 §§ sägs eller beslutit likvidera, skall efterbeskattning enligt denna paragraf
omedelbart äga rum, därvid ränta beräknas efter tre procent örn året
för så många hela år som antalet av de taxeringsår, som förflutit efter det
då avdraget för avsättningen skett, till och med det då efterbeskattningen
sker.
För efterbeskattningen skola taxeringsförordningens bestämmelser i vad
de röra eftertaxering äga motsvarande tillämpning, med iakttagande av att
ordföranden i den taxeringsnämnd, som verkställer taxeringen till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt, skall till taxeringsnämndsordförandena i de
övriga taxeringsdistrikt, där efterbeskattning varom här är fråga bör äga
rum, lämna meddelande att anledning till efterbeskattning föreligger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
11
Bestämmelser rörande ikraftträdandet.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 20 juni 1941 (nr 433)
om fortsatt rätt för svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening att vid
taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
åtnjuta avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond. Har när
denna förordning träder i kraft fondavsättning gjorts enligt sistnämnda förordning,
skall den anses utgöra avsättning enligt denna förordning.
Har investeringsfond för arbeten i gruva eller för ersättande av förkrigslager
ej avsatts i balansräkningen för det beskattningsår, för vilket taxering
verkställes år 1942,
eller har i nämnda balansräkning avsättning till konjunkturinvesteringsfond
enligt förut gällande lagstiftning eller, i fall där lagerminskning förorsakats
av statligt förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig anledning, avsättning
till investeringsfond för ersättande av förkrigslager skett med lägre
belopp än det för vilket avdrag enligt denna förordning medgives,
må såsom avsättning till investeringsfond av vederbörligt slag godkännas
förklaring av den skattskyldige, att i räkenskaperna för det på ifrågavarande
beskattningsår följande räkenskapsåret överföring till sådan fond skall göras
av vinstmedel för beskattningsåret, vilka kunnat disponeras för det ändamål,
vartill fonden jämlikt 4 § må tagas i anspråk. Förklaring som nu sagts
jämte uppgift enligt 7 § må avgivas till taxeringsnämnd innan denna fattat
beslut rörande taxeringen eller till prövningsnämnd i samband med besvär
inom den i 119 § 1 mom. taxeringsförordningen angivna tiden.
Anvisning till 2 §.
1. Minskning av dold resex-v i varulager från utgången av det beskattningsår,
som gick till ända närmast före den 1 september 1939, till utgången
av det beskattningsår varom fråga är beräknas på följande sätt:
a) Med dold reserv i varulager vid utgången av det beskattningsår, som
gick till ända närmast före den 1 september 1939, förstås det belopp varmed
lagrets verkliga värde vid nämnda tidpunkt visas hava överstigit dess bokförda
värde vid samma tidpunkt. Det verkliga värdet av lagertillgång vid
nämnda tidpunkt bestämmes till kostnaden för att då anskaffa tillgångar
av ifrågavarande slag.
b) Dold reserv i varulager vid beskattningsårets utgång beräknas tdl det
belopp, varmed lagret då var nedskrivet under det belopp som det skulle
hava kostat att anskaffa detsamma vid utgången av det beskattningsår, som
gick till ända närmast före den 1 september 1939.
c) Minskning respektive ökning av dold reserv i varulager under ifråga
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
varande tidsperiod utgör det belopp, varmed den under a) angivna dolda
reserven över- respektive understiger den under b) angivna dolda reserven.
d) Har den skattskyldige taxerats till krigskonjunkturskatt och har vid
nämnda taxering dold förkrigsreserv beräknats med hänsyn till förhållandena
vid utgången av augusti 1939, skall lagervärdet och minskningen av
dold reserv enligt denna förordning, i stället för enligt ovan angivna grunder,
fastställas med utgångspunkt från lagrets och reservens storlek vid nämnda
tidpunkt enligt de för taxeringen till krigskonjunkturskatt stadgade grunder.
Även där vid taxering till krigskonjunkturskatt förhållandena vid utgången
av det beskattningsår som gått till ända närmast före den 1 september
1939 lagts till grund för beräkning av dold förkrigsreserv, kan den
sålunda verkställda beräkningen i regel tagas till utgångspunkt även vid beräkning
av reservminskning enligt denna förordning.
2. Exempel på tillämpning av 2 § 2 morn.:
a)
Lägret sl/ia 1938. Lagret a 1 /12 1941.
Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser
S1/i» 1938........ 100,000 kr. «/u 1941........ 90,000 kr. 31/i» 1938 ...... 60,000 kr.
Bokfört värde...... 60,000 kr. Bokfört värde..... 35,000 kr. Bokfört värde.... 35,000 kr.
Dold reserv........ 40,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 25,000 kr.
Till investeringsfond för ersättande av förkrigslager får avsättas
dels minskningen av den dolda reserven från 31 december 1938 till 31
december 1941 vid värdering enligt förkrigspris, d. v. s. 40,000 —- 25,000 =■
15,000 kr.,
dels 20 procent å lagerminskningen uppskattad enligt förkrigspris, 40,000
kr. (100,000 — 60,000 kr.), d. v. s. 8,000 kr.,
eller sammanlagt 23,000 kr.
Eftersom 80 procent av anskaffningskostnaden 31 december 1938 å det
avgångna lagret (— lagerminskningen), 40,000 kr., utgör 32,000 kr., verkar
icke 80 %-spärregeln i detta fall.
b)
Lägret 81/ia 1938. Lagret 3,/ia 1941.
Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser
S1/ia 1938........ 100.000 kr. *7i« 1941........ 90,000 kr. *Vn 1938 ...... 60,000 kr.
Bokfört värde...... 80,000 kr. Bokfört värde..... 35,000 kr. Bokfört värde.... 35,000 kr.
Dold reserv........ 20,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 25,000 kr.
I detta fall föreligger ökning av den dolda reserven med 25,000 — 20,000
= 5,000 kr.
Till investeringsfond för ersättande av förkrigslager får därför avsättas
20 procent av lagerminskningen uppskattad till förkrigspris, 40,000 kr.
(100,000 — 60,000 kr.), d. v. s. 8,000 kr., med avdrag av nämnda reservökning,
5,000 kr., d. v. s. 3,000 kr.
I detta fall gäller icke 80%-spärregeln.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
13
c)
Lägret sl/n 1938. Lagret sl/is 1941.
Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser
31 lii 1938........ 100,000 kr.'' !1/ii 1941........ 90,000 kr. 31/is 1938 ...... 60,000 kr.
Bokfört värde....._._80,000 kr. Bokfört värde..... 30,000 kr. Bokfört värde____ 30,000 kr.
Dold reserv........ 20,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 30,000 kr.
I detta fall föreligger ökning av den dolda reserven med 30,000 — 20,000 =
10.000 kr.
Då detta belopp överstiger 20 procent å lagerminskningen uppskattad till
förkrigspris, 40,000 kr. (100,000 — 60,000 kr.), d. v. s. 8,000 kr., medgives ej
avsättning till investeringsfond för ersättande av förkrigslager.
d)
Lägret 31/u 1938. Lagret 31/n 1941.
Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser
31/i2 1938........ 100,000 kr. 31/i2 1941........ 90,000 kr. 3I/u 1938 ...... 60,000 kr.
Bokfört värde...... 40,000 kr. Bokfört värde..... 30,000 kr. Bokfört värde____ 30,000 kr.
Dold reserv........ 60,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 30,000 kr.
Till investeringsfond för ersättande av förkrigslager får avsättas
dels minskningen av den dolda reserven från 31 december 1938 till 31 december
1941 vid värdering enligt förkrigspris, d. v. s. 60,000 — 30,000 =
30.000 kr.,
dels 20 procent å lagerminskningen uppskattad enligt förkrigspris, 40,000
kr. (100,000 — 60,000 kr.), d. v. s. 8,000 kr., tillsammans 38,000 kr.,
dock ej mer än 80 procent av anskaffningskostnaden 31 december 1938
å det avgångna lagret (= lagerminskningen) 40,000 kr.,
d. v. s. 32,000 kr.
e)
Lagret 31 december 1938 och 31 december 1941 samt förutsättningar i övrigt
antagas vara lika med exempel d). Det antages emellertid, att av det lager
som avgått från 31 december 1938 till 31 december 1941 (lagerminskningen),
representerande enligt förkrigspris ett belopp av 100,000 — 60,000 =
40.000 kr., tillgångar för 10,000 kr. försålts och tillgångar för 30,000 kr. förstörts
genom eldsvåda.
Av reservminskningen 30,000 kr. belöper alltså 1ji eller 7,500 kr. på försäljning
och 3li eller 22,500 kr. på eldsvåda.
Beträffande den del av lagerminskningen, som gäller försålt lager, får
avsättningen avse 7,500 kr. med tillägg av 20 procent å 10,000 kr. (= förkrigsvärdet
å ifrågavarande lager), d. v. s. 2,000 kr., dock ej mer än 80
procent å 10,000 kr., d. v. s. 8,000 kr.
Beträffande den del av lagerminskningen, som gäller genom eldsvåda förstört
lager, får avsätlningen avse ovan angivna reservminskning 22,500 kr.
med tillägg av 15,000 kr., d. v. s. det belopp varmed anskaffningskostnaden
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
31 december 1941 för ifrågavarande lager, 45,000 kr., enligt de i exempel d)
gjorda antagandena översteg motsvarande anskaffningskostnad 31 december
1938, 30,000 kr.
Den sammanlagda avsättningen till investeringsfond för ersättande av förkrigslager
kan alltså uppgå till högst 8,000 + 22,500 + 15,000 = 45,500 kr.
f)
Lägret 31/ia 1938. Lagret 3,/n 1941.
Anskaffningskostnad Anskaffningskostnad Värde enligt priser
«/u 1938........ 100,000 kr. 8,/n 1941........ 90,000 kr. M/n 1938 ...... 60,000 kr.
Bokfört värde...... 70,000 kr. Bokfört värde..... 26,000 kr. Bokfört värde.... 26,000 kr.
Dold reserv........ 30,000 kr. Dold reserv enligt förkrigspris 34,000 kr.
Det antages liksom i exempel e) att av lagerminskningen 10,000 kr. belöpa
på försäljning och 30,000 kr. på eldsvåda.
Avsättningen får beräknas, för den del av lagerminskningen, som avser det
försålda lagret, till 20 procent av 10,000 kr., d. v. s. till 2,000 kr., samt för
den del av lagerminskningen, som avser genom eldsvåda förstört lager, till
15.000 kr. (d. v. s. det belopp varmed anskaffningskostnaden 31 december
1941 för detta lager, 45,000 kr., enligt de givna förutsättningarna översteg
motsvarande anskaffningskostnad 31 december 1938, 30,000 kr.), tillsammans
17.000 kr. Därifrån skall dock avdragas det belopp av 4,000 kr. (34,000 —
30.000 kr.), varmed den dolda reserven ökats. Avsättningen får alltså avse
högst ett belopp av 13,000 kr.
g) Därest det i exemplen a), b), d), e) och f) antagen, att de beträffande
31 december 1941 angivna uppgifterna rörande varulagret m. m. i stället avsåge
förhållandena 31 december 1942, skall från den på angivet sätt uträknade
avdragsgilla avsättningen avdragas belopp, för vilket liknande avdrag
åtnjutits under år 1941.
Stockholm den 29 maj 1942.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, friherre Lagerfelt*, Sjödahl,
Egnell, Bengtsson, Frans Ericson*, Robert Berg*, Herman Ericsson och Sandström*;
samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö*, Björklund*, Olsson i Gävle*,
Orgdrd, Lundell, Jonsson i Skedsbygd*, Sundström i Skövde, Olofsson i Höganäs, Bladh
och Svensson i Ljungskile.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
15
Särskilt yttrande
av herr Lundell, som anfört:
»Förordningen av år 1938 angående rätt att vid taxering åtnjuta avdrag
för avsättning till konjunkturinvesteringsfond samt 1941 års prolongeringsförordning
avsågo huvudsakligen att — genom avsättning av medel under
bättre konjunkturer, vilka medel skulle användas för byggnadsarbeten och
anskaffning av maskiner och varulager under sämre konjunkturer — verka
konjunkturutjämnande.
Den nu föreslagna förordningen om rätt till avdrag för avsättning till investeringsfonder
måste anses även hava till föremål att under en kristid
med uppskruvade priser och nedsatt penningvärde förhindra beskattning av
fiktiva vinster.
Det synes då i rättvisans intresse önskvärt, att även jordbruksnäringen
snarast möjligt göres delaktig i denna törmån, som f. n. är avsedd att medgivas
endast åt företag som i skattetekniskt avseende driva ''rörelse’. Inom
jordbruksnäringen äger nämligen f. n. icke rum normal förnyelse vare sig
av byggnader — på grund av de höjda byggnadskostnaderna och avtalsstridigheterna
— eller av inventarier inklusive traktorer och bilar — på
grund av starkt höjda priser och importsvårigheter. Såväl byggnader som
inventarier äro emellertid utsatta för en slitning, som under dessa krisår
ingalunda är mindre än under förkrigsåren. Denna slitning kan dock icke
komma till uttryck i jordbrukarnas deklarationer, på grund av att de särskilda
reglerna för beskattning av inkomst av jordbruksfastighet ej medgiva
avskrivningar. Dessa deklarationer komma därför att visa mindre utgifter
å jordbruksbilagan än de affärsmässigt riktiga och följaktligen även
en nettointäkt som till avsevärd del måste anses vara fiktiv.
Om vi antaga att ett jordbruksföretag med ett arbetande kapital örn t. ex.
200.000 kr. under normala år skulle hava lämnat en nettointäkt av 10,000
kr. efter att på byggnader och inventarier lia nedlagt 8,000 kr. örn året,
så bör detta jordbruksföretag i nuvarande tid under förutsättning av i övrigt
oförändrade förhållanden redovisa en vinst av 18,000 kr., om ingen
förnyelse av byggnader och inventarier sker, och 14,000 kr., örn förnyelse
sker till hälften, vinster av vilka i första fallet 8,000 kr. och i senare fallet
4.000 kr. måste anses vara av fiktiv natur.
För att undgå beskattning av sådana fiktiva vinster borde jordbruksföretagen
äga rätt att göra skattefria avsättningar av årsintäkten för framtida
användning till byggnader och inventarier, avsättningar av ungefär liknande
storlek som medgivas för företag som driva ''rörelse''.
Det synes icke nödvändigt att för medgivande av sådana skattefria avsättningar
fordra skyldighet att föra handelsböcker, utan torde tillräcklig
kontroll kunna vinnas genom användande av särskilt utarbetad deklarationsbilaga.
»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:303 Skrivelse till Konung em i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig i s. 1 i texten